Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt hur dessa elever upplever studie- och yrkesval. Det främsta som vi har kommit fram till är att det finns ett flertal faktorer som kan påverka och begränsa elever med NPF i deras studie- och yrkesval. Vad som poängterats ifrån våra informanter är att alla elever är unika och det är svårt att ge generella förklaringar till vad som ingår i elever med NPFs studie- och yrkesval. Vi är också medvetna om att det är problematiskt att generalisera NPF i vårt arbete, dock för att försöka ge förklaringar till studie- och yrkesval och vägledning för elever med NPF, behöver vi ändå till viss del ge allmänna slutsatser. Det är också viktigt att ha i åtanke att det inte går att generalisera människor över huvud taget. Det är något som vägledare behöver tänka på i studie- och yrkesvägledning, eftersom generaliseringar kan leda till stigmatisering.
I studie- och yrkesval hos elever med NPF finns det ytterligheter när exempelvis diagnoserna autism och ADHD har skilda beteenden och det finns skiftande åsikter och tankar hos dem, kring övergången från skola till arbete eller studier. Ideligen återkommer olika begränsningar som vi har identifierat och analyserat. Vad som kan poängteras är att det kan förekomma att NPF-diagnoser i sig inte innebär begränsningar, utan det kan oftast handlar om hur omgivningen eller samhället har skapat begränsande strukturer samt har åsikter om individen klarar av eller vad som lämpligt för dem. Angående detta kan vi även applicera Ali, Schur och Blancks (2011, 205) forskning som visar på att den sociala omgivningen kan göra inverkan på individers motivation eller engagemang i att arbeta.
41
Ali, Schur och Blanck’s (2011, 199, 201) beskriver även att personer med funktionsnedsättningar gör begränsningar och blir begränsande av de strukturer som finns i arbetslivet. De beskriver att arbetsplatserna inte är anpassade för personer med funktionsnedsättningar och kan leda till lägre sysselsättningsgrad. Desirée och Elisa förklarade att elever med NPF kan uppleva hinder eller begränsningar om arbetsplatser har störande ljus eller ljud. Det kan också vara andra föremål som utgör störningsmoment, som exempelvis frukt.
Dipeolu et al. (2013, 80) visar även att personer med ADHD har svårt att utföra sina arbetsuppgifter eller har svårt att göra prioriteringar om de upplever problem i arbetet. Desirée berättar att elever med NPF har svårt att se konsekvenser i olika arbetssituationer. Om något blir fel kan de plötsligt lämna platsen, utan att tänka på möjliga påföljder.
Söderberg (2014, 195-200) kom fram till i sin avhandling, att ungdomar gör begränsningar och kompromisser utifrån sina rörelsehinder. Självbilden och tro på sin egen förmåga blir riktlinjer för studie- och yrkesvalet. Liknande slutsatser kan vi dra då våra informanter menar att elever med NPF har lågt självförtroende, vilket kan påverka deras tankar kring studie- och yrkesval. Riksförbundet Attention (2015a) framhåller att prestationskrav och sociala krav kan leda till sämre självförtroende. Vi kan se genom vårt empiriska material att sociala förhållanden kan vara utmanande för elever med NPF.
Vägledare har stor betydelse för elever i byte från gymnasiet till arbetslivet (Krell och Pérusses 2012, 31-32). Vi har genom det empiriska materialet fått fram att elever med NPF oftast är rädda för vad som kommer hända efter gymnasiet. De vill veta i förväg vad som kommer att ske och de invanda strukturerna som skapats i skolan kommer att förändras och det kan upplevas som oroväckande. Vi har även fått fram att elever med NPF kan ha svårt att tänka i långa perspektiv utan tänker mer för stunden.
I likhet med Krell och Pérusses ser vi att vägledare har en viktig roll i att ge stöd, motivation och vägledning inför elevernas kommande framtid. Det skulle kunna vara att prata kring framtiden och hur eleverna ska kunna ta vara på möjligheter eller oförutsagda hinder. Även Dipeolu et al. (2013, 80) framhåller detta att vägledare har en viktig roll i att vara till hjälp för att personer ska kunna se bortom sina begränsningar eller negativa tankar kring arbete. Informanterna berättade att i studie- och yrkesval kan elever med NPF ha svårt att se flera alternativ som möjliga eller har ett snävt tänk och ser inte några tänkbara möjligheter. Frida nämnde att elever med NPF kan ha svårt att ta
42
beslut, vilken Dipeolu et al. (2013, 79-80) också visar genom sin forskning. Det centrala i vägledning är att skapa möjligheter och finna lösningar i svåra situationer (Hägg och Kuoppa 2007, 30). Vägledning handlar om att kunna vara till hjälp i att förstå, lösa eller ta beslut. Det handlar också om att den sökande kan behöva få en större uppfattning av sig själv och sin omgivning (Lindh 1988, 17, 19).
Socialstyrelsen (Kadesjö 2002, 17) poängterar att det är hela skolan som har ansvar för att elever med NPF ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att vägledare ska kunna ge en god och anpassad vägledning för elever med NPF behöver de inneha kunskap om detsamma. Detta framhåller flera av våra informanter att de har fått läsa in sig på NPF-diagnoser på egen hand eller haft kontakt med övrig personal. I studie- och yrkesvägledarutbildningen berörs inte vägledning för NPF, vilket ger yrkesverksamma vägledare eget ansvar att utveckla individuell studie- och yrkesvägledning för elever med NPF.
Elever med NPF kan uppleva att det kan vara ansträngande och påfrestande i nya möten eller samtal, framhåller Julin och Lorens (2012). Informanterna har en medvetenhet kring förhållningssätt när de träffar elever med NPF och hur de ska utföra sin vägledning på bästa sätt. Skolinspektionens rapport (2010, 22) visar däremot att det finns bristfällig studie- och yrkesvägledning för elever med funktionsnedsättningar. Vi tänker att det kan möjligtvis kan bero på att vägledare själva behöver söka upp kunskap eller metoder för studie- och yrkesvägledning. De informanter vi träffat har tillgodosett sig kunskap genom erfarenheter, nyfikenhet samt fortbildning.
Något som vi fått bekräftat genom vårt empiriska material är betydelsefulla faktorer som bör beaktas i arbete med studie- och yrkesvägledning för elever med NPF. Exempelvis berättar Eva Nordin-Olson (2010, 13, 38) att i samtal med individer med autism, ska språket vara tydligt och abstrakta och diffusa ord bör undvikas. Likaså framhåller informanterna att samtalen behöver ha tydlig struktur med goda rutiner. Samtalen ska gärna delas upp i kortare och lätthanterliga sektioner. Det ska vara ett tydligt språk med enkla ord och korta meningar.
Ytterligare något som har framkommit är att vägledare inte ska vara rädda för att använda praktiska metoder eller kreativa lösningar. I vissa fall kan det upplevas tryggare och mer avslappnat för eleven att ta en promenad med eleverna. Något som kan betonas extra är att studie- och yrkesvägledning ska ske utefter elevens individuella behov och förutsättningar oavsett diagnos eller inte, och de generella förklaringarna ger oss riktlinjer.
43