Resultatdiskussion

Vår studie syftade till att undersöka hur ett urval elever med ADHD inom gymnasie- och vuxenutbildningen, upplevt sin skoltid utifrån ett stressperspektiv. Resultat erhölls genom semistrukturerade intervjuer med elever från olika delar av Sverige. Vi har valt att diskutera resultatet genom att strukturera avsnittet utifrån studiens frågeställningar. Resultat kommer att kopplas till tidigare forskning, styrdokument samt teoretiska utgångspunkter.

5.2.1 Erfarenheter av skolsituationen hos elever med ADHD

Våra informanter hade samtliga en ADHD-diagnos och de var väl medvetna om vad som var

karaktäristiskt för denna funktionsnedsättning. Eleverna var i varierande grad präglade av sin ADHD och de uttryckte stor medvetenhet kring sin egen problematik. Svårigheter att koncentrera sig i skolan, lättstördhet, psykosociala svårigheter, problemskapande impulsivitet, svårkontrollerade känsloreaktioner med ilska och utbrott som konsekvens, samt en hög grad av svårreglerad aktivitetsnivå i kombination med rastlöshet var dominerande beskrivningar i intervjuerna. Flera informanter lyfte fram en medvetenhet om att de avvek från den sociala normen, vilket visade sig i handlingar utifrån deras problematik. Detta resultat samstämmer med det Maya Beristain och Wiener (2020) lyfter fram om hur vänskapsrelationerna påverkas. Några elever gav uttryck för att

svårigheten att bibehålla intresse och fokusera, men även att slutföra uppgifter som de inte hade stort intresse för. Samtliga beskrivna symptom stämmer väl överens med den forskning vi valt att lyfta fram och som visar att ADHD-problematiken kan få konsekvenser för elevens skolsituation vilket samtliga forskare valt att belysa. Utifrån ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv ska elever med

ADHD utifrån sin funktionsnedsättning, ges möjlighet till stöd för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på lika villkor som andra elever. Vi är medvetna om att synen på individer med funktionsnedsättning kan skilja sig åt avseende förhållningssätt och pedagogiskt tillvägagångssätt. Vår uppfattning är att våra informanter har olika erfarenheter av hur deras behov av stöd bemötts i skolan. I skollagen uttrycks tydligt rätten till anpassad utbildning för samtliga elever. Utifrån den sociokulturella teorin lyfter Vygotskij fram miljöns betydelse i den mening att läraren kan påverka möjligheten till utveckling genom att ge utrymme för aktiviteter och kreativitet. Vi är medvetna att lärarens förmåga att hantera grupper där elever med ADHD ingår, kan vara komplex. Vi som specialpedagoger har här en viktig handledningsfunktion i relation till pedagogerna, där vi med vår kompetens kan bidra med stöd, återkoppling och vägledning i frågor rörande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där ADHD ingår. Med vår kompetens kring funktionsnedsättningar och de skolsvårigheter de kan leda till, har vi möjlighet att vara med och bidra i frågor kring utveckling av goda lärmiljöer. Vi som specialpedagoger har en synnerligen viktig uppgift gällande att främja möjliggörande av elevers pedagogiska rättigheter utifrån Skollagen (2010:800),

gymnasieförordningen (2010:2039) samt förordning om vuxenutbildning (2011:1108).

5.2.2 Situationer där eleverna upplevde stress i skolsituationen.

I skolsituationen upplevde några elever stress när information och instruktioner var otydligt presenterade av läraren. Upplevelser av att vara utlämnad åt sig själv och inte få de rätta

förutsättningarna för att klara av skolarbetet beskrevs stressande. Frustration gjorde sig gällande när skolarbetet kändes ostrukturerat och svårförståeligt, vilket var vanligt förekommande hos våra

informanter. Detta resultat samstämmer med vad Stenfors (2021) synliggör kring elevers behov av att få hjälp med prioritering och planering för att dagen ska fungera. Avsaknad av närvarande lärare, som tydliggjorde undervisningsinnehållet var något som påverkade elevernas studiemotivation negativt med en känsla av stress. Utifrån våra intervjuer har vi sett att graden av stress skiljer sig åt hos eleverna, beroende på personlighet och i vilken grad ADHD påverkar dem. Utifrån

informanternas utsagor har vi förstått att det råder stora skillnader i hur eleverna visar stressymptom i skolan. Elever där ADHD-symtomen påverkar många aspekter av livet på ett negativt sätt tycks vara mer påverkade av stress än hos andra. Vi märkte att några informanter inte var märkbart påverkade av stress och en tänkbar tolkning är att de skapat strategier för att hantera tillvaron. Detta stämmer väl överens med det både Isaksson (2014) och Mörelius (2015) lyfter fram om stress, dock inser vi att eftersom graden av symptom varierar och att stress kan visa sig i olika symptom mellan könen så

40

är det av största vikt att bevaka de signaler som uttrycks.

Utifrån den sociokulturella teorin sker lärande i samspel med andra. Vi har genom vår studie uppmärksammat att förutsättningarna för elever med ADHD är olika gällande att få undervisning utifrån sina egna förutsättningar. Vi är medvetna om att läraren en betydande roll när det handlar om att interagera och kommunicera med eleven på en nivå som utvecklar lärandet. I rollen som

specialpedagog har vi i detta sammanhang en synnerligen viktig funktion i form av att undanröja stressframkallande situationer som för elever blir ett hinder för lärande. Att arbeta förebyggande tillsammans inom skolan är en viktig framgångsfaktor för måluppfyllelse och här kan vi

specialpedagoger bidra med kompetens och rådgivning.

5.2.3 Positiva upplevelser i skolsituationen hos elever med ADHD.

En tillrättalagd undervisning som skapar en känsla av att förstå och att lyckas, är positiva aspekter som informanterna valde att lyfta fram. Detta resultat samstämmer med vad Stenfors (2021) synliggör i form av att ge utrymme för det eleven behärskar och som fungerar bra. Ett gott bemötande där pedagogen visade förståelse för individens förutsättningar och behov, ansågs avgörande för en positiv känsla i skolsituationen. Flera informanter lyfte fram lärares egenskaper i form av till exempel en lugn personlighet som betydelsefull. Detta är dock inget forskningen i vår studie valt att belysa. En undervisningsmiljö med variationsrikt innehåll där lärarens kreativitet kom till uttryck i form av alternativa pedagogiska lösningar var av stor vikt. Tillgänglig undervisning med pedagoger som hade kunskap om ADHD-svårigheter samt förmåga att få eleven att känna sig trygg och bekräftad upplevdes positivt. En psykosocialt harmonisk lärmiljö med harmoniska relationer mellan elever och lärare skapade studiero och motivation. Lärarens egenskaper var av stor vikt för elevernas helhetsupplevelse. Genom att arbeta med förebyggande strategier är det för pedagogen möjligt att hjälpa eleven att reducera sin stress. Vi har sett att lärmiljöns organisatoriska utformning har stor betydelse för elevernas skolsituation. Färre elever i grupperna var något vi upptäckte att flera informanter mådde bra av. Vi förstår utifrån tolkning av informanternas utsagor att det är

specialpedagogiskt möjligt att stödja och möta eleverna utifrån deras specifika förutsättningar och behov, men detta är beroende av hur lärmiljön är organiserad. Att arbeta förebyggande är en

framgångsfaktor för att elever med ADHD ska lyckas i sina studier. Det har framkommit att eleverna har behov av tydlig planering och struktur men också hjälp med prioritering av uppgifter för att bibehålla motivation och nå resultat. Vi kunde också se att elever hade svårigheter att reglera sin

aktivitetsnivå därför är det viktigt att tillgodose behovet av täta pauser, men också skapa utrymme för rörelse vilket också Stenfors (2021) och Edfeldt m.fl. (2019) belyser i sin forskning om svårigheter att reglera aktivitetsnivån. Tidigare forskning om lärmiljön visar att det finns pedagogiska metoder som fungerar väl för att skapa goda lärmiljöer inom skolan men att det krävs insatser på samtliga nivåer såväl organisatoriskt som på grupp och individnivå. För att uppnå detta inser vi betydelsen av såväl kompetens som att en god samverkan inom skolan är betydelsefull.

Vi har utifrån det elever valt att lyfta fram kunnat utläsa att elevsynen skiljer sig åt på olika skolor och mellan pedagoger samt att den påverkas utifrån hur en skola har valt att hantera elevers olikheter. Detta bör vi som specialpedagoger vara medvetna om inför vårt uppdrag att arbeta med att skapa förutsättningar och ge utrymme för att lyfta specialpedagogiska tankar. I den sociokulturella teorin har språket stor betydelse och spelar en avgörande roll i lärprocessen vilket Bjärvall (2019) lyfter fram. I interaktion med elev kan pedagogen skapa medvetenhet i lärandeprocessen och genom dialog ge utrymme för reflektion och handling. Relationen har stor betydelse och avspeglas både i det sociokulturella perspektivet och i den specialpedagogiska teorin. Den sociokulturella teorin menar att individer utvecklas i samspel med andra i ett socialt sammanhang och inom det relationella

perspektivet lyfts synen att en individs svårigheter kan uppstå i samspel med sin omgivning. Med utgångspunkt i ovanstående blir relationen till lärare likväl som till klasskamrater viktiga faktorer i lärmiljön. Ovanstående tankar stöds av Skytte (2020) som menar att en god relation kan innebära såväl en ökad måluppfyllelse som en ökad kvalitet på hela utbildningen. Även Maya Beristan och Wiener (2020) belyser tankarna utifrån kamratrelationers betydelse och hur det är möjligt att stödja en elev som kämpar med vänskapliga relationer. Här kommer vår specialpedagogiska kompetens till nytta i form av att arbeta förebyggande samt undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön.