De vuxna barnen

Full text

(1)

Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet

Socionomprogrammet Hälsa och samhälle Januari 2019 205 06 Malmö

DE VUXNA BARNEN

EN STUDIE AV SVENSK DAGSPRESS

SKILD-RING AV MEDICINSK ÅLDERSBEDÖMNING AV

ENSAMKOMMANDE BARN

(2)

1

DE VUXNA BARNEN

EN STUDIE AV SVENSK DAGSPRESS

SKILD-RING AV MEDICINSK ÅLDERSBEDÖMNING AV

ENSAMKOMMANDE BARN

CAROLINE NYMAN

Nyman, C. De vuxna barnen: En studie av svensk dagspress skildring av medi-cinsk åldersbedömning av ensamkommande barn. Examensarbete i socialt arbete

15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

institut-ionen för socialt arbete, 2019. Handledare, Charlotta Zettervall.

Abstrakt

Denna studie undersöker hur svensk dagspress återger debatten om medicinsk ål-dersbedömning av ensamkommande barn. Studien sträcker sig från januari 2010 till mars 2017. Studiens syfte är att undersöka vilka argument som varit framträ-dande i debatten som förts och studera huruvida det skett en förändring i debatten över tid. För att uppnå detta har jag utfört en kvalitativ textanalys av artiklar som är publicerade av tre stora svenska dagstidningar. För att analysera huvudargu-menten i debatten har jag därefter använt mig av mitt teoretiska ramverk som be-står av tidigare forskning relaterat till ämnet samt av teorin, agenda-setting theory. Agenda-setting theory påvisar att media har betydelse för vilka frågor som blir av politiskt intresse men även vad allmänheten kommer att betrakta som ett socialt problem. Dessutom visar teorin att detta i sin tur kan påverka hur allmänheten förhåller sig till den retorik som är dominerande. Det teoretiska ramverket bidrar till studiens tillförlitlighet och tjänar som ett analytiskt verktyg i enlighet med stu-diens syfte. Resultatet av denna studie antyder att rapporteringen av medicinsk ål-dersbedömning av ensamkommande barn har förändrats under den granskande pe-rioden, i slutet av studien dominerade kravet på att utföra medicinska åldersbe-dömningar av ensamkommande barn. Dessutom framställs ensamkommande barn som strategiska migranter som ljuger om deras ålder och utgör ett hot mot viktiga svenska normer och värderingar.

Nyckelord: agenda-setting, ensamkommande barn, framing, medicinsk

(3)

2

THE ADULT CHILDREN

A STUDY ON THE REPORTING OF MEDICAL

AGE ESTIMATION OF UNACCOMPANIED

MI-NORS IN DAILY NEWSPAPERS IN SWEDEN

CAROLINE NYMAN

Nyman, C. The Adult Children. A study on the reporting of medical age estima-tion of unaccompanied minors in daily newspapers in Sweden. Degree project in

social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,

De-partment of Social work, 2019. Supervisor, Charlotta Zettervall.

Abstract

This study examine how Swedish daily newspapers are reporting on the issue of medical age estimation of unaccompanied children. The time-period for this study is January 2010 to March 2017. The purpose of this study is to analyze which ar-guments that have been predominate in the debate and if the debate changed in its nature during the time-period for this study. To answer the research questions, I have performed a qualitative text analysis of articles published in three major newspapers in Sweden. I identified the main arguments in the articles, correlating to the issue of medical age estimation and later applied the theoretical framework to analyze the content and bearing of the different arguments. My theoretical framework consists of previous research relevant to this study and the agenda-setting theory. Agenda-agenda-setting theory states that the media has an impact on which issues that become of political interest but also on what the public will regard as a social problem. Furthermore, it shows how this could influence how the public view problems and act according to the dominant rhetoric. The framework ensure that the research is credible and guides the analysis in a systematic way according the purpose of the study. The result of this study implies that the reporting of med-ical age estimation of unaccompanied children has changed over the years follow-ing a rhetoric that call for a changed practice, in other words, the use of more medical age estimations. Furthermore, unaccompanied minors, are presented as calculating adults, whom are lying about their age, and oppose as a threat to im-portant Swedish values.

Key words: agenda-setting, framing, medical age estimation, othering,

(4)

3

Förord

Först och främst vill jag tacka Charlotta Zettervall, min handledare, för stöd, uppmuntran och stort tålamod. Hennes vägledning har varit av stor betydelse för mitt skrivande och för de teoretiska resonemang jag fört. Vidare vill jag även tacka de tre vise, Amanda, Anna och Filip för era synpunkter och tips.

Malmö, 3 januari 2019

(5)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 6 1.1 Problemformulering ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställning ... 7 1.4 Avgränsning ... 7 1.5 Begrepp ... 8 2. BAKGRUND ... 9

2.1 Internationella konflikter och barn som flyr ... 9

2.2 Politiska beslut och lagändringar i samband med ett ökat flyktingmottagande ... 10

3. TIDIGARE FORSKNING ... 11

3.1 Massmedias konstruktion av sociala problem och flyktingen ... 12

3.2 Debatter inom läkarkåren gällande åldersbedömning. ... 14

4. TEORI ... 15 4.1 Socialkonstruktivism ... 15 4.2 Agenda-setting theory ... 16 4.3 Othering ... 17 4.4 Teoretiska huvudbegrepp ... 18 5. METOD ... 19 5.1 Val av metod ... 19

5.2 Etiskt förhållningssätt och förförståelse ... 20

5.3 Urval och avgränsning ... 21

5.4 Tillvägagångssätt ... 22

5.5 Metodologiska överväganden ... 23

6. RESULTAT/ANALYS ... 23

6.1 Artiklarnas avsändare, ståndpunkt och fördelning över tid ... 23

6.2 Argument för åldersbedömning ... 25

6.2.1 Många av de ensamkommande barnen är egentligen vuxna... 25

6.2.2 Det stora antalet ensamkommande barn är en ekonomisk belastning. ... 27

6.2.3 Vuxna som utger sig för att vara barn utgör en direkt fara för placerade barn. ... 28

6.2.4 Medicinsk åldersbedömning är för barnens rättssäkerhet. ... 29

6.3 Argument mot åldersbedömning ... 31

6.3.1 Medicinska åldersbedömningar är oetiska och ovetenskapliga att använda. ... 31

6.3.2 Politiken försöker styra praktiken. ... 33

7. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ... 35

(6)

5 7.2 Slutdiskussion ... 37 8. REFERENSLISTA ... 39 8.1 Tidningstexter för analys ... 41 8.1.1 Svenska Dagbladet ... 41 8.1.2 Dagens Nyheter ... 42 8.1.3 Sydsvenskan ... 43

(7)

6

1. INLEDNING

Under året 2015 tog Sverige emot över 35 000 ensamkommande asylsökande barn (Migrationsverket, 2017). Om man jämför med året innan, då Sverige tog emot drygt 7 000 barn, är det en avsevärd ökning (ibid.). I samband med detta har även debatten om ensamkommande barn fått allt större utrymme i media och problem har formulerats i förhållande till barnen. En av de debatter som fått nytt liv i sam-band "flyktingkrisen”1 är den om åldersbedömningar. Att utföra en vetenskaplig undersökning av denna debatt är en utmaning i ett virrvarr av argument och aktö-rer som till synes talar förbi varandra. Men vad är det då som egentligen sägs och varför är det viktigt att följa och granska det media rapporterar om åldersbedöm-ning av ensamkommande barn? Medias skildring av viktiga samhällsfrågor har vi-sat sig ha konsekvenser gällande opinionsbildning (Ghanem, 1997) vilket även i förlängningen torde ha betydelse för det sociala arbetets praktik.

1.1 Problemformulering

Stretmo (2014) har i sin avhandling kartlagt hur media problematiserar gruppen ensamkommande barn. Stretmo finner att medias beskrivningar kring barnen i sin tur har skapat en legitimitet för officiella riktlinjer för gruppen. De problem som media formulerat tycks också ha skapat en efterfrågan på strategier och arbetssätt för att hantera dessa. Stretmos avhandling visar tydligt på korrelationen mellan media, politik och praktik och visar att de bilder som målas upp i media åter-speglas i både politiska beslut och det sociala arbetets praktik. Min studie har som avsikt att undersöka hur media närmat sig frågan om medicinsk åldersbedömning av ensamkommande barn. Det är konstaterat att media är den främsta informat-ionskällan för allmänheten (Takeshita, 1997).Media har också visat sig ha infly-tande över vilka frågor som anses politiskt viktiga i samhället (Willnat, 1997). Denna mediala styrning kan antas vara problematisk då onyanserad rapportering kan ge mottagaren en förvrängd eller bristfällig syn på ämnet.

Under 2017 har Migrationsverket beställt 10 701 medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn från Rättsmedicinalverket (1RMV, 2018). Innan flyk-tingkrisen hade Sverige däremot ett annat förhållningssätt till utförande av medi-cinska åldersbedömningar. Det finns en konflikt här som jag menar är av intresse att granska; å ena sidan de parter som talar för det nuvarande tillvägagångssättet; å andra sidan de parter som argumenterar emot densamma. Vem talar för respektive emot de medicinska åldersbedömningar och hur ser argumenten ut? Det finns även ett värde för denna studie att se på hur media återgett skiftet. Har bilden av medicinska åldersbedömningar förändrats? Intresset för frågan om medicinska ål-dersbedömningar föranleder denna studie, där jag vill kartlägga hur svensk dags-press har återgett denna debatt under de senaste åren. Ytterligare ett intresse är att se på hur media är med att forma en politisk debatt. Min förhoppning är att genom denna studie förmedla en djupare förståelse för medias roll när det gäller skapan-det av politiska frågor.

1 Flyktingkrisen 2015, benämning på händelserna 2015 då ett ovanligt stort antal människor tog sig till EU-länderna för att söka asyl. NE – Nationalencyklopedin.

(8)

7

För att uppnå detta kommer jag att granska hur frågan kring medicinska åldersbe-dömningar har skildrats med hjälp av ett teoretiskt ramverk. Det är av vetenskap-ligt intresse att se hur samhällsdebatten kring förslag till en förändrad praktik, gäl-lande en utsatt grupp i samhället, har skildrats. Tillika är det av intresse för socialt arbete eftersom medias skildringar med största sannolikhet har inverkan på dess utformning. Det sociala arbetets praktik är emellertid inte fokus för denna studie - jag kan därför inte påvisa eventuella reella konsekvenser av debatten.

1.2 Syfte

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga hur delar av svensk dagspress åter-gett debatten om införandet av medicinska åldersbedömningar av ensamkom-mande barn samt att studera hur barnen framställs i media. Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida debatten har förändrats under den granskade perioden och granska vilka som fått utrymme att uttala sig i frågan. Studien ämnar vidare att diskutera hur medias rapportering bidrar till konstruktionen av vad som anses vara ett socialt problem.

1.3 Frågeställning

1. Vilka är argumenten gällande medicinska åldersbedömningar av ensamkom-mande barn?

2. a) Vilka aktörer är med och uttalar sig i debatten om medicinska åldersbe-dömningar av ensamkommande barn?

b) Vad är ställningstagandet hos de som uttalar sig i debatten?

3. Har debatten gällande medicinska åldersbedömningar av ensamkommande-barn förändrats under tidsspannet januari 2010 till mars 2017?

1.4 Avgränsning

Det insamlade materialet är avgränsat och har publicerats från januari 2010 till och med mars 2017. Valet av tidsmässig avgränsning beror på att min studie har ett nutida fokus. Ansatsen är att skildra hur debatten gällande införandet av medi-cinska åldersbedömningar av ensamkommande har gjort sig gällande de senaste åren. Avsikten med att beakta ett spann på några år är för att kunna få fram ett re-levant material för att observera eventuella skillnader över en bestämd tidsperiod. En starkt bidragande faktor till det ökade antalet flyktingar de senaste åren är Sy-rienkriget som startade 2011. Med anledning av detta tar min studie sin start 2010, ett år innan kriget bröt ut. Studien avslutas i mars 2017, vilket är månaden då Mi-grationsverket påbörjade de medicinska åldersbedömningarna av ensamkom-mande barn enligt rekommendation från RMV (2016). Jag har valt att inte inklu-dera senare material då debatten som följde beslutet om införandet av medicinska åldersbedömningar, om än intressant att granska närmre, så är denna debatt alltjämt pågående och den är inte heller fokus för denna studie.

(9)

8

1.5 Begrepp

Detta avsnitt avser att tydliggöra innebörden av de centrala begrepp som före-kommer i studien.

Ensamkommande barn

Ensamkommande barn är enligt 1 § femte stycket lagen om mottagande av asyl-sökande m.fl., LMA (1994:137), en gemensam beteckning för barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som ef-ter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.

Åldersbedömning

Åldersbedömning är en process där man försöker avgöra och fastslå en kronolo-gisk ålder på en individ. Migrationsverket inleder en åldersbedömning med en okulär bedömning. Okulär bedömning innebär att handläggaren uppskattar ålder genom ett möte för att bedöma om barnets ålder är sannolik, alternativt om barnet är ”uppenbart” över 18 år. Om man efter en okulär bedömning misstänker att ål-dern inte stämmer kan man göra ytterligare en åldersbedömning som i sin tur kan vara medicinsk eller psykosocial. Många gånger hävdas det att det görs en holistisk åldersbedömning där både sociala och medicinska bedömningar vägs in. Nedan förklaras i korthet skilda metoder för åldersbedömning.

Psykosocial bedömning även kallad, psykosocial anamnes är i första hand till för att bedöma den unges psykosociala mognad. Bedömningen baseras i första hand

på ett samtal i samband med en barnmedicinsk undersökning

(Svenska barnläkarföreningen, 2014).

Vid en barnmedicinsk bedömning mäter man barnets längd och vikt. Man bedö-mer även somatisk mognad, så som pubertetsutveckling, där en undersökning av könsorganens egenskaper ingår (Rikshandboken barnhälsovård, 2012). Individens somatiska mognad avgörs av genetiska- och omgivningsfaktorer (Svenska barnläkarföreningen, 2014).

Olika röntgenmetoder används för att avgöra ålder. Exempelvis tandröntgen av "visdomstanden" eller röntgen av handled och nyckelben för att avgöra "skelett-mognad". Även magnetresonanstomografi (MR), bildtagning av övre och undre knäled med magnetkamera, är en metod som lyfts fram. MR har tillskillnad från de andra röntgenmetoderna inte använts tidigare av svenska läkare. I en stu-die utfärdad av Socialstyrelsen (2016), där en översikt av radiologiska meto-der redovisas presenteras, MR som den med lägst risk att bedöma ett barn som vuxen. Denna redogörelse har blivit anklagad för att sakna vetenskapligt verifie-rade resultat (SvD, 161115).

Enligt den Svenska barnläkarföreningen finns det inte något vetenskapligt stöd för att med medicinska eller biologiska metoder fastställa en exakt kronologisk ålder (Svenska barnläkarföreningen, 2014). Variationen i såväl fysisk som psykosocial mognad är väsentlig och ökar ju äldre barnen blir. Kunskapen om

skillna-der mellan etniska grupper är även den ofullständig

(Svenska barnläkarföreningen, 2014). Vidare kan diskrepansen i åldersindikation mellan de olika metoderna vara betydande. Därför har ingen enskild metod en så-dan precision att endast den kan användas för åldersbedömning. En

(10)

åldersbedöm-9

ning ska därför enligt barnläkarföreningen baseras på en sammanvägning av samt-liga undersökningsresultat (ibid.).

2. BAKGRUND

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till för studien relevanta skeenden och konflik-ter i omvärlden, främst gällande Syrienkonflikten och situationen i Afghanistan. Beskrivning av omvärldssituationen bidrar det till en ökad förståelse till varför många barn flyr dessa konflikter och tar sig till Sverige. Det ges även en bak-grund över politiska beslut och lagändringar som följde det ökade flyktingmotta-get inom Europa, vilka har haft konsekvenser för ensamkommande barn i Sverige.

2.1 Internationella konflikter och barn som flyr

Kriget i Syrien är vid tiden för förevarande studie inne på sitt åttonde år och enligt en rapport från UNHCR har fler än 250 000 människor av Syriens cirka 18 miljo-ner invånare dött sedan krigets början. UNHCR uppger att 12,2 miljomiljo-ner männi-skor är på flykt från Syrien och att cirka en miljon av dessa har sökt asyl i Europa (Eurostat, 2017). Detta har de senaste åren skapat en omfattande internationell de-batt om hur flyktingmottagandet i Europa ska se ut i denna humanitära katastrof. Bland annat gällande skapandet av säkra flyktvägar för de som flyr. Bara under 2016 räknar man att ungefär 5 000 personer drunknade i Medelhavet i ett försök att ta sig till Europa (IOM, 2017). Enligt uppgifter från UNHCR är idag 36 % av de som flyr barn (UNHCR, 2016).

Parallellt med Syrienkonflikten har även situationen i Afghanistan försämrats. Av de ensamkommande barn som kommer till Sverige uppger en majoritet att de kommer ifrån Afghanistan. Dessutom har situationen i Iran har blivit värre för de afghanska flyktingar som bor där, bland annat då unga män med afghanskt ur-sprung tvångsrekryteras för att bekämpa Islamiska staten. Under hela 2015 sökte

23 480 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige (1Migrationsverket, 2016).

Migrationsverkets landanalytiker uppger att Afghanistan länge har varit härjat av

olika konflikter och både säkerhetssituationen samt ekonomin i Afghanistan har försämrats långsamt. Migrationsverkets landanalytiker påvisar även att den af-ghanska regeringen är svag vilket har lett till en dålig framtidstro. Av de ensam-kommande barn som uppger att de kommer från Afghanistan uppger cirka hälf-ten att de varit bosatta i Iran. Gemensamt för de ensamkommande barnen är att de blivit medvetna om möjligheterna att få asyl i Europa samtidigt som de ser en

oroande utveckling där de befinner sig (2Migrationsverket, 2016). De flesta

af-ghanska pojkar som anländer till Sverige är hazarer, vilket är en minoritetsgrupp i Afghanistan som historiskt sett blivit diskriminerade. Hazarerna utgör också en

majoritet av de 2,5 miljoner afghaner som befinner sig i Iran (ibid.). Nedan

be-skriver omvärldsanalytiker på Migrationsverket omvärldsenhet några av anled-ningarna till varför många ensamkommande barn väljer att söka asyl i Sverige:

"Sverige är generellt attraktivt som mottagarland för ensamkommande barn, med ett jämfö-relsevis gott mottagande och en stor andel som beviljas uppehållstillstånd. För många en-samkommande barn är möjligheten till utbildning en annan viktig faktor som gör att de sö-ker sig till Sverige, detta gäller även hela den afghanska gruppen.Sverige har länge tagit emot ensamkommande asylsökande barn, särskilt från Afghanistan.Det gör att det finns många afghaner som bor här och därmed ett socialt nätverk som ger trygghet för dem som

(11)

10

kommer hit på egen hand. Det är en annan viktig orsak till att många söker asyl här." (Johanna Delac, Migrationsverket 2016).

2.2 Politiska beslut och lagändringar i samband med ett ökat flyk-tingmottagande

Flyktingpolitiken i Europa har i samband med flyktingkrisen tagit nya vändningar.

Från 2015 sker en rad politiska beslut internationellt och nationellt som resulterar i en restriktivare flyktingpolitik med negativa konsekvenser för ensamkommande barn i Sverige.

I Sverige är det lag på att ensamkommande barn endast kan utvisas om det finns

ett ordnat mottagande i hemlandet (Utlänningslag (2005:716)). Med anledning av

de särskilda rättigheter barnen har är det betydligt svårare att utvisa en person som är minderårig till skillnad från den som fyllt, eller bedöms vara 18 år gammal. I december 2015 hade Afghanistans president Ashraf Ghanis möte med Sveriges statsminister Stefan Löfven där det inleddes förhandlingar om ett återtagandeavtal mellan Sverige och Afghanistan. Detta har inneburit förändringar för flera av de ensamkommande barn som kommer från Afghanistan då de nu kan utvisas dit lät-tare.

Sverige beslutade att från den 12 november 2015 upprätta inre gränskontroller (Regeringen, 2015). I januari 2016 infördes därefter även id-krav på kollektivtrafik mellan Sverige och Danmark. Detta innebar att den som saknade id-handling inte fick åka med i kollektivtrafiken, oavsett ålder. På så vis begränsade Sverige antalet flyktingar som kunde ta sig in i landet. Flera länder i Europa följde efter de svenska besluten och stängde sina gränser. I mars 2016 slöt därefter EU en överenskommelse med Turkiet i syfte att stoppa den illegala flyktingsmugglingen över Medelhavet. Detta avtal innebär att de flyktingar som kommer i land i Grekland och saknar korrekta id- och resehandlingar direkt kan skickas tillbaka till Turkiet (Europeiska rådet, 2018). I juli 2016 trädde även en tillfällig lag i kraft, denna lag innebär att ensamkommande barn samt familjer med barn under 18 år, som sökt asyl efter 24 november 2015 och som fått

flyk-tingstatus2 får ett tillfälligt uppehållstillstånd som gäller tre år. Vidare får de som

fått alternativ skyddsstatus3, tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader. När tiden

för det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut får den asylsökande ett

för-längt tillfälligt uppehållstillstånd, istället för permanent

uppehållstill-stånd. Anhöriga till den som får ett uppehållstillstånd som ansökte om asyl efter 24 november 2015 kan endast i undantagsfall få uppehållstillstånd för att flytta till Sverige. Denna lagen innebär att anhöriginvandringen begränsas kraftigt och

2Med flyktingstatus avses en utlänning som befinner sig utanför det land som hen är medborgare i, därför att

hen känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Utlänningslag (2005:716) 4 kap 1 §.

3

Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning, som inte erhållit flyktingstatus, som befinner sig utanför det land som hen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att hen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Utlänningslag (2005:716) 4 kap 2 §.

(12)

11

sutom begränsas möjligheterna för de asylsökande att få permanent

uppehållstill-stånd (Migrationsverket, 2018).

Nämnda förändringar i flyktingpolitiken får sannolikt stora konsekvenser för de barn som flyr och vill söka asyl i Europa och Sverige. Antalet ensamkom-mande barn som lyckades ta sig till Sverige under 2016, var drygt 2 000. Det är cirka åtta år sedan som Sverige tog emot så få ensamkommande barn. Trenden har därefter hållit i sig; 2017 kom endast 1 334 ensamkommande asylsökande barn (Migrationsverket, 2017). Förändringarna i lagstiftning har fått konsekvenser för de ensamkommande barnen bland annat genom en ökad press att bevisa deras kronologiska ålder, som förtydligas i Migrationsöverdomstolens dom Mål nr UM2437-13.

Socialstyrelsen ändrade 2012 sin inställning till åldersbedömningar, till att numer ställa sig positiva till genomförandet av medicinska åldersbedömningar (Social-styrelsen, 2012). Fram till 2014 hade barnläkare ansvar för den samlade åldersbe-dömningen beåldersbe-dömningen var en kombination av flera metoder bland annat en barnmedicinskbedömning samt röntgen av handled respektive visdomständer. Ef-ter 2014 gick det ansvaret över till Migrationsverket (Hjern & Ascher, 2015). I samband med detta uppmanade Barnläkarföreningen landets barnläkare att avstå från att utfärda medicinska åldersprövningar, då förbundet ansåg att kvalitéten på dessa inte längre kunde säkerställas (ibid.). I början av 2016 gjorde regeringen helt om i flyktingpolitiken och presenterade i samband med detta även förslag om att utöka antalet medicinska åldersbedömningar. Regeringen lämnade då i upp-drag till Rättsmedicinalverket, RMV, att utreda hur detta skulle kunna möjliggö-ras, (RMV, 2016). RMV startade sin verksamhet med medicinska åldersbedöm-ningar i asylärenden på uppdrag av regeringen i mars 2017 (ibid.).

Det har numera framkommit resultat efter den metod för medicinsk åldersbedöm-ning som började användas i mars 2017, magnetresonanstomografi (MR). Resul-tatet visade att så många som 68 % av flickorna i ålder 16–17 år kan felbedömas som vuxna. Risken att bedöma en 17 årig pojke som vuxen bedöms vara 27 % (Tamsen, 2017). Med anledning av detta stoppade Migrationsverket kommande medicinska åldersbedömningar för ensamkommande flickor. Dessa återupptogs igen i mars 2018 med modifierade utlåtande om sannolik ålder, då sannolikheten att bedöma korrekt ålder blivit svagare, med anledning av att knäled mognare snabbare än de trott (2RMV, 2018). Verket har inte förändrat utlåtandena för me-dicinska åldersbedömningar för ensamkommande pojkar.

3. TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel presenteras aktuell forskning. Jag har sökt tidigare forskning utifrån nutida forskare som bedriver studier relaterat till mitt ämnesval. Dessutom har jag gjort sökningar efter vetenskapliga artiklar utifrån sökorden ensamkommande

barn, medicinsk åldersbedömning, media, media och politik och othering. Detta

genererade ett stort antal artiklar och jag valde de artiklar som var mest relevanta för studiens syfte. Först presenterar jag forskning som påvisar att porträtteringen av ensamkommande barn i media har betydelse för förändringar av officiella rikt-linjer i Sverige och Norge. Vidare presenteras forskning gällande hur medias rap-portering kan bidra till konstruktionen av politiska frågor, sociala problem och

(13)

12

”den andre”. Avslutningsvis presenteras debatten inom medicinsk vetenskap gäl-lande medicinsk åldersbedömning.

3.1 Massmedias konstruktion av sociala problem och flyktingen

Stretmo (2014) har i sin doktorsavhandling;"Governing the unaccompanied child– Media, Policy and Practice" undersökt hur gruppen ensamkommande barn kon-struerats i Norge och Sverige. Stretmo visar i sin studie hur medias rapportering har gett åldersbedömningar mer tyngd och legitimitet, vilket i sin tur avspeglas i ländernas officiella riktlinjer. I de fallstudier Stretmo (2014) genomfört fram-kommer det att ensamkommande barn har problematiserats på ett liknande sätt i såväl Norge som Sverige. Sammantaget påvisar studien två dominerande bilder av hur barnen porträtteras. I den ena bilden framställs de ensamkommande som sår-bara barn och offer. I den andra bilden framställs de ensamkommande som strate-giska migranter eller med andra ord, vuxna som försöker passera som barn (Stretmo, 2014). Dessa skilda bilder visar sig bli problematiska utifrån hur de båda länderna ska förhålla sig till de ensamkommande barnen; å ena sidan bör de värna om barnens specifika rättigheter; å andra sidan bör de sålla ut de vuxna från de ”riktiga” barnen (ibid.). Norge och Sverige hanterade detta problem på två skilda vis och det resulterade i framväxten av olika tekniker för att genom en för-ändrad praktik komma åt det som man uppfattade som ett problem. I Norge inför-des obligatorisk medicinsk åldersbedömning av den som hävdar att den är underå-rig och kronologisk ålder förvandlades till en biologisk faktor som går att mäta (ibid.). I Sverige förlitade man sig på psykosociala bedömningar där mognaden av barnet bedömdes med stöd av andra professionellas uppskattningar av den underå-riges sannolika ålder (ibid.). Det framkommer även av studien att det finns bety-delse att se dessa procedurer utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kön, ålder och etnicitet har visat sig ha betydelse för vilket bemötande barnen får och hur de misstänkliggörs (ibid.). Pojkar i tonåren tenderar exempelvis att ifrågasättas i större grad än flickor och de uppenbart små barnen (ibid.).

Brune (2001) har utfört flera studier på temat "journalistik och invandrare”. Brune påvisar i sina studier hur det är vanligt förekommande med en ”vi och dem”-retorik inom nyhetsjournalistik när det gäller invandrar- och flyktingfrågor. Denna typ av retorik kan sammanfattas genom begreppet othering (Dervin, 2013). Brune förklarar det som att två grupper sätts i motsatsförhållande till varandra samt att det framställs som att det finns en konflikt mellan den egna gruppen och den andra gruppen, den så kallade främlingsgruppen (Brune, 2001, 2004). Främlings-gruppen blir tillskrivna handlingar eller egenskaper som den egna Främlings-gruppen i någon bemärkelse inte har eller kan ha (Brune, 2001). Brune påvisar även att problem-formuleringarna och eventuella lösningar eller åtgärder som presenteras formule-ras av den egna gruppen, vilket skapar en uppfattning av att ”’vi’ gör oss av med de avvikande eller återför dem till ordningen.”. I denna process där nyhetsjourna-listik lyfter fram motsättningar förlorar också främlingsgruppen makt att såväl de-finiera sig själva som de eventuella problem de tillskrivits (ibid.). Brune lyfter i sina studier fram hur media tillskriver en kulturell förklaring till brott som våld-täkt eller mot smittskyddslagen då en ”invandrarman” begått dessa brott. Detta i motsatts till om en ”svensk” begår samma brott, de beskrivs i stället som indivi-duella undantag med vanligt förekommande förklaringsmodeller som missbruk och psykisk sjukdom (ibid.). Brune menar vidare att om dessa brott begås av ”svenskar” finns det anledning att tro att det rapporteras i mindre omfattning.

(14)

13

Senovilla Hernández har som huvudsakliga forskningsämne ”barn som migrerar själva”. Senovilla Hernández och Kanics (2010) har utfört en komparativ analys av skillnader i mottagandet av ensamkommande barn i vissa utvalda europeiska länder. Det framkommer i studien att det finns stora skillnader i mottagandet mel-lan olika EU-länder. Siffror i Spanien gälmel-lande hur många ensamkommande barn som är placerade varierar kraftigt beroende på vem som mäter dessa siffror. Spa-niens arbetsmarknadsdepartement hävdade exempelvis att det under året 2004 placerades 9 117 barn i statens vård, medan inrikesministeriet rapporterade att siffran samma år var 1 873 barn (ibid.). Företrädare för ensamkommande barn menar att det saknas en central organisation som mäter dessa siffror på ett objek-tivt sätt. Samma företrädare hävdar att vissa instanser överdriver siffrorna för att skapa en känsla av ”invasion” av ensamkommande barn. Dessa överdrifter legiti-merar i sin tur förändringar i riktlinjer vilka exkluderar barnens rättigheter, till ex-empel rätten till vård och behandling (ibid.). Det påvisas även att termer så som ”invandrare” och ”flykting” bidrar till skapandet av en främlingsgrupp, othering, där dessa grupper anses fundamentalt särskilja sig från normsamhället (ibid.). Denna särskiljning motiverar och bidrar till handlingar för att skydda och bevaka de egna intressena gentemot främlingsgruppen (ibid.). Även om rådande lagstift-ning gör gällande att ensamkommande asylsökande ska betraktas som barn i första hand och i andra hand betraktas som asylsökande, kan det faktum att innebörden av barn förmedlas genom ordet asylsökande ha betydelse för vilket bemötande barnet får (ibid.). Det ”främmande” barnet kan på så vis komma att ses som inte fullt ut ett barn utan som mindre sårbart och oskyldigt i jämförelse med andra barn. Konsekvensen kan bli att barnet bedöms vara i mindre behov av omsorg och skydd (ibid.). Detta kan i sin tur leda till att barnen får genomgå samma typ av bemötande och krav som en vuxen asylsökande (ibid.).

Bennet (2012) har i flera studier kartlagt medias betydelse för vad som kommer att betraktas som ett socialt problem. Bennet presenterar där tre huvudgrupper av aktörer i nyhetsprocessen, vilka är politikerna, journalisterna och allmänheten. De tre aktörerna har alla olika positionering och betydelse för konstruktionen av sam-hällsproblem (ibid.). För politiker är media det primära sättet att förmedla pro-blem och åsikter till allmänheten (ibid.). Denna process är en del av

en,”agenda-setting”, som innebär att politiker använder sig av media och nyheter för att

influ-era vad allmänheten ska betrakta som viktiga frågor (ibid.). I en svensk kontext kan man illustrera detta med en studie utförd av Strömbäck (2008) där han tillfrå-gade riksdagsledamöter och politiska journalister om vikten av att få utrymme i media. Runt hälften av båda grupperna svarade att detta är viktigare än att arbeta hårt (ibid.). Slutsatsen av Strömbäcks studie är att politiker därav går långt för att få höras av media. Detta skulle i sin tur kunna peka på att politiken blivit media-liserad, vilket i korthet innebär att media har stor makt när det gäller inflytande i den politiska opinionsbildningen (Strömbäck, 2008). Bennet (2012) pekar till ex-empel på att medierna kan utöva väsentlig makt över vilka frågor allmänheten ut-går från vid politiska val samt i hur allmänheten uppfattar verkligheten. Media är med andra ord högst delaktiga i att forma det som allmänheten uppfattar som sociala problem och som i samband med detta även blir en politisk fråga, som politiker givetvis är angelägna att uttala sig om (ibid.). Effekterna av detta är givetvis flerdimensionella och går utöver den politiska- och mediala sfären även sociala, kulturella och individuella processer påverkar detta (ibid.).

(15)

14

Utifrån vad tidigare forskning påvisat blir det tydligt att media är en viktig aktör i skapandet av konstruktion av politiska- och sociala frågor. Vidare framkommer det att det i media förekommer framställningar av ensamkommande barn som en främlingsgrupp, som i vissa fall uppfattas som en hotfull aktör i samhället. Dessu-tom kan vi utifrån aktuell forskning se att denna typ av othering är ett sätt att skapa legitimitet för politiska beslut.

3.2 Debatter inom läkarkåren gällande åldersbedömning.

I detta avsnitt kommer jag kortfattat redogöra för hur frågan om medicinsk ålders-bedömning har diskuterats inom den medicinska vetenskapen. Detta för att tydli-gare få ett grepp om konfliktlinjen inom läkarkåren.

I en vetenskaplig artikel skriven 2015 av Hjern och Ascher, framförs kritik mot de nya besluten gällande utförandet av medicinsk åldersbedömning. Artikeln hävdar att metoderna som används för bedömningarna är ovetenskapliga och ansluter sig även till Barnläkarföreningens uppmaning till läkarkåren, att avstå från att utföra dessa helt (ibid.). Kritiken mot utförandet rör främst röntgenmetoderna och osä-kerheten med att göra MR-undersökningar. Författarna påvisar även att kvaliteten på åldersbedömningarna har påverkats sedan ansvaret överfördes från barnläkarna till Migrationsverket (ibid.). Artikelförfattarna uppmanar i stället till användning-en av psykosociala metoder i stället för medicinska. De hävdar att dessa snarare är vägen fram, då det saknas medicinska förutsättningar för att avgöra kronologisk ålder (ibid). Författarna ställer sig även kritiska till att åldersbedömningarna blivit en migrationspolitisk fråga i stället för en vetenskaplig sådan.

Medicinsk forskning inom ämnet åldersbedömning menar att det behövs omfat-tande undersökningar för att säkerställa ålder. Den internationella och

tvärveten-skapliga Study Group on Forensic Age Diagnostics rekommendationer för att

sä-kerställa en så riktig ålder som möjligt är att kombinera flera undersökningsme-toder (Schmeling et al. 2006, Schmeling et al. 2008). En barnmedicinsk bedöm-ning bör utföras och kombineras med en tandröntgen och en handledsröntgen av vänster handled (ibid). Vid händelse av att skelettet i handled uppnått full mognad bör bedömningen kompletteras ytterligare med en röntgen av nyckelbenet (ibid.). Det har framkommit viss kritik till Hjern och Ashers (2015) vetenskapliga artikel. Främst har kritiken bestått av argument om att metoderna är bättre än vad som be-skrivs samt att de psykosociala metoder som föreslås är för kostsamma. Breimer (2015), som är överläkare och docent, betonar att barnläkare har ett ansvar i att bidra till att beslutsunderlaget för åldersbedömning ska vara så gott som möjligt då besluten kommer fattas med eller utan läkarutlåtande. Underlåter läkare att bi-dra med sin expertis är risken för felbedömningar större med stora konsekvenser till följd (ibid.).

Det medicinska fältet är delat gällande det etiskt riktiga i att utföra dessa undersökningar vilket speglar klyftan vi även kan återfinna i debatten i stort.

(16)

15

4. TEORI

I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som jag kommer använda i ana-lysen av studiens material. Studien fokuserar på ”debatten” om medicinsk ålders-bedömning, utifrån detta syfte har jag valt agenda-setting theory, en teori som fo-kuserar på hur människan skapar sig en förförståelse av verkligheten med hjälp av media. Teorin påvisar vad förförståelsen kan ha för effekt på både det offentliga och allmänhetens förhållningssätt gällande en specifik sakfråga. Agenda-setting theory förklarar därmed vilken betydelse medias rapportering har för vad som an-ses vara nyhetsvärde. Teorin skänker även en trovärdighet till hur jag kan förstå och analysera mitt material. Jag har även valt mig av det teoretiska begreppet ot-hering för att undersöka huruvida det finns element av otot-hering i rapporteringen. Kapitlet inleds med en genomgång av medias betydelse för den socialt konstrue-rade verkligheten. Därefter följer en genomgång av agenda-setting theory följt av othering, för att sedan avslutas med en presentation av studiens teoretiska huvud-begrepp.

4.1 Socialkonstruktivism

Forskare inom socialkonstruktivismen menar att människor bildar sin förståelse av verkligheten genom fyra olika källor; personliga erfarenheter, närstående, in-stitutioner samt media (Alitavoli & Kaveh, 2018). Dessa källor bidrar därefter till den verklighet vi konstruerar som skulle kunna illustreras med tre nivåer, vår egenupplevda verklighet, den symboliska verkligheten samt den socialt konstrue-rade verkligheten (ibid.). Den egenupplevda verkligheten är den verklighet vi formar utifrån vår egen interaktion med vår omgivning. Exempelvis om en person blir utsatt för ett brott kommer personen forma sig en uppfattning gällande effek-terna av detta brott utifrån sin egen erfarenhet(ibid.). Den symboliska verkligheten består av fakta som vi inte själva har upplevt eller insamlat, men som vi ändå hål-ler för sanning. Ett exempel på symbolisk verklighet kan vara; du som individ har aldrig observerat eller utsatts för övergrepp däremot tror du fortfarande dessa sker då du mottagit information om detta från tredje part, en sådan tredje part kan vara media (ibid.). Den socialt konstruerade verkligheten är i sin tur en sammanväg-ning av de två tidigare nivåerna (ibid.).

Socialkonstruktivism påvisar att frågor som allmänheten kommer att definiera som sociala problem inte är formade utifrån objektiva föreställningar utan snarare är byggt på tolkningar av händelser och företeelser i samhället eller globalt (McQueeney, 2014). Detta är bidragande till att vad som räknas som ett socialt problem är föränderligt och skiftar över tid (ibid.). Sociala problem bör därför för-stås som en process och inte som objektiva förutsättningar som direkt påverkar samhället. I processen av att konstruera ett socialt problem skapas även en domi-nerande retorik och ett språkbruk för att befästa problemet och skapa opinion för vissa bestämda intressen på bekostnad av andra. Media har visat sig ha stor bety-delse för denna process där sociala problem konstrueras (ibid.).

Socialkonstruktivismen ger oss en förklaring till varför personer uppfattar händel-ser olika men förklarar också varför individer som delar samma upplevelhändel-ser och informationskällor tenderar att ha liknande syn på verkligheten. Genom social-konstruktivismen förstår vi även att det är av betydelse att se närmre på hur media

(17)

16

fungerar då media bidrar till individens förståelse av sin omvärld och konstrukt-ionen av sociala problem.

Syftet med denna studie är att kartlägga debatten om medicinsk åldersbedömning och kommer därmed inte kunna påvisa om medias rapportering har haft effekt på mottagarens socialt konstruerade verklighet. Jag ämnar presentera socialstruktivismen för att bidra till förståelsen av medias betydelse för vår socialt kon-struerade verklighet och vad vi betraktar som sociala problem. Därför blir det re-levant att inkludera socialkonstruktivismen då den i studien används som en kun-skapsteoretisk ansats om än inte som en teori för direkt tillämpning i analysen av mitt material. Det socialkonstruktivistiska perspektivet tjänar också på så vis som bas till agenda-setting theory.

4.2 Agenda-setting theory

Agenda-setting theory förklarar medias betydelse för hur medborgaren ser sitt

samhälle (Strömbäck, 2004). Den är också en teori som berör makt då teorin äm-nar påvisa att media har stort inflytande och makt över konstruktionen av politiska frågor. Media är ett verktyg som individen använder sig av för att skapa en förstå-else av skeenden i sin omgivning kommunalt, nationellt och globalt (ibid.). På så sätt är media en stor del i att skapa vår förståelse av omvärlden och, i relation till detta, även hur vi förhåller oss till vår verklighet. McCombs (2005) är en av de som introducerade begreppet agenda-setting efter att ha undersökt medias rappor-tering under en presidentvalskampanj. Studien visade att media var med och satte dagordningen för varje presidentkandidat (ibid.). Det är konstaterat att media är ett av de forum som förmedlar vad medborgaren ska tycka till om. Det är dock svå-rare att studera hur media påverkar vad vi som individer kommer tänka om sak-frågan (Strömbäck, 2004). Detta är nämligen beroende av individens egna erfa-renheter; om inte medias bild stämmer överens med den egenupplevda verklighet-en, kan detta leda till att vi i stället ratar den verklighet som vi får förmedlad (Dahlgren, 2013). Strömbäck (2004) påvisar dock att de frågor som media ger mycket uppmärksamhet kommer vara de samhällsfrågor allmänheten anser vara viktiga.

Agenda-setting theory har två nivåer, varvid den första nivån tar upp medias på-verkan på vilka samhällsfrågor allmänheten tycker till om, vilket kan förstås ge-nom stycket ovan. Den andra nivån beskriver vad vi tycker om dessa samhällsfrå-gor. Som presenterat tidigare kan den andra nivån vara problematisk att mäta (McCombs, 2005). För att tydliggöra processerna då sådana tankar formas, har Dahlgren (2013) presenterat två begrepp på andra nivån: priming och framing. Priming är den psykologiska effekten när vi utsätts för stimuli av något slag, på vilket det framkallas en undermedveten respons. För att exemplifiera, föreställ dig i ett scenario där en person får se en serie med bilder från en bondgård. När perso-nen därefter blir tillfrågade att nämna ett djur är det sannolikt att denne kommer svara med ett djur som vanligtvis bor på en bondgård (Kolb & Whishaw, 2003). Detta är vad Priming-effekt innebär. Framing är, som ordet indikerar, vårt sätt att inrama information (Dahlgren, 2013). Denna inramning görs genom en process där betydelsen av informationen manipuleras. Andra nivån handlar således om vilka egenskaper vi attribuerar en fråga eller ett objekt och hur detta har betydelse för vår undermedvetna respons. Denna studies fokus är samhällsdebatten gällande

(18)

17

medicinsk åldersbedömning. Beroende på den inramning media gör, genom de perspektiv de väljer i samband med deras rapportering, kan det skapas olika attri-but som vi tillskriver frågan. (Dahlgren, 2013). Media påverkar på så vis debatten då media är med att välja de attribut som tillskrivs frågan, vilket även blir de attri-but allmänheten förhåller sig till (Camaj, 2014).

Övertygande argument är ett element av agenda-setting som har utvecklats över

tid och har en del i processen benämnt framing (Ghanem 1997). Det är processen där flera attribut tillskrivs en sakfråga och skapar ett, övertygande argument, vil-ket i sin tur har betydelse för hur framträdande frågan blir i den allmänna opinion-en (ibid.). En studie om framing och rapportering om brott i media visade att hur framträdande frågan om brottslighet var i media korrelerade med hur stor bety-delse frågan tillskrevs i den allmänna opinionen (ibid.). Faktisk brottsstatistik vi-sade sig inte ha samma betydelse för allmänhetens uppfattning om hur många brott som begås. Antalet brott sjönk nämligen konsekvent under åren för studien i motsatts till allmänhetens uppfattning (ibid.). Vidare har framing även effekt på hur individen samt allmänheten förhåller sig i relation till beslut. Exempelvis om en politisk fråga beskrivs i förhållande till förlust för allmänheten snarare än vins-ter påverkar det hur individen väljer i sakfrågan (ibid.). Framing är vidare en del av att skapa konsensus samt att konstruera respektive lösa ett problem (Camaj, 2014). Att media har denna betydelse skulle kunna förklaras genom att människor som ställs inför en bedömning snarare tenderar att förlita sig på intuitiva genvägar, än att undersöka och överväga all information som finns tillgänglig (ibid.). Därav blir frågor som får mycket utrymme i media en sådan intuitiv genväg för individen (ibid.).

4.3 Othering

Othering är en teori som växt fram inom genusforskning och forskning relaterat till etnicitet och rasism (Dervin, 2013). Othering har haft betydelse för förståelsen av den process där den egna kollektiva identiteten förstärks i skapandet av den av-vikande ”den andre”.

Harle (2000) menar att othering är en del av en kognitiv process hos människor där fördomar och stereotyper är avgörande. Vidare definierar Dovidio (2010) för-domar som ett negativt förhållningssätt baserat på en allmän utvärdering av en grupp. Liksom andra attityder ämnar fördomen att organisera personer och hjälpa dem att orientera sig i dess miljö (ibid.). Fördomar underlättar även bibehållandet av status och maktmedel för den egna gruppen. Othering innefattar därför objekti-fiering av en annan person eller grupp vilket skapar ”den andre” innebörden av detta är att en avvikande persons eller grupps komplexitet åsidosätts eller ignore-ras (Dervin, 2013). Othering fungerar som ett sätt för individer att skapa likhet inom den egna gruppen genom att konstruera det avvikande för att befästa den egna identiteten (ibid.). Därför kan othering förstås som att det handlar lika myck-et om jagmyck-et som ”den andre” då othering tjänar till att förstärka och skydda den egna identiteten. En viktig aspekt av othering är föreställningen om kultur, kultur-begreppet blir ett verktyg för att differentiera mellan den egna- och främlings-gruppen. Därför resulterar ofta kulturella förklaringsmodeller i othering (ibid.).

(19)

18

Othering är alltid byggd på stereotypa fördomar om en främlingsgrupp men

inne-håller inte alltid element av hot (Harle, 2000). Däremot inneinne-håller en fiendebilds-konstruktion alltid en hotbild. Fiendebilden är en form av othering och kan antas bidra till att förklara hur det kommer sig att en grupp individer kan uppfattas som ett hot mot en annan grupp. Enligt Harle (2000) är fienden alltid ”den andre” men ”den andre” är inte alltid fienden. Luostarinen (1989) skriver i sin forskning om fiendebilder att, "An enemy image is a belief held by a certain group that its

secu-rity and basic values are directly and seriously threatened by some other group"

(ibid. s.125). Loustarinen utvecklar idén om att en fiendebild alltid innehåller en hotbild och är också något som delas av en organiserad grupp så som till exempel nationsstaten eller en politisk gruppering. Ottosen (1995) menar vidare att vid konstruktionen av en fiendebild särskiljs inte den enskilda individens onda hand-ling från den grupptillhörighet personen attribuerats. En konstruktion av en fien-debild legitimerar handling och är ett sätt att mobilisera medborgaren mot denna fiende (ibid).

Grundläggande för othering är att det alltid innebär en kategorisering av en främ-lingsgrupp som lägre stående än den egna gruppen (Dervin, 2013). Ibland kan även denna grupp målas upp som ett hot mot den egna gruppen (Harle, 2000). Ot-hering leder till föreställningar om främlingsgruppen som essentiellt väsensskilda från den egna gruppen. Othering kan därför få konsekvenser gällande hur främ-lingsgruppen blir bemött eller negativt påverka deras tillgång till samma rättighet-er (Bayón & Saraví, 2017).

4.4 Teoretiska huvudbegrepp

I detta kapitel beskriver jag de teoretiska huvudbegrepp som jag kommer använda mig av i analysen. Jag har valt dessa begrepp utifrån att jag bedömt att de är pas-sande för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Jag kommer i detta kapi-tel kort redogöra för varje begrepp och hur jag tänkt applicera dem i min analys.

Framing – Agenda-setting theory presenterar det teoretiska begreppet framing.

Dahlgren (2013) beskriver begreppet som en förklaring på hur en särskild fråga eller händelse ”inramas”. Genom att särskilda attribut tillskrivs (inramar) frågan, manipuleras också informationen (ibid.). I denna studie kommer begreppet framing att användas för att förklara vilken inramning, det vill säga vilka särskilda attribut, som tillskrivs i frågan om medicinsk åldersbedömning.

Övertygande argument – Är ett teoretiskt begrepp från agenda-setting theory.

Ghanem (1997) beskriver hur begreppet kan förklaras som processen där flera at-tribut tillskrivs en sakfråga och skapar ett, gemensamt övertygande argument, vil-ket i sin tur har betydelse för hur framträdande frågan blir i den allmänna opinion-en. Jag kommer använda mig av detta begrepp för att analysera debatten samt för att analysera huruvida flera attribut sammanflätats och skapat övertygande argu-ment för eller emot medicinska åldersbedömningar.

Othering - Är ett teoretiskt begrepp som förklarar hur två grupper sätts i

motsats-förhållande till varandra och där det framställs som att det finns en konflikt mellan den egna gruppen och främlingsgruppen (Dervin, 3013; Harle, 2000). Jag kommer

(20)

19

använda mig av begreppet othering för att analysera huruvida det förekommer rapportering där de ensamkommande barnen framställs som en främlingsgrupp.

5. METOD

I detta kapitel presenterar jag min studies metodologiska ansats. Jag kommer re-dogöra för hur jag förhållit mig i frågan gällande etik, genomförande och förför-ståelse. Jag kommer även att presentera mitt urval och motivera varför jag gjort de avgränsningar jag valt samt gå igenom hur jag bearbetat mitt material. Slutligen presenterar jag mina metodologiska övervägande.

5.1 Val av metod

Jag har i min studie valt att göra en kvalitativ textanalys. Detta då jag har haft för avsikt att granska hur samhällsdebatten gällande medicinsk åldersbedömning har förts i svensk dagspress. När det finns ett intresse av att urskilja och studera olika avsnitt av en text kan textanalys med fördel användas. Textanalysen kan även vara ett effektivt sätt att uppmärksamma ett problem av samhällsvetenskaplig karaktär (Bergström & Boréus, 2005). Det finns olika typer av textanalys och utifrån den valda typen kan man belysa en text utifrån olika perspektiv. Då studien syftar till att undersöka hur dagspress har skildrat samhällsdebatten gällande medicinsk ål-dersbedömning över tid, ligger mitt intresse i att på bästa vis lyfta fram argumen-ten som används i de skilda positioneringarna. Jag har även ett intresse av språk-bruket och hur det används för att förmedla ett argument. Min studies huvudfokus är dock inte språkbruket, utan en särskild samhällsdebatt och de argument som lyfts i samband med detta. Därför har jag valt att använda mig av argumentations-analysen när jag bearbetar mitt material. Argumentationsargumentations-analysens första syfte är deskriptivt, genom att ”hitta” argumenten i texten försöker man rekonstruera gumentationen (ibid.). Vidare kan den även användas för att granska huruvida ar-gumentationen lever upp till vissa normer så som saklighet och rationalitet. Slutli-gen kan den syfta till att avgöra argumentationens beviskraft. Med det menas att avgöra huruvida argumentet stärker eller undergräver en bestämd ståndpunkt vil-ket görs efter den deskriptiva analysen (Bergström & Boréus, 2005). I min studie tjänar även det teoretiska ramverket som ett metodologiskt verktyg. Det social-konstruktivistiska perspektivet är exempelvis grundläggande för denna studies uppbyggnad och fungerar även som en bas för övrig teoribildning. Vidare används agenda-setting som ett metodologiskt redskap i studien för, att på ett systematiskt vis, få fram förekommande argument och inramningen av debatten om medicinsk åldersbedömning, för att därefter kunna analysera resultatet.

Bergström & Boréus (2005) beskriver språket som centralt när det gäller att förstå hur vi tänker och agerar. Detta gör språket till en viktig del att granska för att skapa förståelse för hur språket är med och skapar gränser i vårt sätt att tänka och agera. Att studera det skrivna ordet kan bidra till att klargöra vilka aspekter av makt som är framträdande utifrån hur språket används. Det kan också belysa hur interaktioner mellan individer ser ut, genom att se till dels vem som kommer till tals, dels genom att se till vilka som utelämnas (ibid.). Däremot kan inte denna studie redogöra för alla som kommer till tals i debatten om medicinska åldersbe-dömningar. Det finns vidare begränsningar till varje metod, hade jag exempelvis valt att i studien intervjua enskilda professionella i stället hade jag med all

(21)

säker-20

het fått andra och intressanta resultat som denna studie inte kommer täcka in. Min ambition är därför inte att skapa en fullständig bild av debatten gällande medi-cinsk åldersbedömning, då jag förstår att jag ej kan redovisa alla dimensioner av den samhällsdebatt som förs och vilka implikationer dessa kan ha inneburit. Hu-vudsyftet med denna studie är att granska hur delar av svensk dagspress återger frågan om åldersbestämning av ensamkommande barn samt att tydliggöra hur en samhällsdebatt utformas. Min förhoppning är närmare att textanalysen ska tillföra en ökad förståelse för denna debatt.

5.2 Etiskt förhållningssätt och förförståelse

De erfarenheter vi gör, våra intryck, vår kunskap, allt vi får till oss är tolkat utifrån våra egna och andras referensramar (Eliasson, 1997). Många gånger är det tolkat i flera led, där nyheter och press är ett sådant exempel. Här är många gånger in-formation framförd från en individ eller myndighet vilken har presenterat ämnet utifrån deras ståndpunkt. Därefter tolkar journalisten, redigerar, klipper och kortar ner informationen och det är denna bearbetade version läsaren får till sig. I det sista ledet sorterar läsaren innehållet, var passar det in, vad en tycker om det osv. Då jag utför en kvalitativ textanalys är en etisk aspekt hur jag förhåller mig till den tolkning jag gör utifrån mitt material och teoretiska underlag (ibid). Jag tar mig an denna studie med vetskapen att min förförståelse genomsyrar det jag gör, hur jag tolkar artiklar och teori, hur jag förstår och sorterar. Jag har även en per-sonlig koppling till ämnesvalet då jag arbetat som handläggande socialsekreterare på Myndighetsutövningen Verksamheten ensamkommande barn Malmö stad se-dan sommaren 2016. Jag har fått möjligheten att observera vad skiftningarna i de-batten de senaste åren har haft för konsekvenser för den sociala praktiken och framförallt för de ensamkommande barnen, men det bidrar även till att jag skapat en personlig förförståelse kopplat till min studies syfte. Att medvetandegöra min position och aktivt reflektera över denna är essentiellt för att min förförståelse ej ska leda arbetet till ett ”önskat” resultat (ibid.).

Då mitt empiriska material består av tidningsartiklar och detta innebär att jag inte behöver göra samma etiska övervägande som vid en kvantitativ- eller kvalitativ intervjustudie. Några av de övervägande jag däremot gjort är att jag i min studie valt att inte namnge artikelförfattarna även om de inte omfattas av konfidentiali-tetskravet (Vetenskapsrådet, 2017), då författarna är offentliga och har publicerat materialet jag använder i min studie. Jag har valt detta med anledning av att arti-kelförfattaren inte ska bli bärare av debatten utan att innehållet ska få ”tala” för sig självt. Dessutom önskar jag respektera artikelförfattarens autonomi gällande medverkandet i studien. Det ska även nämnas att den analys som jag senare utför kan förstås som artikelförfattarnas tankar och åsikter genom min granskande blick. Därmed är det inte givet att artikelförfattaren är enig i min analys av deras text. Det empiriska materialet och de argument som framträder i studien är således inte en reflektion av mina personliga åsikter.

För att tydligt redovisa för mitt empiriska material har jag istället för att namnge författaren valt att redovisa för artiklarna utifrån dagstidning, titel på artikeln samt datum. Varje citat är vidare redovisat med sidhänvisning, detta har jag gjort för att göra det möjligt även för andra att använda och kontrollera de uppnådda resulta-ten. För att följa god forskningssed har jag vidare försökt att på ett tydligt vis

(22)

re-21

dovisa utgångspunkterna för denna studie och jag har öppet redovisat val av me-tod, tillvägagångssätt och resultat (Vetenskapsrådet, 2017).

Det är även av vikt att beakta att oavsett om de ensamkommande barnen ibland kommer att presenteras som en homogen grupp i denna studie, är den långt mer heterogen än vad såväl media, staten eller studien får den att framstå.

5.3 Urval och avgränsning

När jag skulle avgränsa material valde jag att begränsa mig till dagstidningar, och inte inkludera kvällstidningar. Detta då det är vanligt med en annan slags rappor-tering och fokus utifrån om det är en dags- eller kvällstidning. Jag bestämde mig också för att fokusera på större dagstidningar då de har en mer omfattande täck-ning och stort antal läsare och på så sätt är viktiga i skapandet av samhällsdebatt. Då min studie och uppsatsens omfattning är begränsad, valde jag ut tre dagstid-ningar som uppfyllde dessa kriterier: Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD) samt Sydsvenskan. DN och Sydsvenskan är oberoende liberala och SvD är obunden moderat. Dessa dagstidningar har dessutom koppling till två av Sveriges större städer/regioner, som är de som tar emot flest ensamkommande barn, Malmö och Stockholm. Förhoppningen är att dessa dagstidningar utifrån givna kriterier, är representativa för hur den nationella debatten om medicinska åldersbedömning-ar förts i dessa delåldersbedömning-ar av samhället. Utifrån studiens begränsade omfattning och ur-val kan jag inte hävda att det empiriska materialet är tillräckligt stort för att täcka in hela den nationella debatten om medicinska åldersbedömningar. Jag är med-veten om att det därför finns möjlighet att studiens resultat hade kunnat bli ett an-nat om den inkluderat ett större urval. Jag har exempelvis inte inkluderat tidningar från Göteborg eller mindre orter vilket gör att denna textanalys inte täcker in de-batten som förts i dessa regioner och orter. Anledningen till denna avgränsning är att ett för omfattande material inte kommer att hinna bearbetas inom den avsedda tidsramen.

Min sökning sträckte sig från januari 2010 till mars 2017 för att kunna analysera om debatten skiftat under denna tidsperiod. För att få fram mitt textmaterial an-vände jag mig av Malmö universitets söktjänst Retriver. Där gjorde jag två sök-ningar med sökorden, ”ensamkommande och åldersbedömning” samt ”ensam-kommande och åldersbestämning”, för att täcka in flera benämningar för min stu-dies huvudbegrepp. Denna sökning genererade flera ”dubbelträffar”. Det dök även upp nyhetsnotiser om artiklar från tidningens framsida i dessa sökningar. Efter en sortering av detta material kvarstod 73 artiklar. De 73 artiklar som ingick i materi-alet för min studie, inom den tidsavgränsningen som satts som ram, fördelades som illustrerat i tabell 1:

Tabell 1: Antal artiklar per år

Tidsperiod Antal artiklar

170101–170331 13 st. 160101–161231 39 st. 150101–151231 15 st. 140101–141231 0 st. 130101–131231 3 st. 120101–121231 1 st. 110101–111231 1 st. 100101–101231 1 st. Totalt antal: 73 st.

(23)

22

5.4 Tillvägagångssätt

Jag har i arbetet med texterna inte gjort en distinktion mellan dagstidningarna, SvD, DN och Sydsvenskan, utan i stället valt att arbeta med dem som ett samlat material Detta med anledning att det är argumenten över tid som är mitt fokus i studien. I analysen av texterna har jag även valt att analysera helhetsbilden utifrån en kronologisk linje och ej sorterat in dem efter typ av artikel.

När jag arbetade med textmaterialet gjorde jag initialt några grova sorteringar. Först sorterade jag in artiklarna kronologiskt för att skapa en översikt av hur för-delningen i rapporteringen sett ut över tid. Innan jag utförde en djupare analys av texterna gjorde jag en första genomläsning där jag sorterade in artiklarna i de tex-ter som argumentex-terade för medicinsk ålderbedömning respektive mot medicinsk åldersbedömning. Jag valde därefter att arbeta med de som innehöll argument för respektive mot separat, för att på så sätt tydliggöra eventuella skiftningar i argu-ment över tid. Vid en första noggrannare genomläsning använde jag mig av ana-lysschemat i tabell 2, som relaterar till mina forskningsfrågor. För att studien skulle bli tillförlitlig krävdes det flertalet genomläsningar av materialet för att inte ”missa” bärande argument. I början av processen fann jag flera argument, därefter sorterade jag in vilka argument som var vanligast förekommande. Detta resulte-rade i att jag fann sex huvudargument som redovisas under kapitel 6. De andra ar-gument jag fann har i vissa fall sorterats in under huvudarar-gumenten, då de använts för att förstärka huvudargumenten. Till exempel är argumentet om att mottagandet av ensamkommande barn urholkar asylbegreppet ett sådant förstärkande argu-ment.

Tabell 2: Analysschema

Av de sex huvudargumenten i mitt material var fyra argument för medicinska ål-dersbedömningar och två argument emot. Då jag identifierat dessa huvudargu-ment markerade jag varje ett av dem med en egen färg. Jag kunde då på ett effek-tivt sätt djupare analysera argumenten var för sig vid ytterligare en genomläsning. Jag studerade hur varje argument byggdes upp, det vill säga huruvida de var sak-liga, rationella samt om de användes för att befästa en viss ståndpunkt (Bergström & Boréus, 2005). Utifrån detta valde jag därefter några citat från artiklar som på ett tydligt viss beskrev varje argumentets uppbyggnad. Utifrån de valda citaten re-dogjorde jag därefter för innehållet i debatten och de artiklar de berörde för att därefter göra en djupare analys av innehållet. För att svara på studiens syfte och frågeställningar tog jag hjälp av studiens teoretiska huvudbegrepp, framing,

över-tygande argument och othering samt tidigare forskning på ämnet. Resultatet

sammanfattas under kapitel 7.

Genom att systematiskt gå igenom artiklarna på detta vis tydliggjordes dels en tidslinje över debatten samt lyftes bärande argument fram och kunde därefter för-stås och analyseras med hjälp av teorin.

1. Vilket år är artikeln skriven? 2. Vem är det som uttalar sig i artikeln?

3. Hur ställer denne sig till medicinsk åldersbedömning? 4.a) Vilka argument anges?

(24)

23

5.5 Metodologiska överväganden

Att enbart inkludera två olika kombinationer av sökord kan eventuellt leda till att intressanta artiklar inte inkluderats i studiens material. Däremot är detta ett med-vetet val utifrån studiens begränsade omfång. Vidare är urvalet för studien något begränsat men förhoppningen är att resultatanalysen trots detta har en möjlighet att fånga vissa väsentliga aspekter gällande den nationella debatten om medi-cinska åldersbedömningar.

Då jag genomförde analysen av mitt empiriska material kategoriserade jag artik-larna i för respektive emot medicinska åldersbedömningar. Anledningen till detta var för att få en tydlig struktur på analysen men det ska nämnas att alla artiklar inte föll tydligt under antingen eller. Några få artiklar hade kunnat hamna under båda kategorier då de exempelvis inkluderade både kritik emot och argument för åldersbedömningarna. Jag är medveten om att indelningen är en polarisering som eventuellt inte vissa artikelförfattare skulle vara eniga i. Därför bör denna uppdel-ning av artiklarna ses som min tolkuppdel-ning av artikelförfattarnas text.

Vidare medföljer ofta en objektivitetsproblematik vid textanalys och detta är vik-tigt att beakta när man läser mitt resultat och min analys. Oavsett om jag i arbetet med mitt material har försökt att efter bästa förmåga arbeta systematiskt, metodo-logiskt och intagit ett objektivt förhållningssätt finns alltid möjligheten för att min förförståelse blir en del av hur jag läser och tolkar mitt material. Jag har försökt undvika detta genom att ha tydliga ramar och arbetsmetoder för textanalysen samt att i studien löpande medvetandegöra mig om min position. Att använda mig av tidigare forskning och mina teoretiska begrepp som ett sätt att arbeta med mitt empiriska material har hjälpt mig att både få svar på studiens frågeställningar och att på ett tillförlitligt sätt analysera mitt material.

6. RESULTAT/ANALYS

I detta kapitel besvarar jag mina frågeställningar. Inledningsvis beskriver jag för-delningen av studiens material över tid samt tydliggör hur stor andel av artiklarna som varit positiva respektive kritiska till medicinsk åldersbedömning. Detta görs för att skapa en uppfattning om tidslinjen och för att fånga upp eventuella föränd-ringar över tid. Därefter följer en redovisning av huvudargumenten som åskådlig-gjorts vid analys av materialet. Dessa redovisas under två separata underkapitel där argumenten analyseras med hjälp av studiens teoretiska huvudbegrepp och ti-digare forskning.

6.1 Artiklarnas avsändare, ståndpunkt och fördelning över tid

Under åren 2010–2014 trycktes endast 6 artiklar i ämnet medicinska åldersbe-dömningar. Under hela 2014 skrevs det inga artiklar i ämnet utifrån de bestämda ramarna för sökning av material. Av de artiklar som skrevs var det hälften, det vill säga 3 av 6 artiklar, som argumenterade för medicinsk åldersbedömning.

Under 2015 skrevs det 15 artiklar i ämnet där 8 artiklar förespråkade medicinska åldersbedömningar och 7 artiklar var kritiska till utförandet av dessa bedömning-ar.

Figur

Tabell 1: Antal artiklar per år

Tabell 1:

Antal artiklar per år p.22
Tabell 2: Analysschema

Tabell 2:

Analysschema p.23

Referenser

  1. https://lagen.nu/begrepp/Flykting
  2. https://lagen.nu/begrepp/Alternativt_skyddsbehövande
  3. >http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/11/Aldersbedomning-enligt-engelsk-modell-inte-hanterbar/
  4. http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/11/Aldersbedomning-enligt-engelsk-modell-inte-hanterbar/
  5. Efendić
  6. Eliasson
  7. >http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/
  8. http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/
  9. >https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_statistics
  10. >https://missingmigrants.iom.int/
  11. Luostarinen
  12. >https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html%3c
  13. >http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Statistik.html%3c
  14. >https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aa
  15. >http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-21-Darfor-har-sa-manga-ensamkommande-fghanska-barn-sokt-asyl-i-Sverige.html%3c
  16. http://www.migrationsverket.se/Om-
  17. >https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/
  18. https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/
  19. >http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnets-tillvaxt-och-mognadsperioder/Pubertetsutveckling/
  20. https://www.rmv.se/wp-content/uploads/Återrapportering_medicinska-åldersbedömningar_2016-11-15.pdf<
  21. >https://www.rmv.se/aktuellt/medicinsk-aldersbedomning-flickor/%3c
  22. >https://www.rmv.se/om-oss/forskning/aktuell-statistik/<
  23. >https://sverigeforunhcr.se/blogg/allt-fler-barn-dor-pa-medelhavet<
  24. >https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God
Relaterade ämnen :