7. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION
7.1 Resultatdiskussion
I detta kapitel svarar jag på studiens syfte genom att sammanfatta resultatet med hjälp av mina teoretiska huvudbegrepp.
Studien visar att det mellan 2014–2015 sker ett skifte i debatten. Debatten föränd- rades i sin natur efter 2015 och det var fler artiklar som debatterade ämnet. Men även fler artiklar som åberopade på nödvändigheten med de medicinska åldersbe- dömningarna. Strömbäck (2008) menar att då en politisk fråga blivit medialiserad blir denna av politiskt intresse. Vidare blir det angeläget att formulera lösningar till det problem som konstruerats. Det ökade antalet artiklar om medicinska ål- dersbedömningar skulle kunna förstås genom detta. Nämligen att ett socialt pro- blem konstruerats.
Framing - Dahlgren (2013) beskriver framing som en process där information
manipuleras och specifika attribut tillskrivs ett subjekt eller en sakfråga Vid en närmare granskning av materialet tydliggjordes vilken inramning som debatten fick. Innan 2015 var det relativt jämt fördelat mellan andelen som argumenterade för respektive andelen som argumenterade emot medicinska åldersbedömningar. De kritiska rösterna inramade frågan med attribut som att det var oetiskt med me- dicinska åldersbedömningar samt att det inte finns vetenskapliga belägg för att avgöra kronisk ålder. De som talade för bedömningarna i frågan inramade den ge- nom att betona att kronologisk ålder är irrelevant och genom attribut som vikten att ta ansvar för Sverige och ekonomin. Men inramningen skedde även genom att framställa de ensamkommande som en främlingsgrupp. Resultatet visade att ar- gumentet om att medicinska åldersbedömningar är för de ensamkommande bar- nens rättssäkerhet sträckte sig genom hela studiens intervall. Det blev även up- penbart att positioner förflyttades i under studiens tidsspann: Socialstyrelsens och Barnläkarföreningens förändrade förhållningssätt var av särskilt intresse, då de initialt motsatte sig Migrationsverkets utförande av medicinska åldersbedömning- ar, för att sedan godta dem, även om Barnläkarföreningen förespråkar andra me- toder än de som används. Det skulle kunna förklaras med att debatten utvecklades
36
i en riktning där den inramning som de som talade för medicinsk åldersbedömning fick genomslag och kom att dominera debatten.
Othering - Resultatet visade att element av othering var en vanligt förekommande
inramning av de som förespråkade medicinska bedömningar. Detta tog sig olika uttryck under den granskade perioden. Sammanfattningsvis blev det tydligt att ju mer negativ framing begreppen ”ensamkommande” och ”medicinsk åldersbedöm- ning” fick i media, desto tydligare framstod en satt agenda och desto starkare be- fästes ett ”vi och dem”. Resultatet visade att othering var vanligt förekommande i artiklarna och att det bland annat tog sig uttryck genom att tala om de ensam- kommande barnen som siffror och strategiska migranter. De beskrevs även som potentiella förövare vars kultur utgör ett hot mot mottagarlandets värderingar och normer. Resultatet visade däremot att attributet av de ensamkommande barnen som förövare var unikt för 2016. Hotbilden presenteras som omfattande med an- ledning av antalet ensamkommande barn som tagit sig till Sverige. Dessa emot- ionella argumentet liknar de argument som Ottosen (1995) menar är en del av att mobilisera allmänheten mot potentiella hot. Brune (2001), Kanics & Senovilla Hernández Camaj (2014) och Dervin (2013) beskriver hur konstruktionen av den andra som ett socialt problem bidrar till att legitimera åtgärder för att återställa ordningen. Eftersom de ensamkommande barnen konstruerats som en främlings- grupp och som ett socialt problem, kan det förklara varför det i studiens senare tidsintervall blev allt mindre uppseendeväckande att ställa sig positiv till utföran- det av medicinska åldersbedömningar. Misstänkliggörandet av de ensamkom- mande barnen var en genomgående retorik som återfanns under hela den grans- kande perioden och utgör en inramning som används för att legitimera ståndpunk- ten att medicinska åldersbedömningar är viktiga. Det kan tänkas att det finns all- varliga konsekvenser för de ensamkommande barnen med anledning av den reto- rik som framkommit i resultatet. Däremot kan inte denna studie påvisa huruvida de ensamkommande barnen blir bemötta utifrån de problembilder och hot som formulerats.
Övertygande argument - Inramningen och de attribut som tillskrevs debatten for-
made det Ghanem (1997) beskriver som övertygande argument. Detta kan antas ha betydelse för hur stort genomslag som frågan om medicinsk åldersbedömning fått i den allmänna opinionen. Resultatet visade att i studiens initiala skede fanns det två likvärdigt dominerade argument, vilka var i linje med vad Stretmo (2014) fann under sin studie gällande hur de ensamkommande beskrevs; å ena sidan ar- gumenterade man för de ensamkommande barnen som skyddsvärda samt beskrev de medicinska åldersbedömningarna som oetiska och missvisande; å andra sidan beskrev de ensamkommande barnen som strategiska migranter och argumenterade för behovet av att reglera mottagandet med bland annat hjälp av medicinska ål- dersbedömningar. Fram till 2014 använde sig inte Migrationsverket systematiskt av dessa åldersbedömningar. En trolig slutsats är att det fram till dess har de över- tygande argument som kritikerna formulerat haft bärande kraft, med stöd av bland annat Barnläkarföreningen.
Efter 2015, i samband med det stora flyktingmottagandet visar resultatet att debat- ten förändrats. De som förespråkar medicinska bedömningar får mest utrymme i debatten och förespråkarna knyter många och skilda argument till varför de är nödvändiga. Särskilt intressant är resultatet att det är många som efter år 2015 at-
37
tribuerar detta med argument att det vore oetiskt att avstå genomförandet av be- dömningarna. Etik-retoriken var innan 2015 dominerande bland de som förhöll sig kritiska i frågan, om än på olika grunder. Resultatet visar att skiftet beror på att Migrationsverket tagit fasta på att inte godta den ålder som ensamkommande ton- årspojkar uppgett. Det finns ingen gräns för hur många attribut som kan knytas till en politisk fråga, men Ghanem (1997) beskriver att hur stort antalet attribut som förekommer också påverkar genomslagskraften för frågan. Mot slutet av studien skapas övertygande argument för medicinska åldersbedömningar av både de som säger sig värna om barnens intresse, men även av de som väljer att misstänkligg- göra de ensamkommande barnen. Att frågan om medicinsk åldersbedömning dif- ferentieras och får större spridning kan därför troligtvis förstås genom att attribu- ten blivit fler i antal. Resultatet visar att övertygande argument haft effekt på hur stort utrymme frågan fått och med anledning av detta har frågan troligtvis även kommit att problematiserats i större utsträckning. Ghanem (1997) uppger att när en agenda för en politisk fråga satts och när övertygande argument har skapats, har denna inramning i media större betydelse för hur allmänheten uppfattar en sakfråga, än vad faktisk statistik och forskning säger om ämnet. Därmed finns det en möjlighet att rapporteringen om fördelar med medicinska åldersbedömningar blivit viktigare än vad medicinsk forskning säger om ämnet. Denna studie kan däremot inte visa detta och den kan inte heller påvisa hur allmänheten tycker gäl- lande medicinska ålderbedömningar. Däremot kan studien visa att framing och övertygande argument har haft betydelse för i vilken utsträckning frågan debatte- rats. Studien har också kunnat visa hur debatten sett ut i tre stora dagstidningar under ett givet tidsspann.
Denna studie visar på vikten av en nyanserad debatt då studien påvisar att argu- ment som media presenterar också befäster vad som blir betraktat som ett socialt problem. Studien påvisar även hur media är en del av att inrama hur detta problem bör bemötas.
7.2 Slutdiskussion
I detta kapitel sammanfattar jag utifrån mina avslutade tankar och behov av vidare forskning.
Resultatet av studien visade att debatten om medicinska åldersbedömningar myn- nade ut i två dikotomier, där det främst handlade om dess vara eller icke vara. De- batten handlade med andra ord mer om bedömningarnas existens än om hur ålder ska säkerställas på ett så korrekt sätt som möjligt. De etiska konsekvenserna av de potentiellt missvisande bedömningarna fick inte det mediala utrymme som det borde få utifrån det befintliga forskningsläget på ämnet medicinsk åldersbedöm- ning. Inte heller problematiserades de potentiella konsekvenserna som kan följa av de medicinska åldersbedömningarna i någon större utsträckning - detta trots att det handlar om livsavgörande beslut. Som professionell har man dock, alltid ett an- svar att hålla sig uppdaterad gällande aktuell forskning och reflektera över vad som styr problembilder och arbetsmetoder i det dagliga arbetet. Studien visar att detta blir än viktigare i tider av stora utmaningar då även mänskliga rättigheter problematiseras i större utsträckning.
Denna studie pekar även på möjligheten att det potentiellt går att påverka under- medveten respons, då media påverkar inramningen av debatten. Däremot kan den
38
inte påvisa vad allmänheten tycker, när de förhåller sig till frågan om ensamkom- mande barn och medicinsk åldersbedömning. Det hade därför funnits ett behov av att föra vidare forskning om priming. Priming är en del av den andra nivån av agenda-setting theory och förklaras som den psykologiska effekten när vi utsätts för stimuli av något slag, vilket framkallar en undermedveten respons. Detta för att undersöka om inramningen även potentiellt kan styra hur vi tänker och agerar, genom att vi internaliserar de problembilder som skapats. Detta hade varit särskilt intressant gällande de professioner som kommer i kontakt med de ensamkom- mande barnen.
Tar man denna studies resultat i beaktande formas trots allt bilden av media som en mäktig aktör i den samhälleliga debatten. Media styr i stor grad vad vi som medborgare ska positionera oss gentemot, antingen för eller emot.
39
8. REFERENSLISTA
Alitavoli R & Kaveh E, (2018) The U.S.Media’s Effect on Public’s Crime
Expectations: A Cycle of Cultivation and Agenda-Setting Theory. I, Societies, juli 2018, nr: 8, s. 58.
BayónM C & Saraví G A, (2017) Place, Class Interaction, and Urban Segregation: Experiencing Inequality in Mexico City. I, Space and Culture, vol. 21:3, s. 291-305. Bennet L W, (2012) News. The politics of illusion. Ninth edition. The University of Chicago Press. Ltd. London.
Bergström, G & Boréus K, (2012) Textens mening och makt – Metodbok i
samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Tredje upplagan. Lund: Studentlittera-
tur.
Breimer, (2015) Replik angående åldersbestämning av ensamkommande barn:
Åldersbedömning enligt engelsk modell inte hanterbar:
>http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/11/Aldersbedomning-enligt-engelsk-
modell-inte-hanterbar/ < HTML (2017-11-28).
Brune Y, (2004) Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om "invandrare",
flyktingar och rasistiskt våld. Göteborgs universitet. Institutionen för journali-
stik och masskommunikation, s. 396.
Brune Y, (2001) Mörk magi i vita medier- svensk nyhetsjournalistik om invandrare,
flyktingar och rasism. Carlsson bokförlag AB.
Camaj L, (2014) The Consequences of Attribute Agenda-Setting Effects for Political Trust, Participation, and Protest Behavior. I, Broadcast Education Association Jour-
nal of Broadcasting & Electronic Media 2014, 58(4), s. 634–654.
Dahlgren P, (2013) Hur media påverkar oss. I Järvå H & Dahlgren P (red.),
Påverkan och manipulation. Studentlitteratur: Lund s. 309–344.
Dervin F, (2013) Cultural Identity, Representation and Othering. I Jane Jackson (red),
The Routledge Handbook of Language and Intercultural Communication, Routledge.
Dovidio J F, (2010) Predjudice, Stereotyping and Discrimination: Theoretical and Empirical Overview. I, The SAGE Handbook of Prejudice, Stereotyping and
Discrimination. Edt. John Dovidio. London: SAGE.
Efendić N, (2017) Rättsläkare: Jag känner mig smutsig. I Svenska Dagbladet, 21 december.
Eliasson R, (1997) Forskningsetik och perspektivval. 2 upplagan. Studentlitteratur AB.
Europeiska rådet, (2018) Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016.
>http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-
statement/ < HTML (2018-08-27).
Eurostat, (2017) Asylum statistics.
>https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_statistics
< HTML (2017-11-22).
Ghanem S, (1997) Filling in the tapestry: The second level of Agenda Setting. I
McCombs M, D L Shaw, D Weaver, Mahwah (red.). Communication and democracy
– exploring the Intellectual Frontiers in Agenda-Setting Theory. New York & Lon-
don: Routledge.
Harle V, (2000) The Enemy with a Thousand Faces. Westport: Praeger, s. 9–23.
Hjern A & Ascher H, (2015) Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn. Medicinska metoder håller inte måttet – psykosocial bedömning bör prövas. I
Läkartidningen. 2015-10-12 (43).
IOM (International Organization for Migration), (2017) Missing migrants, tracking
40 (2017-11-22).
Kanics J and Senovilla & Hernández D, (2010) Protected or merely tolerated? Models of reception and regularization of unaccompanied and separated children in Europe. I Kanics J, Senovilla Hernández D & Touzenis K (red.),
Migrating Alone: Unaccompanied and Separated Children’s Migration to Europe. UNESCO.
Kolb B. & I Q. Whishaw, (2003) Fundamentals of Human Neuropsychology,
Fifth Edition. New York City, The United States of America: Worth Pub-
lishers, Inc.
Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA.
Luostarinen H, (1989) Finnish Russophobia: The Story of an Enemy Image. I Journal of
Peace Research. Nr: 26(2), s. 123-137.
McCombs M, (2005) A look at agenda-setting: Past, present and future. I Journalism
Studies. Nr: 6(4), s. 543–557.
McQueeney K, (2014) Disrupting Islamophobia: Teaching the Social Construction of Terrorism in the Mass Media. I, International Journal of Teaching and Learning in
Higher Education, vol. 26 nr. 2 s. 297-309.
Migrationsverket, (2018) Begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd i
Sverige. >https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-
fragor/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html< HTML (2018-08-27).
Migrationsverket, (2017) Ensamkommande barn per månad 2004-
2017. >http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om- ensamkommande-barn-och-ungdomar/Statistik.html< HTML (2017-11-22). Migrationsverket1, (2016) Statistik 2015. >https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aa b/1485556214938/Inkomna%20ans%C3%B6kningar%20om%20asyl%202015 %20-%20Applications%20for%20asylum%20received%202015.pdf< PDF (2018-08-27).
Migrationsverket2, (2016) Därför har så många ensamkommande afghanska
barn sökt asyl i Sverige. >http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-21-Darfor-har-sa- manga-ensamkommande-fghanska-barn-sokt-asyl-i-Sverige.html<
HTML (2017-11-22).
Ottosen R, (1995) Enemy Images and the Journalistic Process. I Journal of Peace
Research. Nr: 32(1), Februari, s. 97-112.
Regeringen, (2015) Regeringen beslutar att tillfälligt återinföra inre
gränskontroll. >https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-
beslutar-att-tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/ < HTML (2018-
01-13).
Rikshandboken barnhälsovård, (2012) Pubertetsutveckling.
>http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnets-tillvaxt-och-
mognadsperioder/Pubertetsutveckling/< PDF (2017-12-10).
RMV1 (Rättsmedicinalverket), (2016) Återrapportering avseende regeringsuppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar
(Ju2016/03931/Å). >https://www.rmv.se/wp-
content/uploads/Återrapportering_medicinska-åldersbedömningar_2016-11-15.pdf< PDF (2017-11-22).
RMV2 (Rättsmedicinalverket), (2018) Medicinsk åldersbedömning: Förändrad bedömning för flickor. >https://www.rmv.se/aktuellt/medicinsk-aldersbedomning-
41
RMV (Rättsmedicinalverket), (2018) Statistik medicinsk åldersbedömning. >https://www.rmv.se/om-oss/forskning/aktuell-statistik/< HTML (2018-08-27). Schmeling A, Reisinger W, Geserick G, Olze A, (2006)Short communication, Age
estimation of unaccompanied minors, Part I. General considerations. I Forensic Sci-
ence International. Mars 2006, s. 61. Elsevier Ireland Ltd.
Schmeling A, Grundmann C, Fuhrmann A, Kaatsch H-J, Knell B, Ramsthaler F, Reisinger W, Riepert T, Ritz-Timme S, Rösing F W, Rötzscher K, Geserick G, (2008) Criteria for age estimation in living individuals. I International Journal of Le-
gal Medicine. November 2008, s. 122.
Socialstyrelsen (2012) Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Dnr 31156/2011.
Socialstyrelsen (2016) Metoder för radiologisk åldersbedömning - En systematisk
översikt.
Stretmo L, (2014) Governing the unaccompanied child – media, policy
and practice. Diss., University of Gothenburg.
Strömbäck J, (2008) Medialisering och makt: En analys av mediernas politiska påverkan. I Statsvetenskaplig Tidskrift. 2008, årg110, nr: 4, s. 385.
Strömbäck J, (2004) Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal,
verklighet och makt. SNS Förlag: Kristianstad.
Svenska barnläkarföreningen, (2014) Medicinsk åldersbedömning av barn i
övre tonåren – instruktioner för barnläkarundersökning.
Takeshita T, (1997) Exploring the Media´s Roles in Defining Reality: From Issue-Agenda Setting to Attribute-Agenda Setting. I M, McCombs, D L Shaw, D Weaver, Mahwah (red.). Communication and democracy – explor-
ing the Intellectual Frontiers in Agenda-Setting Theory. New York & Lon-
don: Routledge.
Tamsen F, (2017) En majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas som vuxna med MR-knä. I Läkartidningen, 26 Oktober, 2017.
UNHCR, (2016) Allt fler barn dör på medelhavet.
>https://sverigeforunhcr.se/blogg/allt-fler-barn-dor-pa-medelhavet< HTML (2018-
08-24).
Utlänningslag (2005:716), UtlL.
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed.
>https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God
-forskningssed_VR_2017.pdf< PDF (2018-12-20).
Willnat L, (1997) Agenda Setting and Priming: Conceptual Links and Differences. I McCombs M, D L Shaw, D Weaver, Mahwah (red.). Communication and democracy
– exploring the Intellectual Frontiers in Agenda-Setting Theory. New York & Lon-
don: Routledge.
8.1 Tidningstexter för analys 8.1.1 Svenska Dagbladet
Myndigheterna motarbetar varandra i asylärendena, 170330. Förvärrat läge i Afghanistan, 170316.
Reza är livrädd för att utvisas, 170306. Åldersbedömning ska skärpas, 170306. Ge ensamkommande ny chans, 170301. Låg risk att ålder bedöms felaktigt, 170222. Osäkert rättsläge i asylfall, 170128.
42
”Eftervärlden kommer att döma oss hårt”, 161226. Omöjligt bedöma ålder via skelett, 161115.
Knän och tänder ska visa flyktingars ålder, 160910. Registrera ålder som oklar, 160902.
Ta itu med bedömningarna nu, 160724. Tandröntgen kan bestämma ålder 160712. Migrationsverket bör följa lagen, 160526. Vuxna ska inte placeras med barn, 160316. M-kommuner tar inte ansvar, 160316. Bestäm åldern vid ankomsten, 160314.
Beslut om uppehållstillstånd ska fattas på saklig grund, 160204. Även barn ska omfattas av rättssäkerhet, 151206.
Ny flyktingpolitik skadar barnen, 151128. Regeringen vill tvinga ner asyltalen, 151125.
Åldersbedömning för barnens rättssäkerhet, 151108. Stödhem ny plan för ensamkommande, 151105. Unga afghaner flyr till Sverige, 151103.
M kräver att flyktingbarn ålderbedöms, 151030. Framtiden är oviss för Feysal, 110321.
Värna asylrätten, 100313.
8.1.2 Dagens Nyheter
Medicinsk åldersbedömning inleds, 170307. Flera brister när ålder bedöms, 170306.
Asylbeslut väntar in medicinsk åldersbedömning, 170219. Barnombudsmannen: Situationen är akut, 170216.
FN: Spåra ensamkommandes familjer före asylprocessen, 161121. I ett normalt parti hade de åkt ut med huvudet före, 161030. ”Etiskt försvarbart använda medicinsk åldersbedömning”, 161020. Rimligt om sannolikheten, 160713.
Grönt ljus för omstridd åldersbedömning, 160712. Få kommuner åldersbedömer på egen hand, 160523. Ett rejält kliv i rätt riktning, 160421.
Magnetkameran minskar risk för fel, 160421. Hellre fria än fälla för barnens skull, 160420. ”Det måste ske på ett rättssäkert sätt”, 160322.
Medicinsk åldersbedömning för asylsökande på gång, 160319. Strid om åldersbestämning av unga, 160315.
När brottslingar ljuger om sin ålder, 160315. Unga ställer krav på MP-ledningen, 160211. Regeringen vill åldersbedöma fler, 160201. Skilj på barn och vuxna, 160125.
Svenska beredskapen höll inte när krisen kom, 151218. Läkare dömer ut åldersbedömning, 151128.
Hårdare villkor för den som kommer från krigsområden, 151126. M vill återinföra åldersbedömning, 151030.
Yasin Bey visar vad som händer när medicinen missbrukas, 130710. Osäkra metoder avgör de ungas ålder, 130623.
43
8.1.3 Sydsvenskan
Bedömningar av ålder stoppas, 170219.
Flyktingars ålder ska slås fast tidigare, 170203. Dom i åldersfråga ska vägleda kommunerna, 161207. Han är en av 2538 förlorare i asyllotteriet, 161204. Barn är barn. Det ska gå att visa, 161021.
Han kan utvisas trots att han är funktionsförhindrad, 161018.
Den knepiga åldern. Svenska curlingbarn är inte en användbar måttstock, 160918. Støjberg: Två av tre ålderstestade ljög, 160910.
Støjberg: Hur stor risk för fel kan vi godta, 160910. SD vill skicka folkdanslag till förorten, 160707.
Vi måste kunna undvika subjektiva åldersbedömningar av flyktingar, 160611.
Låt inte tal om skäggbarn och myter skymma sikten. Försök bestämma åldern, 160610. Ny metod ska ge färre vuxna flyktingbarn, 160421.
Medicinska åldersbedömningar behövs. För de ensamkommandes skull, 160421. Fler ska få sin ålder kontrollerad, 160201.
KD vill skapa tre asylläger i Skåne, 151112. Åldersbedömning – myter och fakta, 151106. M vill återinföra omstridd metod, 151030. Regeringen inför tuffare asylpolitik, 130128.