Resultatdiskussion

Tro på elevers förmåga

En intressant aspekt som lyfts i min studie är det som berör tron på elevers möjligheter och förutsättningar för att lära sig att läsa. Det går att se på detta ur två perspektiv. Det ena perspektivet är hur lärarna uppfattar i vilken utsträckning elever har förmåga att lära sig att läsa. Här visas uppfattningar allt från att lärare tror att alla elever har förutsättningar till att de kognitiva förutsättningarna är ett generellt hinder för läsutveckling för elever på

träningsskolan. I det andra perspektivet redovisas huruvida den egna tron är av betydelse för elevers framgång. Här finns en större samstämmighet bland lärarna. De uppfattar det som att deras inställning har betydelse för hur undervisningen påverkas. Hatties (2009)

forskningsöversikt berör vad lärares inställningens innebär och han har kommit fram till att lärarens uppfattning, huruvida alla elever kan göra framsteg, är en viktig komponent för elevers framsteg. Den av lärarna som anser sig inte ha de förväntningar som hon borde ha, inser att hennes inställning kan komma att påverka hennes undervisning, vilket

överensstämmer med vad forskningen visar. Det kan tyckas motsägelsefullt att en lärare som undervisar på träningsskolan har uppfattningen att läsinlärning inte fungerar och samtidigt inser vad den inställningen innebär för eleverna. Wery och Thomson (2013) med flera har funnit samma resultat som Hattie (2009) funnit i sin forskningsöversikt. De har kommit fram till att om läraren tror på elevens förmåga och potential ökar elevens motivation och eleven lyckas bättre.

En lärare uppfattar att de kognitiva förutsättningar som elever har på träningsskolan gör att elever har mycket svårt för läsutveckling. Det kan till och med uppfattas som ett omöjligt uppdrag. Ahlgrim-Delzell, Algozzine Browder, Wakeman och Spooner (2006) med flera visar att elever med utvecklingsstörning har större möjlighet att utveckla sin läsförmåga än man tidigare trott. Det är positivt för utvecklingen inom träningsskolan att forskning sker inom området eftersom det kanske kan förändra kunskapssynen något.

Elevers intresse

En uppfattning som framstår tydligt är att lärarna anser att undervisningen bör utgå ifrån elevers intressen och lust. Lärare har ett ansvar att göra undervisningen insprirerande och lockande och bygga utifrån de erfarenheter som eleverna har. Detta har forskning funnit som betydelsefullt. Fast (2007) och Schmidt (2013) har kommit fram till hur viktigt det är att använda barnens tidigare erfarenheter och intressen i läsundervisning. Även Wengelin och Nilholm (2013) menar att undervisningen ska utgå från barnens språkliga erfarenheter och förutsättningar samt ske i meningsfulla och lustfyllda sammanhang. Det går att tolka lärarnas uppfattningar som att det sker ett detektivarbete där läraren ska hitta arbetsuppgifter utifrån elevers intresse och lust. Även om någon lärare nämner krav på elever, kan läsundervisningen uppfattas som en verksamhet som främst bör vara styrd av lust och glädje.

Framgångsrik undervisning

Forskning har visat att det viktigaste för en framgångsrik undervisning är lärarens kompetens.

Myrberg och Lange (2005), Moats (2009), Alatalo (2011) m fl. redovisar studier som säger att lärarens kompetens är viktig för en framgångsrik undervisning. En uppfattning som finns är att läraren väntar med läsundervisning eftersom en osäkerhet finns hur undervisningen ska gå till. Den uppfattningen skulle kunna refereras till en vänta-och-se pedagogik som bland annat Heimdal Mattson och Roll-Petterson (2007) och Alatalo (2011) beskriver i sina studier. De anser att denna väntan inte gynnar eleverna. Det finns studier (till exempel Hawkwn, Johnston och McDonnell, 2008) som tyder på att det är extra viktigt att börja tidigt med medveten träning för elever med utvecklingsstörning. Andra studier till exempel Moats och Foorman, (2003) visar att många lärare saknar grundläggande kunskaper som behövs för att

undervisningen ska bli effektiv.

Flera studier (till exempel Myrberg och Lange, 2005 och Alatalo, 2011) visar att lärare behöver ha ingående kunskaper för att genomföra en systematisk och strukturerad

läsundervisning. Det kan tyda på att utbildning utöver grundläggande nivå behövs i arbetet i träningsskolan. I Berthens (2007) studie framgår det att i den träningsskoleklassen hon

studerat blev eleverna ofta exponerade för text i form av namn och schema. Även om eleverna utvecklade en skriftspråkskompetens skedde detta oavsiktligt från personalens sida. De

uppfattningar som framkommer i min studie tyder på att lärarna till stor del uppfattar att de arbetar med målmedveten läsundervisning med stor variation för att ge eleverna

förutsättningar för läsinlärning. Den bilden visar inte samma resultat som i Berthens studie där lärare mer eller mindre råkade arbeta med läsundervisning.

Flera internationella studier (till exempel Ryder, Tunmer och Greaney, 2008) visar att

fonologisk medvetenhet gynnar läsutveckling. Det kan handla om att leka med språket såsom att identifiera ljud och stavelser i ord eller sätta samman ljud och segmentera ljud. Det är inte någon lärarna som nämner arbete med fonologisk medvetenhet som inslag i sin

läsundervisning. Kanske kan det bero på att denna typ av aktivitet inte förväntas tillhöra läsundervisning.

En varierad undervisning med olika metoder för läsundervisning

Flertalet av lärarna talar om en variation i undervisningen. Det talar om att de använder olika metoder, de plockar lite här och lite där. De varierar både undervisning och material och de använder böcker och storböcker och de använder ett multimodalt förhållningssätt. Hawkwn, Johnston och McDonnell (2008) med flera har funnit att en rik läs- och skrivmiljö är viktigt med en variation av metoder och undervisningssätt.

Lärarna som intervjuats har mestadels uppfattningen att det är bra att använda en blandad läsundervisning genom att arbeta både med ordbilder och avkodning. Det är också vad Fälth, Gustafson, Heineman, Svensson och Tjus (2013) kommit fram till. En blandning av olika metoder är mest effektiv för läsutveckling. Även Ingvar har kommit fram till att inlärning har moment från båda metoderna. Frykholm (2007) hävdar att val av läsinlärningsmetod inte har någon avgörande betydelse utan lärarens kompetens är det avgörande för elevers framgång

En speciell undervisning

Det finns en antydan i lärarnas uppfattning om träningsskolan att den är en specifik skolform med särskilda elever. Lärarna uppfattar att elevernas personliga egenskaper försvårar inlärning och läsutvecklingen. Elevernas individuella svårigheter och egenskaper orsakar utmaningar i läsundervisningen. Elevers språk uppfattades av flertalet lärare som en svårighet för

läsutvecklingen. Detta framkommer även i studier (Ferreira, 2007 och Larsson, 2008) att barns språkliga svårigheter ofta leder till försämrad läs- och skrivförmåga. Det är inte någon lärare som nämner sin egen undervisning som orsak till att läsutveckling kan vara svårt. Även i intervjuer med lärare i vissa studier (t ex Moreau, 2014) visas samma uppfattning, lärare såg inte problem med att deras undervisning var ineffektiv.

Frågan är om undervisningen verkligen måste ses som så speciell. En lärare säger att hon arbetar som man gör i grundskolan eftersom hon kommer från den världen. Grundskolan framstår följaktligen som en annan värld. Detta ger en antydning om att träningsskolan är speciell och kanske bör ha särskild pedagogik. Studier (Barker, 2013 och Allor, Mathhes, Roberts, Cheatham, Champlin, 2010) visar att undervisning som är effektiv för elever med normal utveckling, även fungerar bra för elever med utvecklingsstörning.

Träningsskolans läroplan

Avslutningsvis följer en diskussion runt den läroplan som finns i grundsärskolan och

träningsskolan (Skolverket, 2011). Undervisningen i svenska på grundsärskolan ska bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva, men denna vision finns inte angivet i träningsskolans syfte. Läroplanen anger bland annat att träningsskolans undervisning ska behandla bokstavsformer och ljud utifrån elevers erfarenhet och intresse.

Den ska också innehålla bok och bildsamtal, olika slags texter och ordbilder. Om elever ska lära sig ljud utifrån sin erfarenhet och intresse kan knappast det avse att man ska lära sig hur alla bokstäver låter. Lär man sig enbart ljud utifrån sitt intresse kommer troligen ingen läsförmåga att uppstå. Ordbilder framstår som mer relevant att arbeta med än

bokstavskännedom och avkodning, enligt läroplanen. Om kursplanen avser att lärare ska arbeta med läsundervisning och sträva efter läsförmåga vore ett förtydligande i läroplanen på sin plats.

Dessutom ska undervisningen ske utifrån evidensbaserade metoder. Enligt Connor, Alberto, Compton och O´Connors (2014) forskning är det viktigt att lärare har en evidensbaserad undervisning, vilket kan problematiseras när inte läroplanen helt stödjer detta. Jag syftar till exempel på att läroplanen förespråkar att elever företrädesvis ska arbeta med ordbilder, medan forskning visar att elever med utvecklingsstörning har större förmåga än vad som tidigare visats att lära sig avkodning och samband mellan bokstäver och ljud.

Slutlig reflektion

En förfrågan skickades ut till ett relativt stort antal rektorer på träningsskolor. Några hörde inte av sig alls och ett antal hörde av sig och tackade nej. Orsaken som de som hörde av sig och tackade nej angav var brist på tid samt att de inte arbetade med läsundervisning. Min reflektion är att svårigheten att få tag på informanter kanske säger något om dagens

läsundervisning i träningsskolan. I Reichenberg och Lövgrens (2013) studie visade det sig att hälften av lärarna i särskolan uppfattade att de inte hade tillräcklig kunskap inom läs- och skrivområdet. Om detta är allmängiltigt för många lärare i grundsärskolan kan det vara en orsak till att lärare inte ville delta i intervjuer om sin läsundervisning.

Lärare försöker hitta elevers intressen och jobba utifrån det. Elevers motivation eller brist på motivation uppfattar lärare ibland som en utmaning. Lärare plockar lite här och där för att få en variation. Undervisningen i träningsskolan framstår i vissa fall som lite trevande. Arbetet med min studie har varit intressant och lärorikt. Jag har fått funderat över och ifrågasatt läsundervisning på träningsskolan och även reflekterat över min roll som speciallärare.

Överlag tycker jag att både det forskningsfält jag funnit och de lärare jag intervjuat gett mig ökad kunskap genom att jag fått ta del av lärares tankar om läsundervisning och olika forskningsresultat. Jag har också fått ytterligare bekräftelse på hur viktigt det är att lärare förväntar sig och utgår ifrån att elever har förmåga att lära sig att läsa.