I uppfattningar av studie- och yrkesval hos elever med NPF, nämnde våra informanter att det kan vara svårt att generalisera individer eftersom alla är olika. För några elever kan det vara svårt att tänka på olika alternativ och ser endast ett yrke som tänkbart. Elever med NPF behöver mycket tid och det kan finnas en oro om vad som ska hända efter gymnasieskolan när invanda strukturer förändras.
Några faktorer som kan spela in på elevernas studie- och yrkesval är att de kan haft svår uppväxt i både skolan men även tillsammans med jämnåriga. Informanterna
34
beskrev också hur bakgrund och personer i omgivningen kan påverka individernas självkänsla och det i sin tur påverkar studie- och yrkesvalet.
I vägledningen använde informanterna sig av ett öppet förhållningssätt och poängterar betydelsen av tydlighet. I vägledningssamtal ska vägledaren hålla god struktur och anpassa sig efter elevens behov. Promenader eller samtal i bilen på väg till praktiken, kan vara bra miljöer där eleven känner sig bekväm och som kan ge goda samtal. Goda relationer ger också trygghet och underlättar i vägledningen.
35
8 Analys
I detta kapitel följer en analys av vårt resultat med hjälp av våra valda teorier och dess centrala begrepp. Analysen utgår ifrån vårt syfte vilket är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt hur dessa elever upplever studie- och yrkesval.
Vi kommer i analysen besvara våra frågeställningar. Först analyseras frågeställningen ” Hur beskriver vägledare att studie- och yrkesval upplevs av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? och följs av frågeställningen ”Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?”
Hur beskriver vägledare att studie- och yrkesval upplevs av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
Informanterna har nämnt att elever med NPF kan känna av flera faktorer som utgör begränsningar eller kompromisser i deras studie- och yrkesval. Både i ”The theory of circumcription and compromise” (Gottfredson 1981, 548) och i Careership (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-45) ingår begreppen begränsningar och kompromisser. De ger förklaringar till att studie- och yrkesval sker och påverkas av bland annat självbild, omgivningen och bakgrund. Dessa faktorer nämns också av våra informanter. Christian nämnde exempelvis att jämnåriga kan inverka på studie- och yrkesvalet hos elever med NPF. En sådan påverkan kan vara att elever med NPF har blivit mobbade i skolan. Det innebär en ständig begränsning och kompromiss för individen. Individens kompromiss och begränsning kan exempelvis vara att individen väljer bort liknande alternativ som de jämnåriga, på grund av rädsla att bli utsatt för mobbning igen. Omgivningen utgör även en begränsning när individen väljer bort sådana alternativ som egentligen är möjliga. Kompromiss innebär att individer väljer sådant som är ”gott nog” då personen egentligen kan välja något som är bättre (Gottfredson 2002, 106).
Resultatet i Söderbergs (2014, 195-200) avhandling, och som hon analyserar, är bland annat att ungdomar gör begränsningar och kompromisser utifrån sina rörelsehinder. Självbild och tro på sin förmåga kan vara några faktorer som inverkar i
36
val av studier eller karriär. Utöver att personerna blir begränsade i sina drömmar på grund av sina fysiska rörelsehinder, kan de även känna sig begränsade i och av omgivningen när det gäller materiella eller kommunikativa anpassningar.
Söderberg (2014, 198-199) ger slutsatser i sin avhandling om att ungdomar med rörelsehinder kan bli begränsade av signifikanta andra. Personer i omgivningen har en viktig roll i sitt sätt att ge ett gott bemötande. Likaså visade Frida att omgivningen påverkar. De personer som är kring individen utgör en kompromiss hos elever med NPF, i större utsträckning än vad diagnoser inom NPF gör. Hon framhöll också att många gånger har personer i omgivningen åsikter om hur eleverna ska välja i sina studie- och yrkesval. Det kan även vara samhället eller tillfälligheter som styr och påverkar. Vid detta kan begreppen aktör och fält från Careership appliceras (Bourdieu 1991, 127-128). Eleverna är aktörer som samverkar med andra aktörer på fältet. Det kan förklaras med att de inverkar och samverkar med varandra och det kan leda till kompromisser mellan dem. Den sociala samverkan kan alltså innebära en begränsning för individen om de andra aktörerna styr och påverkar hur de ska välja i olika situationer.
Begreppet habitus (Hodkinson och Sparkes 1997, 29, 33; Bourdieu 1991, 228) kan även ge perspektiv på att personer i omgivningen påverkar studie- och yrkesval. Beroende på hur elevernas uppväxt har sett ut, formas deras habitus, som i sin tur speglar vad individen har för preferenser eller tankar inför framtiden. Beatrice menade att elever med NPF kan ha vuxit upp i invecklade förhållanden eller haft rörig omgivning, vilket gör att tankar kring framtid känns besvärande. Således har elevernas bakgrund inverkan på deras studie- och yrkesval.
Andra begränsningar som kan påverka studie- och yrkesval är de resurser och premisser som elever med NPF behöver förhålla sig till i skolan. Det skulle kunna vara att eleverna har blivit placerade i rum intill sin klass. Eleven hamnar på så vis mellan stolarna i skolsystemet. Elevernas upplevelse i skolmiljön och undervisning inverkar på deras habitus och det som de tar med sig in i olika beslutsprocesser i framtiden.
Elisa och Desirée framhöll praktiska begränsningar i studie- och yrkesvalet hos elever med NPF. Det kan vara att de behöver anpassa sina val utefter miljö eller andra påverkansfaktorer, som exempelvis frukt eller lysrör, vilket kan störa deras fokus eller påverka dem på ett negativt sätt. Det kan möjligtvis påverka elevernas handlingshorisont, som Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) förklarar handlar om
37
vilka alternativ som visas som möjliga eller tänkbara när individen blickar framåt i sina studie- och yrkesval.
Självbild och bakgrund är faktorer som informanterna nämnde. I granskning av handlingshorisonten kan även individen beakta vissa kompromisser, då vissa tillgängliga alternativ väljs bort. Informanterna berättade att elever med NPF kan ha svårt att ta beslut eller att de kan vara bestämda i sina åsikter och har svårt att se andra alternativ. De kan vara enkelspåriga i sina tankar och ser endast ett specifikt yrke som tänkbart. Det skapar begränsning i deras studie- och yrkesval. En individs handlingshorisont kan också skapa begränsningar av personen själv. Individen kan alltså påverka sin handlingshorisont och det som individen själv upplever som möjligt.
Christian och Elisa nämnde att självbilden kan påverka vilka alternativ som individen ser som möjligt. NPF kan ha ett samband med dålig självkänsla och självförtroende, då eleverna kan känna sig annorlunda i skolvärlden. Gottfredson (1981, 546-457) säger att självkännedom inverkar på individers studie- och yrkesval. Individer vill göra val som ska kunna platsa in i deras självuppfattning. Det handlar både om att välja karriär för att uppfylla sin självbild men också för att skapa tillfredsställelse i sin självkänsla.
Det centrala, som informanterna har berättat, är att elever med NPF är olika individer och det är problematiskt att generalisera NPF, då det ingår flera olika diagnoser inom samlingsnamnet. Det framkommer att autism och ADHD skiljer sig åt. Individer med ADHD behöver intensiva stunder och när det handlar om studie- och yrkesval finns generellt inga begränsningar, utan de kan se fler alternativ som möjliga. De kan ha en övertro på sin egen förmåga som på så sätt kan skapa begränsningar i deras studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvalet kan bli svårare när flera alternativ behöver väljas bort.
I teorin Careership (Bourdieu 1991, 127-128) förklaras hur olika kapital påverkar det fält som individen rör sig i. För elever med NPF kan kapital vara betydelsefullt i hur deras möjligheter ser ut på fältet tillsammans med andra personer. Det kan vara exempelvis utbildningsbevis, vilket Elisa och Frida berättade, att NPF ibland kan innebära svårigheter att få godkända betyg eller få behörighet till vidare studier. Det kan ha samband med att eleverna oftast har starka specialintressen för vissa ämnen och mindre engagerad i andra.
38
Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
I resultatet framkommer det att vägledaren behöver tänka på vissa förhållningsregler med elever med NPF. Informanterna berättade bland annat att som vägledare behöver de vara lyhörda och tydliga i vägledningssamtalet. Det är viktigt att hålla en god struktur med goda tidsmarginaler. Egans (2010, 84-85) samtalsmodell kan användas på ett flexibelt sätt, genom att samtalets tre steg flyttas utefter var vägledningen kräver. Däremot poängterade informanterna att det är viktigt att hålla goda rutiner i vägledning med elever med NPF. Vilket gör att struktur i vägledningssamtalet är angeläget och bör inte erbjuda för stora skillnader mellan varje samtal.
Samtidigt som vägledningen behöver hålla rutiner och struktur behöver vägledare anpassa sig, vilket informanterna nämnde, att det är betydelsefullt att vara följsam, känna in samt anpassa sig för vad eleven säger och uttrycker sig. Likande samtalsfärdigheter visar Egan (2010, 39, 136, 162) också. Vägledaren behöver vara flexibel i sitt förhållningssätt för att kunna vägleda den sökande anpassat utefter deras behov. Vägledaren behöver därför lyssna in (aktivt lyssnande), klargöra och återspegla det som den sökande berättar.
Något som informanterna underströk var att det är bra att använda enkla och tydliga ord samt korta meningar när de kommunicerar med elever med NPF. På så sätt kan individen lättare följa med i vägledningsprocessen. Skämt eller skojfriska kommentarer gör individen osäker och bör därför undvikas. Något som tydliggör i samtalet är även att använda papper och penna för att rita eller skriva upp ord, berättar informanterna.
Det råder delade meningar bland informanterna, om hur väl sammanfattningar fungerar i vägledning. Sammanfattningarna kan både skapa förvirring bland några elever medan hos andra är det bra för att kunna stämma av för att alla parter i samtalet ska förstå varandra. Sammanfattningar eller så kallade summeringar är bra i vägledning och något som Egan förespråkar (Egan 2010, 201). Genom summeringar kan vägledaren hjälpa den sökande att se nya perspektiv och möjligheter. I relation till det, berättar informanterna att vidgande av nya perspektiv bör undvikas för elever med NPF. Eleverna är oftast bestämda med sina val och har svårt att tänka i nya banor. Det kan leda till att de blir oroliga eller förvirrade. Det kan begränsa elevernas handlingshorisonter och skapande av möjligheter i studie- och yrkesvägledning.
Vägledning handlar om att upptäcka nya möjligheter och skapa strategier för att uppnå sina önskade mål (Egan 2010, 68, 290). Däremot menar informanterna att samtal
39
kring olika alternativ kan skapa kaos hos elever med NPF. Vägledningen ska vara hanterbar för eleven och ska anpassas utefter individens behov och förutsättningar och kan alltså se olika ut beroende på vad som passar individen bäst. Värt att poängtera är att vägledning ska anpassas efter individen och inte efter diagnosen.
Något som är betydelsefullt i arbete med studie- och yrkesvägledning, är att lära känna eleverna och ha god relation med dem för att de ska känna sig trygga när de träffas och pratar i vägledningssamtal. Ett sätt att skapa goda relationer eller trygghet, kan vara att ha vägledningssamtal under en promenad eller i bilen, då detta kan vara en bekväm och trygg miljö för individen. Egan (2010, 5-7, 38, 42-43) framhåller även vikten av att skapa goda relationer för att vägledningen ska bli gynnsam. Han menar samtidigt att den sökande hela tiden ska behålla sitt ansvar. Likaså lyfte Christian fram att eleverna ska ta sitt ansvar i skolan och deras studie- och yrkesval.
8.1 Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns det faktorer som utgör kompromisser och begränsningar. Det kan vara omgivning, bakgrund och självbild som inverkar i studie- och yrkesval hos elever med NPF. Omgivningen kan vara andra personer, så som jämnåriga elever eller vuxna. Det kan också vara inverkan från miljö eller av den struktur som finns i skolan. Erfarenheter eller upplevelser i elevernas bakgrund kan påverka i deras studie- och yrkesval. Det kan vara kompromisser i uppväxten eller i skolundervisningen som de behövt förhålla sig till. Vidare har självbilden betydelse för hur elever med NPF tänker kring sina möjligheter i studie- och yrkesval.
I studie- och yrkesvägledning behöver vägledare anpassa sig efter elevens förutsättningar och behov. Det ska utformas på ett strukturerat och tydligt sätt som blir lätthanterligt för eleven. I studie- och yrkesvägledning är det också viktigt att skapa goda relationer för att eleven ska känna sig trygg.
40
9 Diskussion och slutsatser
Följande kapitel består först av en diskussion av vårt resultat inkluderade slutsatser. Vidare kommer vi ha en diskussion om arbetets utförande och metod samt en teoridiskussion. Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning.