Slutord

Vår fundering om autentiska mottagare används i årskurserna 1–3 i dagens skola har besvarats positivt. Våra personliga tankar om ett arbete med autentiska mottagare i under-visning är att det fyller en viktig funktion för elevens förmåga att utvecklas inom skriv-undervisning. Studien har bekräftat vårt förhållningssätt till autentiska mottagare och upplyst oss med viktiga kunskaper inför vårt framtida läraryrke. Vi hoppas att arbetet kan väcka intresse hos andra verksamma inom skolans ramar. Denna forskningsstudie bidrar till kunskap om autentiska mottagare, vad det är och hur lärare kan arbeta med autentiska mottagare i undervisning samt vilka vinster det kan mynna ut i. Eftersom forskningen behandlar olika dimensioner av begreppet autentiska mottagare kan det vara intressant att vidare forska om hur elever påverkas av dessa olika dimensioner utifrån elevernas egna perspektiv och prestationer.

35

Källförteckning

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm:

Liber.

Andersson, Erik. (2013). Det politiska rummet. Villkor för situationspolitisk socialisa-tion i en nätgemenskap av och för ungdomar. Diss. Örebro: Örebro universitet.

Arvidsson, Peter. (2000). Måste vi läsa metod? I: Jarlbro, Gunilla (red.), Vilken metod är bäst – ingen eller alla? Metodtillämpning i medie- och kommunikationsvetenskap.

Lund: Studentlitteratur. (s. 12–29).

Backlund-Kärjenmäki, Elisabet. (2014). Klassbloggar – Dags att öppna upp klassrummets väggar! [Blogginlägg]. Hämtad 2020-04-07 från:

https://blogs.abo.fi/ovningsskolan/2014/11/05/klassbloggar-dags-att-oppna-upp-klassrummets-vaggar/.

Bergöö, Kerstin. (2009). Barns liv och samhällets textvärldar. I: Axelsson, Monica &

Jönsson, Karin (red.), Bygga broar och öppna dörrar. Liber: Stockholm. (s. 15–35).

Björkvall, Anders. (2009). Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Stock-holm: Hallgren & Fallgren.

Bruner, Jerome S. (1966). Toward a theory of instruction. Cambridge, Mass.,: Belknap Press.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Danielsson, Kristina. (2017). Att möta och tolka multimodala texter. Del 6 i läslyfts-modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk, årskurs F–9. Stockholm: Skolverket.

Dunkels, Elza. (2018). Vad gör unga på nätet? (3. uppdaterade upplagan.). Malmö:

Gleerups utbildning AB.

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Eklund, Andreas. (2016). Faktatexter i NO...igen [Blogginlägg]. Hämtad 2020-04-07 från: https://1larare.svedala.se/faktatexter-i-no-igen/#more-8296.

Forsling, Karin. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Diss. Åbo:

Åbo Akademi. Hämtad 2020-03-17 från:

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/135225/forsling_karin.pdf?sequence=2.

Graffman, Katarina. (2008). Med andra mediebeteenden in i framtiden. En etnografisk studie inom ramen för TU:s projekt Unga Vuxna. Inculture.

Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stock-holm: Natur & Kultur.

36 Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad 2020-04-07 från:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

Kibsgaard, Dagrun. (2009). Digitalt skrivande och digitala genrer. I: Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.), Det nödvändiga skrivandet. Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. (s. 85–96).

Kress, Gunther. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Lokensgard Hoel, Torlaug. (2009). Utforskande skrivande i lärprocessen. I: Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.), Det nödvändiga skrivandet. Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. (s. 44–67).

Persson, Mikael. (1994). Fem lektioner i retorik. Göteborg: Sifu AB.

Schmidt, Catarina. (2016). Läsa, skriva och förstå texter. Lund: Studentlitteratur.

Secher, Åsa. (2020). Ungas integritet på nätet. Råd till dig som är vuxen. Bris. Hämtad 2020-04-07 från: https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/ungas-integritet-pa-natet-bris-och-iis-pdf.

Selander, Staffan & Kress, Gunther. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Skolverket. (2000). Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Stockholm:

Nationella kvalitetsgranskningar.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Smidt, Jon. (2009). Skrivandet och skrivandets syften – barns och ungas vägar till olika ämnen. I: Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.), Det nödvändiga skrivandet. Om att skriva i förskolan och i skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. (s. 28–43).

Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus. (2003). Att fånga nätet.

Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger. (2014). Den lärande människan. I: Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdate-rade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur. (s. 251–309).

Trost, Jan. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlittera-tur.

Westlund, Barbro. (2015). Textsamtalets förutsättningar och möjligheter. Skolverket, lärportalen. Hämtad 2020-04-01 från: http://docplayer.se/26720548-Textsamtalets-forutsattningar-och-mojligheter.html

37 Åkerlund, Dan. (2013). Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska

mottagare. Diss. Vasa, Finland: Åbo Akademi. Hämtad 2020-02-03 från:

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94195/akerlund_dan.pdf?sequence=4.

Öfverström, Christel. (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som en aktiv metod i lärandet. En teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet.

Hämtad 2020-03-20 från:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:23431/FULLTEXT01.pdf.

38

Bilagor

Bilaga 1

39

Bilaga 2

Tack för att du vill delta i vår intervju!

Denna intervju består av 10 frågor som du svarar på genom ett vändande mejl. Svara i den mån du kan, frågorna är öppna för tolkning. Din medverkan kommer att behandlas efter de fyra huvudkraven inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning vilket innebär att ditt namn inte kommer att synas i studien. Vi önskar att intervjufrågorna besvaras inom 7 dagar och därför har vi satt en deadline den 24/3 2020.

Vid frågor kontakta Ditte Hellberg e-post: dittekristinah@gmail.com eller Vendela Ranström e-post: vendela_945@hotmail.com .

I intervjufrågorna använder vi begreppet media, med det begreppet menar vi genom vilket medel ni arbetar med autentiska mottagare, exempelvis teater, blogg, brev, film, ljudinspelning, e-post med mera.

I enkätsvaren uppgav du att ni arbetar genom flera medier, vilket arbetar ni främst genom för att nå autentiska mottagare?

Varför har du valt att arbeta med det valda mediet?

Vilka fördelar har det?

Kan du se någon nackdel?

Du har nämnt i enkäten hur dina elever upplever ett arbete med autentiska mottagare, hur skulle du säga att det visar sig?

Vilka kunskaper tycker du utvecklas hos eleven genom att arbeta med autentiska mottagare?

Känner du att dina elever har behov av att visa upp sitt arbete utanför skolan?

Varför tror du att detta behov av att uttrycka sig finns/inte finns?

Är det du eller dina elever som främst tar initiativet till att arbeta med autentiska mottagare? Varför?

Vill du delge något mer?

Stort tack för din medverkan, den betyder mycket för oss och vår studie!

Vänliga hälsningar, Ditte Hellberg och Vendela Ranström

40

Bilaga 3

Vem läser dina elevers texter? Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2020. Vi ska undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med autentiska mottagare i undervisningen.

Till materialet i vårt examensarbete hör en enkät till lärare i årskurs 1–3. Antalet svar på enkäten är av stor vikt för undersökningens resultat, och vi hoppas att du har möjlighet att svara på frågorna i enkäten.

Ditt deltagande i enkätundersökningen är anonymt, men om du kan tänka dig att delta i en uppföljande intervju via e-post fyll i din personliga e-post i sista frågan på enkäten.

Vid frågor kontakta Ditte Hellberg: Dittekristinah@gmail.com eller Vendela Ranström:

Vendela_945@hotmail.com. Vår handledare heter Ann Blückert (Ann.Bluckert@hig.se).

Med vänliga hälsningar

Ditte Hellberg och Vendela Ranström *Obligatorisk

Fråga 1. I vilken årskurs arbetar du i dagsläget? * 1. Åk 1

2. Åk 2 3. Åk 3 4. Annat…

Fråga 2. Är det vanligt förekommande att dina elever använder sig av sociala medier på fritiden? *

1. JA 2. NEJ 3. Vet ej

Fråga 3. Vad betyder autentisk mottagare för dig?

Fråga 4. Använder du dig av autentiska mottagare i undervisning?

Markera endast en oval.

Ja (Fortsätt till fråga 5) Nej (Fortsätt till fråga 11)

Fråga 5. Hur arbetar ni främst med autentiska mottagare? * Markera alla som gäller.

41 a) Eleven skriver en text till en riktad mottagare som får ta del av texten

b) Eleven skriver en text till en riktad mottagare som inte får ta del av texten c) Eleven skriver en text för ett forum som familj och vänner har tillgång till d) Eleven skriver en text för ett forum som allmänheten har tillgång till

Fråga 6. Vilka tre medier arbetar ni främst genom för att nå autentiska mottagare?

a) Blogg b) Brev c) E-post d) Filmvisning e) Ljuduppspelning

f) Teateruppvisning/drama g) Sociala medier

Fråga 7. Varför arbetar du med autentiska mottagare i din skrivundervisning? *

Fråga 8. Hur tycker du att dina elever påverkas i ett arbete med autentiska mottagare överlag? Ange max två alternativ. *

a) De blir motiverade och vill engagera sig b) De tycker att arbetet blir meningsfullt

c) De tycker att arbetet blir mer verkligt när arbetet riktar sig utanför skolans ramar d) De finner det ointressant att skriva till någon annan än till mig som lärare

e) De blir stressade och får prestationsångest f) Jag som lärare kan inte se någon påverkan

9. Hur många år har du arbetat som lärare i årskurserna 1–3?

Markera endast en oval.

1–5 år 5–10 år 11–20 år över 20 år

Fråga10. Kan du tänka dig att svara på ett par frågor till som handlar om autentiska mottagare? Frågorna skickas via e-post, lämna iså fall din e-post här nedan. Tack på förhand!

Fråga 11. Varför arbetar du inte med autentiska mottagare i din undervisning? *