3. Litteratur och forskningsöversikt
7.4 Vidare forskning
7.4 Vidare forskning
Träningsskolans undervisning i allmänhet och läsundervisning i synnerhet är ett ämne som är i stort behov av ytterligare forskning. Nationell forskning tycks vara begränsad vad det gäller elever med utvecklingsstörning i träningsskola. I en stor del av internationell forskning hänvisas till samma studier, vilket kan tyda på att forskningsfältet även internationellt är begränsat. I den här fenomenografiska studien visas en inblick i hur några lärare uppfattar träningsskolans läsundervisning, men hur undervisningen ser ut i praktiken framgår inte. För att ytterligare belysa träningsskolans verksamhet och läsundervisning vore det högst relevant att genomföra observationer i träningsskolans verksamhet. Det vore även intressant att undersöka hur elevers läsning utvecklas i relation till den läsundervisning som sker.
8. Referenser
AAMR (2002). Definition of Mental Retardation. Hämtat (2017-05-07) från
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/funktionsnedsättningar/Utvecklingsstorning/Vad -ar
Ahlgrim-Delzell, L., Algozzine, B., Browder, D., Spooner, F., Wakeman, S. (2006). Research on Reading Instruction for Individuals With Significant Cognitive Disabilities. Council for Exceptional Children, Vol. 72, No 4, pp. 392-408.
Ahrne, G & Svensson, P (2013). Handbok i kvalitativa metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Alatalo, E. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 – om lärares möjligheter och hinder.
Doktorsavhandling. Göteborg: ACTA UNIVERITATIS GOTHOBURGENSIS.
Al Otaiba S., & Hosp M. (2004). Providing effective literacy instruction to students with Down Syndrome. TEACHING Exceptional Children Vol 36 (4), 28-35
Allor, J., Mathhes, P.G., Roberts, K.., Cheatham, J.P. Champlin, T.M., (2010). Comprehensive Reading Instruction For Children With Intellectual Disabilities: Findings from the First Three Years of a Longitudinal Study. Psykology in the schools, Vol 47(5)
DOI: 10.1002/pits.20482
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berthén, D. (2007). Förberedelser för särskildhet. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads Universitet.
Brinkmann, S. & Kvale, B. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Browder, D., Hudson, M., & Wakeman, S. (2013). Helping Students with Moderate and Severe Intellectual Disability Access Grade-Level Text. TEACHING Exceptional Children, v45 n3 p14-23 Jan-Feb 2013. Hämtad från
http://www.cec.sped.org/AM/Template.cfm?Section=Publications1
Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken; Några skolexempel. (2 uppl.) Doktorsavhandling, Danmark: Studentlitteratur.
Cummingham, A.E., Perry, K.E., Stanovich, K. E., & Stanowich, P. J. (2004). Disciplinary
Knowledgwe of K-3 Teachersand their Knowledge Calibration in the Domain of Early Literacy.
Annals of Dyslexia, Vol. 54, No.l, 2004.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dumbrajs, S. (2007). A learning community: Teachers and students engaged in developing their own learning and understanding. Joensuu: Joensuun yliopisto.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G (2013). Att få kunskap om samhället genom intervjuer. I G.
Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Fallon, K.A., Light, J., McNaughton, D., Drager, K., Hammer. A. (2004). The effects of Direct Instruction om Singel-Word Reading Skills of Children Who Require Augmentative and Alternative Communication. Journal of Speech, and Hearing Reserch, Vol 47, 1424-1439 December 2004.
doi: 1092-4388/04/4706.1424
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Doktorsavhandling, Uppsala: Uppsala universitet.
Ferreira, J. (2007). Sounds of silence. Phonological awareness and written language in children with and without speech. Doktorsavhandling. Linköpings universitet.
Frykholm, C-U. (2013). Pedagogiska konsekvenser – Vilka åtgärder är effektiva.. I C-U. Frykholm &
K. Hyltestam & C. Liberg & M. Myrberg (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber. Hämtad från:
http://modersmal.skolverket.se/polska/images/stories/filer/pdf1887.pdf
Fälth, L., Gustafson, S., Heimann, M., Svensson, I. Tjus, T., (2013). Computer-assisted Interventions Targeting Reading Skills of Children with Reading Disabilities – A Longitudinal Study. Wiley Online Library.
doi:10.1002/dys.1450
Connor, C. M., Alberto, P. A., Compton, D. L., O'Connor, R. E., & National Center for Special Education Research, (2014). Improving Reading Outcomes for Students with or at Risk for Reading Disabilities: A Synthesis of the Contributions from the Institute of Education Sciences Research Centers. NCSER 2014-3000. Hämtad från http://ies.ed.gov/ncse
Gough, B.G., Tunmer, W.E. (1986). Decoding, Reading, and reading Disability. Remedial and Special Education. Hämtad från :rsa.sagepub.com at Pennsylvania State Univ on May 9, 2016.
Granlund, M., & Göransson, K (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman & S. Antonsson (Red).
Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber.
Grosche, M., & Volpe, R.J. (2013). Response-to-intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behavior problems. European Journal of Special Needs
Education Doi: 10. 1080/08856257.2013.768452
Guo, Y., Justice, L.M., Kaderavek, J.N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classroom: Contributions to children´s emergent literacy grow, Journal of Research in reading, 35(3) 308-327, doi:10.1111/j.1467-9817.2010.01467.x
Hatcher, P., Hulme, C., Snowling, M. (2004). Explicit phoneme training combined with phonic Reading instruction helps young children at risk of reading failure. Journal of Child Psychology
and Psychiatry and Allies Disciplines, 45 (2), 338-358. Doi: 10.1111/j.1469-7610.2004.00225.x
Hattie, J. (2009). Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hawkwn, L., Johnston, S., & McDonnell, A. (2008). Enhancing Outcomes in Early Literacy for Young Children with Disabilities: Strategies for Success. Intervention in School and Clinic, v43 n4 p210-217 2008
doi:10.1080/00131880903156955
Heimdahl Mattson, E., & Roll-Pettersson, L. (2007). Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 51, No 3, July 2007, pp 239-252.
doi:10.1080/00313830701356109
Hultman, G., Hörberg, C.R.. (1998). Knowledge Competition and Personal Ambition. A Theoretical Framework for Knowledge Utilization and Action in Context. Volume: 19: 4, 328-348, Linköping University.
https://doi:org.bibproxy.kau.se/10.1177/1075547098019004004
Håkansson, J & Sundberg, D. (2015). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Häggström, I & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen. Handledning. Umeå: Ing-Read.
Höien, P., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Ingvar, M. (2009). Försämrad läsförmåga beror på usel pedagogik. I H. Hedström (Red.), L som i läsning M som i metod – om läsinlärning i förskoleklass och skola. Kristianstad: Hasse Hedström och Lärarförbundets förlag.
Kullberg, B. (2007). Emergent Literacy: Femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Göteborg: Göteborgs universitet.
Kroksmark,T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk. Tidskrift. Vol.
17, (2-3), 1-50. Jönköping: Jönköping University Press.
Kvale, S. & Brinkmann,S. (2004). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl ). Lund:
Studentlitteratur.
Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan; Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm:
Stiftelsen: ALA. Hämtad från http://www.fub.se/utvecklingsstorning
Larsson, M. (2008). Reading, spelling and silent speech: exploring literacy in children with severe speech and physical impairment. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ Analys Exemplet Fenomenografi. Linköping: Linköpings universitet.
Levy, Y. (2011). IQ Predicts Word Decoding Skills in Populations with Intellectual Disabilities.
Research In Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, 32(6), 2267-2277. doi:
10.1016/j.ridd.2011.07.043
Liberg, C. (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber.
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading research Quarterly 23. s.263-284.
Marton, F & Svensson, L. (1978). Att studera omvärldsuppfattning. Två bidrag till metodologin (Rapport Nr 158). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
Mashburn, A.J. (2008). Quality of social and physical environments in preschools and children´s development of academic, language, and literacy skills, Applied Developmental Science, 12(3), 113-127, doi:10.1080/10888690802199392
Matson, I-L. (2007). En skola för eller med alla – En kommuns arbete för att nå sina mål.
Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap. Stockholm: Lärarhögskolan.
Mitchell, D. (2008). What really works in Special and Inclusive Education: using evidence based teaching strategies. London: Routledge
Moats, L. C. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. Reading & Writing.
An interdisciplinary Journal, 22 (4).
Moats, L. C., & Foorman, B. (2003). Measuring Teachers Content Knowledge of Language and Reading. Annals of Dyslexia, Vol. 53, 2003.
Moreau, L. K. (2015). Who`s Really Struggling? Middle School Teachers´ Perceptions of Struggling Readers. RMLE Online Research in Middle Level Education, 37:10,1-17,
DOI: 10. 1080/19404476.11462113
Myrberg, M., & Lange, A-L (2006). Identifiering, diagnostik, samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska institutet och lärarhögskolan i Stockholm.
Nordenbo, S.E., Larsen, S., Tiftikci, N., Wendt, R.E., Östergard, S. (2008). Teacher competencies and pupil achievement in pre-school and school. A systematic review carried out for The Ministry of Education and Research, Oslo. Copenhagen: Danish Clearinghouse for Educational Research, School of Education, University of Aarhus.
Nilholm, C. & Wengelin, Å. (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2013). The social practice of reading and writing instruction for intellectually disabled pupils. Journals of Special Education and Rehabilitation, 14 (3-4):43-60 http://dx.doi.org/10.2478/jser-2013-001010.2478
Rennstam J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (3 uppl.) Stockholm: Liber.
Pressley, M.., Graham, S., & Harris, K., (2006). The state of educational intervention research as viewed through the lens of literacy intervention. British Journal of Educational Psychology (2006), 76, 1.19 q. DOI:10. 1348/00709905X66035
Ryder, J., Tunmer, W., Greany, K. (2008). Explicit instruction in phonemic awareness and
phonemically based decoding skills as an intervention strategy for struggling readers in whole language classroom. Reading and writing, 21, pp 349-369. Doi: 10.1007/s11145-007-9090-z Schmidt, C. (2013). Att bli en så´n som läser: Barns menings- och identitetsskapande genom texter.
Doktorsavhandling. Örebro: Örebro Universitet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2010). Undervisning i svenska grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket (2016). Grundsärskolan är till för ditt barn. Stockholm, Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd, mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Stockholm, Skolverket.
Soltani, A..,& Roslan, S. (2013). Contributions of Phonological Awareness, Phonological Short-Term Memory, and Rapid Automated Naming, toward Decoding Ability in Students with Mild Intellectual Disability. Research In Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, 34(3), 1090-1099. Doi:: 10.1016/j.ridd.2012.12.005
Svensson, P. (2013). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet eller begränsning. Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Pedagogiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet.
Ternbom Svadling, S. (2016) Läsförståelseundervisning i grundsärskolan. Examensarbete. Karlstad:
Karlstads universitet.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholm Universitet.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humaniora-samhällsvetenskaplig forskning.
Mölnlycke: Vetenskapsrådet.
Wery, J., & Thomson, M.M. (2013). Motivational Strategies to Enchance Effective Learning in Teaching Struggling Students. Support for Learning. Vol. 28, n 3 p 103-108, aug 2013
Doi:2048/10.111/1467-9604.12027
World Health Organization (WHO). (1992) The ICD-10 classification of mental and behavioral disorder:
Clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva: World Health Organization
Wright, J.D. (2006). Exploring the relationship among dispositions associated with teachers’ effectiveness and indicators of student learning: A perceptual psychology theory approach. Georgia: University of West Georgia.
Öberg, P. (2011). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola.
Bilaga 1
Till rektorer som det kan beröra
Hej!
Jag heter Annika Ehlin och studerar till speciallärare mot utvecklingsstörning i Karlstad. Jag arbetar just nu med mitt examensarbete som handlar om pedagogers erfarenheter av läsundervisning och läsinlärning i träningsskolan. Jag arbetar utifrån en vid syn på läsning och läsundervisning – även läsförberedande undervisning är intressant för min studie.
Jag planerar att samla in data genom att göra intervjuer med pedagoger i träningsskolan och undrar om det finns någon eller några pedagoger på din skola som kan vara intresserade av att delta. Jag vänder mig till dig som rektor för att jag hoppas att du kan hjälpa mig att hitta lämpliga pedagoger till min studie. Jag söker efter pedagoger som arbetar med elever inom träningsskolans alla årskurser.
Jag planerar att göra ljudinspelningar av de intervjuer jag genomför. Det är frivilligt att delta i studien och även om informanterna tackat ja till att delta kan de när som helst avsluta sin medverkan. Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras.
Namn på personer, skolor och platser i studien kommer att avidentifieras. Min studie kommer att av-rapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet.
Om du ger ditt tillstånd till att jag frågar någon pedagog på din skola om han/hon vill delta i min studie är jag tacksam om du meddelar mig pedagogens mailaadress så jag kan höra av mig med en förfrågan.
Bifogar informationsbrev till pedagog även till dig som information.
Med vänlig hälsning Annika Ehlin Epost XXXXX
Telefonnummer XXXX
Handledare Karin Bengtsson karin.bengtsson@kau.se Karlstads universitet
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej!
Jag heter Annika Ehlin och studerar till speciallärare mot utvecklingsstörning i Karlstad. Jag arbetar just nu med mitt examensarbete som handlar om pedagogers erfarenheter om läsundervisning och läsinlärning i träningsskolan. Jag arbetar utifrån en vid syn på läsning och läsundervisning – även läsförberedande undervisning är intressant för min studie.
Jag planerar att samla in data genom att göra intervjuer med pedagoger i träningsskolan och undrar om du är intresserad av att vara med. Jag tror att din erfarenhet kan vara värdefull för mitt arbete.
Intervjun beräknas ta max en timme.
Jag planerar att göra ljudinspelningar av de intervjuer jag genomför. Det är frivilligt att delta i studien och även om du tackat ja till att delta kan du när som helst avsluta din medverkan. Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete och ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Namn på personer, skolor och platser i studien kommer att avidentifieras.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet.
Är du intresserad av att delta – skicka mig ett mail så hör jag av mig för att bestämma en tid. Du är självklart också välkommen att höra av dig om du har frågor om min studie.
Med vänlig hälsning Annika Ehlin Epost XXXXX
Telefonnummer XXXX Handledare Karin Bengtsson karin.bengtsson@kau.se
Bilaga 3
Intervjuguide
Vilken utbildning har du? Hur länge har du arbetat inom träningsskolan?
Berätta om dina elever (ålder, nivå, kommunikation, förutsättningar) Berätta om dina elevers förutsättningar för att lära sig att läsa
Hur långt har de elever du har idag kommit i sin läsutveckling?
Känner de igen sitt namn? Bokstäver i sitt namn? Logotyper? Intresserad av böcker? Ordbilder?Hur har du jobbat med elevers läsutveckling?
Särskild modell/metod? Helord, ljudning, ordbilder
Vad tror du krävs av läraren och av undervisningen för att elever ska få en möjlighet att lära sig att läsa?
Arbetar du på andra sätt nu än tidigare? I så fall hur?
När eller hur tror du att elevernas lärande sker bäst? (en- till en, i grupp mm) Har eleverna något samarbete med elever från grundskolan?
Hur tänker du om miljön i klassrummet?
Hur ser du framsteg? Hur ser du att du är på rätt väg med en elev?
Hur gör du för att skapa intresse och motivation för läsinlärning?
Vad ser du för utmaningar med läsinlärning på träningsskolan?
Vilka hjälpmedel/ läromedel använder du?
Var och hur har du lärt dig om läsundervisning för träningsskolans elever?
Är det något mer du skulle vilja ha mer kunskap om inom området?
Vill du lägga till något som du tycker att jag glömt att fråga eller som är särskilt
viktigt?
Bilaga 4
Den praktiska arbetsgången (Uljens, 1989)
1. Företeelse i omvärlden
Utgångspunkten för studien är en företeelse i omvärlden.
2. En eller flera aspekter av företeelsen väljs ut
3. Intervjuer om individers uppfattningar av företeelsen eller det aktuella ämnet
4. De bandade intervjuerna skrivs ut på papper De bandinspelade intervjuerna skrivs ut ordagrant.
5. Analys av de skriftliga utsagorna
Genom jämförelser och likheter och skillnader i de uttryckta uppfattningarna strävar man efter att kategorisera utsagorna i skilda grupper. De grupper som forskaren kommer fram till
reflekterar eller karaktäriseras så bra som möjligt för gruppernas meningsinnehåll. Grupperna kallas för beskrivningskategorier.
6. Analysen resulterar i beskrivningskategorier
Slutligen prövas kategoriernas noggrannhet dvs tolkningens reliabilitet. Man är intresserad av hur bra kategorierna avspeglar meningsinnehållet i intervjuerna. Huvudresultatet är dessa beskrivningskategorier av kvalitativt skilda uppfattningar.