Resultat och analys av intervjuer (utskrift efter band)

6.2.1 Fråga 1: Vilken årskurs är du lärare för?

A: Jag är lärare i årskurs 6. B: Jag är lärare för årskurs 5. C: Jag är lärare för årskurs 5. D: Jag är lärare för årskurs 5.

Alla intervjuade lärare undervisar sina elever på ett varierat sätt i matematik, och eftersom det är svårare och utföra sättet i de avslutna klasserna än yngre elever i GT, så påverkades valet av undersökningsgrupper av arbetets syfte.

6.2.2 Fråga 2: Använder du kursplaner och andra styrdokument när du planerar din undervisning?

A: Vi använder kursplanen den reviderar vi var tredje år och även styrdokumenten. Utifrån dessa gör vi upp mål tillsammans så det använder vi.

B: Ja, det gör jag i början av en planering går jag igenom (Vad har jag för, vad är där för mål jag måste uppnå med eleverna). Då tittar jag mest i våra lokala arbetsplaner. Och så tittar jag vad vi har för mål och så utgår jag från det. Så i den första grovplaneringen, den första

planeringsdagen sen har jag det i bakhuvudet i vissa tillfällen för eleverna också vilka mål de skall uppnå.

C: Jag har dem inte liggande framför mig, men de finns ju i nacken. Att vilka mål är det eleverna skall kunna. Jag har varit lärare så länge så jag kan målen de har man ju i nacken och utifrån styrdokumenten tänker man när man planerar för sin undervisning.

D: Ja

Utifrån lärarens svar ser jag att alla lärare använder kursplaner och styrdokument när de planerar sin undervisning. När man tittar på kursplaner och styrdokument för skolverket observerar man lätt att det stämmer mycket med varierat sätt i undervisningen. Så skolverket rekommenderar lärarna att variera sin undervisning.

6.2.3 Fråga 3: Vilka arbetssätt använder du dig ofta av i matematik? Varför?

A: Ibland är det traditionella undervisning och genomgångar i klassen men ibland har vi också utematte och praktisk matte inomhus. Jag har en svag klass, så därför har jag två olika nivåer. Det finns rätt många elever med särskilt behov, så därför får vi ha många praktiska övningar och vi diskuterar matte i smågrupper ibland, och eleverna är väldigt aktiva när de diskuterar i grupperna.

Varför använder du detta sätt?

A: Jo, på grund av att de lär sig mycket bättre när det är praktiskt matematik. Sen är det omväxlande det är mycket viktigt att de har omväxlande undervisning i matematik, så det inte blir tråkigt.

B: Med boken det använder jag som ett komplement överhuvudtaget. Ibland har vi bara boken, jag plockar vissa tal jag. Jag plockar ut vad jag tycker är viktigt för dem att träna på och så gör vi mycket i helklass eller halva klassen när vi har tal. Då går vi igenom saker på tavlan och sedan får de komma fram och så diskuterar vi hur saker och ting blev så, varför och olika sätt att tänka på, så mycket diskussioner. Jag har diskussioner i halvklasser vi har det en gång i veckan. Så det är halva klassen de är tio barn. Då får de gå fram till tavlan, så går de fram och så har vi diskussioner och de får säga att (jag tänker på det viset, jag skulle räkna ut det talet på det viset), olika sätt komma fram till det. Ibland har jag spel typ tärningsspel, olika sorters tärningsspel. Vi har haft multiplikationstabellen typ som bingo, överhuvudtaget spel. Ett par uppgifter vi löste tillsammans. Några gånger har vi haft grupp uppgifter, man har kort man skall komma fram till svaret på uppgifter

gemensamma genom att man bara får ledtrådar. Sådana uppgifter: mäta, när man har mätuppgifter så är det praktiskt matte, stapla diagram.

C: Jag har en liten klass på 19 elever och har förmånen att på onsdagar har dem i halvklass, så de är bara mellan 9 och tio elever i grupper. Den tiden försöker jag att utnyttja till praktiskt matte. Vi går ut och mäter, väger allt sånt som stökar till det mycket. Det kan man inte med 19 elever, ha praktisk matematik det blir för stökigt på 60 kvm. Sedan de andra lektionerna har jag individualiserad undervisning, var och en räknar på sin nivå, där de kan. Så jag har inte många gemensamma genomgångar samlar de gärna i grupper 4-5 stycken. De som är på samma ställe ungefär. Då går jag igenom med dem och förklarar. Vi är ute och mäter mycket. Vi mäter klassrummet, mäter ”bänk, fönster, dörrar, boken” och så. Vi mäter ute i korridoren, på fotbollsplanen, ofta har vi oftast skala. Vi mäter fotbollsplanen och sen rita vi den och använder skala i 1:2 t.ex.

D: Jag använder mig mycket av muntliga genomgångar med alla och så gör vi ett tal ihop. Jag arbetar även i halvklass, där jag kan gå runt och hjälpa var och en på ett annat sätt, ritar många bilder till lästal.

Använder du praktiska material i matematik?

D: Ja, det gör vi.

Varför använder du detta?

D: Det är för att jag tycker man lär sig igenom konkret material, man ser mycket lättare, man kan t.ex. ha pengar, man har saker att man kan se vad som händer istället bara för att titta på siffror.

Utifrån lärarens svar ser jag att alla lärare varierar sina egna undervisningssätt i matematik. Även om en lärare säger att de ibland har traditionell undervisning i klassen. Men hon säger att hon använder olika metoder i undervisning. Hon har praktiskt matte ute och hon tycker att eleverna lär sig bättre då. En annan lärare säger att hon använder boken som komplement. Men hon säger också att hon har mycket diskussioner i matematik. Alla lärare kommer överens om att det är lättare och ha praktiskt matte eller att eleverna diskuterar i små grupper.

Att använda boken eller en traditionell undervisning i klassen kan ibland vara nödvändigt om läraren vill variera sin undervisning i matematik. Då känner eleverna att det inte är tråkigt att jobba med boken eller med traditionell undervisning i matematik.

6.2.4 Fråga 4: Vilket eller vilka arbetssätt tror du att eleverna lär sig bäst på?

A: Jag är helt säker på att de lär sig på praktisk matematik och även när vi är ute och mäter och väger, så lär de sig mycket och så blir det från knopp till kropp och själ.

B: Det är en mix, lite av varje, varierat arbetssätt.

C: Varje elev måste hitta sitt sätt att lära sig, för att det är så olika. Det är viktigt för oss pedagoger eller lärare att duka upp det som ett smörgåsbord, att titta på alla sätten. Sedan är det upp till elever att hitta sitt sätt. Det passar inte alla med skriftlig huvudräkning t.ex. De kanske lär sig på ett annat sätt. Det är viktigt att presentera olika sätt, men de skall hitta sitt sätt att tänka och förstå matte. Det är inte bara att räkna, man skall ju förstå.

D: Jag tror genom en kombination av olika sätt att undervisa. För vissa passar det att lyssna och ta till saker, andra vill göra med händerna, en del kanske behöver sitta själv och komma på lösningar och man lär av varandra. Man får prova sitt eget sätt. Så man måste få använda sitt eget sätt att lära sig på.

Pratar ni matte i grupper under lektionerna?

D: Ja, det är jätteviktigt. Det är det jag menar med muntlig genomgång, vi pratar mycket i grupper. Jag tycker att svenska, matematik och bild hör ihop.

En lärare tycker att eleverna lär sig bäst på praktiskt matte, och även när de är ute och väger och mäter. Andra tre lärare är överens om att eleverna är olika och att det inte finns ett sätt som passar alla elever. Därför tycker de att en kombination av olika metoder är bäst. En lärare lyfter fram lärarens ansvar till att hjälpa eleverna att hitta metoder som är bäst för deras lärande.

6.2.5 Fråga 5: Vilket eller vilka arbetssätt tror du att eleverna tror sig bäst på?

A: Att få mer förståelse för det arbetssätt, där de medverkar mest, så det tror jag är det bästa för att de har förståelse för detta.

B: Jag tror att räkna i boken, då känner de sig trygga många gånger. Jag kan tycka att det är mest matte. Det ligger i kultur, det är så bakåt i tiden. Man har alltid haft matteboken, så här skall det vara. Det är svårt

att förändra den tanken. Det tankar kommer hemma ifrån att man räknar i boken.

C: Eleverna har olika sätt att tänka och att lösa uppgifter. Jag tror att de tror att räkna i matteboken är det bästa sättet att lära sig. De vill framåt i matteboken de vill fram, fram, fram.... De vill känna att de har presterat något känna att de gjort något.

D: Jag tror genom att göra tal tillsammans. Jag önskade att man varierar sitt arbetssätt, att man inte har samma hela tid. Man behöver gå utanför boken också, genom att göra egna exempel, konstruera veckans kluring eller en mattegåta och på så många sätt så möjligt. Det finns ofta många olika svar och många olika sätt att komma fram till ett svar.

En lärare tycker att eleverna tror att de lär sig bäst på de arbetssätt, som de får mer förståelse för. Läraren menar att eleverna tror de lär sig bäst på vilket sätt som helst, fast de har en bra uppfattning om och medverkar mest. Två lärare tycker att eleverna tror att de lär sig bäst genom att räkna i matteboken. En av de lärarna tycker att det ligger i kultur och de tankarna som kommer hem ifrån därefter känner eleverna sig trygga genom att räknar i matteboken. Den andra läraren tycker att anledningen som ligger bakom detta är att eleverna vill känna att de har presterat något, då känner de sig trygga. Lärare D tycker att eleverna tror att de lär sig bäst genom att göra tal tillsammans.

Alla lärarna kommer överens om att eleverna tror att de lär sig bäst när de känner sig trygga. Om jag går bakåt till mitt resultat finner jag i diagram 6. 1. 9 att mer än 83 % av eleverna känner sig trygga när de jobbar i gruppen. Och därefter enligt lärare A, D betyder att de tror att de lär sig bäst genom att de medverkar mest samt jobba i gruppen och hjälpa varandra. Enligt lärare B, C är att räknar i matteboken ett sätt som har en stor influens hos eleverna eftersom det är så de arbetat i tidigare årskurser. Men med detta sätt tror jag att elever med svårigheter i matematik inte känner sig trygga, de kan inte jobba själva och i matteboken.

6.2.6 Fråga 6: Vilka fördelar och nackdelar har varierad undervisningen i matematik?

A: Det kom jag lite in på förra gången. Det positiva är att inte blir enformigt. Att det är varierande undervisning och så tröttnar inte eleverna och sedan blir eleverna medvetna om sin matematik och så förstår de också matematiken bättre.

A: Nackdelarna är de känner sig lite otrygga och vill helst ha traditionell undervisning för att det är många elever som vill sitta och titta på mig när jag håller på tavlan och så. Så den otraditionella känns lite osäkrare. Och vissa elever har svårt att uttrycka sig, när man sitter i grupp och skall redovisa.

Vad är det som lättare för dem?

A: När jag har undervisning på tavlan så tycker det är bättre, så de kan ta det till sig. Då hör de mina matematiska termerna och sen så kan ta det till sig, så att jag har en fyra, fem styckena som tycker att det är bättre när jag står vid tavlan och de andra tycker det är mycket bättre när de får prata själv och vi diskuterar i gruppen, så det är positivt.

B: Fördelar är att man kan tillgodose alla elever och man kan se att det är roligt med matematik, att man gör den rolig. Att det kan vara väldigt segt att bara räkna i boken hela tiden även man tillgodoser fler på det sättet.

Jag kan inte tänka mig några nackdelar på det. Kanske att det kan bli rörigt, man kan tappa greppet, att man kanske har svårt att hitta målet på vissa delar, kan det nog vara. Det kräver mycket, att alla får med sig vad de behöver. Annars inga nackdelar.

C: Fördelarna är många. För det är att fördelarna med varierad undervisning är att eleverna skall hitta det sättet som är bäst för dem. Tyvärr är tiden en negativ faktor, tyvärr. Eftersom vi arbetar som vi gör, vi kan inte köra timplanlöst, vi bryter med slöjd, bild, gympa och med musik. Man måste bryta, så när klockan är tjugo över, ”Jaha, nu är det idrott” då måste de gå, då kan de inte fortsätt. Tyvärr är det ett dilemma. Att man inte har klassen själva.

Men nackdelar med varierande undervisning, det kan jag inte säga. Ja, tiden är en nackdel, men annars gynnar det väl alla positiva med varierad matteundervisning, tycker jag.

Krävs det inte mycket mer av dig som lärare?

C: Ja, fast det krävs mycket av vilken lärare, vilka ämne som helst egentligen. Så jag upplever inte att det krävs mer av mig för att jag har det. Det är klart att flexibel måste man vara. Eleverna jobbar väldigt mycket med undersökande arbetssätt. Alla har ju inte matte samtidigt, t.ex. Så ibland undrar jag varför man inte lider av personlighetsklyvning. För man kan ju många olika ämnen på samma gång i klassrummet. Men nackdel tror jag inte det är. Tid är det ända jag kan komma på.

D: Fördelar att alla kan förstå på sitt sätt, genom varierad undervisning. Jag tror man missar någon om man bara kör ett sätt. Att man missar dem som behöver konkret använda sig på laborativt. De jobbar på olika sätt, olika lång tid för att förstå.

Nackdelar: det kräver mer planering av mig. Det är lättare att bara ha en bok att följa, det tar tid att planera. Man måste repetera också, man kan inte bara gå vidare och vidare, utan måste gå tillbaka ”vad gjorde vi sist, repetera, gå igenom”.

Alla lärare tycker att den varierade undervisningens fördelar i matematik är att tillgodose alla elever. Varje elev kan hitta sitt sätt att lära sig bäst, genom att variera undervisningen i matematik. Lärarna tycker också att eleverna tycker att det är roligt att variera undervisningen. En lärare tycker också att genom varierad undervisningen kan man också hjälpa de eleverna som behöver lång tid för att förstå.

Nackdelarna med varierad undervisning i matematik är tiden, vissa ”ungefär fyra stycken” i klassen känner sig osäkra med det här sättet, det kan bli rörigt och man kan tappa greppet och det kräver mer planering av läraren, enligt de intervjuade lärarna.

Läraren tycker att det inte finns tillräckligt tid att göra praktiskt matte för att alla elever ska kunna medverka och diskutera matte. Lärarna har begränsat tid, de bryter med slöjd, jumpa, musik och bild. Även om de flesta som känner sig trygga med varierad undervisning, finns det flera som känner sig otrygga. Och de eleverna som känner sig otrygga är fästa vid den traditionella undervisningen. Det är ett dilemma, kan man säga även om lärarna undervisar på det traditionella sättet, ibland.

Det kan bli rörigt under lektionen om läraren undervisar på ett varierat sätt i matematik. Läraren menar att det kan bli rörigt genom att laborera, leka, spela och diskutera i gruppen. Det krävs mer planering av läraren är en av de nackdelarna som intervjuade lärarna säger. Men att samarbeta mellan lärarna för att planera sin undervisning i matematik hjälper, tycker jag.

6.2.7 Fråga 7: Vad tror du kan ligga bakom den låga nivå i matematik?

A: Jag tror det är många lärare som inte varierar sin undervisning och inte har så många praktiska övningar, för att det är jobbigt att plocka fram material och tycker att det är mycket efter arbete och det är mycket mer planering. Det är lättare att bara gå och ställa sig och göra efter boken. Så därför tror jag att barnen, de behöver mycket praktiska övningar och mycket action i undervisningen, för att de har ju mycket

action i dataspel och tycker att det skall vara roligt och det är ju rolig matematik är ju den som jag undervisar i, tycker jag själv.

Tror du att det krävs mycket mer planering av en lärare?

A: Ja, det krävs ju mycket mer planering, efterarbete och tid att plocka fram material. Så att göra material själv.

Kan man räkna det som nackdelar?

A: Ja, jag tror att det krävs tid, och i dag så får vi ju mer och mer uppgifter på nyvalde på oss lärare, så det är mycket extraarbete. Men sen är det inte så mycket att rätta i och med att man diskuterar det här med matematiken och kommer fram till lösningar, så det är inte så mycket att rätta, men det är mycket att plocka fram och planera. Sen tror jag att alla lärarna skulle hjälpas åt att planera för att lärarna använder varandras material. Jag tror att det är bra att matematik och NO lärarna på skolan hjälptes åt. Mitt mål är att vi kommer ut och blir matematik och NO lärare och sen bara klasslärare, det tycker jag absolut. Jag önskar dig lycka till framöver och sedan skulle jag behöva specialpedagoger i matematik i klassen, men det har vi inte pengar till. Finns inga resurser, man vi är ensamma klasslärare i mellanstadiet, så har vi inte någon annan hjälp, så det är inte helt lätt att få med alla elever. Så tycker jag att du har gjort bra frågor.

B: Mycket är att fokusera på matematiskt räknande. Alltså hur man ställer upp talen, förståelse. Man börjar med uppställningar, Argorytm för tidigt i lågstadiet, det är de väldigt inriktade på, sen är lågstadiet bra på det laborativa också. Men fokusera på det matematiska räknandet, man missar vad förståelse är på talet. En del, man måste träna mycket med huvudet, huvudräkning då får man förståelse på ett annat sätt. Hur skall jag räkna ut 20 gånger 20. Man ställer inte upp det, man får strategier hur man räknar ut det i huvudet, utan att använda miniräknare eller utan att ställa upp.

C: Dels tror jag att man är mycket styrd utav böckerna. Att vi som undervisa inte lägger tonvikten vid att man skall förstå matte utan de räknar matematiskt och tänker egentligen inte på vad de gör. Att kunna se rimlighet i svar i sådana saker. Det ligger till grunden varför det är så låg nivå. Jag menar matematiskt, att man gått igenom addition och så länge det är addition räknar eleverna på, och plötsligt kommer det något med multiplikation ”Oj, vad är nu detta? Det kan jag inte.”. Då har de hållit på med, plus sida upp och sida ner, så de förstå egentligen inte vad de gör, utan de räknar bara för att det så skall vara. Det märker jag mycket på eleverna.

D: Många blir osäkra på sin förmåga, upptäcker att de inte förstår eller inte kan eller så vågar man inte och att vi måste peppra dem, så att de vågar. Och många gånger när de läser ett lästal, så orkar de inte, det är tålamodet som fattas, de ger upp med en gång. De förstår inte vad de skall göra och så ger de upp och säger att de inte kan. Det är lättare att gå den vägen. Många barn har inte tålamod att lösa uppgifterna eller läsa dem. Därför de vet inte vad de skall göra, vilket räknesätt de skall använda, hur man skall börja. Man kan inte rulla vad som står i texten, vilket behöver jag veta, vad gäller frågan. Man vet inte hur man skall böja med sådana tal. Att man varierar och gör många uppgifter tillsammans. Att man gör många lästal tillsammans, tror jag är jätteviktigt att de ser kompisar hur de löser det på ett annat sätt, att man rita det tillsammans och skriver det ihop och så gör man några exempel så.

Det som ligger bakom den låga nivå, i matematik, är enligt de intervjuade lärarna:

• Vissa lärare vill inte variera sin undervisning i matematik. De tycker att det är lättare att räkna i boken då behöver inte läraren plocka fram material exempelvis.

• När man fokusera på det matematiska räknandet, missar man vad förståelse är på talet. Läraren tycker att man måste träna mycket med