Att bygga bron mot framtiden - En studie om ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och elevers perspektiv på sitt gymnasieval

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att bygga bron mot framtiden

En studie om ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och

elevers perspektiv på sitt gymnasieval

To build the bridge to the future

A study of an integrated approach to school guidance and students' perspectives on their choice of education to upper secondary school

Nina Blomqvist

Sarah Lindén

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Niklas Gustafson Datum för seminarium: 2015-06-04 Handledare: Roland Ahlstrand

Sammanfattning

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att implementera studie- och yrkesvägledning i de olika skolämnena. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan vara ett stöd för elever inför valet av gymnasieutbildning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs nio som dels varit delaktiga i en skolas upplägg av ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och dels gjort sina gymnasieval. Den teoretiska grunden utgörs av CIP-teorins begrepp självkännedom, kunskap om möjligheter och karriärbeslutsfattande, samt Donald E. Supers teori om individens livsfaser och Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Huvudresultatet visar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen gett eleverna ökad självkännedom om yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Dock är eleverna inte nöjda med detta, då de även anser att det är viktigt att kunna identifiera sig med ett yrke. Uppsatsens resultat visar även att eleverna sätter stort värde på upplevelser av trygghet, vilket i sin tur bidrar till att de väljer utbildning efter sina vänner och vad de känner till om en viss skola.

Nyckelord: gymnasieval, självkännedom, vidgat perspektiv, väl underbyggda val, yrkesskuggning, ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning

Förord

Vi vill tacka alla berörda på den grundskola där vi utförde vår studie för att vi fick låna er dyrbara tid och för att ni gjorde det möjligt för oss att genomföra våra intervjuer. Vi vill också tacka familj och vänner som stöttat oss genom hela processen. Ett särskilt tack till vår handledare Roland Ahlstrand som gett oss feedback och stöttning under hela skrivprocessen. Sist, men inte minst, vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete från början till slut.

Arbetsfördelning

Vi genomförde och transkriberade fyra intervjuer var, men vi har bearbetat och analyserat det empiriska materialet tillsammans. Då vi har geografisk distans mellan oss har vi skrivit på olika håll, men för att få en så nyanserad text som möjligt har vi noggrant läst varandras texter så att språket ska upplevas som en persons text. Vi har inte haft olika huvudansvar för olika kapitel, men i teoridelen har Sarah skrivit om Supers begrepp samt om Careership-teorin och Nina har skrivit om Cognitive Information Process. All annan text har vi skrivit i ett gemensamt dokument där vi båda varit delaktiga i samtliga delar av uppsatsen.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Bakgrund till studien ... 9

1.3 Disposition ... 11

2. Tidigare forskning ... 12

2.1 Valfrihetens paradox... 12

2.2 Väl underbyggda val ... 14

2.3 Att utveckla karriärmedvetenhet ... 15

2.4 Begränsningar ... 16

2.5 Sammanfattning ... 17

3. Teori ... 19

3.1 Karriärbeslutsförmåga ... 19

3.2 The self-concept theory ... 21

3.3 Handlingshorisont ... 22

3.4 Brytpunkter och rutiner ... 23

3.5 Sammanfattning ... 23

4. Metod ... 25

4.1 Metodval ... 25

4.2 Urval och undersökningsenheter ... 25

4.3 Datainsamling ... 26 4.4 Resultatets tillförlitlighet ... 27 4.5 Analysmetod ... 28 4.6 Etiska ställningstaganden ... 28 5. Resultat ... 30 5.1 Arbetslivskunskap ... 30

5.2 Självkännedom ... 34

5.3 Tankar och resonemang om gymnasievalet ... 36

5.4 Sammanfattning ... 39

6. Analys ... 40

6.1 Utforskandefasen ger individer insikt om värderingar och yrkespreferenser... 40

6.2 Ökad tilltro till sina förmågor ... 41

6.3 Fördjupad identifikation med olika yrken ... 41

6.4 Synliggörandet av nya perspektiv på yrken ... 42

6.5 Ambivalens inför gymnasievalet ... 43

6.6 Sammanfattning ... 45

7. Diskussion ... 46

7.1 Resultatdiskussion ... 46

7.2 Metod- och teoridiskussion ... 49

7.3 Förslag till vidare forskning ... 50

7.4 Avslutande reflektioner ... 51 Referenser ... 52 Bilaga 1 ... 55 Bilaga 2 ... 58 Bilaga 3 ... 59 Bilaga 4 ... 60

1. Inledning

Dagens valfrihet till gymnasieskolan skapar en del dilemman, så som svårigheter för elever att få en helhetsbild över alla utbildningsalternativ. För att kunna göra utbildnings- och yrkesval väl förankrade i kunskap om sig själv och arbetsmarknaden behövs fokus på studie- och yrkesvägledning både ämnesintegrerade i skolämnena, samt individuellt (Skolverket 2013, 11). I skollagen belyses vikten av studie- och yrkesvägledning:

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning (SFS 2010:800 kap. 2 § 29).

I de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning åskådliggör Skolverket (2013, 15-17) rektorns ansvarsområde för kontinuerlig och ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Rektorn har enligt skollagen främsta ansvaret för att planera, utvärdera och utveckla skolans studie- och yrkesvägledning (2010:800 kap. 4 § 4), samt fördela ansvarsområde till skolans personal (Skolverket 2013, 15). Skolinspektionens granskning under hösten 2012 till våren 2013 av 34 grundskolor i landet, visade att många åtgärder behöver vidtas för att dessa skolor ska kunna uppnå en kontinuerlig och ämnesämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning. Flera huvudmän, rektorer, lärare och ibland även studie- och yrkesvägledare, hade inte kännedom om sitt uppdrag angående studie- och yrkesvägledning. I granskningen gjordes även intervjuer och enkätundersökningar med elever, vilka vanligtvis visade att de fått väldigt lite tillgång till studie- och yrkesvägledning. De insatser som nämndes var att de haft besök av en polis någon gång under mellanstadiet, att de hade haft praktik utan något egentligen uttalat syfte eller uppföljning och korta samt få samtal med skolans studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet i årskurs nio (Skolinspektionen 2013, 13, 17 och 29). För att eleverna i årskurs nio ska ha möjlighet att göra val som går i linje med självkännedom och kunskap om utbildning och arbetsmarknad står det i läroplanen för

grundskolan, Lpo111, hur skolan bör gå tillväga för att uppnå detta. Tillvägagångssättet som beskrivs är hur grundskolan ska samverka med gymnasieutbildningar samt arbets- och näringsliv för att eleverna ska få en hög kvalité på sin utbildning. Eleverna ska på så sätt kunna granska olika valalternativ, ta ställning till sina framtida val och få en inblick i hur arbets-, kultur-, och föreningsliv fungerar. För att eleverna ska få tillgång till denna omvärldskunskap genom skolvärlden behöver all personal på skolan vara delaktig (Skolverket 2011, 17). Om inte eleverna tillgodoses denna ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledning i skolan, kan konsekvenserna bli att eleverna inte utvecklar valkompetens och de kan därmed få svårt att fatta beslut om sin framtid. Valkompetens innebär att individen utvecklar kunskap om sig själv, om utbildningar samt om arbetsmarknaden, för att på så sätt kunna hantera och förstå innebörden av de val denne gör(Skolinspektionen 2013, 11 och 55).

Att eleverna förväntas förstå och kunna hantera sina valsituationer är ett dilemma Lund (2006) belyser i avhandlingen Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i

gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Före decentraliseringen av skolan, som skedde under 1990-talet, fanns det en tydligare koppling mellan skola och arbetsliv. Idag, då den individuella valfriheten är stor, möter ungdomarna många valsituationer, val de också förväntas göra rationellt. (2006, 9-12). En annan svårighet är att ungdomar saknar framtidsvisioner och upplevelsen av att de inte har någon funktion i samhället. Då en individ arbetar med något som känns betydelsefullt för denne, upplever individen tillfredställelse och självuppskattning. När individen inte arbetar med något betydelsefullt kan det resultera i att denne inte känner tillfredställelse med sitt liv. Beroende av upplevelsen att känna tillfredställelse eller ej uppfattar individen sig integrerad eller segregerad gentemot resten av samhället. Dresch och Lovén (2003) diskuterar om ökningen av våld, förstörelse samt långtidssjukskrivningar kan vara en följd av det utanförskap individen upplever gällande arbetssituation (Dresch och Lovén 2003, 2, 7 och 18).

Med detta som bakgrund ser vi flera skäl till att undersöka hur ämnesämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan öka elevers valkompetens och karriärbeslutsförmåga.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att studera elevernas upplevelse av att delta i ämnesämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning inför valet av gymnasieutbildning. Studien är förlagd till en grundskola i Västsverige våren 2015. Vi ställer oss följande forskningsfrågor:

 Vad menar eleverna att de lärde sig under den ämnesämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen?

 Hur stöttade den ämnesämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen elevernas val till gymnasiet?

1.2 Bakgrund till studien

Under vår verksamhetsförlagda utbildning, VFU, i grundskolan uppmärksammade vi att många elever i årskurs nio upplevde osäkerhet inför det val de skulle göra till gymnasiet. Detta är en problematik som grundar sig i flera olika komponenter. En handledare berättade att flera av eleverna hade dålig kunskap om de olika gymnasieprogrammen samt vilka yrken som finns. En annan menade att tiden är knapp och det är enbart årskurs åtta och nio som får vägledning inför gymnasievalet samt vad som stundar därefter.

Med bakgrund av vad vi upplevde under vår VFU tog vi kontakt med en grundskola som arbetar med ämnesämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning. Ämnesintegreringen av studie- och yrkesvägledning sker främst i årskurs nio genom ett specifikt arbetsområde niorna arbetar med under hösten. Syftet med den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen är att ge eleverna bättre förutsättningar för framtida utbildnings- och yrkesval, men också hur de kunskaper som förvärvas i skolan ska kunna användas senare i livet. Ämnena som ingår i skolans ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen är svenska, bild och samhällskunskap. Skolan, där vi genomfört vår studie, belyser vikten av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen genom mål från Lpo11:

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 9).

Elevernas uppgifter under den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen är att yrkesskugga en yrkesinspiratör. Detta görs genom att eleverna två och två tar kontakt med en yrkesverksam person genom att skicka personligt brev och ta kontakt via telefon. När yrkesinspiratören tackat ja ska eleverna yrkesskugga, vilket de gör genom att delvis praktisera yrket samt observera den yrkesverksamma personen under ett par dagar. Yrkesinspiratören förväntas bidra till att eleverna får djupare kunskap om yrket och arbetsplatsen samt att de ska se över om det finns arbetsuppgifter eleverna inte kan delta vid. Andra uppgifter som ingår i den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen är att eleverna ska lära sig mer om arbetslivet och samhällets ekonomi, vilket sker genom undervisningen i samhällskunskap. Eleverna ska även göra en broschyr om det yrke de yrkesskuggat. Den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen avslutas genom en hel dags yrkesmässa som arrangeras i skolans idrottshall. Inför denna yrkesmässa har eleverna skapat montrar med bilder och texter om sina yrkesfördjupningar. Montrarna och broschyrerna skapade eleverna under bildlektionerna och under svensklektionerna skrev eleverna texter om de yrken som de yrkesskuggat.

Den ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledningen är tänkt att hjälpa eleverna att få en bild av hur arbetslivet fungerar och kanske ett yrke de finner möjligt att arbeta med i framtiden. Yrkesskuggningen är också en väg för att ge eleverna ett utökat kontaktnät för exempelvis framtida arbetstillfällen. Eleverna fick tidigare gå ut på prao, praktisk arbetslivsorientering, men efter att den togs bort uppstod en avsaknad i kopplingen mellan skola och arbetsliv och idén med den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen uppkom.

Alla elever på skolan, även förskoleklass, får även ta del av vad årskurs nio har åstadkommit under den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen genom yrkesmässan som arrangeras.

Under senare år har skolan utvecklat den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen och även initierats arbetsmoment i årskurs sju och åtta (se bilaga 2).

1.3 Disposition

I kapitel två presenterar vi tidigare forskning om bristen på väl underbyggda val i förhållande till valfrihet och hur individer ska uppnå yrkesmässig mognad samt öka sin självkännedom genom karriärutvecklingsprogram i skolan. Därefter följer kapitel tre med de teoretiska utgångspunkter vi valt för att analysera vårt empiriska material. Kapitel fyra innefattar metodbeskrivning där vi presenterar vårt tillvägagångssätt samt hur vi valt att analysera vår empiri. I kapitel fem presenterar vi resultatet av vår kvalitativa undersökning, vilket följs av kapitel sex där vi analyserar empirin med hjälp av de teoretiska begreppen. I kapitel sju för vi en diskussion kring de olika delarna i vår uppsats samt kopplar tidigare forskning och problemformulering från inledningen till vad som framkommit i vår studie.

2. Tidigare forskning

Vikten av studie- och yrkesvägledning ämnesintegrerad i skolämnena är något som uppmärksammas på många håll då effekten av de val ungdomar gör idag kan få mer betydande konsekvenser än vad de fick förr (SKL 2013, 9-10). Den forskning som gjorts om effekten av studie- och yrkesväglednings breda uppdrag finner vi främst inom internationell forskning. För svensk del har forskning gjorts för att undersöka människors upplevelse av studie- och yrkesvägledning och synen på den valfrihet som råder (Lundahl 2010, 21-24; SKL 2013, 10). I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning vi anser är betydelsefull för vår studie. Med den svenska och danska forskning som presenteras här vill vi få en förståelse för hur våra informanter tänker och resonerar i förhållande till sitt gymnasieval. Den amerikanska forskningen hjälper oss att göra en djupdykning hur karriärutvecklingsprogram kan stötta individer att göra väl underbyggda val, samt att vi kan dra paralleller med hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning gett stöd åt våra informanter.

2.1 Valfrihetens paradox

Elever har svårt att navigera i det stora informationsbruset och mängden av valmöjligheter gör dem förvirrade (Dresch och Lovén 2003, 9-12). Både eleverna och vägledarna hade inför gymnasievalet svårt att urskilja vad som var information och vad som var reklam. I detta informationsbrus blir behovet av studie- och yrkesvägledning större än vad det tidigare varit (ibid.). Lund (2006) vill med sin avhandling öka förståelsen för hur elever hanterar en mer omfattande valfrihet i valet av gymnasieutbildning samt den eskalerande marknadsorienteringen som uppkommit. Han menar att dagens ungdomar har fler beslut att fatta i jämförelse med förr i tiden. I och med att vi lever i ett mer individualiserat samhälle påverkas villkoren för elevernas gymnasieval. Avhandlingens resultat visar att elever både gynnas och missgynnas av denna valfrihet. Den ökade valbarheten av gymnasieprogram kan vara motiverande för

en del elever, medan för andra kan det vara till besvär (Lund 2006, 85 och 142). De olika gymnasieprogrammen skiljer sig åt genom att vara högskoleförberedande eller yrkesförberedande. Högskoleförberedande gymnasieutbildning avser ge den studerande kurser för efterföljande studier på högskolenivå. Yrkesförberedande avser främst förberedelse för ett praktiskt arbete efter genomförd gymnasieutbildning, men ska också kunna erbjuda grundläggande behörighet för högskolestudier (SFS 2010:800 kap. 15 § 3 och § 4) . Målinriktade elever kan välja på ett strategiskt sätt som gynnar deras utbildningsmöjligheter, till exempel genom att välja till kurser som gör deras utbildning mer konkurrenskraftig för vidare studier. Däremot de elever som inte har samma beredskap att hantera denna omfattande valfrihet träffar på svårigheter. Många av dessa elever kommer inte från studievana förhållanden och missgynnas på så sätt av den ökade valfriheten. Det blir en form av social reproduktion, då dessa elever, liksom elever från studievana hem, väljer gymnasieprogram utifrån sin sociala bakgrund. Att navigera bland alla olika valmöjligheter kan leda till förvirring och frustration. Ofta saknar elever en samtalspartner som de kan diskutera olika alternativ med. Att ha lite kunskap om olika utbildningsalternativ resulterar i att många elever vänder sig till bredare gymnasieprogram (Lund 2006, 210-215). Att välja en bred linje är också ett fenomen som Lovén belyser i Kvalet inför valet. En elev i hans studie hade bestämt sig för ett treårigt teoretisk program med tanken om: ”… en så bred utbildning som möjligt”. Informanten hade inte några mål efter tre år på ett teoretiskt program, vilket skapar ett så kallat etappväljande. På så vis går det att utläsa en omognad i väljandet samt osäkerhet om vad som väntar efter ett teoretiskt gymnasieprogram. Lovén beskriver också hur en del elever inte gör någon möda för att på egen hand söka information om de gymnasieutbildningar de är intresserade av. Bristen på information visar sig därmed även i koppling mellan utbildning och arbetsliv då elevernas kunskap om yrken är dålig (Lovén 2000, 192-197).

2.2 Väl underbyggda val

För att kunna göra ett väl underbyggt val behöver individen ha kompetens att utföra detta på ett sådant sätt att valet i sig blir realistiskt (Skolinspektionen 2013, 55; Dresch och Lovén 2003, 8 och 13). Mark L. Savickas gjorde en studie för att mäta yrkesmässigmognad hos elever i åldrarna 15 till 16 år (Savickas 1990, 275). Begreppet yrkesmässig mognad beskriver en individs kunskap om yrkesvärlden. Det innebär även att individen är redo att kunna ta beslut, samt få en verklighetstrogen syn på vilka yrken som är adekvata för denne. Yrkesmässig mognad innebär att individen har en realistisk självbild som kan kopplas till ett lämpligt yrke. Denna mognad är en sammanvävning av sociala, psykiska och fysiska karaktärsdrag. Det är viktigt att vara ute i arbetslivet för att yrkesmässig mognad ska implementeras hos individen (Super 1990, refererad i Patton och McMahon 2006, 55-57).

Experimentgruppen, som Savickas använde, deltog i en kurs i beslutsfattande med 20 lärarledda lektioner med anknytande aktiviteter. Dessa lektioner behandlade bland annat ämnen som självuppfattning och kunskap om olika yrken. Lärarna klargjorde även missuppfattningar och oklarheter som eleverna hade angående arbetslivet. Efter varje lektion var det efterföljande aktiviteter som hade anknytning till lektionens syfte. Kursen utformades för att hjälpa eleverna att utveckla sina förmågor i beslutsfattande. Syftet var även att skapa ett intresse för självutforskande hos eleverna och på så sätt skapa engagemang och ge kunskap om olika yrkens innebörd. Kursdeltagarna fick även chansen att sätta sig själva i relation till yrken. Savickas menar att detta arbetssätt kan få elever att reflektera kring huruvida ett yrke är lämpligt för dem eller ej (Savickas 1990, 275).

Kursen i beslutsfattande var uppbyggd utifrån en modell som bestod av tre steg. Eleverna fick i det första steget lära sig mer om sin personlighet för att på så vis tillägnas bättre självuppfattning. Andra steget var utformat för att bredda kunskapen i yrkesmässigt informationssökande. Tredje steget var till för att öka förståelsen hos eleven hur denna kunde matcha sin självuppfattning med ett lämpligt yrke. Resultatet visar att i jämförelse med kontrollgruppen hade eleverna som deltog i kursen ökat sin beslutsfattarförmåga. De visade även större framsynthet och mognad vid beslutsfattande (ibid.).

2.3 Att utveckla karriärmedvetenhet

Det är inte allt för sällan ungdomar utrycker karriärdrömmar om att arbeta som jurist eller psykolog, men har inte i åtanke att det är krävande akademiska studier och mycket möda för att uppnå detta. Inte heller är det ovanligt att ungdomar har karriärdrömmar som blir orealistiska på grund av att de inte vill flytta eller inser att de akademiska studierna består av ämnen som är ointressanta för dem. Arrington (2000) belyser vikten av att elever i tonåren behöver få hjälp med att utforska yrken för att få en ökad medvetenhet om sin egen karriärväg. Eftersom de beslut ungdomarna idag tar kan få konsekvenser för deras framtid, är det viktigt att de får relevant information eller vägledning som leder dem i rätt riktning. För att ungdomarna ska kunna göra väl underbyggda val behöver de ha djupare kunskap om yrken samt erfarenhet genom utforskandet av olika yrken. När en individ får utforska olika yrken kan detta hjälpa denne att förstå vad som krävs av en i ett speciellt yrke eller yrkessammanhang. På så sätt kan realistiska karriärplaner skapas. Karriärutvecklingsprogram är till för att skapa en allomfattande plan för ungdomars utforskande av olika yrken, så som yrkesskuggning, studieplan över flera år, samt att få utveckla färdigheter och kunskaper för fortsatta akademiska studier. Karriärutvecklingsprogrammet främjar även för att individen ska få större självuppfattning, samt bättre självkänsla (Arrington 2000, 103-105).

Skillnaden mellan ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning samt karriärutvecklingsprogram, för denna studie, är att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen omfattar ett arbetsområde eleverna har under hösten i årskurs nio. Skolan har även ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning i svenska och hem- och konsumentkunskap under årskurs sju och åtta. Ett karriärutvecklingsprogram utgörs av lektionspass där uttalat syfte är att eleverna ska öka sin beslutsfattandeförmåga och är inte ett bedömningsmoment som ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning är. Arrington (2000) ser vikten av att utveckla karriärmedvetenhet redan i grundskolans tidiga åldrar, vilket skulle kunna bli grunden för, senare, mer genomtänka karriärbeslut. Med hjälp av en djupare medvetenhet om olika yrken och branscher får individen också syn på vilka regler som är viktiga att följa i och med arbete. Medvetenhet är också viktig för att individen ska få mer kunskap om sig själv och utveckla sitt självförtroende. Då individen tillägnat sig djupare medvetenhet om sin framtida

levnadsbana, menar författaren att individen är redo för karriärutforskandet. I utforskandefasen upptäcker individen sidor hos sig själv som förmågor, värderingar, intressen, samt sitt eget behov av att utforska arbetsmarknaden och var en själv passar in. Utforskandefasen hjälper på så sätt individen att finna generella karriärmål. Möjligheten att utforska arbetsmarknaden skapar en brygga mellan individens karriärmedvetenhet och karriärplanering. Arrington menar att yrkesskuggning kan vara en bra möjlighet för ungdomar att utforska arbetsmarknaden. Att yrkesskugga innebär observation och möjligtvis även en del praktiska uppgifter av ett yrke under en tid. Under yrkesskuggningen intervjuar den observerande personen den yrkesverksamme för att få en djupare förståelse för arbetsuppgifterna. Genom yrkesskuggning kan den observerande personen få en bättre förståelse för vilken koppling skola och arbetsliv har och det ger också en förståelse för att alla yrken rymmer både för- och nackdelar. Arrington menar att det är viktigt att implementera långsiktiga karriärutvecklingsprogram i skolan som ständigt hålls i rullning och som ger alla elever möjlighet att tillägnas denna utveckling. Hon jämför vikten av karriärmedvetenhet och karriärutforskning med att lära sig ett nytt språk:

In English, one must learn how to write a sentence with proper structure and grammar, then a paragraph, then a one page report, before attempting to write the senior research project. So it is with career development. Skills must be developed in career awareness, career exploration, and career preparation and planning to help students progress through a successful career pathway (Arrington 2000, 109).

Om karriärutvecklingsprogram som dessa ska kunna upprätthållas krävs ett stort engagemang från alla som arbetar med eleverna (Arrington 2000, 103-109).

2.4 Begränsningar

I Gryntes (2011) studie intervjuas elever i årskurs nio angående deras utbildningsväg inom utbildningssystemet i Danmark. I intervjuerna med eleverna framkommer det att några tendrar välja samma skola och program som sina vänner, vilket beror på att de inte vill förlora kontakten med dessa. Andra elever väljer program med hänsyn till vad deras föräldrar förespråkar. Studien visar även att elever väljer utifrån sin sociala kontext och går på så vis i föräldrarnas fotspår.

Elevernas oro inför att välja fel utbildning åskådliggörs i studien. En av informanterna berättar hur hon känner sig förvirrad och vilsen när det gäller alla olika utbildningsmöjligheter. Det finns så många yrken hon inte känner till och har därmed svårt att bestämma sig. Hon tycker det är så svårt att bestämma sig att hon funderar på att ajournera valet. En annan elev har däremot en tydlig bild över utbildningsvalet och vilken väg hon ska gå. Hon har dock varit väldigt osäker tidigare och eftersom hon anser att valet är livsviktigt, vill hon inte göra ett felval. Framkommer gör att eleverna vill hålla många vägar öppna. Det är svårt att bara välja ett alternativ eftersom möjligheterna reducerar andra möjligheter, enligt informanterna. En annan elev menar att det finns många intressanta yrken, men är rädd att hon inte har tillräckligt med kompetens att arbeta med dessa. Slutsatsen är att elevernas beslutsprocess påverkas utifrån social bakgrund, personliga erfarenheter och strategiska förmågor. Dessa faktorer påverkar både elevernas vilja och förmåga att engagera sig i sitt studieval. Artikelförfattaren menar att det är viktigt för eleverna att resonera kring valet. Det är betydelsefullt eftersom det är det första utbildningsvalet som påverkar elevernas framtida utbildningsväg (Grytnes 2011, 333-347).

2.5 Sammanfattning

Forskning om ungdomars utbildningsval visar att svårigheter upplevs vid beslutsfattande. Det stora utbudet av utbildningsalternativ verkar försvåra ungdomarnas valprocess, istället för att underlätta. Eleverna har begränsad kunskap om arbetslivet, vilket medför svårigheter att se anknytning mellan skola och arbetsliv. De elever som upplever svårigheter i valprocessen tenderar att välja likadant som sina vänner eller göra ett val grundat på vad deras föräldrar tycker. Forskning om utfallet av karriärutvecklingsprogram visar att elevers valprocess underlättas när de har mer kunskap om sig själva och arbetslivet. Att utforska olika yrken skapar en naturligare brygga mellan skola och arbetsliv.

Med denna tidigare forskning som bakgrund finner vi intresse att studera vidare om vad ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning innebär för eleverna. Att få en större förståelse för hur den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen kan stötta eleverna i gymnasievalet, samt vad de lärt sig av den. I tidigare forskning beskrivs att elever via karriärutvecklingsprogram fått ökad kunskap om arbetslivet och bättre

självkännedom. I vår studie vill vi få en bättre inblick och fler konkreta exempel på detta. Den kunskap eleverna bidrar med i vår studie kan hjälpa oss, och kanske andra som ser vikten av väl underbyggda val, att få en mer klarhet i hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan underlätta elevers beslutsfattandeförmåga.

3. Teori

I detta kapitel redogör vi för de teoretiska begrepp vi valt för vår analys av våra intervjuer med elever som deltagit i ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning.

3.1 Karriärbeslutsförmåga

CIP, Cognitive Information Process theory, är en teori som förklarar individens tankeprocess i beslutssammanhang. Teorin består av två huvuddelar, nämligen

informationsprocesspyramiden (se bilaga 3) samt CASVE-cykeln (se bilaga 4).

Forskarna (Sampson, Peterson, Lenz och Reardon 2004) som utvecklat teorin, menar att individen behöver reda ut och få kunskap om olika sammanhang för att kunna göra ett genomtänkt karriärval. I informationsprocesspyramiden finner vi fyra olika delar där basen för denna är självkännedom och kunskap om möjligheter, vilka individer behöver vara medvetna om vid karriärbeslut. CASVE-cykeln används som ett verktyg för att få syn på glappet mellan nuläge och önskat läge, varför en person behöver göra något åt sin situation, vad denne har för möjligheter, hur denne ska uppnå sina mål samt om det nya tillståndet raderat det glapp som tidigare fanns. Teorin syftar till att ge individer verktyg för att hjälpa dem ta beslut och lösa karriärproblem.

3.1.1

Självkännedom

Självkännedom innebär att frambringa kunskap om sig själv när det gäller värderingar, intressen, förmågor och specifika preferenser gällande arbete. För att individens målsättning gällande arbete och potentiell sysselsättning ska stämma överens behöver denne få klarhet i vilka värderingar som är viktiga inom ramen för arbete. Att klargöra individens värderingar skapar också incitament till arbete. Intresse är en annan grundläggande del av individens självkännedom. Genom att identifiera intressen kan individen skapa specifika sysselsättningsmål. En person kan exempelvis vara

intresserad av att arbeta med människor samt problemlösning. Dessa två intressen kan vara ingången till ett arbetstillfälle. För att öka sina chanser ytterligare kan individen behöva utveckla eller klargöra ytterligare intressen, exempelvis intressen som tillhör individens förflutna. Liksom värderingar och intressen är individens förmågor en viktig del av dennes självkännedom. Tron på den egna förmågan är av stort värde när den sökande väljer utbildning eller mäter sig gentemot ett potentiellt arbete. En förmåga kan exempelvis vara att utbilda och undervisa andra människor. Även tankar om specifika yrkespreferenser är västentliga för individens självkännedom. Dessa preferenser kan vara sådana som individen vill ska ingå eller undgå i arbetet, så som reseförmåner eller att slippa göra tunga lyft. Då självkännedom består av flera komponenter krävs erfarenhet och mognad för att kunna göra ett realistiskt karriärbeslut (Sampson et al. 2004, 22-23 och 40-41).

3.1.2 Kunskap om möjligheter

Liksom självkännedom är kunskap om möjligheter något individen förvärvar med erfarenhet genom att observera eller själv delta i arbete, utbildning eller via media. Att få god insikt och översikt över arbetsmarknaden kan hjälpa människor att organisera sin yrkeskunskap. Denna kunskapsöversikt kan reducera den komplexa bild av arbetsmarknaden, som annars kan uppstå. Att kunna organisera och strukturera all information om utbildningar och yrken underlättar individens utforskning av arbetsmarknaden (ibid.).

3.1.3 Self-talk och självmedvetenhet

I mittensektionen av informationsprocesspyramiden finns CASVE-cykeln som är ett tillvägagångssätt individen kan använda vid problemlösning och beslutsfattande. För att lösa karriärproblem behöver individen se sin process genom ett utanförperspektiv, vilket sker i toppen av pyramiden. Det är här den verkställande processen sker genom self-talk, självmedvetenhet samt att individen tillägnat sig tillräcklig information för sitt beslut.

I denna process innebär self-talk en tyst konversation där utfallet spelar roll om individen har en positiv eller negativ inställning till sig själv när denne ska lösa eller

slutföra en uppgift. Positivt self-talk innebär att individen ser möjligheter och uppmuntrar och tror på sig själv medan negativt self-talk medför att individen begränsar sig och har svårt att se sin egen kapacitet.

Självmedvetenhet innefattar i vilken utsträckning individen är medveten om sina framsteg i beslutsfattandeprocessen och hur denne löser problem som uppstår. Ett exempel på att individen är medveten om sig själv är när denne konfronterar sig själv med att falla i gamla mönster av negativt self-talk (ibid., 24-25).

3.2 The self-concept theory

Donald E. Supers teori om the self-concept förklarar hur barn och ungdomar utforskar sin egen karriärutveckling (Super 1990, 221). The self-concept theory beskriver hur individen tenderar att matcha yrkesval utifrån sin självbild. I denna teori har begreppet

the self en stor roll. Genom interaktion mellan individen och dennes miljö skapas the

self. Vilket yrke som är lämpligt för individen baseras både på den subjektiva och objektiva bilden. Den objektiva aspekten består av omgivningens bild av individen och den subjektiva aspekten innebär hur individen uppfattar sig själv. Vid val av yrke är oftast värderingar, intressen och olika krav viktiga för individen. Individen trivs bättre med sin yrkesroll om den stämmer överens med självbilden.

3.2.1 Den utforskande rollen

Donald E. Super har utvecklat fem olika livsfaser som beskriver en individs karriärutveckling. Denna karriärutveckling sker under hela livet, men delas upp i fem olika livsfaser utifrån ålder. Livsfaserna är: uppväxt, utforskning, etablering, upprätthållande och avvecklande. Eftersom våra informanter befinner sig åldersmässigt i den utforskande fasen kommer vi endast fokusera på den i vår teori och analys. Den utforskande fasen är mellan åldrarna 15-25. Utforskandefasen karaktäriseras av att individen testar sig fram för att få en större förståelse för vad som lämpar sig yrkesmässigt. Individen gör flera olika försök samt felsteg, till exempel att påbörja en utbildning, för att sedan hoppa av den. Under denna period väljer individen utbildningar som förbereder dem för olika yrken. Individen tillägnar sig yrkeskunskap och får en större förståelse för sina värderingar och intressen.

Under utforskandefasen går individen igenom tre stadier. Det första är att utveckla någon form av mål när det gäller yrke. Det sker genom att individen skapar mer kunskap om sig själv och arbetslivet. Vid detta skede är målet av mer generell karaktär. Det andra stadiet är att välja ett specifikt mål när det gäller yrke. Det tredje och sista stadiet är genomförandet, vilket innebär att individen övar sig inför sin yrkesroll (Savickas och Super 1996, 132).

3.3 Handlingshorisont

Individens handlingshorisont berättar om vilka alternativ som anses vara möjliga för denne (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-36). Beslutsfattandet sker inom det område som är synligt och bekant. Detta område kan liknas vid en horisont som förändras beroende på var individen befinner sig. Således sållas flera alternativ bort, eftersom dessa inte är synliga för individen. Individens kön, klass, och etnicitet påverkar vilka alternativ som syns på handlingshorisonten. Dessa faktorer har en betydande roll när det gäller hur individen ser på olika alternativ inom utbildnings- och arbetsmarknaden. Inom handlingshorisonten sker en filtrering angående vad som anses vara möjligt kontra omöjligt för individen. Handlingshorisonten kan därmed både vara möjliggörande och begränsande. Hur vi ser på världen och vilka val vi gör påverkas utifrån vad vi ser som möjligt i vår handlingshorisont. Ett exempel på detta kan vara en kvinna som väljer bort yrket ingenjör, som en följd av att det inte passar in i hennes självbild. Hon kanske ser det som ett manligt yrke och det är därför inget alternativ som är synligt i hennes handlingshorisont. Däremot kan ingenjörsyrket vara möjligt för en annan kvinna då det stämmer överens med hennes livs- och självbild. Det kan på sätt finnas en diskrepans mellan vad individen ifråga anser vara möjligt och vad som faktiskt rent konkret är möjligt på arbetsmarknaden. Det är problematiskt för individen att överskåda alla alternativ som finns och som är av värde. Handlingshorisonten kan utvidgas via exempelvis ny kunskap, utbildning och inträde i nya nätverk (ibid.)

3.4 Brytpunkter och rutiner

Brytpunkter innebär förändring för individen och dennes identitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 40-41). Vid karriärval befinner sig individen i en brytpunkt och det finns tre kategorier av brytpunkter. Den första är strukturell, vilket innebär att den påverkas utav externa strukturer, såsom utbildningssystem och arbetsmarknadslagar. Ett exempel på detta är elever som avslutar sin grundskoleutbildning. Den andra kategorin är den självinitierande, vilket betyder frivillig brytpunkt. En person som av egen vilja byter arbete befinner sig i en frivillig brytpunkt. Den tredje och sista brytpunkten sker på grund av externa händelser. Denna brytpunkt är påtvingad. En ofrivillig uppsägning från ett arbete är ett exempel på den formen av brytpunkt.

Dessa brytpunkter efterföljs av fem olika rutiner som ser olika ut beroende på hur individen hanterar sitt beslut. I vår uppsats kommer vi fokusera på tre rutiner, den bekräftande, den blockerande och den utvecklande rutinen. Den bekräftande rutinen beskriver hur en individ bekräftar och förstärker det val som denne har tagit. Den blockerande rutinen innebär att individen inte fullt ut accepterat de nya förutsättningarna vid brytpunkten. Individen är rädd för förändringen och ser på de gamla yrkeserfarenheterna som mer eftertraktade. När en individ utvecklas och gradvis förändrar sin identitet befinner sig denne i den utvecklande rutinen.

3.5 Sammanfattning

I detta kapitel har vi redovisat de teoretiska begrepp som vi använder vid vår analys av det empiriska materialet om elevernas upplevelse av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. CIP-teorin används för att förklara hur elevernas kunskap om arbetslivet och självkännedom bidrar till ökad karriärbeslutsförmåga. Vi använder teorin för att beskriva vad informanterna lärde sig under den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen, men också huruvida denna nya kunskap är applicerbar i informanternas gymnasieval. Utifrån CIP-teorin är det första och andra teoretiska begrepp vi valt att använda självkännedom och karriärbeslutsförmåga. Vårt tredje teoretiska begrepp är Self-concept som beskriver vikten av identifikation vid val av yrkesroll. Under den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen började informanterna identifiera sig med olika yrkesroller, vilket innebär att vi anser att

self-concept är ett lämpligt teoretiskt begrepp för vår studie. Informanterna utforskar arbetslivet och får på så vis nya lärdomar, vilket vi beskriver med vårt fjärde teoretiska begrepp utforskandefasen. Det femte teoretiska begreppet är handlingshorisont, som beskriver hur utforskandet av arbetslivet och ny kunskap bidrar till att vidga individens handlingshorisont. Vårt sjätte och sista teoretiska begrepp är brytpunkt som beskriver informanternas övergång från grundskolan vidare till gymnasieskolan.

4. Metod

4.1 Metodval

Syftet med denna studie är att studera elevernas upplevelse av att delta i ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning inför valet av gymnasieutbildning. För att vi skulle få en fördjupad förståelse för vad eleverna tillägnat sig av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen genomförde vi kvalitativa intervjuer. Enligt Larsen (2009, 27) är en av fördelarna med kvalitativa intervjuer att det finns möjlighet att gå djupgående i ämnet om det är nödvändigt. Det innebär även större möjligheter till en bättre helhetsbild av ett fenomen. För att få ett mer ingående och kompletterande svar kan forskaren ställa följdfrågor (ibid.). Chansen till att ställa följdfrågor var viktig i våra intervjuer, då eleverna vid vissa frågor gav korta svar. Genom att vi kunde ställa följdfrågor fick vi på så vis mer uttömmande svar. Larsen menar att kvalitativa intervjuer ger möjlighet att reda ut de missförstånd som uppstår (ibid.). Vid våra intervjutillfällen hade vi möjlighet att reda ut de missuppfattningar som uppstod både från vår och informanternas sida. Om vi inte förstod vad informanterna menade frågade vi vidare tills vi förstod.

En nackdel med kvalitativ intervju kan vara att informanterna inte alltid säger hela sanningen. Intervjueffekten innebär att informanten säger det denne tror att intervjuaren vill höra (ibid.) För att få de intervjuade att känna sig säkra försökte vi skapa en trygg miljö där vi talade om annat innan vi påbörjade intervjun. Vi berättade även för informanterna att det inte finns några rätta eller felaktiga svar.

4.2 Urval och undersökningsenheter

För att få tillräckligt med material bestämde vi oss för att intervjua åtta personer. I sökandet efter lämpliga informanter för studien använde vi oss av snöbollsmetoden. Denna metod innebär att forskaren tar kontakt med en relevant person som sedan kan

upplysa om andra adekvata personer (Larsen 2009, 78). Vi kontaktade först studie- och yrkesvägledaren på skolan där ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning är tillämpad. Denna kontakt ledde oss vidare till samordnaren för den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen, som i sin tur gav oss kontaktuppgifter till två klassföreståndare för två klasser med årskurs nio på skolan. Vid ett möte med en av klassföreståndarna diskuterade vi hur vi skulle bestämma vilka elever som skulle vara våra informanter. Klassföreståndaren ansåg att det lämpade sig bäst att fråga vilka som var frivilliga och sedan dra lott om vilka åtta informanter det skulle bli. Det vi ansåg kunde vara en nackdel med detta tillvägagångssätt var att vi tänkte att främst de mest studiemotiverade och engagerade eleverna skulle vilja ställa upp på en intervju. Efter intervjuerna ansåg vi att det fanns en god spridning hos eleverna. Vi såg bland annat en variation i hur studiemotiverade eleverna var samt att det var skillnad i vilka gymnasieprogram de valt.

Vi valde att intervjua fyra flickor och fyra pojkar. Anledningen till detta var om vi skulle kunna urskilja att det kan finnas skillnader i resonemang beroende på kön hur den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen influerat dem.

För att få bakgrundsinformation till vad den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen innefattar har vi även samtalat med studie- och yrkesvägledaren och läraren som samordnat arbetsområdet med den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. Informationen från dessa två informanter används inte för resultatet. Det användes för att vi skulle få mer förståelse och kunskap om hur skolan arbetar med ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning.

4.3 Datainsamling

Intervjuerna genomfördes under två dagar på informanternas skola, med tanke på att det är en känd miljö för eleverna samt av bekvämlighetsskäl. Intervjuerna var cirka 30 minuter långa. Vår tanke från början var att vi båda skulle delta under alla intervjuer, detta för att viktig information inte skulle utebli på grund av att den ensamma intervjuaren missat att ställa relevanta följdfrågor. I och med att informanterna bara kunde intervjuas under en viss lektion, behövde vi dela upp oss som intervjuare. Trost (2010) menar att i vissa lägen kan det vara negativt att vara två intervjuare eftersom det kan innebära konsekvenser, så som att informanten känner sig i underläge (2010,

66-67). Med detta i åtanke tror vi att det var en fördel att utföra intervjuerna enskilt, med en informant och en intervjuare.

I undersökningen har vi använt ostrukturerade intervjuer, vilket innebär att vi använde oss av en intervjuguide med ett frågebatteri samt att vi har kunnat ställa följdfrågor (Larsen 2009, 84). För att kunna svara mot vårt syfte och våra frågeställningar utgick vi utifrån en intervjuguide med fyra centrala teman: gymnasievalet, den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen, väl underbyggt val samt självkännedom.

Under intervjuerna skedde ljudupptagning med våra mobiltelefoner, detta för att inte riskera att gå miste om någon viktigt information. Därefter transkriberade vi fyra intervjuer var.

4.4 Resultatets tillförlitlighet

För att resultatet ska vara tillförlitligt krävs validitet och reliabilitet. Validitet innebär att vi vid insamling av empiriskt material använde oss av precision för vårt syfte. På så vis samlade vi in material som stämmer överens med våra frågeställningar. Larsen (2009, 80) menar att resultatet vid en kvalitativ metod kan ge högre validitet än vid en kvantitativ metod. Detta genom att det i den kvalitativa metoden är enklare att göra ändringar och upptäcka detaljer som kan vara viktiga för syfte och frågeställningar. För att få hög reliabilitet ska samma resultat framkomma även för andra forskare genom samma undersökning. Vid kvalitativ metod är det svårt att genomföra en studie med hög reliabilitet eftersom den kvalitativa metoden ger upphov till tolkningar utifrån forskarnas perspektiv. Detta kan medföra att forskaren lägger märke till olika saker eller ställer annorlunda följdfrågor. Vid intervju kan även intervjueffekten påverka reliabiliteten. Intervjueffekten innebär att informanten kan besvara frågor på olika sätt beroende på vem som intervjuar, men kan också bero på känslotillstånd eller dagsform (Larsen 2009, 27 och 80-81). Ett exempel på detta kan vara att våra informanter, i de flesta fall, svarade att de var väldigt säkra på sina gymnasieval. Orsaken till detta kan möjligtvis vara att de inte ville upplevas som osäkra beslutstagare. Denna osäkerhet upplevde vi då informanterna menade sig vara säkra på sina val av gymnasieutbildning, men å andra sidan uppvisade ambivalens och menade att de var rädda att de valt fel.

Vid transkribering av resultatet har vi varit noga med att använda vårt empiriska material på ett korrekt sätt. Noggrannhet är viktigt för reliabiliteten. Att vi var två som genomförde samma studie kan ge högre tillförlitlighet vid tolkning av data. Larsen menar dock att det bör finnas en viss acceptans för att reliabiliteten kan vara lite lägre vid en kvalitativ undersökning (Larsen 2009, 81).

4.5 Analysmetod

För att analysera det empiriska materialet använde vi oss av innehållsanalys. Detta analyssätt innebär att vi transkriberade våra intervjuer och bearbetade vårt empiriska material genom att vi delade in texten efter de teoretiska begrepp vi valt att använda för denna studie. Våra teman utgick från CIP-teorins begrepp som beskriver vikten av individers medvetenhet i tankeprocessen vid beslutsfattande, Supers begrepp om individens självbild i utforskandefasen samt Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Tematiseringen av våra empiriska data resulterade i att vi på ett mer strukturerat sätt kunde se mönster, likheter och skillnader i informanternas svar. En del av de teoretiska begrepp vi valt att använda vid analysen ansåg vi kompletterar varandra vilket inneburit att teman som vid indelningen varit självständiga har i analysdelen blivit sammanslagna. Information vi inte ansåg svarade mot vårt syfte och våra frågeställningar redovisas inte (Larsen 2009, 101-102).

4.6 Etiska ställningstaganden

När vi tog kontakt med skolan berättade vi om oss själva och vårt syfte med studien. I den första kontakten vi tog med klassföreståndarna informerade vi om att vi skulle förhålla oss till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6-14). I början av varje intervju berättade vi, i enlighet med informationskravet, om vår studies syfte. För att skapa en tillitskänsla hos informanterna frågade vi om de hade frågor och funderingar kring studien. Före intervjuerna gav även klassföreståndaren för vardera klass information till informanterna om studiens syfte. Klassföreståndarna frågade då vilka som var frivilliga

att delta i undersökningen. Vi frågade informanterna om de ville delta i denna studie och på så vis fick vi deras samtycke bekräftat. Före intervjun påbörjades förklarade vi att de fick utelämna svar om de inte ville svara på någon av frågorna. Vi framförde även att de när som helst fick avbryta intervjun om de kände att de inte ville delta längre. I enlighet med konfidentialitetskravet berättade vi för informanterna att vi utelämnar känsligt material i uppsatsen. Vi garanterade att vi varken skulle nämna deras eller skolans namn i uppsatsen. Informanterna fick kännedom om att intervjuerna endast är till för vår studie, vilket är i enlighet med nyttjandekravet. Det innebär att det material som samlats in genom undersökningen endast får användas i forskningsriktiga ändamål. Informanterna tillfrågades om det gick bra att vi spelade in intervjun via ljudinspelning på våra mobiltelefoner. Vi förklarade att inspelningen samt transkriberingen kommer att raderas efter att studien är färdigställd (ibid.).

5. Resultat

I detta kapitel följer resultatet av vår kvalitativa undersökning. Vi har valt att namnge eleverna med andra namn än deras egna. Detta för att garantera konfidentialiteten vi lovat informanterna, samt underlätta för läsaren att följa med i texten och urskilja de olika informanterna.

I den första och andra delen av detta kapitel presenterar vi resultatet av vad den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen tillfört eleverna. I den tredje delen presenterar vi resultatet för hur den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen ger eleverna stöd i gymnasievalet.

5.1 Arbetslivskunskap

5.1.1 Omvärderade föreställningar

Yrkesskuggningen har för informanterna inneburit att de har fått en annan bild av det yrke de skuggat. De beskriver även hur vissa förutfattade meningar de hade om yrket har ändrats. Genom yrkesskuggningen har de fått en annan förståelse hur själva arbetet går till, men också vem som utför arbetet.

Före yrkesskuggningen hade exempelvis Cathrine en negativ bild av yrket lastbilschaufför. Hon betraktade det som ett yrke med tråkiga arbetsuppgifter. Efter att ha intervjuat lastbilschauffören och åkt med i lastbilen fick hon en mer positiv bild av yrket. Hon tyckte det var mycket roligare än hon tidigare antagit. Genom att intervjua lastbilschauffören fick hon upp ögonen för fler fördelar med yrket. Lastbilschauffören menade att detta är hans drömyrke och han tycker det är skönt med så mycket tid för sig själv. Denna reviderade bild har medfört att Cathrine i fortsättningen inte kommer ha förutfattade meningar om ett yrke innan hon vet vad det innebär: ”Inte ha för mycket krav eller tänka negativt om ett jobb innan jag har provat det”.

Även Christian beskriver hur hans föreställningar om olika yrken har ändrats genom yrkesskuggningen. Tidigare har Christian tänkt att det bara är lata människor som arbetar som lokalvårdare. Att det är personer som varken arbetar hårt eller har några

ambitioner när det gäller studier. Efter dagarna tillsammans med en lokalvårdare fick han större respekt för de som utövar yrket. Han menar att det är ett väldigt krävande yrke och att han beundrar människorna som orkar arbeta som lokalvårdare. Han har även ändrat sin syn på vilka som arbetar som lokalvårdare. Tidigare hade han en stereotyp bild att det bara är invandrare och gamla tanter som har detta arbete. Christian var först förvånad över att hans handledare var en ung kvinna som vill studera vidare på högskola, men fick en tankeställare och vill i fortsättningen inte döma personer utifrån vilket yrke de har.

5.1.2 Lärt sig mer om arbetslivet

Övergången mellan skola och arbetsliv är för många en stor omställning och Christian berättar att han fått större förståelse för hur det är att arbeta. Han har tidigare haft svårt att förstå varför hans föräldrar är trötta när de kommer hem från sina arbeten. Efter sin yrkesskuggning förstår han varför då han fått ökad inblick i arbetslivet och hur arbete kan ta på krafterna.

Under Beatrice yrkesskuggning, hos en fotograf, lärde hon sig om hur det är att driva företag. Under yrkesinspiratörernas föreläsningar lärde hon sig mer om vad arbetslivet kan innebära. Beatrice trodde att hon hade en tydlig bild av yrket brandman, men då hon lyssnade på brandmannens föreläsning insåg hon att det finns delar i yrket hon inte känner till. Hon beskriver att det var en tankeställare som fick henne inse att det är många yrken hon inte har kunskap om. Även Anders fick en ny bild av ett yrke under yrkesmässan:

Av militären fick jag reda på mycket mer än vad jag trott. Man kan göra allting. Där kan du vara bilmekaniker och sjuksköterska.

Cathrine har också lärt sig mycket nytt, som hon tidigare inte reflekterat över när det gäller arbetslivet. Ett exempel är när hon själv handlar mat då hon inte tidigare tänkt på hur maten hamnar i butiken. Genom sin yrkesskuggning inom livsmedelsbranschen fick hon vara med och lämna maten i matdiskarna. Hon har fått större förståelse för att det är mycket arbete som sker bakom kulisserna.

Informanten Diana yrkesskuggade i restaurangen på ett hotell. Även om hon i framtiden inte vill arbeta inom hotellbranschen, tycker hon det har varit lärorikt att se hur arbetslivet fungerar: ”Det var väldigt roligt att vara med och se hur det verkliga

arbetslivet är.” Hon anser att det var skönt att bryta av studierna med något mer praktiskt. Diana fick ingen ny kunskap om yrken under yrkesmässan, men hon lärde sig mer om vad yrkena innebär:

Man kan ju de flesta yrkena som var där, men sen kanske man fick reda på lite mer om vad som händer inuti företaget än det man ser utanpå.

Även Christian har lärt sig mer om vad olika yrken innefattar. Han kommer tydligt ihåg yrkesinspiratören som föreläste om att vara yrkesverksam som militär. Christian menar att det är lättare att komma ihåg något som är intressant:

Det är ett yrke jag kommer ihåg speciellt för det är intressant känner jag för då blir det mycket mer att man kommer ihåg det. För då blir man mer delaktig liksom, lyssnar du bättre och sånt.

Informanterna tycker det varit roligt att både ha varit ute i arbetslivet, men också att skriva om sin yrkesfördjupning i skolan. De menar att det har varit skönt att få arbeta med något konkret, vilket har resulterat i att de lärt sig mer arbetslivskunskap.

5.1.3 Tillägnat sig mer kunskap om olika yrken

Under yrkesmässan fick informanterna orientera sig runt för att se vilka yrken deras skolkamrater skuggat. Christian berättar att han lärde sig om flera nya yrken under yrkesmässan. Ett sådant yrke var sadelmakare. Han tänkte att det knappt finns människor i Sverige som arbetar med det, men så visade det sig att det finns sadelmakare i hans närområde. Många yrken har han kunskap om då han på ett eller annat sätt varit i kontakt med dessa:

Snickare och bilmekaniker, bagare och konditor och det vet man ju om att det finns. Det är väl det att man använder sig mer av snickare för att fixa något hemma, eller om du ska köpa bröd eller fika.

Christian menar att det finns många yrken som han känner till på grund av att han möter dessa i sin vardag. Därför tyckte han att det var intressant att få kunskap om yrken som inte är så vanliga.

Daniel lärde sig också fler yrken som han inte hade kännedom om innan yrkesskuggningen. Han fick inblick i hur det är att arbeta som resande försäljare. Att det finns försäljare som har hela Sverige som arbetsplats var något nytt för honom.

Livsstilen att vara på resande fot tilltalade Daniel och han fann därmed detta yrke intressant:

Intervjuare: Var det något du kände extra för, som du skulle kunna tänka dig arbeta med?

Daniel: Ja det var försäljningen… man åker runt och fixar. Intervjuare: Ok, så det var inget du visste om innan…?

Daniel: Nä ingen sån försäljning. De åker runt rätt långt och fixar i affärer och sånt.

Daniel fick tack vare yrkesskuggningen ett nytt perspektiv på hur en försäljare kan arbeta, vilket gjorde yrket mer intressant för honom.

5.1.4 Vad som är viktigt i ett arbete

Yrkesskuggningen har inneburit att flera av informanterna har insett vikten av ett arbete att trivs med. Diana berättar att hon tycker det verkar vara krävande att arbeta, så därför är det viktigt att hon får arbeta med något som hon tycker är roligt. Även Christian har börjat tänka mer på att han vill ha ett arbete han ska trivas med. Han har omvärderat vad som är viktigt för honom när det gäller arbete:

Jag kanske inte bestämmer mig för att jag alltid ska ha det jobbet där jag får högst betalt av alla, för det funkar inte alltid så. Du kan inte komma högst upp utan att gå några steg på vägen.

Detta visar att informanterna kan koppla värderingar till framtida yrke då de i högre grad förstår innebörden av att arbeta. Även Anders har börjat fundera mer på vad han vill ha i ett arbete. Under yrkesskuggningen på bilverkstaden insåg han att bilar är ett intresse han vill få utlopp för på fritiden och inte under arbetstid. Han vill istället ha en yrkesroll där han på något sätt har en ledarposition och får möjlighet att motivera människor att göra ett bra arbete.

5.2 Självkännedom

5.2.1 Vilja att öka kunskap om sig själv

Flera av informanterna skulle vilja arbeta mer med självkännedom inför gymnasievalet. Några av dem anser att de skulle behöva detta tidigare för att lära känna sig bättre i förhållande till olika yrken, medan några inte bedömer nyttan av mer vägledning som syftar till ökad självkännedom. Däremot anser de sig ha kompisar som skulle behöva det. Cathrine svarar på frågan om hon skulle vilja ha mer samtal om hur hon är som person:

Ja, det skulle faktiskt behövts. Alltså, för alla i skolan faktiskt, i grupper. Det skulle varit bra.

Hon tycker det skulle vara bra att få lära sig mer om att varje individ ska välja utifrån sig själv. Christian som har varit intresserad av flera olika yrken innan han valde gymnasieprogram säger såhär om den självinsikt han funnit:

Att lär du känna dig själv så vet du vad du själv vill och då påverkar det ju vad du vill välja för att jag märkte att jag till exempel inte kan jobba som läkare för det är obehagligt att se någon i ett tillstånd när du måste operera. Då lärde jag mig någonting om mig själv och då kände jag att det kommer jag inte klara av. Så det påverkar ens val, hur man ser på det.

Självkännedom utrycks av informanterna på olika sätt. Även om en del informanter inte anser sig behöva ökad självkännedom.

5.2.2 Att utmana sig själv

Flertalet elever menar att de ökat sin självkännedom i och med att de på egen hand har behövt ta kontakt med arbetsplatsen de yrkesskuggade. På så sätt har de tagit ett steg utanför sin komfortabla zon. Benjamin berättar:

[...] man ändå vågar mer nu. För innan vågade jag inte prata i telefon. Nu är det lite lättare och så. Det är inte farligt, utan det är något som man fått för sig.

Även för Anna gav yrkesskuggningen nya insikter: ”Att man får ringa och maila själv. Att ta tag i grejer själv, att se hur det är i arbetslivet”. Beatrice känner att hon ökat sin sociala förmåga då hon var tvungen att ta kontakt med människor hon inte känner sen tidigare: ”Det kanske är att det inte är så farligt att prata med nya människor. Den sociala biten var de man lärde sig mycket av.”

Under yrkesskuggningen har eleverna även intervjuat de personer de skuggat. Detta gav också en viss lärdom då det var något nytt för dem. Christine kände en viss

nervositet inför intervjusituationen, men hon upplevde sedan situationen som rolig.

5.2.3 Mervärden med yrkesmässan

Informanterna tycker den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen har varit rolig och lärorik. De har lärt sig mer om arbetslivet, men också om sig själva. Anna berättar om hur hon upplevde yrkesmässan:

Det var väldigt kul. Roligt att föräldrarna var med och så. Det var kul att presentera för barn. Vi hade en liten rithörna där de fick rita sin drömglass. Var kul att prata med dem.

Eleverna har en positiv bild av att arbeta ämnesintegrerat i samhällskunskapen, svenskan och bilden. Daniel berättar:

Jag tycker det var bra, man blandar inte ihop så mycket saker, det var liksom samma saker. Man har koll på det man gör.

Christine tycker det var roligt att få visa vad hon går för och tycker det är positivt att samma arbete ger betyg i olika ämnen:

Det var bra på ett sätt för jag är mest bäst på det praktiska. Så om jag gör en monter på bilden men inte får betyg för det då hade jag ju inte behövt lägga ner tid, även om jag hade velat. Så det var kul att blanda ämnena.

Att arbeta ämnesövergripande ser ut att ha gett alla informanterna en ökad motivation att göra något bra av den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. Det är uppenbart att informanterna tycker det var roligt att arbeta med detta samt att få arbeta praktiskt är något som uttalats positivt.

Under intervjuerna berättade informanterna om hur de under yrkesmässan

presenterade de yrken de blivit mer bekanta med under yrkeskuggningen. Arbetet före yrkesmässan upplevdes av flera informanter som tidskrävande och stressigt, men även här föll en del självkännedom på plats. Beatrice upplevde att hon kunde hantera den stressade situationen på ett bra sätt:

Det är att jag klarar av att göra grejer, trots att det är stressigt. Jag klarar av att hantera stressen, på ett hyfsat sätt.

Flera av informanterna upplevde den praktiska delen av förberedelserna som mycket positiv, Christine berättar:

Vi gjorde om det där vi hade praktiserat. Vi gjorde montrar. Vi klippte bilder och gjorde mycket praktiskt. Det var kul.

Före yrkesmässan slog upp portarna menar flertalet elever att det fanns en viss nervositet i utställningshallen, vilken la sig så snart besökarna var på plats. Att få presentera vad de varit med om under yrkesskuggningen upplevdes av de flesta som väldigt roligt och positivt, något som Anders bekräftar: ”Jag har alltid haft lätt att stå framför folk och presentera, men det har varit ett bra tillfälle att öva ännu mer.” Under yrkesmässan kom barn som vuxna och tittade på utställarnas montrar. Anders såg en viss skillnad bland besökarna då han menade att det krävdes kunskap att förmedla informationen på olika sätt.

5.3 Tankar och resonemang om gymnasievalet

5.3.1 Från osäkerhet till säkerhet

Även om samtliga informanter menar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen varit givande, är det ingen av dem som anser att den påverkat deras gymnasieval. De menar att de tror att de hade valt på samma gymnasieutbildning, även om de inte hade deltagit i den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen. Enligt några av informanterna, hade det behövts mer ämnesintegrerad studie- och