I följande delkapitel diskuteras respektive frågeställnings resultat och slutsatser i förhållande till studiens syfte, att öka kunskapen för ett modulhustillverkande företags materialhantering.
6.1.1 Frågeställning 1
Vilka faktorer påverkar materialhanteringen?
Via insamlad empiri och teoretiskt ramverk har faktorer som påverkar materialhanteringen identifierats. Det som påverkar materialhanteringen är både ett materialflöde och informationsflöde. Enligt Jonsson och Mattsson (2017) är materialflödet det primära flödet av materialhanteringen. Men för att materialflödet ska bli effektivt är det viktigt att komplettera med ett informationsflöde. För ett modulhustillverkande företag som både har en tillverkning och en tillfällig byggarbetsplats är det extra viktigt att dessa två flöden fungerar tillsammans. Brunt (2010) belyser vikten av att överblicka hela flödet istället för enskilda processer. Det är viktigt att tillverkningen inte ses som en separat process och byggarbetsplatsen som en annan, det är istället viktigt att modulhustillverkande företag ser helheten av deras totala materialhantering. Införandet av en värdeflödesanalys skapar en tydligare bild av vilka enskilda faktorer som påverkar helheten av materialhanteringen.
6.1.2 Frågeställning 2
Vilka faktorer anses viktiga för materialhanteringen?
Utifrån kartläggningen av nuläget kan värdeskapande aktiviteter för helheten av materialhanteringen identifieras. När värdeskapande aktiviteter identifierats är det möjligt att urskilja vilka aktiviteter som icke är värdeskapande och vilka faktorer som anses viktiga för materialhanteringen. Petersson et al. (2017) beskriver detta som slöserier som reduceras, vilket bidrar till ökat produktivitet. Byggindustrins komplexitet och utmaningar med att hantera slöserier i allmänhet i förhållande till tillverkningsindustrin gör att modulhustillverkningen måste anpassa sig till båda och se över vilka slöserier som är extra viktiga i förhållande till helheten. Transport, rörelse, väntan och outnyttjad kompetens anses viktigast i denna studie. Onödig transport sker när bristfälligt material och information sker mellan tillverkningen och byggarbetsplatsen. Onödig rörelse när underentreprenörerna på byggarbetsplatsen lägger flera timmar varje vecka på att leta material som försvunnit eller utföra onödiga arbetsmoment som att köpa in nytt material. Vidare är onödig väntan ett återkommande slöseri när bristande information på ritningar leder till onödiga samtal från tillverkningen till projekteringen för att få klartecken på vad ritningen faktiskt avser. Slutligen anses outnyttjad kompetens som en viktig aktivitet för materialhanteringen. Empirin visar på att
de idag får lära sig av sina egna misstag och uppfinna hjulet på nytt när det inte finns någon tydlig struktur eller rutin inom företaget, vilket bidrar till att förbättringar uteblir samt bristande kommunikation mellan kollegor och avdelningar uppstår. När slöserierna är identifierade och kategoriserade är det lättare att nå en mer konkret nivå för att faktiskt kunna genomföra förbättringar. Det kräver i sin tur en standardisering menar Petersson et al. (2017) och Abdulamek et al. (2006).
6.1.3 Frågeställning 3
Hur kan standardisering förbättra materialhanteringen?
Petersson et al. (2017) beskriver att en standard är det vid nuläget bäst kända överenskomna sättet att utföra ett arbetsmoment på. Då företaget inte följer någon standard för materialhanteringen mellan tillverkningen och byggarbetsplatsen är det även svårt att urskilja om en avvikelse faktiskt uppstått, eller om det beror på ett misstag, fel eller otillräcklig kunskap. Genom att implementera en standard som kvalitetssäkras och ett gemensamt arbetssätt för materialhanteringen från tillverkningen till byggarbetsplatsen kan avvikelser lättare upptäckas och lärande kan skapas kontinuerligt. För att vidare reducera eller eliminera slöserierna, transport, väntan, rörelse och outnyttjad kompetens kan implementering av 5S för containers och ritningar genomföras. Detta tillsammans med arbetsmetoden Kaizen kommer bland annat resultera i förbättring av principen JIT av material och information. Slutligen kan ökad kunskap av materialhanteringen för modulhustillverkande företag erhållas.
6.2 Slutsatser
I följande underrubrik presenteras studiens sammanfattande slutsatser utifrån studiens syfte, att öka kunskapen för ett modulhustillverkande företags materialhantering.
▪ Det är viktigt att modulhustillverkande företag ser till helheten av hur material-och informationsflödet påverkar materialhanteringen mellan tillverkningen och byggarbetsplatsen.
▪ De viktigaste faktorerna som påverkar materialhanteringens helhet bör tas i beaktning för att lättare identifiera värdeskapande och icke- värdeskapande aktiviteter.
För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades fallstudie som forskningsstrategi. Studien granskar enbart ett fall, vilket Yin (2013) benämner som enfallsdesign. Utmaningen när studien enbart förhåller sig till en analysenhet är risken att fallstudien frångår syftet menar Yin (2013). Därför rekommenderar Yin (2013) att använda sig av flera analysenheter för att öka generaliserbarheten och verklighetsförankringen av studien. För att förhindra att studien frångår ämnesområde då studien enbart avser en analysenhet har valda metoder ständigt jämförts med studiens syfte, vilket enligt Patel och Davidson (2015) berikar undersökningen och problemområdet.
För att identifiera problemområde utfördes en förstudie i ett tidigt skede, vilket Patel och Davidson (2015) beskriver som en viktig fas för att lättare identifiera det verkliga problemet. Genomförandet av förstudien bidrog till en djupare förståelse av ämnesområdet samt för att underlätta och utforma studiens syfte, frågeställningar och valda metoder för arbetsprocessen. Om inte en förstudie ägt rum hade det blivit mer tidskrävande att formulera dessa delar som vidare är avgörande för rapportens utformning.
I studien samlades primär- och sekundärdata in utifrån flertalet metoder. Tillämpade metoder som bearbetades kontinuerligt under studiens gång var litteraturstudie, intervjuer, observationer samt dokumentstudie. Via litteraturstudien erhölls en djupare förståelse kring ämnesområdet och hur materialhantering mellan tillverkningen och byggarbetsplatsen från ett Lean perspektiv kan generaliseras och appliceras inom modulhustillverkning. Utförda kvalitativa intervjuer med olika processer bidrog till mer kunskap kring det utvalda ämnesområdet. Sista perspektiven som betraktades var kompletterande observation och dokumentstudie vilket bidrog med ytterligare ett perspektiv av enfallsanalysen. Skärvad och Lundahl (2016) beskriver att när olika datainsamlingsmetoder används, styrker det studiens validitet och reliabilitet.
Litteraturstudien utgör grunden för det teoretiska ramverket för att erhålla en djupare förståelse inom valda ämnesområdet. Samtliga artiklar som blivit granskade är peer reviewed vilket enligt Yin (2013) stärker studiens validitet. Vidare beskriver Yin (2013) att begreppsvaliditeten stärks när flera olika källor granskats vilket genomförts i denna studie. För att stärka trovärdigheten ytterligare kunde flera databaser använts och artiklar analyserats för att få ännu bredare kunskap och fler perspektiv inom valda ämnesområdet.
Beträffande reliabiliteten ur ett kvalitativt perspektiv menar Patel och Davidson (2015) och Yin (2013) att bakgrund till svaren är viktigare än att svaret blir densamma, vilket tagits i beaktning under de 13 intervjuerna med nya insikter, ändrade uppfattningar eller när nytt lärande bidragit till svarets utformning för respondenter med samma roll som tilldelats samma intervjufrågor. Respondenternas svar har sedan bearbetats med användning av mönsterjämförelse för att öka den intern validitet och kunna styrka syftet med studien och dess slutsatser. Mönsterjämförelsens bearbetning bidrog vidare till en djupare förståelse inom den enskilde processenheten. Samtidigt blev det lättare att få förståelse för helheten mellan tillverkningen och byggarbetsplatsen när intervjuer för samtliga processer inom
materialhanteringen genomfördes. För att öka generaliserbarheten för studien kunde standardiserade intervjuer genomförts på en större population av företaget, alternativt anonyma enkäter för att personer lättare skulle vågat uttrycka sin fulla personliga åsikt.
Observationerna bidrog till primärdata som kunde komplettera sekundärdata i intervjuerna för att identifiera likheter och skillnader mellan respondenternas uppfattning av nuläget i förhållande till det som faktiskt observerades. Ostrukturerade observationer valdes för att höja kvalitén av studien då Patel och Davidson (2015) menar att det är en bra metod för att få en helhetsuppfattning av verkligheten. Sekundärdata som samlades in via dokumentstudier bekräftade det som framgick i intervjuerna för att styrka intervjuernas trovärdighet ytterligare.
Yin (2013) menar att den interna validiteten ökar i grad med att jämföra olika mönster mellan insamlad empiri och teori. Därför analyserades insamlad och bearbetad data mot det teoretiska ramverket för att kunna urskilja likheter och skillnader. Intervjufrågorna som kan länkas med studiens främsta mätinstrument, anpassades även under studiens genomförande för att inte mäta för mycket, för lite eller fel saker som Patel och Davidson (2015) menar är ett sätt att öka den inre validiteten.
Extern validitet handlar om studiens slutsats är möjlig att generalisera och tillämpa i andra områden än enbart den enskilda situationen där fallstudien genomfördes Yin (2013). Då studien endas studerat en analysenhet med hänsyn till studiens avgränsningar har väl utvald teori valts ut med extra noggrannhet för att uppnå högre extern validitet. Sekretessen mot fallföretaget har gynnat generaliserbarheten då ingen specifik data har presenterats i rapporten. Men med hänsyn till att varje modulhustillverkande företag är unikt kan studiens samtliga slutsatser inte appliceras direkt, utan måste anpassas med hänsyn till varje specifik företags fall.
6.4 Implikationer
Studiens syfte var att öka kunskapen för ett modulhustillverkande företags materialhantering. Det empiriska bidraget till studien är identifieringen av vilka faktorer som påverkar och är viktiga för materialhantering inom verksamheter som har gemensamma flöden mellan en tillverkning och en byggarbetsplats. Det medför att studiens ökade kunskap om materialhantering för modulhustillverkande företag även går att applicera på verksamheter som har två andra tillverkningsprocesser som inte samverkar till helheten av verksamhetens materialhantering. Presenterade förbättringsverktyg och
Avslutningsvis, kommer hållbara konkurrensfördelar att erhållas vid förbättring av standarder. Reducering av slöserier kommer generellt att bidra till att den ekonomiska hållbarheten förbättras. Vidare kommer reducering av slöseriet transport förbättra verksamheters ekologiska hållbarhet när utsläppen minskar. Den sociala hållbarheten kommer generellt att förbättras vid reducering av slöseriet outnyttjad kompetens. En bättre arbetsmiljö kommer erhållas när verksamheter får engagerade och involverade anställda att våga lita på varandra.
6.5 Vidare forskning
Studien har undersökt hur standardisering kan förbättra materialhanteringen med utgångspunkt i vilka faktorer som påverkar och som anses viktiga. Nuläget har kartlagts och slöserier har identifierats. Vidare har förslag lagts på lämpliga förbättringsverktyg. Fortsättningsvis kan vidare forskning undersöka utgången av implementering av standarder för materialhantering. För att erhålla ett bredare perspektiv kan vidare forskning undersöka faktorer som påverkar leverantörer och kunders processer. Fler faktorer att uppmärksamma i vidare studier är hur relationen mellan verksamheter och underentreprenörer påverkar material- och informationsflöden.
Rahman och Karim (2013) beskriver att Lean består av metoder och verktyg för att kontinuerligt eftersöka den perfekta processen. Ytterligare ett forskningsområde kan vara att utgå från ett hållbarhetsperspektiv vid förbättring av processer och undersöka möjliga konsekvenser.
Referenser
Abdulmalek, F. A. & Rajgopal, J. (2006). Analyzing the benefits of lean manufacturing and value stream mapping via simulation: A process sector case study. International journal of production economics, 107, ss. 223–236.
Abdulmalek, F. A., Rajgopal, J. & LaScola Needy, K. (2015). A Classification Scheme for the Process Industry to Guide the Implementation of Lean.
Engineering Management Journal, 18(2), ss. 15-25.
Almohsen, A. & Ruwanpura, J. (2011). Logistics management in the construction industry. Proceedings of the 28th International
Conference of CIB, (ss. 78-102). Sophia Antipolis.
Bengtsson, S. H. (2019). Coordinated construction logistics: an innovation perspective. Construction Management and Economics, 37(5), ss. 294- 307.
Benjamin, S. J., Marathamuthu, M. S. & Murugaiah, U. (2015). The use of 5- WHYs technique to eliminate OEE’s speed loss in a manufacturing firm.
Journal of Quality in Maintenance Engineering, 21(4), ss. 419-435.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2010). Quality from customer needs to customer
satisfaction (Vol. 3). Lund: Studentlitteratur AB.
Boverket. (2019, 13 maj). Läget på bostadsmarknaden i riket. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bost adsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/region-kommun/riket/ Braglia, M., Frosolini, M. & Gallo, M. (2017). SMED enhanced with 5-Whys
Analysis to improve set-up reduction programs: the SWAN approach.
International Journal of Advanced Manufacturing Technology, 90(5-
8), ss. 1845–1855.
Brunt, D. (2010). From Current State to Future State: Mapping the Steel to Component Supply Chain. International Journal of Logistics, 3(3), ss. 259-271.
Copacino, W. & Rosenfield, D. B. (1985). Analytic Tools for Strategic Planning.
International Journal of Physical Distribution & Materials Management, 15(3), ss. 44-61.
Fernández, S., Garcia, N., Martin, F. & Sánchez, G. (2016). Building ambidextrous organizations through intellectual capital: A proposal for a multilevel model. OmniaScience, 13(3), ss. 668-693.
Hall, D. & Braithwaite, A. (2001). The development of Thinking in Supply Chain and Logistics Managment. i A. M. Brewer, K. J. Button, & D. A. Hensher,
Handbook of logistics and supply-chain managment. Amsterdam:
Pergamon.
Hyresgästföreningen. (2019, 28 januari). Hinder för bostadsbyggande. https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/faktabanken/rappor ter/2018/hinder-for-bostadsbyggande-2018.pdf den 10 02 2020
Janjić, V., Todorović, M. & Jovanović, D. (2019). Key Success Factors and Benefits of Kaizen Implementation. Engineering Management Journal. Jonsson, P. & Mattsson, S.-A. (2017). Logistik: läran om effektiva
materialflöden (Vol. 3:2). Lund: Studentlitteratur AB.
Kumar, S., Singh, B. & Dhingra, A. (2018). A roadmap for identifying continuous improvement opportunities in Indian small and medium sized enterprise. Journal of Engineering, Design and Technology, 16(1), ss. 143-160.
Lasa, I. S., de Castro, R. & Laburu, C. O. (2009). Extent of the use of Lean concepts proposed for a value stream mapping application. Production
Planning & Control, 20(1), ss. 82-98.
Lumsden, K., Stefansson, G. & Woxenius, J. (2019). Logistikens grunder (Vol. 4). Lund: Studentlitteratur AB.
Machado, V. C. & Leitner, U. (2010). Lean tools and lean transformation process in health care. International Journal of Management Science
and Engineering Management, 5(5), ss. 383-392.
Makwana, A. D. & Patange, G. S. (2019). Strategic implementation of 5S and its effect on productivity of plastic machinery manufacturing company.
Amitkumar Dhanjibhai Makwana & Gajanan Shankarrao Patange.
Mattsson, S.-A. & Jonsson, P. (2003). Produktionslogistik (Vol. 1). Lund: Studentlitteratur AB.
McDonald, T., Aken, E. M. & Rentes, A. (2010). Utilising Simulation to Enhance Value Stream Mapping: A Manufacturing Case Application.
Melton, T. (2005). The Benefits of Lean Manufacturing: What Lean Thinking has to Offer the Process Industries. Institution of Chemical Engineers,
83(6), ss. 662–673.
Murata, K. & Katayama, H. (2010). Development of Kaizen case-base for effective technology transfer–a case of visual management technology.
International Journal of Production Research, 48(16), ss. 4901-4917.
Myszewski, J. M. (2013). On improvement story by 5 whys. The TQM Journal,
25(4), ss. 371-383.
Nasution, A. A., Siregar, I., Anizar, Nasution, T. H., Syahputri, K. & Tarigan, I. R. (2018). Lean Manufacturing Applications in the Manufacturing Industry. (ss. 1-5). Balikpapan, University of North Sumatra.
Norman, C. A. (2008, 13 februari). Encyclopedia of Epidemiology. https://academic-
ebcom.proxy.library.ju.se/levels/collegiate/article/peer-review/627766 Olhager, J. (2013). Evolution of operations planning and control: from production to supply chains. International Journal of Production
Research, 51(23-24), ss. 6836-6843.
Patel, R. & Davidson, B. (2015). Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (Vol. 4). Lund:
Studentlitteratur AB.
Petersson, P., Olsson, B., Lundström, T., Johansson, O., Broman, M., Blücher, D. & Alsterman, H. (2017). Lean: gör avvikelser till framgång (Vol. 3). Bromma: Part Media.
Rahman, A. & Karim, A. (2013). Application of lean production to reducing operational waste in a tile manufacturing process. International Journal
of Management Science and Engineering Management, 8(2), ss. 131-
139.
Segerstedt, A. (2018). Logistik: med fokus på material- och
produktionsstyrning (Vol. 3). Malmö: Liber.
Shahalizadeh, M., Amirjamshidi, G. & Shahalizadeh, S. (2009). Benchmarking of thesis research: a case study. Benchmarking: An International
Sundquist, V., Gadde, L.-E. & Hulthén, K. (2018). Reorganizing construction logistics for improved performance. Construction Management and
Economics, 36(1), ss. 49-65.
Wahab, A. N., Mukhtar, M. & Sulaiman, R. (2013). A Conceptual Model of Lean Manufacturing Dimensions. Procedia Technology, 11, ss. 1292-1298. Vrijhoef, R. & Koskela, L. (2000). The four roles of supply chain management
in construction. European Journal of Purchasing & Supply
Management, 6(4), ss. 169-178.
Vyas, G., Jha, K. & Rajhans, N. R. (2019). Identifying and evaluating green building attributes by environment, social, and economic pillars of sustainability. Civil Engineering and Environmental Systems, 36(2-4), ss. 133-148.
Xu, S. & Luo, H. (2014). The Information-Related Time Loss on Construction Sites: A Case Study on Two Sites. International Journal of Advanced
Robotic Systems, 11(8).
Bilagor
Bilaga 1 Guide till intervjuer på fallföretaget Bilaga 2 Bilder på material från observation