Slutdiskussion

5.1 Intervjuundersökning med modersmålslärare

Intentionen med vårt examensarbetes var att, genom intervjuer med modersmålslärare, belysa hur elever med annan språklig bakgrund än svensk kan få möjlighet att stärka sin identitet. Vi ville även belysa hur modersmålslärarna behandlar undervisning om ursprungslandets historia och jämför de med svenska förhållanden. Vi kom fram till följande resultat som vi presenterar utifrån vår frågeställning.

• Har modersmålsundervisningen om ursprungslandets och Sveriges historia

betydelse för de flerspråkiga eleverna på de två Malmöskolorna?

När man ser till lokala arbetsplanerna för de olika språken då det gäller målen kopplade till historia, är de i stort sett lika. Samtliga utgår från elevernas förutsättningar och har ett syfte att stärka elevernas tvåspråkighet, identitet och förståelse för olika kulturer. Huvudmålen är att eleven skall stärka sin identitet genom att tillägna sig kunskaper om ursprungslandets historia, kulturer, traditioner och samhällsliv samt stärka sin förmåga att göra jämförelser med de svenska förhållandena. För att uppnå dessa mål, kopplat till den nationella kursplanen för modersmål, arbetar modersmålslärarna temainspirerat. Dessa teman behandlar framförallt familjen, olika kulturer, högtider och traditioner, geografi och historia, skönlitteratur, miljö, veckodagar, månader och årstider. Det görs ständigt jämförelser mellan ursprungslandet och Sverige. Det påpekas även att det är genom modersmålet som eleverna kan få hjälp att jämföra och förstå de olika kulturerna. Genom den tematiska undervisningen lyckas man fånga elevernas intresse och engagemang. På så sätt får eleverna en frihet som gör att deras arbete och språk utvecklas. För att få eleverna intresserad av historia genom temaarbete så kan modersmålsläraren sedan leda in arbetet på jämförelser mellan ursprungslandet och Sverige, både vad som gäller det förflutna men även den nuvarande situationen diskuteras. Eleverna blir mera aktiva och känner att de också har en egen historia. Som vi tidigare nämnt diskuterar Mellberg att det väsentliga med historia är att kunna förstå och involvera elevens livssituation i detta.88 Det är viktigt att läraren tar hänsyn till det speciella mötet mellan historiekulturer. Annars finns risken att undervisningen i historia blir ointressant och det blir svårare att utveckla elevens attityder och föreställningar genom historiemedvetande.89

88

Mellberg, 2004, s. 318

89

I vår undersökning hade samtliga modersmålslärare inställningen att språket var det viktigaste, men att de samtidigt hade en viktig roll att förmedla ursprungslandets historia och jämföra det med den svenska historien, likt det beskrivs i de lokala arbetsplanerna. Detta för att eleverna skulle stärkas i sin identitet. Ser man till Tuomelas undersökning från Nacka och Borås kommun, under 1980-talet, visas det att språkinlärningen är det viktigaste när det gäller kunskaper i läsning, skrivning och grammatik samt det muntliga framträdandet. Här varierade undervisning om ursprungsländernas historia, vilket berodde på var tyngdpunkten i landets bildningstradition låg. Man ser förändringarna som har skett på de ca 25 år som gått men fortfarande ligger språket i fokus. Modersmålslärarna vi intervjuade menade att eleverna skulle lära sig språket i första hand (i synnerhet tal och skrift) för att undvika missförstånd, även när det gällde historia. De berättade vidare att stor vikt läggs vid diskussioner som utgår ifrån elevernas önskemål. När de har tillägnat sig nya kunskaper så blir de nyfikna och vill lära sig mer. Nyfikenhet på ursprungslandet blir större i jämförelse till Sverige. Detta liknar Tuomelas undersökning där modersmålslärarnas planering styrdes av elevernas och föräldrarnas önskemål. De som ville jobba med historia fick göra det eftersom det är genom deras intressen man kan fånga upp dem och gynna inlärningen.90 Eleverna läser i sin ordinarie skolgång om t ex forntiden i Sverige och blir nyfikna på vad som hände under samma tid i ursprungslandet. Då blir detta modersmålslärarnas uppgift att förmedla den kunskapen till eleverna.

Det visade sig i vår undersökning att några modersmålslärare arbetade med tideräkning i den islamska och kristna tron. Det blir viktigt för modersmålslärarna med islamiska elever att förtydliga detta och förklara för eleverna varför det ser ut så. Enbart begreppet tid är något som det pratas mycket om när det gäller historia. Arbetet med detta hjälper eleven att stärka sin identitet och sin roll i samhället. Som Alm diskuterar hör historiemedvetande och identitet ihop. Vi lever i en tid där vi försöker förstå oss själva i tiden. Därmed ska vi binda ihop det förflutna med nutiden och framtiden för att vi ska kunna existera. Historiemedvetandet skapar en identitet genom att förklara sambandet mellan det som finns till i olika tidsepoker.91 Alla modersmålslärare känner att det är viktigt för eleverna att få en korrekt tidsuppfattning för att kunna knyta an till sitt ursprungslands historia och till den svenska. Det förekommer tidslinjer på en del av lektionerna för att tydliggöra begreppet. Två av de fem modersmålslärarna hade stött på begreppet historiemedvetande tidigare, men efter att ha fått kännedom av begreppet

90

Tuomela, 2003 s. 213

91

insåg de andra att de arbetade väldigt aktivt med det och kände att de hade gjort så genom hela sin undervisning. De höll alla med om att det var något väsentligt för att eleven skulle förstå sin egen plats i historien och för att få stärka sin identitet. En av modersmålslärarna ansåg att begreppet historiemedvetande fanns allmänt inom all undervisning och det är genom diskussioner angående detta som eleverna utvecklar sitt språk. Det blir lärarens roll att förse eleverna med ett filter mot det förflutna. Dagens massmedia påverkar eleverna enormt och det kan uppstå problem när det gäller ta in och sortera ut viktig information.

• Har flerspråkiga barn och ungdomar svårt att skapa sig en egen identitet?

Undersökningen visade att eleven får bättre möjlighet att bilda sig en identitet om det finns en språklig grund från början. Det finns ofta fördomar om att danska elever har lättare att identifiera sig med det svenska samhället, men så är inte alltid fallet. Det är lätt att dessa elever blir ambivalenta. I och med att de blir tvåspråkiga finns risken att de blir dubbelhalvspråkiga eftersom de inte utgår ifrån ett och samma grundspråk. Språkinlärningen kan då påverkas negativt. I hemmet säger föräldrarnas ursprungskultur att eleverna ska prata deras språk och leva efter deras traditioner. Skolspråket är däremot svenska och har sina krav på inlärning. Detta kan liknas vid det vi presenterar från Wigerfelts artikel där det visar sig att det förekommer mycket brister inom modersmålsundervisningen. Detta kan bero på att kurs- planens mål är svåra att uppnå. Kan då dessa elever utvecklas till flerspråkiga individer med en flerkulturell identitet, och har de samma möjligheter som elever med svenska som modersmål?92 En av modersmålslärarna poängterade att man ska se språket som en tillgång och att man ska låta eleverna känna stolthet över att de behärskar mer än ett språk.

För en del elever som inte klarar av att skapa sig en identitet blir följderna att de undviker att prata föräldrarnas språk och förnekar lagar samt normer vilket ofta leder till att de begår brott och vandaliserar, som Sjögren beskriver i sin artikel. De tror att de vinner respekt genom att agera på detta sätt. Det finns även de som varken identifierar sig med ursprungslandet eller den svenska kulturen. Unga pojkar och flickor med utländsk bakgrund döms ofta för allvarliga brott, påpekar Sjögren. Hon menar likt modersmålslärarna i vår undersökning att dessa elever har tidigt utsatts för påfrestningar under uppväxten. De har inte heller erhållit den hjälp som behövs i rätt tid för att kunna bryta en negativ utveckling. Många unga återfaller i brott trots samhällets insatser. 93

92

Wigerfelt, 2004, s. 227

93

Eleverna har svårt att bli svenskar eftersom deras kulturer styr dem mot en annan riktning. Deras traditioner och sedvanor stämmer inte överens med de svenska. Eleverna blir, som en modersmålslärare menar, ”en misslyckad generation” eftersom kultur och historia ständigt krockar med den svenska. De måste få möjligheten att bli identifierade. De vet inte vilket ben de ska stå på, och har svårt att bli accepterade. I undersökningen fick vi fram att de eleverna med europeisk bakgrund hade lättare att skapa sig en identitet. Exempelvis när det gällde eleverna från Bosnien, Kroatien och Serbien ansåg modersmålsläraren att de hade lätthanterlig identitet trots att ländernas religioner var både katolsk/ortodox kristendom och islam. Större delen av den här elevgruppen är födda i Sverige och har inga andra referenser från våldsamma krig eller flykt. Under intervjuerna framkom det att modersmålslärarna ansåg att européer lätt kunde identifiera sig med svenskar. I synnerhet skandinaver eftersom de har en gemensam historia och religion.

Personer med utländsk bakgrund bär med sig ett lager av kulturella referenser i det gamla inlärda landet. Dessa påverkas i det nya landet, och hur mycket som överförs till barnen och hur de i sin tur omformar föräldrarnas världssyn och anpassar sig till sin uppväxtmiljö är en viktig fråga.94 Sjögren berättar att de som är födda i Sverige med invandrarbakgrund, och är stämplade som sådana personer, måste även de kunna relatera till en plats och en historia. Hon menar att ungdomarna måste känna till sitt ursprung och vilka gränser de ska hålla sig till – inga gränser, ingen identitet,95 vilket vi fick fram att modersmålslärarna var överens om. Tre av dem menade att eleverna får en bättre möjlighet att skapa sig en identitet om mycket ansvar ligger på föräldrarna. Även om de hade ansvar som lärare fanns det ett visst ansvar hos föräldrarna och äldre släktingar. Modersmålsundervisningen är endast en gång i veckan och det finns inte mycket tid för modersmålsläraren att ge eleverna dessa möjligheter. Det är bara positivt om eleven får med sig traditioner och värderingar från föräldrarna har med sig ifrån sina hemländer.

• På vilket sätt har modersmålslärarna betydelse för de flerspråkiga eleverna på

de två Malmöskolorna när det gäller identitetsskapandet?

Alla modersmålslärare ansåg att det var deras uppgift att stärka identitet hos deras elever. Detta gjorde de genom att prata om historia, kulturer, traditioner och samhällsliv; vilket tidigare nämnt är några av målen i kursplanen. Som vi tidigare har nämnt ansåg de att de hade

94

Sjögren, 2003, s. 25

95

en viktig roll då det gällde att förmedla både Sveriges och ursprungslandets historia. Men detta krävde att man var påläst. En av modersmålslärarna ansåg dock att eleverna lärde sig historia undermedvetet, hon sa aldrig att de pratar om historia, vilket inte var hennes roll. Hon agerade så eftersom hon hade dåliga erfarenheter av historieämnet. Detta var inget som de andra påpekade, men ingen förklarade för eleverna att ”nu har vi historia”. Deras roll är i första hand att stärka språket.

Eleverna betraktades som nyblivna svenskar, det är det enda de ska betraktas som och inget annat. När det pratas om traditioner är det också om traditioner som har förändrats genom tiderna. Modersmålslärarna poängterade att ingen kultur är fel och de hade en opartisk vinkel på sin undervisning när de diskuterar kulturer. Enligt Al-Baldawi har alla kulturer rätt till att finnas till. Det är individen som bestämmer vilken kultur den vill hålla sig till.96 En modersmålslärare ansåg att den svenska kulturen är bra i och med att man kan välja sin egen kultur utan att påverkas i större utsträckning av grupptrycket. Han rekommenderade eleverna att plocka ifrån olika kulturer för att skapa sin egen kultur. För att tydliggöra hans synpunkt kan vi se tillbaka till Wigerfelt som berättar att om man ska kunna bevara elevernas identitet till ursprungslandet måste man även jobba med att eleverna ska känna tillhörighet till Sverige. De ska kunna känna stolthet över sitt eller sina föräldrars ursprung och utifrån det söka efter sin egen identitet i det svenska samhället. 97 Men trots föräldrarnas vilja att deras barn ska leva efter deras kultur förnyas samhället och kulturerna ständigt mellan generationerna. Detta kan ingen förhindra, menar modersmålsläraren, vilket också stämmer in på det som nämns i Al- Baldawis artikel. Det finns inga oföränderliga kulturer, utan kultur, traditioner och normer påverkas av en rörlig historisk utveckling. Traditioner tas bort eller förstärks och det tillkommer nya ju mer man öppnar sig för nya kulturer. Enligt Al-Baldawi kan man se att traditioner och normer i samspel med människor är mer utvecklande ju mer öppna människor är för varandra.98

I sin roll som modersmålslärare ansåg han att man kan stärka elevernas identitet genom att låta dem berätta om besök i deras eller föräldrarnas hemländer. Vi fann ett liknande resultat i Wigerfelts artikel där en modersmålslärare ansåg att det viktigaste med modersmålet var att hitta sin identitet, att hitta sin tillhörighet. Man kan låta eleverna får stå för de olika länderna 96 Al-Baldawi, 2003, s.107-108 97 Wigerfelt, 2004, s. 238 98 Al-Baldawi, 2003, s.107-108

som de representerar så landet inte blir en anonym beteckning på världskartan.99 En modersmålslärares roll på skolor med hög andel elever i behov av modersmålsundervisning, likt den som ingår i vår undersökning, går ut på att fungera som en länk mellan hemmet och skolan. Samma slutsatser har Wigerfelt, hon har kommit fram till att modersmålslärarna tolkar mycket, samtidigt som de upplyser de svenska lärarna om kulturer för att minska kulturkrockarna. De möter barn och ungdomar som har svårt att veta var gränsen går. Men det är här de kommer in i bilden. Modersmålslärarna kan alltså kommunicera med eleverna och deras föräldrar eftersom de delar språk och ibland kultur och religion. 100

Vi fick fram att modersmålslärarna förmedlar en bild av ursprungslandet i sin undervisning. Det kan dock hända att denna bild inte stämmer överens med den som eleverna skapar sig utifrån hemmet, skolan och massmedia. Det finns fördelar och nackdelar med detta bildskapande. Fördelar kan vara att eleverna kan ha ett större område att bilda sina uppfattningar utifrån. Det är, som vi tidigare nämnt, lättare för de elever som har besökt sitt ursprungsland att skapa sig en bild av verkligheten. Nackdelar kan vara att de olika bilderna hamnar i konflikt med varandra och eleven vet inte hur den ska tolka innebörden av dessa och vilken bild som den ska välja. Wigerfelt förklarar i sin undersökning att man ska låta modersmålsläraren delta i den ordinarie undervisningen. Eleverna kan därmed ges större möjligheter i deras språkutveckling. Här kan även modersmålsläraren berätta om ursprungs- landets historia vilket ökar stoltheten hos eleverna. Detta ses som ett symboliskt deltagande i klassrummet på jämlika villkor med klasslärarna. Hon menar, som vår frågeställning syftar på, att modersmålslärarnas betydelse för elevernas identitetsskapande och syn på egen historia är stor då de visar att man kan bli något i Sverige trots man kommer ifrån ett annat land.101 Situationen liknas vid den som finns på en av skolorna i vår undersökning med stort antal elever i behov av modersmålsundervisning.

5.2 Enkätundersökning om historiemedvetande

För att se hur modersmålsundervisning kan gynna elevers historiemedvetande har vi genomfört en enkätundersökning med elever som har modersmålsundervisning på den ena Malmöskolan (en fjärdeklass) och elever som inte har detta, på den andra Malmöskolan (en tredjeklass). Vi kom fram till följande resultat som vi presenterar utifrån den första frågan i vår frågeställning. 99 Wigerfelt, 2004, s. 237 100 Wigerfelt, 2004, s. 236 101 Wigerfelt, 2004, s. 237

• Har modersmålsundervisningen om ursprungslandets och Sveriges historia

betydelse för de flerspråkiga eleverna på de två Malmöskolorna?

När det gällde eleverna som hade modersmål kan vi se att de hade en ganska samlad uppfattning om att historia är förfluten tid. De flesta associerade till hur människor levde förr i tiden, och ansåg att det var viktigt att förmedla historia för att man själv skulle ta lärdom av det samt sprida kunskaper till andra. Vi tror att den del av dem, som skrev att det var bra för att kunna få bättre betyg, har blivit påverkade av föräldrar eller andra närstående personer. Några få av eleverna missuppfattade en del frågor, vilket vi hade räknat med. Vi anser detta beror på att dessa elever har svårigheter med språket, likt det Eljertsson pekar på i sin bok som vi tidigare nämnde i undersökningen. De har det mer problematiskt när det gäller att svara på enkäter eftersom de inte behärskar språket väl.102 När det gällde eleverna som inte hade modersmål, och där några få hade Svenska 2, var de väl medvetna om historia som förfluten tid och äldre antikviteter. Några elever skrev kungar och årtal, vilket vi också hade anat. Det är tråkigt att eleverna i dagens skola fortfarande ser historia på detta sätt när historia är så mycket annat. Just denna syn kan göra historieundervisningen ointressant och eleverna tappar motivationen för att lära sig. Dock svarade eleverna att historia är bra att känna till så man inte gör misstag fler gånger, vilket tyder på ett tänkande mellan dåtid, nutid och framtid. De såg historia som något viktigt att lära sig om för att förstå det förflutna, och i synnerhet om man ville bli något inom historia i framtiden. Det kan vara så att de har denna framtidssyn eftersom deras föräldrar har tryckt på att en framtida jobbkarriär är viktigt.

Då det gäller bilderna vi visade eleverna med modersmålsundervisning ansåg 14 stycken, dvs. alla utom en, att ett gammalt par, ett gammalt hus och ett skelett hade med historia att göra. Så gott som alla höll med om att kungar, kartor, stridsvagnar, koranen, en kraschad bil och Öresundsbro var historia. Vi hade en bild på en vissen blomma som lite mer än hälften ansåg ha med historia att göra. Då det handlade om de 25 eleverna i den andra klassen utan modersmålsundervisning, och där några få hade Svenska 2, ansåg samtliga elever att bilden på kungen var historia, vilket de tidigare nämnt mycket om i enkätfrågorna. Ungefär hälften ansåg att bilderna på apan och Öresundsbron var historia, två tredjedelar ansåg att skelettet var det, och bilden på kartan ansåg bara 8 stycken hade med historia att göra.

102

Hur kan vi här då se att eleverna med modersmålsundervisning har stärkts i sitt historie- medvetande jämfört med de elever som inte hade denna undervisning? I en intervju kan både frågeformulering och frågesekvens anpassas till svararen och intervjusituationen, vilket inte är fallet i en enkät, enligt Ekholm och Fransson,103 och vi har inte kunnat anpassa enkäterna bättre än att försöka göra så öppna frågor som möjligt. Om det är så att modersmålsunder- visningen är den avgörande faktorn för vad eleverna uppfattar som historia kan vi inte säga. Men av undersökningen kan vi ändå se att elever som har modersmålundervisning har en liknande uppfattning som de eleverna utan modersmålsundervisning. Uppfattningen hos de elever med Svenska 2 vet vi inte eftersom de var två i en denna klass med 23 andra elever. Vi kan se att eleverna med modersmålsundervisning inte är lika bra på att precisera vad historia är, men de försöker verkligen. Hos en liten del av dem uppstår missförstånd, och då lägger de