4. Metod
5.2 Självkännedom
5.2.1 Vilja att öka kunskap om sig själv
Flera av informanterna skulle vilja arbeta mer med självkännedom inför gymnasievalet. Några av dem anser att de skulle behöva detta tidigare för att lära känna sig bättre i förhållande till olika yrken, medan några inte bedömer nyttan av mer vägledning som syftar till ökad självkännedom. Däremot anser de sig ha kompisar som skulle behöva det. Cathrine svarar på frågan om hon skulle vilja ha mer samtal om hur hon är som person:
Ja, det skulle faktiskt behövts. Alltså, för alla i skolan faktiskt, i grupper. Det skulle varit bra.
Hon tycker det skulle vara bra att få lära sig mer om att varje individ ska välja utifrån sig själv. Christian som har varit intresserad av flera olika yrken innan han valde gymnasieprogram säger såhär om den självinsikt han funnit:
Att lär du känna dig själv så vet du vad du själv vill och då påverkar det ju vad du vill välja för att jag märkte att jag till exempel inte kan jobba som läkare för det är obehagligt att se någon i ett tillstånd när du måste operera. Då lärde jag mig någonting om mig själv och då kände jag att det kommer jag inte klara av. Så det påverkar ens val, hur man ser på det.
Självkännedom utrycks av informanterna på olika sätt. Även om en del informanter inte anser sig behöva ökad självkännedom.
5.2.2 Att utmana sig själv
Flertalet elever menar att de ökat sin självkännedom i och med att de på egen hand har behövt ta kontakt med arbetsplatsen de yrkesskuggade. På så sätt har de tagit ett steg utanför sin komfortabla zon. Benjamin berättar:
[...] man ändå vågar mer nu. För innan vågade jag inte prata i telefon. Nu är det lite lättare och så. Det är inte farligt, utan det är något som man fått för sig.
Även för Anna gav yrkesskuggningen nya insikter: ”Att man får ringa och maila själv. Att ta tag i grejer själv, att se hur det är i arbetslivet”. Beatrice känner att hon ökat sin sociala förmåga då hon var tvungen att ta kontakt med människor hon inte känner sen tidigare: ”Det kanske är att det inte är så farligt att prata med nya människor. Den sociala biten var de man lärde sig mycket av.”
Under yrkesskuggningen har eleverna även intervjuat de personer de skuggat. Detta gav också en viss lärdom då det var något nytt för dem. Christine kände en viss
nervositet inför intervjusituationen, men hon upplevde sedan situationen som rolig.
5.2.3 Mervärden med yrkesmässan
Informanterna tycker den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen har varit rolig och lärorik. De har lärt sig mer om arbetslivet, men också om sig själva. Anna berättar om hur hon upplevde yrkesmässan:
Det var väldigt kul. Roligt att föräldrarna var med och så. Det var kul att presentera för barn. Vi hade en liten rithörna där de fick rita sin drömglass. Var kul att prata med dem.
Eleverna har en positiv bild av att arbeta ämnesintegrerat i samhällskunskapen, svenskan och bilden. Daniel berättar:
Jag tycker det var bra, man blandar inte ihop så mycket saker, det var liksom samma saker. Man har koll på det man gör.
Christine tycker det var roligt att få visa vad hon går för och tycker det är positivt att samma arbete ger betyg i olika ämnen:
Det var bra på ett sätt för jag är mest bäst på det praktiska. Så om jag gör en monter på bilden men inte får betyg för det då hade jag ju inte behövt lägga ner tid, även om jag hade velat. Så det var kul att blanda ämnena.
Att arbeta ämnesövergripande ser ut att ha gett alla informanterna en ökad motivation att göra något bra av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. Det är uppenbart att informanterna tycker det var roligt att arbeta med detta samt att få arbeta praktiskt är något som uttalats positivt.
Under intervjuerna berättade informanterna om hur de under yrkesmässan
presenterade de yrken de blivit mer bekanta med under yrkeskuggningen. Arbetet före yrkesmässan upplevdes av flera informanter som tidskrävande och stressigt, men även här föll en del självkännedom på plats. Beatrice upplevde att hon kunde hantera den stressade situationen på ett bra sätt:Det är att jag klarar av att göra grejer, trots att det är stressigt. Jag klarar av att hantera stressen, på ett hyfsat sätt.
Flera av informanterna upplevde den praktiska delen av förberedelserna som mycket positiv, Christine berättar:
Vi gjorde om det där vi hade praktiserat. Vi gjorde montrar. Vi klippte bilder och gjorde mycket praktiskt. Det var kul.
Före yrkesmässan slog upp portarna menar flertalet elever att det fanns en viss nervositet i utställningshallen, vilken la sig så snart besökarna var på plats. Att få presentera vad de varit med om under yrkesskuggningen upplevdes av de flesta som väldigt roligt och positivt, något som Anders bekräftar: ”Jag har alltid haft lätt att stå framför folk och presentera, men det har varit ett bra tillfälle att öva ännu mer.” Under yrkesmässan kom barn som vuxna och tittade på utställarnas montrar. Anders såg en viss skillnad bland besökarna då han menade att det krävdes kunskap att förmedla informationen på olika sätt.
5.3 Tankar och resonemang om gymnasievalet
5.3.1 Från osäkerhet till säkerhet
Även om samtliga informanter menar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen varit givande, är det ingen av dem som anser att den påverkat deras gymnasieval. De menar att de tror att de hade valt på samma gymnasieutbildning, även om de inte hade deltagit i den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. Enligt några av informanterna, hade det behövts mer ämnesintegrerad studie- och
yrkesvägledning för att den skulle bidragit som stöttning i deras gymnasieval. Att börja i ännu tidigare åldrar var också något som belystes under intervjuerna.
Två av informanterna, som båda valt yrkesförberedande gymnasieprogram, hade vid valet i åtanke att välja samma utbildning som det yrke de skuggade. Båda två placerade dock den tänkta utbildningen som andrahandsval och menar att de bestämt sig redan innan yrkesskuggningen. De övriga informanterna menar att deras yrkesskuggning inte är kopplat till vad de valt för gymnasieutbildning. Det framkommer dock att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen har skapat tankar hos eleverna om sådant, som för dem, är viktigt i ett framtida arbete.
Före gymnasievalet var inskickat upplevde informanterna osäkerhet och ambivalens i valprocessen. När väl gymnasievalet var gjort kände sig samtliga elever säkra på sitt gymnasieval. Under intervjuerna ställde vi en fråga om hur säkra informanterna känner sig på sitt gymnasieval på en skala från 1 till 10, varav den lägsta är siffran 8. På frågan hur 9 eller 10 ska uppnås svarar Anders:
Börja där. För jag vet inte hur det är helt och hållet. För jag har bara fått höra från folk som går där och folk som föreläst om det. Folk som vet saker om det. Upplevelse från sig själv, är aldrig likt någon annans upplevelse.
Detta är dock inte ett resonemang som är generellt representativt för urvalsgruppen. Antingen befinner sig informanten redan på en 10 i säkerhet eller så finns det ingen specifik tanke kring att uppnå 9 eller 10 på skalan.
5.3.2 Att välja ett brett program
Flera av eleverna vet inte vad de vill göra efter gymnasiet, så därför anser de att det bästa valet är att välja ett brett studieförberedande program. Diana har inte helt klara tankar om vad hon vill arbeta med efter gymnasiet och resonerar därför såhär:
Men just att det fanns mycket program att välja och man visste inte riktigt direkt vad vill jag bli och då ville man ta en bred linje om man inte vet vad man vill bli efter.
Tankarna om ett brett gymnasieprogram utgår från att det finns en klar tanke hos dessa informanter att de vill studera vidare för akademiska studier, men vet ännu inte riktigt vad. Beatrice vars föräldrar gick studieförberedande gymnasieprogram har hjälpt henne
resonera kring vilken typ av utbildning hon ska gå. Diana har en tanke om att arbeta inom sjukvården på ett eller annat sätt och menar att det studieförberedande programmet ger henne bäst möjligheter för detta.
5.3.3 Väljer inte alltid efter utbildning
I intervjuerna visade det sig att fem av åtta anser att skolan och vännerna är viktiga i valet. Det finns en medvetenhet hos informanterna att de inte bör välja så, men har gjort det likväl. Diana, som från början tänkt välja en annan linje än den hon valt, säger: ”… men sen kände jag att jag kanske inte ville gå på den skolan och dom har inte jättebra rykte med lärare och sånt”. För Christian var både vännerna och skolan så pass viktiga i valet att han valde ett andrahandsval han egentligen inte vill gå:
Intervjuare: Hur gick tankarna precis innan du skulle lämna in ditt val? Christian: Valde jag rätt liksom? Ah, jag kanske ångrar mig imorgon och känner att... jag skulle valt något annat. Men det var väl lite det jag tänkte på, valde jag rätt eller kommer jag ångra mig, precis innan då. Jag valde ju som andra val valde jag yrkesförberedande. För hade jag inte kommit in hade jag fått gå fordon, eller bygg. Det vill jag inte egentligen, så det var väl mest backupplan...
Intervjuare: Fanns det inte något annat som liknade ditt förstahandsval? Christian: Ja, fast då hade jag inte fått gå på den skola jag ville. Så... Intervjuare: Så skolan var viktigast... eller?
Christian: Ja, på sätt och vis är det viktigt, för jag har kompisar som jag känner som är äldre som går på den skolan så jag känner väl lite att det är trygghet. Så att du inte kommer in i en miljö där du inte känner någon. Nä, men det fanns väl samhäll och ekonomi är rätt så lika egentligen. Så det hade väl varit det andra valet, så hade jag varit tvungen hade jag väl valt bort de andra två och satt dit samhälle och det var väl det jag ångrade lite efteråt.
Av informanterna menar Anders, Benjamin, Christian, Daniel och Diana att val av skola är viktigt i valet av utbildning. För Anders och Benjamin, som väljer yrkesförberedande, är valet lättare då deras tilltänkta utbildning finns på den skola de vill gå på. Anders, Benjamin och Christian uttrycker att skolan är viktig då de har äldre vänner som går där. Daniel väljer även han efter skola, men inte efter vänner, dock efter rekommendation från sin väns äldre bror och för Diana är vetskapen om att det finns skickliga undervisande lärare viktig.
5.4 Sammanfattning
Den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen ger informanterna nya perspektiv och erfarenheter i form av att de får möjlighet att yrkesskugga ett yrke de kanske inte tidigare varit i kontakt med eller inte hade kännedom om. Yrkesskuggning har också gjort att informanterna omvärderat sina tidigare föreställningar om vissa yrken samt gett dem nya värderingar. Yrkesskuggning och yrkesmässan, som ingick i den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen, har fått informanterna se nya förmågor hos sig själva. Informanterna anser inte att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen har stöttat dem när det gäller deras gymnasieval däremot har några fått bekräftelse på att de valt ”rätt” utbildning. Även om informanterna anser sig vara mycket säkra på sina val av gymnasieutbildning är det många som menar att skolan och vännerna är viktiga faktorer i valet.