Slutsatser - Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers identitet och historiemedvetan

Har modersmålsundervisningen om ursprungslandets och Sveriges historia betydelse för de flerspråkiga eleverna på de två Malmöskolorna?

Modersmålslärarna utgår från elevernas förutsättningar och har ett syfte att stärka elevernas tvåspråkighet, identitet och förståelse för olika kulturer. Eleven stärker sin identitet genom att tillägna sig kunskaper om ursprungslandets historia, kulturer, traditioner och samhällsliv samt stärka sin förmåga att göra jämförelser med de svenska förhållandena. Genom att arbeta fritt och temainspirerat, samt föra diskussioner med ständiga jämförelser mellan Sverige och ursprungslandet gör eleverna engagerade och stärker sitt språk. Genom modersmålet kan eleverna få hjälp att jämföra och förstå de olika kulturerna. Man ska även låta eleverna jobba med sin egen historia, sin närhistoria och ursprungshistoria. När eleverna läser i sin ordinarie undervisning om t ex forntiden i Sverige och blir nyfikna på vad som hände under samma tid i ursprungslandet, blir det modersmålslärarnas uppgift att förmedla den kunskapen till eleverna. Alla modersmålslärarna känner att det är viktigt för eleverna att få en korrekt tidsuppfattning för att kunna knyta an till sitt ursprungslands historia och till den svenska. Samtliga höll med om att historiemedvetande var väsentligt för att eleven skulle förstå sin egen plats i historien och för att få skapa sig en identitet. Som modersmålslärare skulle man fungera som ett historiskt filter för eleverna.

När det gällde enkätundersökningen, till att börja med eleverna som hade modersmåls- undervisning, hade de en ganska samlad uppfattning om att historia är förfluten tid. De associerade till hur människor levde förr i tiden, och ansåg att det var viktigt att förmedla historia för att man själv skulle ta lärdom av det samt sprida kunskaper till andra. Några få av eleverna missuppfattade en del frågor, vilket vi hade räknat med, eftersom de har svårigheter med språket. Däremot var eleverna, som inte hade modersmålsundervisning, väl medvetna om att historia var förfluten tid och äldre antikviteter. Några elever skrev att kungar och årtal var historia, och denna syn kan göra historieundervisningen ointressant vilket gör att eleverna tappar motivationen för att lära sig. Dock svarade de att historia är bra att känna till så man inte gör misstag fler gånger, vilket tyder på ett tänkande mellan dåtid, nutid och framtid. Historia var viktigt att lära sig om för att förstå det förflutna, och i synnerhet om man ville bli något inom historia i framtiden. När det gällde bilderna kom vi fram till att eleverna som hade modersmålsundervisning tyckte att ett gammalt par, ett gammalt hus och ett skelett hade med historia att göra. Några av dem samtyckte att kungar, kartor och koranen hade med historia att

göra. Eleverna som inte hade modersmålsundervisning såg mestadels bilderna på kungen, Öresundsbron och skelettet som historia. Av undersökningen kan vi se att elever som har modersmålundervisning kan ha en liknande uppfattning som de eleverna utan modersmåls- undervisning. Vi kan se att eleverna med modersmålsundervisning inte är lika bra på att precisera vad historia är, men de försöker. När det uppstår missförstånd lägger de inte ner mer energi på att ta reda på vad som är rätt. När man ser till begreppet historiemedvetande tror vi att dessa elever klarar av att koppla dåtid och nutid, men kopplingen till framtiden kan vara lite svårare. De vet att historia är förfluten tid och inte framtid, därmed kan det vara problematiskt att förstå kopplingen mellan de tre tidsepokerna, med det kommer med tiden.

Har flerspråkiga barn och ungdomar svårt att skapa sig en egen identitet?

Eleverna får bättre möjligheter att bilda sig en identitet om det finns en språklig grund från början. Men är man tvåspråkig finns risken att man blir dubbelhalvspråkig, eftersom utgångspunkten inte finns i ett och samma grundspråk. Man ska se språket som en tillgång och låta eleverna känna stolthet över att de behärskar mer än ett språk. För en del elever som inte klarar av att skapa sig en identitet blir följderna att de undviker att prata föräldrarnas språk och förnekar lagar samt normer, vilket ofta leder till att de begår brott och vandaliserar. Eleverna har svårt att bli svenskar eftersom deras kulturer styr dem mot en annan riktning. Deras traditioner och sedvanor stämmer inte överens med de svenska. I undersökningen menade modersmålslärarna att de eleverna med europeisk bakgrund hade lättare att stärka sin identitet, i synnerhet skandinaver eftersom de har en gemensam historia och religion. Några modersmålslärare ansåg att eleverna får en bättre möjlighet att skapa sig en identitet om mycket ansvar ligger på föräldrarna. Det var bara positivt om eleven fick med sig traditioner och värderingar som föräldrarna har med sig ifrån sina hemländer.

På vilket sätt har modersmålslärarna betydelse för de flerspråkiga eleverna på de två Malmöskolorna när det gäller identitetsskapandet?

Modersmålsläraren kan delta i den ordinarie och berätta om ursprungslandets historia, vilket ökar stoltheten hos eleverna och stärker deras identitet. För att stärka identiteten hos deras elever under modersmålsundervisningen pratade modersmålslärarna om historia, kulturer, traditioner och samhällsliv; vilket är några av målen i kursplanen för modersmål. De ansåg att de hade en viktig roll då det gällde att förmedla både Sveriges och ursprungslandets historia. Eleverna lär sig om historia undermedvetet, modersmålslärarna säger aldrig att de pratar om

historia. Deras roll är i första hand att stärka språket. De poängterade att ingen kultur är fel och de hade en opartisk vinkel på sin undervisning när de diskuterar kulturer med eleverna. En modersmålslärare ansåg att den svenska kulturen är bra i och med att man kan välja sin egen kultur utan att påverkas i större utsträckning av grupptrycket. Han rekommenderade eleverna att plocka ifrån olika kulturer för att skapa sin egen kultur. Men trots föräldrarnas vilja att deras barn ska leva efter deras kultur förnyas samhället och kulturerna ständigt mellan generationerna. Man kan stärka elevernas identitet genom att låta dem berätta om besök i deras eller föräldrarnas hemländer. Modersmålslärarna förmedlar en bild av ursprungslandet i sin undervisning. Det kan dock hända att denna bild inte stämmer överens med den som eleverna skapar sig utifrån hemmet, skolan och massmedia. Nackdelar kan vara att de olika bilderna hamnar i konflikt med varandra och eleven vet inte hur den ska tolka innebörden av dessa och vilken bild som den ska välja.

Källförteckning

Tryckta källor

Ahmadi, Nader (2003): Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer. I Nader Ahmadi (red.), Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Statens

institutionsstyrelse och Liber AB.

Ahmadi, Nader & Söderholm Carpelan, Kerstin (2003). Inledning. I Nader Ahmadi (red.), Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber AB. Al-Baldawi, Riyadh (2003). Migration och familjestruktur. I Nader Ahmadi (red.), Ungdom,

kulturmöten och identitet. Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber AB.

Alm, Martin (2004). Historiens ström och berättelsens fåra. Historiemedvetande, identitet och narrativitet. I Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till

historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

Aronsson, Peter (2004). Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur Bravo, Marcela & Lönnbäck, Eva-Britt (2003). Invandringskrisen eller Det förlorade paradiset. I Nader Ahmadi (red.), Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber AB.

Eljertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1992). Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Karlsson, Klas-Göran (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Mellberg, David (2004). Det är inte min historia! En studie av historieundervisning i ett multietniskt samhälle. I Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En

introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

Sjögren, Annick (2003). Kulturens roll i identitetens byggande. I Nader Ahmadi (red.), Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber AB. Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber UtbildningsFörlaget.

Tuomela, Veli (2003). Modersmålsundervisningen – en forskningsöversikt. Del 4 i rapporten Fler språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och

modersmålsundervisningen. Rapport till regeringen 15 maj 2002. Stockholm: Skolverket.

Wigerfelt, Berit (2004). Modersmålslärare – en yrkesgrupp mellan retorik och realitet. I Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Resultat från nio forskningsprojekt vid

arbetslivsinstitutet i Malmö. Malmö: Arbetslivsinstitutets Förlag c/o Hellmans Förlag.

Otryckta källor

Lokala arbetsplanen för modersmål i arabiska i Malmö (2006). Malmö: Modersmålsenheten, Värner Rydénsskolan.

Lokala arbetsplanen för modersmål i danska (2006). Malmö: Modersmålsenheten, Värner Rydénsskolan.

Lokal arbetsplan för engelska som hemspråk i Malmö (2006). Malmö: Modersmålsenheten, Värner Rydénsskolan.

Arbetsplan för det kroatiska språket 2004/2005 (reviderad 2006) Malmö: Modersmålsenheten, Värner Rydénsskolan.

Lokala arbetsplanen för modersmålsundervisning i pashto läsåret 06/07 (2006). Arbetslag Pashto, Malmö kommun. Malmö: Modersmålsenheten, Värner Rydénsskolan.

Internetkällor

Definition av begreppet taliban.

Hämtad på: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (2007-01-16) Kursplanen för modersmål. Hämtad på:

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3875&extraId=2087 (2006-09-25)

Språken bosniska, kroatiska och serbiska.

Hämtad på: http://www.inksverige.se/73-pageFirstLang-spraak.aspx (2006-11-23)

Muntliga källor/Personlig kommunikation

Modersmålslärare i arabiska, Malmö (2006-11-16)

Modersmålslärare i bosniska, kroatiska och serbiska, Malmö (2006-11-22) Modersmålslärare i danska, Malmö (2006-12-13)

Modersmålslärare i engelska, Malmö (2006-11-21) Modersmålslärare i pashto, Malmö (2006-11-15)

Övriga källor

Bilaga 1:

Förberedande intervjufrågor modersmålslärare

1. Frågor angående modersmålsläroplanen

*Hur arbetar Du för att uppnå följande mål ur kursplanen för modersmål?

Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven:

– tillägnar sig kunskaper om historia, traditioner och samhällsliv i sin ursprungskultur och förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden,

– stärker sin självkänsla och identitet och erövrar dubbel kulturtillhörighet,

– lär känna delar av sitt kulturarv och kan sätta detta i relation till sig själv och sin egen situation

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Eleven skall:

– kunna berätta om sitt ursprungsland och livet där och jämföra med svenska förhållanden.

2. Historia

*Hur ser Du på de olika skolämnenas betydelse för dina elever? *Är historia betraktat som ett viktigt ämne?

*Vilka ämnen använder Du i modersmålsundervisningen? *Använder Du historia i Din undervisning? I så fall hur?

*Varför använder Du historia i Din undervisning? Kan det användas mer? *Hur mycket deltar Du i den ordinarie undervisningen?

*Känner Du ett ansvar för att förmedla historia?

*Hur menar Du att Dina elever ser på historia i skolan?

*Identifierar sig eleverna med historia? (svenska såväl som det egna landets?)

*Diskuteras hemlandets nuvarande situation och dras det paralleller med förflutna eller det svenska samhället?

*Hur ser elevernas egna erfarenheter ut? Hur ser föräldrars påverkan/inverkan på eleverna ut? *Tror Du att vissa eleverna känner en större samhörighet med svenskar än andra? Varför?

3. Historiemedvetande

(Uppfattningar om hur dåtid-nutid-framtid är relaterade till varandra.)

*Har du hört talas om begreppet? Hur uppfattar du det? *Har det någon betydelse för din undervisning?

*Används begreppet historiemedvetande i undervisningen?

Bilaga 2:

Enkät till fjärdeklassen

1. Kan DU berätta för mig vad historia är för något?

2. Vilka saker i historia tycker DU är viktigt att berätta om för andra?

____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________

3. Varför tycker DU det är bra att vi pratar om historia i skolan, med vännerna och hemma i familjen?

Nu ska DU få titta på olika bilder! Vilka bilder tycker DU är historia? Kryssa i rutan för JA om du tycker att bilden är historia.

Kryssa i rutan för NEJ om du inte tycker att bilden är historia.

____________________________________________________________

En kung Några kartor En stridsvagn Koranen

JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ

____________________________________________________________

En kraschad bil Ett gammalt par En vissen blomma

JA NEJ JA NEJ JA NEJ

____________________________________________________________

Öresundsbron Ett gammalt hus i Malmö Ett uppgrävt skelett

JA NEJ JA NEJ JA NEJ

Bilaga 3:

Enkät till tredjeklassen

Vad är historia?

Vad är viktigt i historian?

Varför läser man historia i skolan?

In document Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers identitet och historiemedvetande (Page 67-75)