• No results found

Resultat ur ett medarbetarperspekt

Vi har valt att även här återge resultatredovisningen i löpande text. Först lite allmän information, om hur ålders- och befattningsfördelningen ser ut på avdelningarna. Därefter redovisas varje frågeställning. Vi har valt att lägga kontrollrumspersonalen först och därefter redovisar vi resultatet för instrument underhåll. Vid några tillfällen använder vi diagram för att tydliggöra skillnader.

Åldersfördelningen hos medarbetarna i kontrollrummet visar att de flesta är under 35 år. De har heller inte arbetat särskilt många år på Ringhals, de flesta mellan 1 – 10 år. Eftersom det rör sig om så pass ung personal, har de av förklarliga skäl inte haft några längre anställningar, innan de påbörjade sin anställning för Ringhals.

Av svaren framgår att de flesta anser sig ha blivit rekryterade till Ringhals genom platsannons men samtidigt är det många som svarat, via praktik, sommarjobb och kontakter. Hälften av underhållspersonalen anser att de blivit rekryterade till Ringhals genom platsannons men många har även kryssat genom kontakter eller annat sätt.

Figur 5 Figur 6 0 5 10 15 20 25 Ålder Kontrollrum 21-35 36-50 52-65 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder RIU 21-35 36-50 52-65

Åldersfördelningen hos underhållspersonalen är ganska jämnt fördelad, även om åldersgruppen 36-50 överväger något. Här har personalen i motsats till

kontrollrumspersonalen, arbetat länge på Ringhals. 7 av 20 anställda har jobbat längre än 21 år. Större delen av dem har också haft mer än 11 års arbetslivserfarenhet, innan de anställdes på Ringhals.

Figur 7 Figur 8

Det finns olika yrken inom befattningsområdena och för att förtydliga vilka de är och hur många som arbetar inom de olika yrkesgrupperna har vi valt att visa detta i figur 7 och figur 8. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Yrkestitel RIU Instrumenttekniker Ingenjör Underhållsingenjör Planeringsingenjör /arbetsledare 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Yrkestitel Kontrollrum Stationstekniker Turbinoperatör Assisterande reaktoroperatör Reaktoroperatör TO/ARO Skiftingenjör

5.2.1 Vilken utbildningsnivå anser medarbetarna behövs för att sköta arbetsuppgifterna? Figur 9 0 5 10 15 20 25 30 Vilken utbildningsbakgrund har du? Gymnasium 3 år Gymnasium 4 år KY Högskola

Av dem som arbetar i kontrollrummen svarade de flesta att de har gymnasiekompetens men många har också högskolekompetens. Av kontrollrumspersonalen var det endaste 5 personer som tyckte att de saknade någon utbildning som till exempel E3 behörighet. De flesta kommentarerna handlade dock om internutbildningen. Exempel på sådana kommentarer är:

Saknar utbildning på turbinsidan. Finns omfattande interutbildning. Det man inte får lär man sig av andra. Behövs inte mer för det här jobbet.

Vi ser också att internutbildningen på Ringhals är omfattande, 16 olika kurser nämns i svaren. De flesta har gått kurser för STT, Turbinoperatörs- och Reaktoroperatörskurser. Samtliga anser att kurserna varit relevanta för deras förmåga att sköta arbetsuppgifterna. På frågan om deras formella kompetens motsvarar de krav som arbetsuppgiften ställer svarade majoriteten att de ansåg det. Samtidigt kan vi se i kommentarerna att det finns de som anser att de har för hög kompetens eller att arbetet i sig är utbildning.

Både och, man lär sig inte allt för att man har gått utbildningar.

Ja, utbildningen var i samarbete med industrin. Mycket praktik fanns med i programmet.

En del lär man sig genom att arbeta. Nej, teknisk kompetens som ej utnyttjas.

När de fick frågan om vilka gymnasiekurser de har mest nytta av i sitt arbete nämns matematik, fysik och kemi som de viktigaste kunskaperna. Sedan kom engelska,

drift/underhåll, energiteknik. Högskolans viktigaste kurser var elteknik och kraft/värme. Efter dessa kom energiteknik, reglerteknik samt termodynamik.

Det fanns även de som svarade ”hela utbildningen” eller ”arbetslivserfarenhet”. De flesta av kontrollrumspersonalen anser inte heller att de är varken över- eller underkvalificerade. Figur 10 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Vilken utbildningsbakgrund har du? Gymnasium 2 år Gymnasium 3 år Gymnasium 4 år KY Högskola

Alla som arbetar inom Instrument underhåll har gymnasiekompetens, en av dem har en KY-utbildning och fyra stycken har en högskoleutbildning. Majoriteten tyckte att de saknade någon utbildning. Motiveringen till detta var bl.a.

Man blir aldrig fullärd.

För att få möjlighet till högre tjänster.

Även bland underhållspersonalen är internutbildningen omfattande, här nämns 17 olika kurser. Kurser som de flesta har gått är tekniska systemkurser. Samtliga anser att fortbildningen inom Ringhals är relevant.

På frågan om deras formella kompetens motsvarar de krav som arbetsuppgiften ställer svarade 17 stycken ja. Även inom underhållspersonalen ser vi på kommentarerna att den utbildning de får i arbetet anses värdefull.

Man skaffar sig kompetens under sin arbetstid.

Krävs mycket äldre kunskaper som ej lärs ut i skolorna. Kombinerat med min yrkeserfarenhet.

Teoretiskt ej praktiskt. Håller på och lär mig det praktiska då övning ger färdighet.

De gymnasiekurser som nämns som mest viktiga är matematik, ellära, styr- och reglerteknik. Sedan kommer elektronik och engelska. Högskolans viktigaste kurser tycker de är framför allt styr- och reglerteknik. De kurser de anser viktigast och inte skulle vilja vara utan, är matematik och styr- och reglerteknik och dessa följs av ellära. Det var få som svarade på om de saknar någon kurs. De flesta tyckte inte heller att de var varken över- eller underkvalificerade för sina arbetsuppgifter.

5.2.2 Hur väl överensstämmer arbetets faktiska krav på medarbetarna med ledningens kompetenskrav?

På frågan om de känner en utmaning i sina arbetsuppgifter svarar de flesta av

kontrollrumspersonalen ja. Vi kan ändå se en viss tendens i kommentarerna att de som svarat ja även kan tycka att det kan vara både och.

Ja, ibland vid störning.

Ja, för det mesta, men vid alltför lugn drift är det svårare med utmaningar. Ja, men självklart är driftsövervakningsarbete ibland ganska enformigt om inget händer, men jag tycker att det finns att göra för det mesta.

Ja, jag kan inte allt.

Ja, kul med nya kunskaper.

De flesta anser sig heller inte ha något behov av extern utbildning, utan tycker att den interna utbildningen som Ringhals erbjuder är tillräcklig. På denna arbetsplats är det vanligt att man anställs på en befattning (stationstekniker) för att sedan gå vidare till andra befattningar. Jobbet i sig är ett lärande. Det anser medarbetarna är bra men samtidigt säger kommentarerna att det finns en del avigsidor med systemet också.

Driften urholkas.

Hierarki är inte bra men folk blir duktiga.

Tappar kompetens som andra avdelningar tjänar på att vi byggt upp… Krävs för detta jobb.

Naturligt.

På frågan, om de som arbetar inom Instrument underhåll känner en utmaning i arbetet svarar 18 stycken ja. Kommentarerna styrker också svaren, tycker vi.

Det finns hur mycket som helst att förbättra. Att hela tiden kunna förnya sig.

Det ena jobbet är inte det andra likt.

Väldigt varierande arbetsuppgifter över stora områden är definitivt en utmaning. Nygammal utrustning varje dag som behöver underhåll, man lär sig fortfarande något nytt varje dag, trots utrustning från 1970.

Ytterligare kommentarer är:

Ofta finns en utmaning men inte alltid. Det kommer nya arbetsuppgifter då och då. Inte på den tekniska delen.

10 respondenter tycker att de har behov av utbildningar som Ringhals inte erbjuder internt, men i kommentarerna kan vi se att det kan röra sig om utbildningar som ges från leverantörer eller företag som är specialiserade.

Det krävs utbildningar som andra företag erbjuder. Ett flertal för att kunna ta över och underhålla nya system. Vid modernisering får man utbildning hos leverantören. Produktspecifika och fördjupningskurser.

All utbildning finns inte på ringhals utan kräver extern handledning. Behöver uppdatera mig p.g.a. ny teknik.

På frågan om vad de tycker om att man ofta anställs på en befattning för att sedan gå vidare till andra tjänster svarar, 16 stycken att det är bra och 4 att det är dåligt.

Även i denna grupp kan man se i kommentarerna att de anser att det finns avigsidor också, även om de flesta ändå enligt svaren är positiva.

Slöseri med resurser. Kunskap försvinner.

Är bra att man kan utvecklas personligt, kanske mindre bra för företaget om de förlorar kompetens.

Detta medför en kompetensbreddning på företaget.

Om man efter bara ett par år går vidare till andra tjänster kan det bli problem p.g.a. lång inlärningsperiod.

Att anställa överkvalificerad personal tjänar man ju inte på i längden, ”klättrare” finns det alltid och är nog mer tydligt inom vissa grupper.

Fel man på fel plats från början.

5.2.3 Hur beskriver medarbetarna det framtida kompetensbehovet?

Vi frågade medarbetarna i kontrollrummen hur de såg på sina möjligheter att göra karriär inom sin avdelning. De flesta av dem ansåg att deras möjligheter var goda. I kommentarerna framkom det att de själva såg stationsteknikerjobbet som en ”lägsta” befattning där utvecklingsmöjligheterna är bra, eftersom själva tjänsten är en

språngbräda till andra tjänster. Det framkom även att det är ett generationsskifte på gång med ökande utbildningskrav. Övervägande delen av kontrollrumspersonalen tror också att det är svårt att rekrytera personal till avdelningen. Orsaker som nämndes var att skiftjobbet i sig gör det svårare men även att det just nu är högkonjunktur vilket gör att Ringhals får konkurrera med övriga intressenter på arbetsmarknaden. Flera nämnde även att det verkar vara svårt att hitta rätt kompetens, det finns inte relevant utbildning på skolorna längre.

Mängden ”snedrekryteringar” med överkvalificerad eller personal med liten driftsanpassad bakgrund tyder på det.

Vem vill jobba skift, nätter och helger, samt behöva vara ingenjör för att ronda4 av

lite mätare.

När vi frågar om deras utbildning och eventuella kurser som de saknar, framkommer det att de flesta medarbetarna är mycket nöjda med den utbildningsbakgrund de har. I stort

sett alla har gymnasiekompetens och av 33 kontrollrumspersonal har 17 medarbetare dessutom högskolekompetens. De tre viktigaste kurserna som de fått med sig från gymnasiet är matematik, fysik och kemi, d.v.s. E3 behörighet. När det gäller kurser på högskola nämns elteknik och kraft/värme som de viktigaste. Av 33 personer har 7 svarat att de inte saknar någon kurs, 6 personer har nämnt att de saknar någon och övriga har inte svarat alls.

Bland personalen inom instrument underhåll råder det delade meningar, om huruvida de har möjlighet att göra karriär på avdelningen. 11 stycken tror att utsikterna är dåliga och 7 tror att de är bra. Några kommentarer är:

Fem år till pensionen. Fel utbildningar.

Det finns mer uttalade planer för sådant på Barsebäck, här upplever jag att det saknas helt.

Jag är tekniker i botten, chef eller arbetsledare skulle nog inte passa mig.

Finns bara underhållsingenjör, vill jag uppåt måste jag bli chef eller byta avdelning. Har kunnat få en högre tjänst p.g.a. högre utbildning och erfarenhet.

På frågan om de tror att det är svårt att rekrytera personal till underhåll instrument svarade 6 ja, 7 nej och 7 stycken sa att de inte vet. De motiverade sina svar bl.a. så här:

Nej, ringhals har gott anseende. Nej, många sökande.

Ja, att få rätt typ av människa och kompetens är svårt.

Ja, det finns inga pengar och kompetensväxling fungerar inte eftersom det inte planeras och avsätts pengar för det.

Ja, smal bransch det är inte många som utbildar sig inom detta yrke. Ja, Vår yrkesgrupp är ovanlig.

Det beror på var man sätter ribban, personal finns men färdigutbildad med kunskap om verksamheten kan vara svårt att få tag på.

Det kommer att bli svårare att rekrytera personal med praktik och erfarenhet, lättare med personal direkt från skolan.

I den här gruppen har alla gymnasiekompetens, från 2 år till 4 år. 4 stycken har även högskolekompetens. 10 stycken svarar även att de saknar utbildning och motiveringen till det är ofta att:

Man blir aldrig fullärd. Kan man få för mycket?

Högskoleutbildning hade ökat valmöjligheterna. För att få möjlighet till högre tjänster.

Utvecklingen går så fort att utbildning alltid saknas.

De tre viktigaste kurserna de anser att de fått med sig från gymnasiet är matematik, ellära samt styr- och reglerteknik. Högskolans viktigaste kurser anser de är styr- och reglerteknik, samt matematik. Även i denna grupp är det få personer som anser att de saknar någon kurs.

Related documents