Tydliggörande pedagogik och extra anpassningar

Att som elev få ta till sig utbildningen på ett sätt som känns pedagogiskt bekvämt, var faktorer som informanterna lyfte som positiva. Känslan av trygghet gällande att förstå kursinnehållet samt att pedagogerna tydliggör förväntningar, till exempel delmoment och uppgifter är av stor vikt. ”…typ när jag har koll på vad jag ska göra…asså såhär, vet liksom a men exakt vad som ska göras å…att man kan börja göra…a men, nu vet jag…hur jag ska börja å…det känns bra” (K 23 år, vux.). Tydlighet i form av att synliggöra målen upplevdes viktigt eftersom eleven kände att hen förstod förväntningarna. ”Ja, men det är väl viktigt att…jag vet inte…tydlig målplan…vad som förväntas…” (K 20 år, vux.). De elever inom vuxenutbildningen som studerade på distans, upplevde svårigheter med studierna eftersom kravet på disciplin kändes övermäktigt. Att själv driva det egna lärandet upplevdes svårt. En man uttryckte följande:

Jag tycker det är sämre…vi har möten på Microsoft teams…det är genomgång och om man har frågor…ja, vi snackar lite och sen så gör man inte så mycket mer…det blir mycket slappare när man är hemma hela tiden tycker jag (M 29 år, vux.)

34

En kvinna uttryckte ett behov av personlig kontakt med lärarna. Att hon kände sig utlämnad kunde leda till svårkontrollerade känsloreaktioner.

Jag försöker ju ha så mycket kontakt med alla lärarna som möjligt…man får mer hjälp, man kan fråga liksom…annars är det så här… du får vänta i typ 20–30 minuter innan läraren ringer liksom för att du ska få hjälp och då har du ju redan haft det där aggressiva utbrottet (K 18 år, gymn.)

Det visade sig att det fanns elever som saknade strategier för att ta del av distansundervisning. En kvinna uttryckte sig enligt följande: ” Distans, det blir rörigt med alla 30 elever på ett videosamtal. Och det blir att jag inte hinner med för de pratar och de skriver i chatten under” (K 25 år, vux). Ett exempel på extra anpassningar som informanterna delgav oss var att få visa sin kunskap muntligt istället för skriftligt eftersom eleven förutom ADHD-diagnosen även hade Dyslexi.

Och sen så var det en lärare i gymnasiet å…jag menar…han såg ju så jäkla tydligt att…när jag skrev prov, så var jag på gränsen till godkänd och låg och pendla mellan IG och godkänt…men om han tog sig tid och jag hade en 20-minuters intervju där jag fick förklara samma prov men muntligt…låg jag liksom på en VG-nivå, och till och med ibland MVG. (M 29 år, vux.)

Ett annat exempel på en extra anpassning var den lärare som använde sin kreativitet i syfte att skapa verktyg för lärande. ”… sen kom jag ihåg att vi hade en lärare som gjorde i ordning lappar i förväg till mig så jag skulle hänga med” (K 20 år, gymn.) Några elever hade utvecklat egna strategier som var till hjälp för att skapa överblick, organisera och planera sina dagar. En kvinna gav uttryck för sin kreativitet genom att berätta att hon köpt en almanacka där hon skrev upp allt; ”Man kan rita lite i den, man kan skriva in vad man ska göra idag, bara för att ha en checklista övar att saker och ting blir gjorda liksom” (K 18 år, gymn.). En annan elev använde sig av digitala verktyg, vilket visade sig vara en bra modell för att ta till sig undervisningen. En kvinna uttryckte att mobilen och Ipaden fungerade bäst för henne; ”De kan skicka en text till mig… på It´s och då kan jag liksom göra den uppgiften…jag tycker att man ska få filma genomgångarna så man kan kolla tillbaka ”(K 17 år, gymn.) En bekräftande, tydlig och förstående pedagog som också hade förmågan att undervisa på ett lustfyllt och intresseväckande sätt var något som skapade engagemang hos eleverna.

Att han är tydlig med vad han menar eller skriver på tavlan och förklarar…och stöttande så klart… Att du får den hjälp du behöver…ja, det är viktigt att han ser till att du får den hjälpen du behöver och att han förstår också…ja, att det är svårt för vissa… och vissa inte… (K 25 år, vux.).

Framgångsrika läraregenskaper lyfts fram i form av förmåga att se elevers olikheter och behov och dessutom möta olikheterna och behoven på ett adekvat sätt.

De bästa lärarna var de som såg mig och som förstod min problematik och behandlade mig på det sättet, och gav mig anpassade uppgifter som jag t ex kunde få svara på muntligt. Uppgifterna var anpassade till…till rätt situation liksom…det gjorde verkligen att det…man hittade ju nånting som var kul…det gjorde att det var kul i skolan, det var kul med matematik, det var till och med intressant med samhällskunskap ibland liksom…(M 29 år, vux.)

Lärare som hjälpte elever med goda strukturer och som utöver ordinarie lektioner gav utrymme att erbjuda stöd för att komma igång eller fullfölja uppgifter, kunde vara avgörande för att eleverna skulle kunna klara av skolarbetet. En elev uttryckte på följande sätt:

… studiehjälp… jag ska ha ett möte och så ska hon hjälpa mig att strukturera upp… och handledningstider, då får jag liksom hjälp av lärarna vad det är vi håller på med, och om det är någonting jag inte förstod under lektionen så kommer de och förklarar på ett annat sätt så man förstår (K 20 år, gymn.)

En annan elev uttryckte det på följande sätt:” Ja, men att hon säger nu är det dags att du gör det här… fokuserar och såna saker…” (K20 år, gymn.) Det framkommer tydligt att lärare som aktivt arbetar med att utveckla strategier till stöd för lärande samt att skapa strukturerade

undervisningsmiljöer, ökar elevernas förutsättningar att lyckas med sina studier.