Då jag inte hittat någon tidigare forskning kring samarbete mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen, har jag istället analyserat mitt resultat av studien utifrån forskning kring samarbetet mellan lärare. Denna studie har inte gett mig någon generell bild av hur modersmålslärare och lärare i övriga ämnen samarbetar med varandra, men jag har fått en liten inblick i hur det kan se ut i verkligheten. De slutsatser och den diskussion som förts genom detta examensarbete representerar endast två skolverksamheter i Sverige och kan därför inte ses som allmängiltiga.
Genom enkäterna och intervjuerna har det uppdagats att samarbete inte är en enkel fråga. Det krävs tid och engagemang för att göra samarbetet meningsfullt. Majoriteten av lärarna i övriga ämnen och modersmålslärarna visade dock en villighet till samarbete, och en medvetenhet om hur samarbetet skulle kunna gynna elever. Detta var dock inte enhälligt i enkätsvaren då det även fanns de som inte såg någon mening med ett samarbete mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. Detta kan självfallet bero på olika saker, men en av modersmålslärarna svarade i enkäten att många lärare i övriga ämnen inte är medvetna om modersmålets vikt för elevernas utveckling. Studien visade dock att majoriteten av lärarna i övriga ämnen visade en förståelse för samarbetets positiva kvaliteter och att det endast var ett fåtal som inte såg någon mening med en samverkan. Frågan i enkäten om hur det befintliga samarbetet ser ut, resulterade i en del svar som jag inte hade tänkt mig. Frågan visade sig vara lätt att misstolka och jag fick inte många svar på hur det verkliga samarbetet är utformat. Britta och förberedelseklassläraren från
38
skola A, var två av de lärare som beskrev samarbetets utformning i enkäten. Britta fördjupade sedan sitt svar ytterligare genom intervjun.
Svaren kring vilka möjligheter lärarna såg för samarbetet blev en aning diffusa. Möjligheterna och hindren hängde ofta ihop och svaren flöt in i varandra. Det var få av lärarna som såg några konkreta möjligheter för samarbete på sin arbetsplats. En av lärarna i övriga ämnen föreslog en mail-lista och en annan att hen ansåg att modersmålslärarna skulle ingå i arbetslagen på skolorna. Personligen tror jag också att det skulle skapa möjligheter för samarbete om modersmålslärarna ingick i de övriga lärarnas arbetslag. Dock kan jag tänka mig att det i verkligheten finns många praktiska skäl till att de förmodligen sällan deltar i arbetslagen ute på skolorna. Har man som modersmålslärare trettio olika elever på åtta olika skolor, som dessutom är i olika åldrar skulle det bli många arbetslagsträffar i veckan.
Andra möjligheter som framkom genom undersökningen var de fördelar samarbetet skulle kunna ha för eleverna. Detta gav undersökningen tyngd, då jag anser att det är just elevernas lärande och utveckling som skall ligga till grund för allt arbete som görs i skolan. Ett samarbete som inte gynnar eleverna är inte ett samarbete värt att ha.
Hindren som belysts genom denna undersökning dominerades av att lärarna upplevde en stor brist på tid. Eftersom tiden på skolan ofta är fördelad i små hanterbara delar kan den upplevas som mycket stressfylld.
Både tidigare forskning och lärarna i denna studie visar att tidsbristen är ett problem. Westlund (1998) beskriver hur tiden kan upplevas som något negativt av lärare, ett tvång eller en "förtryckare" (s.49). Skolans vardag rullar på som ett ånglok och prestationspressen är stor. Lärare har en överväldigande uppgift och arbetet tar aldrig slut. Modersmålslärarnas arbetssituation framstår inte heller som stressfri. Tvärtom, de måste ofta ta sig fram och tillbaka mellan olika skolor och stora delar av deras planeringstid spenderas i bilen. I ljus av detta är det kanske inte konstigt att majoriteten av de olika lärarna efterlyste förbestämd planeringstid eller mötestid för att kunna förverkliga ett meningsfullt samarbete. Hargreaves (1998) menar att samarbetskulturer är grunden för meningsfulla samarbeten, men skolan och dess verklighet idag kanske kräver en mer strukturerad samarbetsform för att förverkliga dessa samarbeten.
39
Sammanfattningsvis har undersökningen visat ett begränsat antal lärares tankar kring samarbete mellan lärare i övriga ämnen och modersmålslärare. Deras åsikter om samarbetets möjligheter och hinder har också belysts. Tanken med denna undersökning har inte varit att skapa en generell bild av hur samarbetet ser ut i verkligheten. Vidare är undersökningen begränsad och jag kan därför inte dra några absoluta slutsatser kring samarbetet och de möjligheter och hinder som existerar för det. Undersökningen ger endast en begränsad insyn i hur just dessa lärare, på dessa skolor, ser på ett sådant samarbete. Vilka möjligheter och hinder just de ser och vilka tankar de har kring det.
Genom min undersökning har jag kommit fram till att samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen på skola A och B, är begränsat. I en av förberedelseklasserna är samarbetet mer aktivt. Majoriteten av de olika lärarna visade sig vara positiva till ett sådant samarbete och efterlyste gemensam planeringstid till det. Studien visade också olika möjligheter för samarbetet. De främsta möjligheterna lärarna kunde se var att samarbetet kanske kunde möjliggöra parallell ämnes- och språkutveckling för eleverna. Medan det främsta hindret för samarbetet de kunde se var bristen på tid.