7.1 Sammanfattning
I stora drag har jag fått följande svar på ställt syfte:
Elevernas inlärning kan underlättas om lärarna använder varierad undervisning i matematik.
Många elever lär sig något nytt och upprepar inte bara samma sak under lektionerna. Lärarna tycker också att varierad undervisning underlättar elevens inlärning, även om det krävs lite mer planering och tid av lärarna. Dessutom tycker eleverna att det är lätt att lära sig matematik. Som svar på min frågeställning ”ökar varierad undervisning elevens intresse och motivation för matematik” är att många elever som undervisas på ett varierat sätt i matematik, tycker att det är roligt med matematik. Eleverna känner sig glada när de har mattelektion. Detta visar att varierad undervisning i matematik stimulerar lusten och väcker intresse hos eleverna för matematik. Detta väcker också motivation genom att de brukar lära sig något nytt varje mattelektion.
Som svar på min frågeställning ”ökar varierad undervisning i matematik elevens matematiska självförtroende” är att många undersökande elever som undervisas på ett varierat sätt i matematik känner sig trygga när de jobbar i gruppen i mattelektionerna. Enligt lärarna brukar eleverna arbeta i grupper, få samtala grupp och diskutera. Detta ökar elevernas självförtroende och eleverna får på så sätt möjlighet att göra sig hörda med sina synpunkter i matematik. Så svaret är att varierad undervisningen i matematik ökar elevens matematiska självförtroende. Då jag kommer till frågan ”påverkar varierad undervisning i matematik elevens inställning för matematik positivt”, så tycker många elever att det är roligt med matematik och många elever känner sig glada när de har mattelektion. Detta visar att ett varierat undervisningssätt i matematik påverkar elevernas inställning till matematik positivt.
7.2 Diskussion
Vilken undervisningsmetodik man ska ha i skolan har alltid varit av intresse för heta diskussioner bland forskare i decennier. Man läser då och då i tidningsartiklar att de svenska eleverna har blivit sämre i matematik. Det finns många tolkningar. En del av tolkningen ligger utanför skolan tror jag. Men den andra tolkningen kan vara undervisningssättet i matematik.
Vi vet att elevers egna attityder och förväntningar har stor betydelse för både tillfredställelse i arbetet men även de mål som skall uppfyllas. I dagens skola finns det alldeles för många elever som tycker att matematik är skolans tråkigaste ämne. Barns attityder till matematik utvecklas tidigt och redan i 11-12 årsåldern har de bestämt sig för att ”tycka om” eller ”inte tycka om” ämnet. Därför är det viktigt att grundskolläraren från början ägnar en del av tiden åt att öka intresset för matematik i sin klass genom att tala matematik, arbeta laborativt och praktisera övningar samt att låta eleverna leka och spela spel i undervisningen.
Undervisningen ska utformas så att motivationen höjs hos eleverna. Det gäller att ha variation i undervisningen och att låta eleverna jobba i grupper. Mindre fokusering på läroböcker behövs.
Undersökningens syfte har varit att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning, öka elevens intresse och motivation, ökar elevens matematiska självförtroende samt om det påverkar elevens inställning till matematik positivt.
För att svara på mina frågor, har jag gått genom intervjuer med lärare samt enkät med elever.
Jag har fått svar på mina frågeställningar genom att kombinera de kvalitativa och kvantitativa metoderna.
Jag anser att resultaten pekar mot att varierande undervisningssätt är bra. Den kan öka elevens intresse och motivation, öka elevens matematiska självförtroende, underlätta elevens inlärning samt påverkar elevens inställning till matematik positivt. Genom att låta eleverna arbeta i grupp, får de således värdefull social träning. Alla elever trivs med skolan och de flesta känner att de får de kunskaper de anser sig behöva. Eleverna får också tillfälle att laborera och undersöka i tillräcklig utsträckning, för att få en förtrogenhet med detta arbetssätt. Vissa åsikter framhävdes av både lärare och elever, men andra åsikter var bara av lärare genom intervjuerna eller i elevernas i undersökning.
Varierad undervisningen i matematik går hand i hand med litteraturen och läroplaner i skolverket.
Enligt Paulsson (1983) är den effektive läraren, den som använder sig av variation, och upprepar inte samma instruktioner om och om igen. Skolverkets rapport (2001) visar på att utbildningens kvalité kan förbättras genom en mer varierad undervisning samt en högre grad av anpassning till elevers verkliga förkunskaper, förståelse och intresse.
Utifrån variationens grundvalar kan man lägga märke till att: Variationens grundvalar stämmer bra överens med Lpfö 98.
För mig är det viktigt att variera undervisningen i matematik på ett bra och stimulerade sätt för eleverna. Enligt min mening behöver inte eleverna hela tiden räkna i läroboken. Min undersökning gav samma resultat.
Enligt undersökningen kan man uppnå de mål som krävs genom en varierad undervisning i matematik, och hjälpa elever med svårigheter i matematik.
Men vilka är nackdelarna när man använder det här sättet i undervisning?
De intervjuade lärarna nämnde vissa nackdelar som jag är intresserad av att diskutera:
• Det krävs mer planering av läraren.
• Det finns inte tillräckligt tid att göra praktiskt matte så att alla elever kan medverka och diskutera matte.
• Det finns flera elever som känner sig otrygga med det här sättet, de är knutna till det traditionella arbetssättet i undervisningen.
Jag kom fram till att varierad undervisning tar mycket stor del av lärarens tid och läraren har svårt att hinna eller orka med det extraarbete som metoden kräver.
Jag tycker att ett samarbete mellan lärarna underlättar mycket. Alla lärarna skulle hjälpas åt att planera undervisningen för att kunna använda varandras material, exempelvis.
Specialpedagoger i matematik i klassen behövs, tycker jag, särskilt i de avslutade klasserna i GT. Åtminstone behövs en specialpedagog i matematik till varje årskurs i de avslutade klasserna. En sådan idé kräver givetvis resurser, men kursplanens mål om nödvändiga och önskvärda kunskaper kräver mer resurser.
Eleverna ser en trygghet i boken. De tror att de vet vad de ska göra. Varje fråga har ett bestämt svar och de ser hur långt de har räknat på en vecka. Genom att använda boken behöver de inte tänka så mycket, utan bara följa instruktionerna. Men det är viktigt att vänja eleverna vid utvecklade arbetsmetoder där de kan lösa olika problem. Och att variera undervisningen i matematik krävs ibland att eleven räkna i boken, men inte knyter sig till den.
Jag anser att jag har nått undersökningens huvudsyfte och fått svar på mina frågeställningar.
Efter min undersökning har jag blivit mer säker på att ett varierat arbetssätt i undervisningen i matematik är ett bra sätt och det är det enda sätt i undervisning, där man ser många fördelar samt färre nackdelar jämfört med andra olika sätt i undervisning i matematik.
Läraren måste tänka på alla möjliga sätt för att underlätta och förbättra undervisningen. Det går inte bara att följa bokens innehåll. Jag som blivande lärare skulle föredra ett varierat arbetssätt där, eleverna kan uppnå målen i matematik.
Avslutningsvis kan jag bara konstatera att det är mycket svårt att täcka ett så stort ämnesområde på bara ett examensarbete. Jag hade önskat att jag hade kunnat göra en djupare analys över varierad undervisning i matematik.
Syftet med mina undersökningar var att visa om varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning, ökar elevens intresse och motivation för matematik, ökar elevens matematiska självförtroende samt om det påverkar elevens inställning till matematik positivt.
Det har varit mycket intressant att göra den här studien, och att fördjupa mig i och reflektera kring dessa frågor om varierad undervisning i matematik.
När jag sammanställde resultaten från mina undersökningar såsom enkäten och intervjuerna, kunde jag se att nästan alla elever var väldigt positiva till olika undervisningssätt.
I flera avseende är de intervjuade överens. Men till viss del finns problem som är intressanta att diskutera.
Eftersom många av de eleverna som blivit undervisade på ett varierat sätt i matematik upplevde att det är roligt med matematik, och att de är glada när de hade matematiklektion, så det är märkbar att varierad undervisning i matematik ökar intresse och motivation för inlärning. Den andra frågeställningen om varierad undervisningen i matematik ökar elevens matematiska självförtroende fick jag ett starkt svar på. Många av eleverna känner sig trygga när de jobbar i gruppen under mattelektionerna, vilket i sin tur stärker elevernas självförtroende för matematik. Alla intervjuade lärare talar om vikten av att samtala och diskutera matematiken samt att ha praktiskt matematik och att jobba i
grupp för att förmedla glädje och motivation i matematikundervisningen.
Enligt resultaten av enkäten märkte jag att nästan alla elever lärde sig något nytt varje mattelektionen och att de tycker att det är lätt att lära sig matematik. Dessutom brukar nästan alla eleverna vara aktiva och engagerade på mattelektionerna. Detta visar att varierad undervisning i matematik lyckades och underlättade elevernas inlärning.
Jag har i mina studier kommit fram till att varierad undervisning i matematik har stor betydelse för undervisningen.