Resultatdiskussion

Nedan presenteras en resultatdiskussion som omfattar de tre valda kategorierna verklig-hetsanknutet arbete, kommunikation och motivation.

7.1.1 Verklighetsanknutet arbete

Ett av studiens syften var att undersöka begreppet autentiska mottagare i relation till forskning och vilken uppfattning lärarna i studien har om begreppet. Forskning som pre-senteras i studien belyser tre dimensioner av begreppet autentiska mottagare. Två av dem, autentisk skoluppgift och autentisk skoluppgift i samband med autentisk situation, för-klaras genom Dan Åkerlunds forskning om autentisk mottagare. Den tredje, autentisk publik, förklaras genom forskning som handlar om barns och ungas vana av att leva i en digital miljö där de dagligen har kontakt med autentiska mottagare.

43 % av lärarna omfattar dimensionen autentisk skoluppgift och de anser att autentiska mottagare handlar om verkliga personer. De använder sig av autentiska mottagare men hälften av gångerna eleverna skriver en text till en riktad mottagare når texten inte fram.

Denna typ av koppling går att utläsa ur resultatet på grund av den jämförelse vi gjort av de insamlade data. Varför lärarna använder sig av autentiska mottagare i undervisning kan förstås med den motivation som framträder hos eleverna enligt lärarna. Kanske kan det vara så att denna metod används för att locka fram elevers skrivande i olika ämnen för ämneskunskapernas skull. Flertalet av dessa lärare nämner i enkäten att de använder sig av autentiska mottagare för att nå ett verklighetsanknutet arbete. Det förhållningssättet leder till frågan hur verkligt det blir för eleverna de gånger texterna inte når fram till en mottagare. Bruner (1966 s. 118) nämner i sin teori viljan att lära att eleven vill visa upp vad den klarar av och därmed känna sig kompetent. När elevens text inte når den tänkta mottagaren förloras själva målet med uppgiften för eleven. Kan detta leda till att eleven berövas sin känsla av kompetens? Enligt Bruner (1966 s. 119) handlar kompetens hos eleven om den glädje och stolthet eleven känner vilket bidrar till den inre motivationen.

Åkerlund (2013 s. 109) beskriver bedömarrollen som eleven intar i en kommunikativ process när elevens producerade texter till tänkta mottagare slutligen hamnar hos läraren.

Eleven intar denna roll med tanken att texterna blir bedömda av läraren snarare än att mottagaren av texten får ta del av den för att det finns ett genuint intresse. Denna typ av skoluppgift kan innefatta kunskap som eleven enligt läroplanen ska tillgodogöra sig. Ett exempel kan vara att eleven arbetar med staden Paris och därför ingår specifika ämnesord i texten, detta innehåll kan ibland inte hämtas från elevens egen erfarenhet (Åkerlund 2013 s. 108).

31 Lärarna i denna dimension uppgav att de främst arbetar genom att eleven skriver brev. En intressant fråga att ställa är om brev är det lämpligaste mediet att använda till riktade mottagare i en sådan skoluppgift där bedömning av innehållet blir centralt. Brev kan vara en bra metod att använda i dimensionen autentisk skoluppgift i samband med autentisk situation. 36 % av lärarna anser att autentiska mottagare handlar om att en eller flera mottagare ska ta del av texten för att berikas eller för att texten har ett större syfte än skrivande för skrivandets skull. Åkerlund (2013 s. 109) beskriver medmänniskarollen som eleven intar när texten är betydelsefull för både eleven och mottagaren av texten.

Äktheten som finns i denna kommunikativa process liknar den som finns utanför skolan (Åkerlund 2013 s. 109). Lärarna i denna dimension arbetar med autentiska mottagare på så vis att eleven får skriva texter som når vänner och familj. Autentisk skoluppgift i samband med autentisk situation ligger i linje med Deweys syn på lärande där kunskap är användbar både i och utanför skolan i elevens vardag (Säljö 2017 s. 288–289). Genom att eleven får skriva betydelsefulla texter som ska vara berikande för vänner och familj blir arbetet elevnära därför att eleven får ta vara på sina egna erfarenheter, idéer och tankar och dela dem med andra. Den äkthet som infinner sig i kommunikation med autentiska mottagare i medmänniskarollen som Åkerlund (2013 s. 109) beskriver kan ytterligare förstås genom lärares val att arbeta med autentiska mottagare i form av drama. Lärare 3 i enkäten uppger att ett arbete med autentiska mottagare blir mer äkta för eleverna, och denna lärare arbetar genom drama. Öfverström (2006 s. 93, 96, 100) förklarar att genom drama kan eleven möta en fiktiv verklighet där eleven får öva sig att leva och därmed ta ansvar för sig själv och andra. Ett exempel som hon nämner är hur en lärare arbetar med notiser från dagstidningen där eleverna får skriva om texten och dramatisera texten inför klassen. I ett sådant arbete uppstår en autentisk situation mellan eleverna som arbetar med dramaakten samt när de spelar upp den för klasskamraterna. Händelsen som spelas upp är tagen ur ett verkligt sammanhang. Ett sådant arbete öppnar upp möjligheten att komma i kontakt med det aktuella samhället och dess händelser för att bearbeta det som sker inom en trygg ram och för att få en ökad förståelse för saker som händer i livet.

Den tredje och sista dimensionen autentisk publik som studien tolkat genom människans behov i det digitala samhället omfattade minst antal lärare, endast 20 %. Det är ett resultat som vi inte hade räknat med då dagens kommunikation till stor del omfattar nätet som kanal där många barn och unga rör sig (Statens medieråd 2019 s. 21–22). Forskning belyser bloggar och diskussionsforum dit barn och unga vänder sig för information och på grund av att det finns ett stort intresse av att dela upplevelser, erfarenheter och diskussioner med andra (Graffman 2008 s. 32). Med utgångspunkt i elevers behov att dela med sig av sin personliga berättelse vill vi i vår studie belysa hur lärare tar tillvara elever-nas behov genom att göra undervisningen mer elevcentrerad. Elevcentrerad undervisning kan förstås genom Deweys teori där utbildning ska omfatta hur eleven hanterar sin vardag och därmed i detta fall utgå från elevens vana av att synas och höras samt behärska den teknik som råder (Säljö 2017 s. 288–289). Lärarna i denna dimension använder sig av bloggar och brev i sin kontakt med autentiska mottagare. Det nämns i empirin att elever har ett behov av bekräftelse och beröm och då kan nätet fungera som ett lättillgängligt verktyg i undervisning. En lärare placerad i denna tolkning av autentiska mottagare menar

32 specifikt att autentiska mottagare handlar om att ”flera ser arbetet med hjälp av spridning på nätet” (L19).

7.1.2 Kommunikation

Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar med autentiska mot-tagare i undervisning. Forskning av Danielsson (2017 s. 16) och Kibsgaard (2009 s. 87) förklarar innebörden av multimodala texter och hur dessa texter kan nå sin fulla potential i digital utformning. Lärarna i intervjuerna uppgav bland annat att de arbetar genom blogg, Instagram, vykort, egengjorda böcker, filmer och ljudinspelningar vilka alla ingår i området multimodala texter. De menar att eleverna genom dessa arbetsmetoder ingår i sociala strukturer där samarbetsförmåga och kommunikation är en central del. Ett tydligt exempel som en lärare gav var att eleverna hjälper varandra i skapandet av multimodala texter när förmågor hos en del elever är svagare. Enligt Dysthe (1996 s. 220) ökar kunskap och lärande om det sker i en kommunikativ situation som i detta fall när elever samarbetar för att skapa en text. Några lärare från intervjuerna beskriver att ett arbete med klassblogg öppnar upp för kommunikativa processer där samarbetet fyller en viktig funktion i lärandet. Dysthe (1996 s. 220) menar att elever besitter olika kunskaper och erfarenheter vilka delas med varandra i sådan gemenskap och genom det vidareutvecklas varje indi-vids lärande. När elever ingår i ett socialt samspel där kommunikationen är den centrala delen kan ett lärande ske enligt Vygotskijs teori som handlar om kommunikation som redskapens redskap. Genom att elevers erfarenheter och kunskaper delas sinsemellan skapas en förståelse av omvärlden och möjligheter att lära sig ny kunskap (Säljö 2017 s.

301–303).

Klassbloggen fungerar enligt lärarna även som ett redskap för att repetera kunskap samt som en kunskapsbank på så vis att eleverna kan hämta tidigare kunskap inom ämnes-området för att möta ny kunskap. Förkunskaper är en viktig del för att kunna introducera något nytt i en lärandesituation vilket klassbloggen i detta fall ger upphov till. Genom att klassbloggen är skriven av eleverna blir innehållet igenkännbart och förmodligen blir det lättare för eleven att tänka tillbaka för att minnas eftersom det är elevens egna ord. Åker-lund (2013 s. 65) beskriver hur en klassblogg kan fungera som en spegel där undervisning blir synlig genom flera infallsvinklar. Elever kan läsa, se och höra sina arbeten samt ta del av andras. En lärare använder bloggen som en plats där eleverna får öva på att publi-cera olika texter till varierande mottagare. Läraren menar att eleverna då får träna sin förmåga att uttrycka sig. Läroplanens mål och kriterier har i uppgift att ge eleven rika möjligheter till att upptäcka och förstå hur språket kan förändras genom olika sociala sammanhang och medier (Skolverket 2019 s. 257) vilket en klassblogg med kontakter utanför skolan i samhället kan bidra med. Enligt Åkerlund (2013 s. 198) och Forsling (2017 s. 126) är det en viktig del för att kunna delta i demokratiska processer. Lorentzen (2012 s. 13–15) beskriver att skriftkompetens i olika genrer har en betydelse för att kunna delta aktivt i dagens samhälle.

Det framkommer i studien att det finns flera fördelar med att arbeta genom en klassblogg i undervisning, det kräver att skolan är utrustad med digitala verktyg. Det var bara en

33 lärare som nämnde bristen på digitala verktyg som en anledning till att eleverna inte arbetade med autentiska mottagare i undervisning. Utan digitala verktyg ansågs kontakten med autentiska mottagare vara tidskrävande.

7.1.3 Motivation

Studiens syfte gällande varför lärare arbetar med autentiska mottagare och hur lärarna anser att eleverna påverkas i ett arbete med autentiska mottagare handlar främst om moti-vation. Lärarna i undersökningen angav att eleverna visade glädje, lycka och stolthet när deras texter nådde ut till andra. Forskning av Gärdenfors (2010 s. 86–88) beskriver att elevens lust och drivkraft till att föra ett arbete framåt handlar om inre motivation. Den inre motivation som lärarna uttalade sig om handlade om elevernas vilja att utveckla sitt språk i kontakt med autentiska mottagare. Gärdenfors (2010 s. 88) bekräftar det med att barnet vill visa vad det klarar av och genom det känner sig barnet kompetent. Om barnet får möjligheten att lyckas får det självkänsla och ett eget inre driv till att vilja utvecklas.

Genom det når man Bruners teori om vilja att lära som ska ske på barnets villkor (Gärden-fors 2010 s. 86–87).