Resultatdiskussion

7.1.1 Vikten av att kunna välja i informationsbruset

Resultatet visar att elever som går i årskurs nio i grundskolan fått mer kunskap om sig själva samt mer kunskap om olika yrken. De anser dock att mer självkännedom skulle vara önskvärt, eftersom många av eleverna väljer likt sina vänner. Denna bild bekräftas även av Grytnes (2011, 333-347), som beskriver hur elever i årskurs nio har svårt att göra självständiga gymnasieval. En av slutsatserna i vår analys är att eleverna, genom den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen, lärt sig mer om arbetslivet och sig själva. En annan slutsats är att denna kunskap inte är tillräcklig, då de upplever ambivalens inför gymnasievalet. Savickas (1990, 275) och Arrington (2000, 103-109) beskriver hur elever i grundskolan ökar sin förmåga i beslutsfattande genom karriärutvecklingsprogram. Vi anser utifrån denna forskning samt vår undersökning att det behövs en tydligare plan för hur studie- och yrkesvägledning ska implementeras i grundskolan.

Under vårterminen gör alla niondeklassare, som vill läsa på gymnasiet, sitt gymnasieval. Som det ser ut idag finns det många utbildningar och skolor att välja på. Detta bidrar till att eleverna har fler val att göra, samt fler beslut att fatta idag än före decentraliseringen på 1990-talet då kopplingen mellan skola och arbetsmarknad var mycket tydligare (Lund 2006, 9). Denna svårnavigerade terräng gör behovet av vägledning större idag än tidigare och eleverna måste få hjälp att sortera all information (Dresch och Lovén 2003, 9-12). CIP-teorin lägger sin tyngd vid att individen behöver självkännedom samt yrkeskunskap för att ta beslut gällande sin karriär (Sampson et al. 2004, 22-24).

7.1.2 Vikten av utbildnings- och yrkeskunskap

Våra informanter fick insikten under sin yrkesskuggning att det är viktigt att trivas med sitt yrke, samtidigt som flera av dem kände beslutångest inför gymnasievalet, detta trots deras säkerhet på skalfrågorna. Beslutsångesten grundar sig främst i om valet av gymnasieutbildning var rätt eller ej. Under ett par intervjuer berättade eleverna att de är osäkra på vad de vill göra senare i livet och menar därför att de vill välja en så bred utbildning som möjligt. Med våra ögon utifrån blir argumentet att välja en bred

utbildning på sätt och vis motsägelsefullt då detta indikerar på att självkännedom samt

kunskap om mina möjligheter inte är tillräckligt utforskade. Resonemanget att välja

brett återfinner vi i Lovéns avhandling Kvalet inför valet. Denna oplanerade väg mot

vuxenlivet skapar, vad Lovén (2000, 195) kallar, etappväljande.

7.1.3 Följder för den aktuella skolan

Studien indikerar att informanterna anser att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen har varit lärorik på många sätt. Kontakten med arbetslivet medförde att de började reflektera mer om sig själva i relation till en framtida yrkesroll. Trots det upplevde eleverna att gymnasievalet var svårt. Under intervjuerna var det flera av eleverna som menade att det skulle vara av värde att påbörja den ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning tidigare under sin skolgång i grundskolan. Vi tror att de kunde fått ut ännu mer av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen om den hade inletts tidigare, i större utsträckning samt haft en tydligare koppling till gymnasievalet.

För att elevernas ska minnas vad de lärt sig, anser vi att det är bra med dokumentation när det gäller ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning. I granskningen av studie- och yrkesvägledning i skolan ger Skolinspektionen (2013) bilden av en vanlig skola och en ovanlig skola. Den stora skillnaden mellan dessa två skolor är att i den ovanliga skolan finns en utstakad plan för hur studie- och yrkesvägledning bedrivs integrerat i undervisningen samt uppföljt genom en vägledningsportfolie. En vägledningsportfolie ger eleverna ett användbart verktyg för att kunna återkoppla till vad de lärt sig om sig själva samt om arbetsmarknaden. Problemet tror vi är att individen släpper den nyförvärvade kunskapen alldeles för snabbt. Sampson et al. (2004) menar att yrkeskunskap är sådan kunskap som återfinns i

det semantiska minnet. Det semantiska minnet är den kunskapsbank människan har som innefattar kontrollerbar kunskap opåverkat av känslor eller sinnesstämning (ibid., 23). Vi tolkar detta som kunskap vi behöver lära oss tills det är en del av vår kunskapsbank för att sedan kunna använda detta vetande utan större eftertanke.

Vi ser ett behov av fler lektioner, samtal och ytterligare gruppvägledning med fokus på självkännedom. Anledningen till att vi anser detta grundar vi på att flera av informanterna valde likadant som sina vänner, istället för att välja utifrån sig själva. I vårt kapitel om tidigare forskning beskrivs hur gymnasievalet bidrar till social reproduktion, då många elever väljer utifrån sin sociala kontext (Lund 2006, 215). Vi anser att ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning är av värde, då elevers handlingshorisont kan vidgas om de får yrkesskugga och höra om yrken som de inte var bekanta med sen tidigare. En nackdel med den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen är att en del yrken är svårare att yrkesskugga än andra. På så vis blir det inte så stor bredd av olika yrkesalternativ. Yrkena som våra informanter yrkesskuggade var praktiska yrken och ej teoretiska. Vi tror att om eleverna inte får testa olika yrken får de heller inte tillräcklig kunskap. Detta kan resultera i att de antingen avfärdar yrket utan tillräckliga belägg, eller att de idealiserar ett yrke som de egentligen inte har så stor kunskap om. Samtidigt framkommer det i våra intervjuer att trots att de inte yrkesskuggat något yrke som de vill arbeta med i framtiden, så har de ändå lärt sig mer om sina yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Det handlar kanske helt enkelt inte om yrket i sig, utan snarare hur det skapar vidare tankar hos eleverna.

Vi menar att vägledningsportfolie samt en mer genomarbetad strategi för studie- och yrkesvägledning antingen genom karriärutvecklingsprogram eller integrerat i skolämnena kommer innebära positiva följder både för eleverna, skolan och för samhället. Det kommer troligtvis innebära mer arbete för skolans personal, men vi tror att det handlar om rutiner som behöver implementeras på ett sätt som skapar mervärde för både elever och skolpersonal. Då eleverna genererar mer kunskap om sig själva och deras möjligheter, tror vi att det också kan leda till ökad motivation att klara skolämnena.