Här presenteras samtliga svar från intervjuerna med modersmålslärarna. Innan intervjuerna genomfördes förberedde vi lärarna genom att skicka ut frågorna till dem, vilket vi påpekade i metodavsnittet. Som vi tidigare nämnt anser Trost att en kvalitativ intervju är då man ställer enkla och raka frågor som man får förberedda och innehållsrika svar på. Efter alla intervjuer kan man genom ett bra arbete få fram väsentliga skeenden, mönster och åsikter.70 Vi har använt oss av en låg grad av standardisering där man enligt Trost anpassar sig efter den intervjuades språkbruk och variationsmöjligheterna är stora. Frågorna har tagits i den ordning som passat modersmålslärarna och de tidigare svaren de gett har i sin tur styrt formuleringen av följdfrågorna.71 Frågorna blev mer ostrukturerade eftersom svarsmöjligheterna var öppna, modersmålslärarna bestämde vilken struktur svaren skulle få, precis som Trost beskriver.72 Våra intervjuer har varit av en låg grad av strukturering just eftersom de har varit öppna. Trost anser att denna form av intervju är informell och kvalitativ, men är strukturerad i den mening att den håller sig till ett område och inte flera. 73
Vi kommer även att i anslutning till intervjuerna presentera hur de lokala kursplanerna i olika modersmål behandlar undervisning om historia.
För att se hur modersmålsundervisning kan stärka elevernas historiemedvetande har vi även gjort en enkätundersökning i två klasser på de två olika Malmöskolorna. Klassen på den ena skolan var en fjärdeklass, och där hade samtliga av de 15 eleverna modersmålsundervisning. I den andra klassen på den andra skolan, som var en tredjeklass, hade endast två av 25 elever svenska2-undervisning. I första delen av enkäten frågade vi vad historia var för dem, vilka händelser inom historia som de tyckte var viktiga och slutligen varför de tyckte det var bra att förmedla historia. I klassen där samtliga elever hade modersmålsundervisning fick vi anpassa frågorna och göra dem enklare och tydligare. Som vi tidigare har nämnt menar Eljertsson att det kan bli problematiskt för de elever som har annan utländsk bakgrund än svenskt, som inte behärskar språket väl att svara på enkäter74, vilket vi hade i åtanke då vi sammanställde enkäten (se bilaga 2).
70 Trost, 1997, s.7 71 Trost, 1997, s.19 72 Trost, 1997, s.20 73 Trost, 1997, s.21-22 74 Eljertsson, 2005, s.13
4.1 Intervju med modersmålslärare i pashto
4.1.1 Bakgrund
Modersmålsläraren kom med sin familj från Afghanistan till Sverige 1985, ovetandes om vad Sverige var för ett land. Han hade utbildat sig till lärare på ett universitet i Afghanistan, vilket inte var så vanligt på den tiden. Han anser att hans familj har klarat sig bra med arbete i Sverige, hans ena broder är läkare. Bägge läste bara en kompletterande utbildning för att få sina jobbtitlar i Sverige, varav han själv läste pedagogik. Han arbetar på en skola i Malmö med hög andel elever i behov av modersmålsundervisning.
4.1.2 Modersmålslärarna som levande historia
Enligt modersmålsläraren har barn som kommer till Sverige i skolåldern, och har gått i skolan i hemlandet, lättare att ta till sig språket än barn som föds i Sverige, vars föräldrar har utländsk bakgrund. De måste lära sig pashto och svenska, alltså ha två typer modersmål samtidigt, ett på skolan och ett hemma. De har svårare att hänga med eftersom de inte har med sig språket pashto på samma sätt som barnen som kommit hit i skolåldern. De saknar en språklig grund att stå på. Det är här modersmålslärarna kommer in i bilden. Modersmålslärarna är själva levande historia för sina elever. De har med sig kanske 20-30 år av det som skett och förändrat vår värld. De ska stärka elevernas identitet genom att prata om historia, kultur, traditioner och samhällsliv; vilket är några av målen i kursplanen. Ofta jobbar man med detta tematiskt i undervisningen, t ex om olika kläder från de två kulturerna. Men tanke på historia kan de diskutera hur länge man har haft olika kläder. De arbetar först teoretiskt och sedan praktiskt. Eleverna lär sig mycket genom teman, de blir aktiva och engagerade. Modersmålsläraren påpekar att det är viktigt att verka tillsammans med föräldrarna. Därför har de anordnat temakvällar med både elever och föräldrar. Ett annat sätt för att föräldrarna ska kunna engageras i skolarbetet är att låta dem berätta om sina egna upplevelser från hemlandet. Han brukar ge eleverna i hemläxa att intervjua sina föräldrar om olika saker.
4.1.3 Ständiga diskussioner om jämförelser mellan länderna
Det pågår ständigt diskussioner om jämförelser mellan det svenska och ursprungslandets förhållanden. Diskussioner som relationer mellan män och kvinnor samt de båda parternas rättigheter pågår ständigt. Eleverna vill diskutera mycket när det gäller giftermål i de olika kulturerna, bland annat om muslimer kan bli sambos. Detta finns inte inom den afghanska kulturen och religionen, när det gäller att vara ogifta och bo ihop. När det gäller då eleverna vill bli ihop med ”svenska” killar och tjejer måste man förklara hur det är i de olika
religionerna, och att man måste respektera deras skillnader för att ett förhållande ska kunna hålla. Fler diskussioner om demokrati, frihet och värdegrunden i Sverige och i Afghanistan är vanliga. Eleverna vet att vi har en flagga i Sverige, och oavsett vilket parti som vinner valen har vi samma flagga. I Afghanistan är det betydligt annorlunda, de som tar makten kan ändra flaggan och därmed hela historien, menar modersmålsläraren. Här får man förklara för eleverna att i Afghanistan har de inga demokratiska val som i Sverige utan de agerar precis som de vill – de tar makten med vapen. Det är, enligt modersmålsläraren, genom dessa diskussioner som elevernas identitet stärks med hjälp av historia, kultur, traditioner och samhällsliv som tas upp i dessa temaarbeten. Om eleverna inte känner till detta om sitt hemland (eller om Sverige) frågar de ofta sina lärare: ”Hur gör ni i ert land?” Berättar inte lärarna detta får inte eleverna en klar bild över vad som pågår i sitt eller sina släktingars hemland. De tror att förhållandena är exakt lika i bägge länderna. Och om skolan ger en bild kan de ändå få en helt annan i hemmet.
Eleverna tror bland annat att vi har samma årtal i Sverige som i Afghanistan. År 1385 (när de utgår från solen) eller 1427 (om de utgår från månen) är det i Afghanistan medan det är 2006 i Sverige. Modersmålsläraren förklarar här varför det är så, hur tidräkningen började och på grund av vilken händelse det skedde (händelsen är att Mohammed skulle fly från Mecka till Medina). Man jämför islams tidräkning med den som kristendomen har (då man utgår från Jesu födelse). Här kommer historia in i bilden. Här tas även upp ämnen som varför muslimer fastar eller varför veckodagarna är så annorlunda i de olika religionerna. Varför är fredagen helig i muslimska länder, lördagen i judiska länder och söndagen i kristna länder? Här kommer man in på all historia omkring detta. Allting jämförs, även årstider och väder i de olika länderna, berättar han.
4.1.4 Hur historia integreras med olika ämnen
Olika ämnen har klart och tydligt olika betydelser för eleverna. Historia finns i alla ämnen. Modersmålsläraren berättar hur han t ex integrerar historia med geografi. Där undervisar han om när Afghanistan blev Afghanistan och när Sverige blev Sverige. Han berättar om hur Sverige ockuperade andra länder och om hur Afghanistan ockuperades av andra länder. Här menar han att historia kommer in överallt, i alla ämnen.
Ett annat exempel är när man integrerar historia med matematik. Han kan berätta om våra arabiska siffrors historia och när man började använda nollan i Europa (man kan berätta om
nollan, som var ett uttryck för tomrum, men tillsammans med andra siffror blev det ett tal). Här kommer man in på att ursprunget är arabiskt. Talar man talar om pashto och jämför det med svenska, så ser man att många av siffrorna uttalas ganska lika. Här menar han att man kan jobba med språk och historia, där man berättar om hur det började från allra första början och hur det kom hit till Sverige. Historia är ett viktigt ämne, men det kan bli tråkigt om man bara pratar om fakta för eleverna. Läraren anser att man ska låta eleverna få rita, låta dem tänka och försöka se framför sig hur man kunde leva på olika tider. Hur man arbetade, vilka kläder man hade osv. Bilder gör det hela roligare.
Vidare menar han att man kan koppla ihop den svenska och afghanska historien. Vad som hände i de båda länderna samtidigt under 1700-talet då det var kring i Europa, men då britterna även kom ut till områdena kring Indien, Afghanistan, Pakistan och Iran. Här blandas historia, kultur och mycket annat, och det berättas om hur allt ändrades med tiden. Pratar man om detta i klassen har eleverna mycket att berätta. De berättar gärna om vad som skedde i Afghanistan då, även om de är födda i Sverige. Det är här identiteten stärks.
4.1.5 Att hitta sin identitet
Eleverna ska lära sig om ”sitt nya land” och ”sitt före detta land”. Enligt modersmålsläraren lär de sig genom historia. Det är då de känner att de tillhör en kultur och ett land vilket stärker deras identitet. På skolans där han arbetar finns det enligt honom själv bara flerspråkiga elever, utom några enstaka i särskoleklassen. När dessa sedan kommer ut på gymnasiet och när de deltar i olika idrottsaktiviteter m m ställs de inför frågor om deras uttal, varför de handlar som de gör och vad de har för traditioner i sina länder. Då svarar de ofta att de inte känner till det. Det blir jobbigt för dem och deras identitet. En del elever vill undvika att prata sina föräldrars språk eftersom deras identitet är inte så stark. Med tiden tror de att de är svenskar. De är svenskar, de är födda i Sverige och är svenska medborgare, men det saknas något i deras liv. När andra frågar dem vad man gör i Afghanistan kan de svara att de inte vet, för att de är födda i Sverige. De kan ställa frågan om man får lov att ha hund som husdjur i Afghanistan, i Sverige är det ju vanligt menar dem. Och när det gäller att skaffa hund är det vanligt i Sverige, och detta har ingen direkt koppling till religionen. Inom islam är det orent att ha hund i hemmet. Har eleven kunskaper om hur det är i föräldrarnas hemland kan de svara på ett annat sätt. De kan stärkas i och med att de kan flera språk, men det behövs uppmuntran både från klasslärare och modersmålslärare och föräldrar! Samarbetar inte dessa parter blir det jobbigt för eleverna.
4.1.6 Föräldrarna
Modersmålsläraren anser att föräldrar påverkar sina barn både positivt och negativt. Som lärare ska man aldrig säga att någon kultur är fel. Man förklarar varför det är som det är. Han förklarar för eleverna att muslimerna åt fläskkött från början, och förklarar sedan varför detta ändrades. Samma sak när det gäller alkohol, en del muslimer dricker, andra inte. Det är viktigt att barnen får se detta för att kunna bilda sig en egen uppfattning och se att det är upp till var och en att göra som den vill – man får stå för konsekvenserna själv. Han liknar det hela med att köra bil, man väljer om man vill köra mot rött eller inte. Man förklarar för eleverna, mycket genom att visa bilder. Han poängterar att det är otroligt viktigt att vara opartisk när man förmedlar vad som är bra eller dåligt i Sverige och Afghanistan. Han rekommenderar barnen att plocka lite från olika kulturer och leva efter sin egen kultur som man tycker är bra. Många föräldrar vill att deras barn ska leva efter deras kultur. Men samhället och kulturerna förnyas ständigt mellan generationerna, och det kan ingen förhindra.
Det ingår i tjänsten som modersmålslärare att ha det stora ansvaret att förmedla framförallt kultur och traditioner. Man blandar historia i alla sammanhang, det är det viktigaste. Modersmålsläraren säger inte under lektionerna att ”nu pratar vi om historia”. Det blir historia direkt när man börjar prata om veckodagar, månader m m och jämför vad det heter på olika språken.75 Eleverna tycker det är roligt att veta vad som pågick med Danmark och Sverige då Skåne blev svenskt samtidigt som de fick veta vad som hände i Afghanistan. De blir stolta över att kunna berätta om sitt ursprungsland, de blir mera aktiva och känner att de också har en historia. Han berättar om ett exempel när hans son fick en uppgift av sin lärare att rita ett djur från ”sitt hemland”. Sonen är född i Sverige och har aldrig varit i Afghanistan. Detta fick honom, som förälder, givetvis att reagera direkt. Han anser att man aldrig ska göra så – föräldrar blir irriterade och reagerar på ett negativt sätt när det händer. Han anser att sonens lärare istället kunde ha låtit eleverna rita ett djur som de skulle vilja ha hemma eller liknande. Framförallt menar han att man ska betrakta dessa elever som svenskar med utländska föräldrar, inget annat.
4.1.7 Grupptrycket väljer din tillhörighet
Man kan ha olika dialekter i pashto beroende varifrån man kommer, som i Sverige. Man kan ha olika traditioner också, olika kulturer från stad till stad. Modersmålsläraren anser att den svenska kulturen är bättre eftersom alla har sin egen kultur. Man får välja själv hur man ska
75
I och med de frågor han fick av oss inför intervjun blev han medveten om att dessa frågor med årtal m.m. är historiska, och han tackar oss för det. Det har påverkat hans sätt att tänka angående historia.
klä sig osv. Men afghaner har istället grupptrycket som påverkar deras beslut, vilket påverkar elevernas beslut. Man är rädd för att någon kan prata bakom ryggen på en. Han säger att om han skulle raka av mustaschen vet andra personer det inom en timme i Afghanistan, med dagens snabba kommunikation. Det är där man är rädd menar han, man bestämmer inte om man vill bli svensk – det gör ursprungskulturen.
Eleverna kan inte heller bestämma om de är svenskar. Han och andra vuxna med utländsk bakgrund menar, efter diskussioner, att dagens unga generation är en misslyckad generation. Kulturen och den egna historien krockar ständigt med den svenska, förklarar han. Han kände sig främmande i sitt ursprungsland när han besökte det för ett år sedan, och detta var första gången sedan han kom till Sverige. Han känner att han inte accepteras som svensk i Sverige och afghan i Afghanistan, vilket är samma problem som eleverna ställs inför. Men han menar att man förändras utan att man märker det, som sättet man pratar med varandra eller hälsar. Blir inte eleverna identifierade på något sätt kan de bli en så kallad misslyckad generation. Om de inte heller lär sig svenska språket eller sitt eget språk bra, blir de ”dubbelhalv- språkiga”, och detta är något som han ständigt måste kämpa med som modersmålslärare. Misslyckas modersmålsläraren i sitt arbete är eleverna förlorarna, menar han.
4.1.8 När barnen tar över
Det kommer barn hit till Sverige som 10-åringar har massor av år att ta igen, eftersom de inte har gått i skolan. En del kan ha gått i skolan i annat land än det de föddes i. De kan ha bott i t ex både Iran och Pakistan, och de måste i Sverige lära sig ett tredje språk. Det beror också på föräldrarnas bakgrund, om de är välutbildade eller om de i värsta fall är alfabeter. Det förekommer bland annat bland afghaner, somalier och kurder, berättar modersmålsläraren. För det mesta är det mammorna som är analfabeter, men när det gäller de män som är analfabeter är det lite annorlunda. I hemlandet har pappan hand om ekonomin och allt utanför hemmet medan mamman fostrar barnen. När de kommer till Sverige blir rollerna omvända. Pappan kan därmed inte försörja sin familj på ett bra sätt. Han kan inte språket dels för att det är svårare att lära sig språket som vuxen. Modersmålsläraren pekar på att uttalet är väldigt svårt för många. Pappan blir dömd av sina egna barn, och barnen blir tolk till föräldrarna – de har därmed förlorat makten. Bara det att barnbidraget står på mammans namn kan vara en förnedring för pappan. Men allt detta är individuellt, det förekommer beroende på hur man tar till sig ett främmande språk.
4.1.9 Låt eleverna göra något för sin egen skull
När personer med utländsk bakgrund söker jobb får de lätt ett städjobb, enligt modersmåls- läraren, och detta fick han själv uppleva. Arbetsgivaren såg inte först till utbildningen han hade. Han anser att invandrare inte ses som en ”helhet” på det viset. Men gör ”en invandrare” ett fel gäller det alla dessa som en grupp eller helhet, t ex afghaner. Men gör ”en svensk” fel gäller det bara en person. Det är därmed viktigt att man säger till eleverna att göra något för sin egen skull fortsätter modersmålsläraren. Annars skapas ett dåligt rykte för de andra, det är viktigt att man måste kämpa för att förebygga detta. Diskussionen pågår ständigt med eleverna. De längtar efter att bli accepterade som människor, medmänniskor – de är också individer. Men de kan inte styra vad andra tycker, massmedia trycker på ofta, finns ständigt jämförelser. Därför säger han och de andra lärarna till eleverna som reser till hemlandet att de ska studera olika saker (hemmen, kommunikation, media m m). När de kommer tillbaka diskuterar man vad de såg, vad de tyckte var viktigt och framför allt om de kunde klara språket. När de kommer tillbaka anser modersmålsläraren att språket hos eleverna förändras, och deras sug efter kunskap blir annorlunda eftersom de har sett allt med egna ögon om hur situationen ser ut där hemma.
4.1.10 Att se likheter och skillnader i religioner
När det gäller föräldrars påverkan menar modersmålsläraren att det beror på deras tankesätt. Afghanska föräldrar vill att sina barn ska lära sig religiösa grunder och traditioner inom islam. Men ändå kan man inte undvika det som påverkar från kristendomen, som jul och påsk. Man ser det i massmedier och inom marknadsföring, man är alltid inblandad. Man måste ge efter lite annars blir trycket för stort. Vissa föräldrar anser att deras barn inte ska besöka en kyrka eftersom den tillhör kristendomen. Modersmålsläraren anser att man ska besöka kyrkan för att se vad skillnaderna och likheterna är. Han pratar om syskonreligioner, att de har vissa gemensamma drag genom historien, som har hållit ihop från första början. Här kommer man återigen till diskussionen om fredag, lördag och söndag. Man förklarar varför de heliga personerna inom kristendomen heter Jesus och Gud, och varför är det bilder på Jesus och inga på Mohammed. Detta ska inte påverka tron, utan eleverna får en uppfattning av vad deras syskonreligioner handlar om. Men eleverna blir ”tvingade” att gå till kyrkan på skol- avslutningen i Sverige. Modersmålsläraren har sett elever som höll för öronen under gudstjänsterna. Det går inte att bli arg på dem för detta, utan låta dem få se verkligheten först, och sedan diskutera och ta reda på fakta om varför det är så. Låt dem gå på studiebesök, men tvinga dem inte att gå dit. Det får ta sin tid för att eleverna ska kunna anpassa sig menar han.
4.1.11 Att ha lättare att känna tillhörighet
Modersmålsläraren anser att de danska eleverna känner större samhörighet med svenskar än de afghanska eleverna. I deras ögon har de mer rättigheter – de är från norden, är med i EU och har rätt till att gå var de vill. Han tror också att det spelat stor roll att Danmark och