Resultatdiskussion

Syftet med studien har varit att undersöka hur socionomer som arbetar klientnära och behandlande inom barn- och familj, upplever att de påverkas av arbetet med tunga ärenden. Studien visar att intervjupersonerna påverkas av sitt arbete i stor utsträckning, både fysiskt och emotionellt. Intervjupersonerna beskriver att det arbetet påverkar deras sociala liv och vissa uttrycker även en förändrad världsbild. Författarna kan se att arbetet påverkar det sociala livet och det visar sig genom att personen antingen har ett behov av att vara mycket ifred efter arbetet eller genom att ha ett ökat socialt behov av vänner som inte arbetar inom samma yrke som en själv. Hur intervjupersonerna påverkas av sitt arbete med tunga ärenden visar sig också i att en intervjuperson har bytt arbete till ett med mindre ansvar till följd av att hen inte orkar längre. Det visar sig också genom att några av

intervjupersonerna uttrycker att de tror att de kommer att behöva en paus från socionomyrket någon gång under sina karriärer.

Studiens andra frågeställning var att undersöka vilka copingstrategier som den enskilde har. Detta har varit svårt att besvara då många copingstrategier är omedvetna och således inte framkommer under intervjun. Det kan också vara svårt att urskilja vad som är en copingstrategi utifrån intervjupersonernas svar då copingstrategier är individuella och resursbundna. Det går dock att urskilja en del copingstrategier. Författarna har funnit att några av de återkommande

problemfokuserade copingstrategierna som intervjupersonerna använder sig av är att byta arbete, utbilda sig, skapa distans till en situation eller att söka stöd utanför arbetsplatsen. Återkommande emotionsbaserade copingstrategier har varit att ta en promenad, vila, träffa vänner, träna och lyssna på musik. En copingstrategi har varit särskilt framträdande i intervjusvaren och det är också denna copingstrategi som har varit mest medveten. Det har varit den sociala copingstrategin som innefattar handledning, kollegialt stöd, organisatoriskt stöd samt stöd från närstående.

Handledning tycks ha återkommit som den viktigaste faktorn för att kunna hantera sitt arbete med tunga ärenden. Detta är dock inte bara knutet till copingstrategier utan handledning har också att göra med organisatoriska ramar som finns på arbetsplatsen, därför har en krav-kontroll-stöd-modell använts som teoretisk analysram. Tillgång till handledning är något som ligger utanför individens kontroll och ansvaret för tillgång till handledning ligger hos ledningen. Trots att copingstrategier kan användas av den enskilde krävs fortfarande att arbetsplatsen erbjuder möjligheter för den anställda att få hjälp när det behövs. Det blir svårt att

använda sig av en social copingstrategi, att be om råd, om möjligheten till detta inte finns.

För att djupgående kunna undersöka copingstrategier krävs mycket av

intervjuaren då dessa kan vara svåra att identifiera. För att få en tydligare och mer djupgående analys behövs, enligt författarna, ett syfte som fokuserar på

copingstrategierna och inte en frågeställning, som denna studie har haft. Det har ändå framkommit strategier som har gått att identifiera och därför kan studiens frågeställning, om vilka copingstrategier den enskilde har, anses vara besvarad. Studiens tredje frågeställning, vilken kunskap om compassion fatigue som finns hos socionomer som arbetar klientnära och behandlande, har gett författarna en bild över det aktuella kunskapsläget hos studiens intervjupersoner. Majoriteten av intervjupersonerna kände inte till begreppet, men kunde väl identifiera sig i beskrivningen. En del av intervjupersonerna kände till begreppet sekundär traumatisering, snarare än compassion fatigue, vilket stärker den förvirring som finns kring begreppen. Hos intervjupersonerna har det uttryckts en önskan om ökad utbildning om begreppet, dels för att känna igen varningssignaler hos en själv, men också för att få en ökad förståelse för hur arbetet påverkar en när det är tungt. Hur arbetet med tunga ärenden påverkar den enskilde är viktigt för chefer att förstå för att motverka eventuella sjukskrivningar och compassion fatigue. Det har varit möjligt att urskilja tendenser av compassion fatigue. Dessa tendenser kan dock anses vara helt naturliga konsekvenser av att arbeta med människor i utsatthet. Syftet har därför inte varit att ta reda på om intervjupersonerna har compassion fatigue eller inte, utan snarare att visa på vad ett tungt arbete faktiskt gör med en individ och hur viktigt det är att individen får alla förutsättningar för att må bra i ett tungt arbete. Under socionomutbildningen pratas det inte om hur arbetet som socionom påverkar en och ofta går nyutexaminerade socionomer ut i arbetslivet utan verktyg för att hantera detta, vilket är anmärkningsvärt då studien visar att arbetet kommer att påverka en. I studien märks det att det finns en form av förhärdad kultur på vissa arbetsplatser vilket kan göra att yrkesverksamma dras för att berätta vad de känner. Studien visar att en öppenhet och stöd från chefer och kollegor är av stor betydelse för att orka.

I arbetet med studien har en del andra intressanta funderingar framkommit utöver studiens frågeställningar. Forskning menar att yngre personer i högre utsträckning visar symtom på compassion fatigue (Star, 2013). Denna studie tycks visa det motsatta, där de med mer yrkeserfarenhet och som har varit äldre, tydligare visar hur arbetet med tunga ärenden påverkar dem. Även om de inte har compassion fatigue kan författarna urskilja fler tendenser av symtomen hos de med mer

erfarenhet än hos de med mindre erfarenhet. Detta kan tros bero på att de med mer yrkeserfarenhet har exponerats för fler tyngre ärenden jämfört med de som är relativt nya i arbetet. Detta är dock något paradoxalt då de äldre informanterna också visar fler medvetna copingstrategier. Det går också att urskilja att de som visar tendenser av compassion fatigue inte ser problemet som lika stort då det vägs upp av ett stort socialt stöd på arbetet. Tendenser av compassion fatigue är kanske någonting helt naturligt i arbetet med människor, men då konsekvenserna av detta är så pass allvarliga bör det tas på allvar vid minsta tecken.

I och med att det sociala arbetet de senaste årtiondena tenderar att gå mot en mer affärsliknande modell (Showalter, 2010), där arbetet ska vara så effektivt som möjligt, kan det tänkas att detta i sin tur ger mindre tid för den anställda att ägna sig åt self-care och egenreflektion på arbetstiden. Denna utveckling kan

enskilde hanterar sitt arbete med tunga ärenden behöver inte nödvändigtvis ha att göra med vad den enskilde gör, eller inte gör för att hantera detta, utan detta kanske också styrs utifrån ledning. Det finns en risk, då chefer själva kanske inte alltid är utbildade inom området, att det inte finns en förståelse och att det inte prioriteras tid till self-care hos den anställde, som exempelvis att kunna ta en promenad på arbetstid, kunna reflektera mellan arbetsuppgifter med mera. Utifrån studien går det också att se ett samband mellan okunskap om arbetets påverkan och rädslan av att visa sig svag. Om arbetets påverkan inte

uppmärksammas på arbetsplatsen kommer anställda förmodligen inte att våga berätta när arbetet påverkar dem negativt. Det blir således en ond cirkel, där den anställde tvingas att hålla mer och mer inom sig och problemet blir dolt för

chefer. Rädslan för ett dåligt bemötande från chefer kan finnas om kunskapen om arbetets negativa konsekvenser är bristfällig.

Det är viktigt att belysa, att även om studien behandlar ett tungt ämne, så är det tydligt att intervjupersonerna brinner för att hjälpa andra människor. Det finns en känsla av trivsel och tillfredsställelse på arbetsplatsen vilket förmodligen

överväger de negativa aspekterna, som kan tyckas framkomma i denna studie. Studiens syfte har inte varit att undersöka vad som är positivt med arbetet även om det finns mycket sådant.

Avsikten har inte varit att framställa arbetet som endast negativt, då

intervjupersonerna har beskrivit mycket positivt i sitt arbete som inte har tagits med i studien. Anledningen till detta är att de positiva svaren som har berört arbetet inte har varit relevanta för att besvara frågeställningarna. Många som väljer att bli socionomer drivs förmodligen av en ambition av att göra gott för andra, men det är också denna välvilja som gör socionomen sårbar. Att ha ett empatiskt förhållningssätt kan lätt leda till att en involverar sig i sina klienter, och kanske är det därför arbetet också lätt kan påverka en emotionellt.

7. AVSLUTANDE REFLEKTION

Det har varit intressant och givande att genomföra denna studie. Hur arbetet med tunga ärenden faktiskt påverkar den yrkesverksamma pratas det inte om under socionomutbildningen och därför är vi väldigt glada över att våra intervjupersoner har delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Compassion fatigue kan uppstå i människovårdande yrken där de professionella exponeras för mänskligt lidande och en ökad förståelse om tillståndet är av betydelse för att kunna upptäckas och bromsas i tid. Denna studie har syftat till att få kunskap om begreppet samt utforska om hur socionomer, som arbetar behandlande inom barn och familj, upplever att de påverkas av att exponeras för tunga fall vilket i längden kan skapa ohälsa. Studien har även syftat till att få ökad kunskap om vilka copingstrategier de yrkesverksamma tar till för att hantera sitt arbete.

Studien har endast omfattat ett fåtal personer och fokus har inte endast legat på compassion fatigue. Det hade varit önskvärt med en större omfattande kvalitativ studie gällande compassion fatigue och dess omfattning i Sverige för att få en ökad kunskap om tillståndet. Det hade även varit önskvärt med en djupgående studie som studerar copingstrategier hos den enskilde för att få en ökad förståelse.

En intressant upptäckt som framkom under litteratursökningen var att ämnet om compassion fatigue och hur arbetet påverkar den anställde är relativt outforskat. Det förekommer många begrepp, men skillnader mellan begreppen verkar det inte finnas mycket forskning om. Begreppen används också olika för olika forskare. Genom att ämnet är så pass outforskat och fortfarande dolt enligt författarna av denna studie är risken att nyutexaminerade socionomer går ut i arbetslivet utan verktyg. Detta kan leda till ökade sjukskrivningar, ökade uppsägningar eller psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att ämnet uppmärksammas ännu mer. Efter genomförd studie känner vi att vi har fått en större insikt i arbetets påverkan och verktyg för att hantera detta. Vi tror att detta är nödvändigt i vårt framtida yrkesliv och vi hoppas att ni som också läser denna studie känner att ni får strategier och verktyg för att underlätta ert arbete

REFERENSER

Tryckta källor

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö, Liber. Eisele P, (2008) Hälsans socialpsykologi. Dalby, Ansuz.

Figley C.R. (ed.) (1995) Compassion Fatigue: Coping with Secondary Traumatic

Stress Disorder in Those Who Treat the Traumatized. New York, Brunner/Mazel.

E-bok.

Gerge A, (2011) Empatitrött - att utveckla välmående i vård och omsorgsyrken. Halmstad, Bull Graphics.

Isdal P, (2017) Medkänslans pris - om sekundär traumatisering, compassion fatigue

och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm:,Gothia fortbildning.

Karasek R & Theorell T, (1990) Healthy work - stress, productivity, and the

reconstruction of working life. United States of America, Basic Books.

Kvale S, (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur. Lazarus R S & Folkman S, (1984) Stress, Appraisal, and Coping, New York,Springer Publishing Company.

Patel R & Davidsson B, (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Malmö, Elanders Gotab.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed.

>https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/ God-forskningssed_VR_2017.pdf< PDF (2018-12-01)

Rapporter, tidskriftsartiklar och elektroniska tidskriftsartiklar

Harr & Moore (2011) Compassion Fatigue among Social Work Students in Field Placements. Journal of Teaching Social Work. Vol 31, iss 3, 350-263

Höjer S, Beijer E, och Wissö T, (2007) Varför handledning? Handledning som

professionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg.

>https://goteborgsregionen.se/download/18.55340448112b9e59b8980005198/Fo Urapport_2007%3A1_varfor_handledning.pdf< PDF(2018-12-17)

Figley C. R, (2002) Compassion fatigue: Psychotherapists’ chronic lack of self- care. Journal of Clinical Psychology, 58, 1433-1441.

Kalliath P & Kalliath T, (2013) Work–Family Conflict: Coping Strategies Adopted by Social Workers. Journal of Social Work Practice Psychoterapeutic Approaches

in Health, Welfare and the community, 28, 111–126.

Mathieu F, (2007) Running on empty - compassion fatigue in health professionals.

Rehab and community care medicine, spring 2007, 8-10.

Star K.L, (2013) The Relationship between Self-care Practices, Burnout,

Compassion Fatigue, and Compassion Satisfaction among Professional

Counselors and Counselors-in-training. Doctoral thesis, Kent State University.

Hämtad från https://search-proquest

com.proxy.mau.se/docview/1871568640?accountid=12249&fbclid=IwAR0Tpmbr A3jG2CTHI-zRq-4wvKidUjGU8YBscFkKEmyLJbSc1ATFLlRB9nQ

Saakvitne K. W, (2002). Shared trauma: The therapist's increased vulnerability. Psychoanalytic Dialogues, 12(3), 443-449.

Showalter S.E, (2010) ‘Compassion Fatigue: What Is It? Why Does It Matter? Recognizing the Symptoms, Acknowledging the Impact, Developing the Tools to Prevent Compassion Fatigue, and Strengthen the Professional Already Suffering From the Effects’, American Journal of Hospice and Palliative Medicine, 27(4), 239–242.

Stamm B. H, (2010) The Concise ProQOL Manual. 2nd Ed. Pocatello, ID:ProQOL.org.

>http://proqol.org/uploads/ProQOL_Concise_2ndEd_12-2010.pdf< PDF (2018- 12-03)

Internetkällor

Blomberg Å, (2015) Stress knäcker socionomer – sjukskrivningarna fördubblas >https://akademikern.se/reportage/stress-knacker-socionomer-sjukskrivningarna- fordubblas< HTML (2018-11-08)

BILAGA 1

Intervjuguide Bakgrund

Hur gammal är du?

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du arbetat som socionom?

Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Hur kommer det sig att du har valt att arbeta med det du gör? Arbete

Vill du kortfattat beskriva hur en arbetsdag ser ut? Hur upplever du din arbetssituation i dagsläget? Vad anser du är positivt/negativt med ditt arbete?

Vad tror du är viktigt för att kunna göra ett bra arbete på din arbetsplats? Känner du att du hinner med att göra det du vill på arbetet?

Upplever du att du har höga krav på din arbetsplats? Blir du påverkad av dina klienters historia?

Betyder termen compassion fatigue något för dig? Känner du igen dig i det? Compassion fatigue är ett begrepp som innebär att som professionell drabbas av känslomässig belastning som uppstår i mötet med klientens lidande och trauma. Compassion fatigue yttrar sig som höga stressnivåer samt en känsla av emotionell utmattning. Det kan innebära att känna en empatitrötthet för sina klienter och compassion fatigue kan även visa sig som fysiska symptom som huvudvärk och ont i kroppen.

Är detta något som det pratas om i arbetsgruppen? Hur upplever du stöd av dina kollegor och chefer?

Finns det stöd på arbetet som exempelvis handledning? Hur ofta? Är det

obligatoriskt? Är du nöjd med antalet tillfällen? Upplever du att handledning ger dig något?

Upplever du att du kan ta upp och prata om det du önskar? Risk

Upplever du att (ditt sociala liv) har förändrats sen du började arbeta här? På vilket sätt?

Hur upplever du att du känner dig efter en arbetsdag, både fysiskt och psykiskt? Upplever du att arbetet påverkar din vardag?

Hur gör du för att hämta energi?

Upplever du att du vid något tillfälle inte har orkat ge empati för någon klient, eller har du någon gång upplevt att du inte har haft empati att ge din klient just då?

Känner du att du har förmåga att bry dig om dina klienter så mycket som du vill? Strategier

Händer det att du bär med dig jobbet hem? Påverkar det dig på något sätt?

Har du strategier för att hantera detta? (bra/dåliga? ex. ringa en vän, ta en promenad, sova)

Övriga frågor

Har du något du vill tillägga? Har du några övriga funderingar?

BILAGA 2

Informationsbrev

Projektets titel: Examensarbete

socionomprogrammet Datum: 22 november 2018

Studieansvariga: Lisa Hansson och Nina Karic

E-post: ninakaric92@hotmail.com, herahansson@gmail.com

Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Socionomprogrammet Nivå: C-uppsats

Hej!

Vi heter Nina och Lisa och är två studenter på Malmö Universitet. Vi studerar sjätte terminen på socionomprogrammet och skriver nu vår c-uppsats. Studien handlar om hur socionomer som arbetar behandlande och klientnära inom barn och familj påverkas av sitt arbete. Vi skulle gärna vilja intervjua dig till vår studie!

Vår uppsats syftar till att undersöka hur socionomer hanterar sitt arbete där tunga ärenden förekommer och vilka strategier som används för att hantera detta, både i yrkeslivet och privat. Hur socialarbetaren påverkas av att arbeta med tunga ärenden är något det talas väldigt lite om under utbildningen och vi vill undersöka hur det faktiskt ser ut i yrkeslivet.

Vi kommer att utföra intervjuer som primär datainsamling. Vi räknar med att

intervjuerna kommer att ta högst 45 minuter. Intervjuerna kommer att ske individuellt och kommer att spelas in med ljud. Intervjuerna är tänkta att äga rum under vecka 49- 50, men vi är flexibla med datum efter vad som passar ditt schema. Om så önskas kan intervjuerna istället ske på telefon eller Skype. Största möjliga konfidentialitet

eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö Universitet kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer eller den specifika arbetsplatsen.

Då intervjun berör personliga erfarenheter vill vi upplysa om att jobbiga känslor kan uppkomma, dock kommer vi inte att gå för djupt in på detta. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Är du intresserad av att delta i vår studie, kan du skicka ett mail till oss.

Vänligen,

Lisa Hansson Handledare:

herahansson@gmail.com Michael Wallengren Lynch michael.wallengren-lynch@mau.se 040-6657837

Nina Karic

BILAGA 3

Samtycke från deltagare i projektet

Projektets titel: Datum:

Studieansvariga: Lisa Hansson och Nina Karic

E-post: ninakaric92@hotmail.com, herahansson@gmail.com

Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning:

Socionomprogrammet

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt

deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum:

………..

Deltagarens underskrift: