Studie- och yrkesvalsprocessens möjligheter och begränsningar

Examensarbete

Studie- och yrkesvalsprocessens

möjligheter och begränsningar

En kvalitativ studie om vägledning och studie- och yrkesval för elever med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Opportunities and limitations of the process of

study- and careerchoices

A qualitative study of guidance and study- and careerchoices for students

with neuropsychiatric disabilities

Jenny Floberg

Linnéa Petersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2015-06-03

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Hilma Holm Fakulteten för

3

Sammanfattning

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nyckelord: studie- och yrkesval, vägledning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, begränsning och kompromiss

4

Förord

Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper, som medfört till att denna studie blev möjlig att genomföra. Vi vill tacka vår handledare för stöd under processen samt personalen på Malmö högskolas bibliotek för rådgivning och sökning efter litteratur som vi använt till vår studie. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott jobb och samarbete.

Uppsatsen har fördelats rättvist, då vi delvis har ansvarat för var sina delar. Jenny har ansvarat för kunskapsbakgrunden och tidigare forskning och Linnéa har ansvarat för metodkapitlet. Vidare har övriga kapitel i arbetet gjorts tillsammans.

5

Innehållsförteckning

3.1.1 ADHD och ADD ... 10

3.1.2 Autismspektrumtillstånd ... 10

3.1.3 Tourettes syndrom ... 11

3.2 Gymnasieskola eller gymnasiesärskola? ... 11

3.3 Vägledning ... 11

4 Tidigare forskning ... 12

4.1 Vad påverkar studie- och yrkesval hos personer med rörelsehinder? ... 12

4.2 Karriärtankar hos elever med ADHD ... 13

4.3 Yrkesval hos personer med funktionsnedsättningar ... 13

4.4 Vägledning för elever med funktionsnedsättningar ... 14

4.5 Sammanfattning av den tidigare forskningen ... 15

5 Teori och modell ... 16

5.1 The theory of circumscription and compromise ... 16

5.1.1 Begränsning ... 16

5.1.2 Kompromiss ... 17

5.2 Careership ... 17

5.2.1 Habitus ... 18

5.2.2 Handlingshorisont ... 18

5.2.3 Aktör, fält och kapital ... 18

5.3 Egans samtalsmodell ... 19

5.3.1 The Skilled Helper modellen ... 19

5.3.2 En god relation ... 19

5.3.3 Kommunikationsfärdigheter ... 20

5.4 Sammanfattning av teorierna ... 20

6 Metod ... 22

6

6.2 Analys av empiriskt material ... 24

6.3 Etiskt ställningstagande ... 25

7 Resultat ... 26

7.1 Sammanfattning ... 33

8 Analys ... 35

8.1 Sammanfattning ... 39

9 Diskussion och slutsatser ... 40

9.1 Resultatdiskussion ... 40

9.2 Utförande- och metoddiskussion ... 43

9.3 Teoridiskussion ... 43

9.4 Fortsatt forskning ... 44

Referenslista ... 45

7

1 Inledning

Studie- och yrkesvägledning ska vara anpassad för elevernas individuella behov och förutsättningar för att kunna vara till bästa stöd och hjälp i deras val- och beslutsprocesser. För att tillgodose eleverna behovsanpassad studie- och yrkesvägledning ska skolans personal inneha sådan kunskap och kompetens att de kan ge professionell hjälp (Skolverket 2013, 11-12). Vidare framhåller Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013, 23) att skolans personal ska ha kunskap om funktionsnedsättningar och de särskilda behov som behövs för studie- och yrkesvägledning. Med kunskap och kompetens kan personalen lyfta fram möjligheter eller ge stöd för att minimera eventuella svårigheter hos elever med funktionsnedsättningar.

På Studie- och yrkesvägledarutbildningen har vi haft ett flertal olika kurser om bland annat samtalsmetodik, vägledningsteorier, psykologi, ledarskap och pedagogik. Något som inte funnits med i utbudet av kurser, är studie- och yrkesvägledning för individer med funktionsnedsättningar eller särskilda behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi fått en inblick i att vi kommer möta personer med olika behov och det är betydelsefullt att kunna bemöta alla utifrån sina individuella förutsättningar.

Det finns också rapporter som visar på att vägledning brister för elever med funktionsnedsättningar. I Skolinspektionens rapport (2010, 22) framgår det att elever med funktionsnedsättningar får bristfällig studie- och yrkesvägledning och att de inte får det särskilda stöd och vägledning som de har rätt till.

Med det som bakgrund vill vi utveckla kunskapen inom detta område då vi som verksamma studie- och yrkesvägledare1 behöver kunskap för att ge behovsanpassad vägledning för elever med funktionsnedsättningar. ADHD-diagnoser har blivit fler de senaste åren och detta kan bero på en ökad medvetenhet i samhället (Danielsson 2011). Utifrån det vill vi rikta in oss på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi anser att detta är viktigt och aktuellt att undersöka hur vägledare arbetar med studie- och yrkesvägledning för att kunna bemöta deras behov.

1

8

2 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt hur dessa elever upplever studie- och yrkesval.

2.1 Frågeställningar

 Hur beskriver vägledare att studie- och yrkesval upplevs av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

 Hur arbetar vägledare med vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

2.2 Disposition

Uppsatsen är disponerad med en inledning i kapitel 1, med efterföljande syfte och frågeställningar i kapitel 2. Därefter i kapitel 3, ger vi en kunskapsbakgrund, som ger klargörande kring NPF samt förklaring av begreppet vägledning.

I kapitel 4 finns tidigare forskning som berör NPF och vägledning. Kapitel 5 innehåller de teorier som använts i arbetet och i kapitel 6 förklarar vi arbetets metod. Sedan presenteras resultatet i kapitel 7 som analyseras i kapitel 8. Arbetet avslutas med uppsatsens diskussion och slutsatser i kapitel 9.

9

3 Kunskapsbakgrund

I detta kapitel förklaras NPF och de diagnoser som går inom samlingsnamnet. Först ger vi en allmän beskrivning och information om NPF och sedan ger vi enskilda beskrivningar av de olika diagnoserna. I slutet av kapitlet ger vi även en kunskapsbakgrund om bestämmelser för vilken skola elever med NPF har rätt att gå i. Slutligen förklarar vi vad vägledning är och syftar till.

3.1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

NPF är ett samlingsnamn för diagnoserna ADHD, ADD, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom. De är närbesläktade och en person kan ha flera av diagnoserna. Riksförbundet Attention (2015a) är en intresseorganisation, som arbetar bland annat med projekt inom skola och arbetsliv för att informera om NPF. De förklarar att NPF är kopplat till hur hjärnan fungerar och arbetar.

På en generell nivå beskrivs ofta att personer med NPF behöver anstränga sig i sociala sammanhang. De kan även ha svårt att koncentrera sig eller att ta in flera intryck samtidigt. Genom att individer med NPF behöver fokusera och tänka mer, än personer utan diagnoser, blir deras vardag mer arbetsam och krävande (Johansson 2014).

Riksförbundet Attention (2015a) förklarar att symptom och vardag blir lättare för personer med NPF om de har förstående människor i sin omgivning. Det kan skapa prestationskrav och sociala krav i skolan som tydliggör symptomen. Som följd av det kan ungdomarna få sämre självförtroende och depression och då är stöd och vägledning från vuxna betydelsefullt för dessa elever.

I Socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna (Kadesjö 2002, 17) nämns att vuxna, däribland skolan, har ett gemensamt ansvar i att stödja utveckling hos individer med ADHD utifrån deras förutsättningar. Det innebär att de vuxna behöver få större kunskap kring diagnosen för att kunna ge hjälp och vägledning till eleven.

10

När det gäller kommunikation och möten, som är relevant ur ett vägledarperspektiv nämns också att personer med NPF kan uppleva samtal som obehagligt och svårt. De undviker att möta nya människor, och talar inte om sina inre känslor och tankar. Nämnvärt är att personer med NPF är individer med olika uttrycksätt och olika behov, därför finns inga generella förhållningsregler i samtal och möten med dessa personer (Julin och Lorenz 2012). Eva Nordin-Olson (2010, 13, 38) har skrivit en rapport för Socialstyrelsen där hon framhåller att tillsammans med barn med diagnosen autism behöver språket vara tydligt med korta meningar och med ord som inte är diffusa eller abstrakta. Frågor som börjar på var, när eller hur, kan vara mindre bra att använda, då frågorna behöver vara korta och konkreta.

3.1.1 ADHD och ADD

ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, innebär svårigheter i att koncentrera sig, fokusera, uppmärksamhet samt läs- och skrivsvårigheter. Personer med ADHD kan också ha svårt att sitta still, vilket kan leda till att överaktiviteten skapar utmattning eller passivitet. ADHD kan även uttryckas i svårkontrollerade känsloreaktioner och hinder i att lyssna och reflektera. ADD står för Attention Deficit Disorder, som innebär bland annat uppmärksamhetsproblem men jämfört med ADHD, ingår inte hyperaktiviteten (Riksförbundet Attention 2015b).

3.1.2 Autismspektrumtillstånd

Under samlingsnamnet autismspektrumtillstånd finns olika typer svårighetsgrader av autism, bland annat autistiskt syndrom och Aspergers syndrom. Personer med autismspektrumtillstånd upplever sociala sammanhang besvärliga och kräver stor ansträngning. Diagnoserna visas även genom specialintressen och svårigheter i snabba förändringar. Andra syntom för autismspektrumtillstånd kan vara skapande av fasta rutiner, lägger märke till detaljer snarare än helhet eller problem i att kommunicera (Bromark och Granat 2014).

11

3.1.3 Tourettes syndrom

Tourettes syndrom uttrycks i ”upprepade reflexliknande rörelser och läten som kallas tics” (Riksförbundet Attention 2015c). Detta kan märkas utav rörelser och grimaseringar i ansiktet och ner mot överkroppen. I skolåren kan Tourettes syndrom skapa svårigheter i att sitta still samt läs- och skrivsvårigheter (Ibid.).

3.2 Gymnasieskola eller gymnasiesärskola?

Elever med NPF går på nationella program på gymnasiet och gymnasiesärskolan. I skollagen framförs det att eleverna får gå på gymnasiesärskolan såvida de har autism eller autismliknande tillstånd tillsammans med ”en utvecklingsstörning eller en likande begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom” (SFS 2010:800).

3.3 Vägledning

Vägledning kan förklaras med ett samtal mellan en eller flera personer tillsammans med en professionell person. Det är ett samtal som handlar om att finna möjligheter eller hantera svårigheter i olika livssituationer (Hägg och Kuoppa 2007, 30)

De som söker vägledning har oftast gemensamt att de är i en situation eller står inför ett val som berör arbete eller studier, som de behöver hjälp med att lösa eller förstå. Vägledningsprocessen kan bli ansträngande när studie- och yrkesval görs i relation till komplikationer av sociala, fysiska eller psykiska svårigheter. Vägledning handlar många gånger om att den sökande behöver få en större uppfattning av sig själv och sin omgivning (Lindh 1988, 17, 19).

Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013, 12) förklarar att genom studie- och yrkesvägledning ska eleven bland annat få större medvetenhet om både sig själv och alternativ i studie- och yrkesval samt större kunskap i att ta beslut och genomföra dem.

12

4 Tidigare forskning

I vår sökning efter tidigare forskning har vi funnit material som visar på hur arbetsförhållanden kan se ut för personer med funktionsnedsättning. Däremot finns det mindre forskning kring studie- och yrkesval eller vägledning för personer med NPF. I sökresultaten var det svårt att finna forskning som berörde alla gemensamma diagnoser inom NPF. Vi blev tvungna att söka en diagnos i taget, men det gav oss emellertid inte heller stort utbud av tidigare forskning. Det begränsar således vår redovisning i detta kapitel men vi ser ändå att det kan vidga vårt perspektiv och ge nya infallsvinklar.

4.1 Vad påverkar studie- och yrkesval hos personer med

rörelsehinder?

Elisabet Söderberg (2014, 15) visar vilka faktorer som kan inverka i karriärprocessen hos personer med rörelsehinder. Avhandlingens frågeställningar berör rörelsehindrades studie- och yrkesval och hur det har påverkats av bland annat materiella förutsättningar och villkor, hur offentliga och privata personer i omgivningen inverkat och agerat, samt hur självuppfattning påverkat.

Avhandlingen gjordes genom kvalitativ undersökning, där rörelsehindrade personer berättade om sina upplevelser och erfarenheter kring sina studie- och yrkesval. Resultatet i avhandlingen, och som Söderberg (2014, 195-200) analyserar, är bland annat att ungdomar gör begränsningar och kompromisser utifrån sina rörelsehinder. Självbild och tro på sin förmåga kan vara några faktorer som inverkar i val av studier eller karriär. Utöver att personerna blir begränsade i sina drömmar på grund av sina fysiska rörelsehinder, kan de även känna sig begränsade i och av omgivningen när det gäller materiella eller kommunikativa anpassningar.

Söderberg (2014, 198-199) kommer fram till i sitt resultat att personer i omgivningen är betydelsefulla och har inverkan på självkänslan. Omgivningen kan vara överbeskyddande eller ge begränsande bemötande, vilket således påverkar arbetslivet.

13

Söderbergs avhandling kan bli överförbar till vårt arbete om vi ser till den del av resultatet som visar på att personer med rörelsehinder gör begränsningar och kompromisser i sina tankar kring studier och yrken utav olika anledningar, som bland annat självbild eller omgivning. Även om Söderberg avgränsade till rörelsehindrade, och att vi i detta arbete fokuserar på NPF, tänker vi att det kan finnas likheter kring att funktionsnedsättningar har påverkan på självbild och vidare i studie- och yrkesval.

4.2 Karriärtankar hos elever med ADHD

Abiola Dipeolu, Jessica Sniatecki, Cassandra Storlie och Stephanie Hargrave (2013, 80) undersöker i sin forskning attityder och negativa tankar om karriär hos personer med ADHD. De har gjort en kvantitativ studie i USA, med gymnasieelever med ADHD. Syftet var att undersöka hur sambandet ser ut mellan karriärutveckling och attityder samt negativa tankar i karriären hos gymnasieelever med diagnosen ADHD. Författarna nämner att personer med ADHD kan uppleva problem i arbete, då det kan vara svårt med koncentration, tidsplanering eller göra prioriteringar samt utföra uppgifter. Personer med ADHD kan ha svårt att ta beslut om karriär, i vilket vägledaren kan vara med och identifiera negativa tankar eller inställningar och hjälpa personen att se bortom sina begränsningar (Dipeolu et al. 2013, 79-80).

I undersökningens slutsats framkommer det att elevernas yrkesidentitet påverkas av attityder och kompetens samt av deras engagemang och ångest. Med det som vetskap kan vägledaren arbeta mer anpassat för eleven och se behoven för att eleven ska kunna utveckla sin yrkesidentitet (Dipeolu et al. 2013, 82).

Denna forskning är applicerbar till detta arbete då den visar olika faktorer som inverkar på individers yrkesidentitet och karriärtankar, som exempelvis svårigheter i koncentration, prioriteringar eller ta beslut. Ångest och attityder kan också påverka.

4.3 Yrkesval hos personer med funktionsnedsättningar

Muhammad Ali, Lisa Schur och Peter Blanck (2011, 199, 201) har i sin forskning haft syfte att undersöka om personer med funktionsnedsättning vill arbeta, och i så fall, vilka

14

typer av arbete som de är intresserade av. De har använt sig av en nationell undersökning i USA från 2006 där vuxna personer har svarat på en enkät kring värderingar och prioriteringar i arbete. I enkäten deltog personer både utan funktionsnedsättningar samt personer med olika funktionsnedsättningar som påverkar hörsel, syn, rörelse eller mentalt.

Ali, Schur och Blanck (2011, 200-201) visar i sin artikel att personer med funktionsnedsättningar har lägre sysselsättningsgrad i jämförelse med personer utan funktionsnedsättningar. Olika anledningar till detta kan vara att personer med funktionsnedsättningar får otillräckligt med aktivitetsstöd, lägre utbildning, fördomar hos arbetsgivare eller att arbetsplatserna inte är anpassade för dem. Personer med funktionsnedsättningar kan även behöva anpassade arbetstider då de möjligen inte klarar eller orkar arbeta hela dagar. Det kan innebära att de får deltidsanställning eller tillfällig anställning, vilket kan leda till lägre inkomst och vidare påverka i vilken grad de kan uppfylla sina grundläggande behov.

Resultatet för vad personer med funktionsnedsättningar anser om arbete, påvisar att det inte finns någon skillnad i jämförelse med personer utan funktionsnedsättningar. De har lika synsätt till vikten av inkomst, arbetssäkerhet och andra värderingar i arbete. Båda dessa grupper vill ha arbetssysselsättning, däremot visar resultaten på att personer med funktionsnedsättning, till viss grad, söker mindre aktivt efter arbete på grund av lägre optimism då omgivningen speglar fördomar och diskriminering om deras förmåga. Personer med funktionsnedsättningar är inte sysslolösa på grund av ovilja, utan önskar sig arbete i lika stor grad som andra (Ali, Schur och Blanck 2011, 199, 205-206).

Vi kan använda denna forskning då den visar på hur omgivningen möjligtvis påverkar eller skapar hinder i arbetslivet eller i studie- och yrkesval. Resultatet visar att viljan är detsamma och vi tänker att det är omgivningen som kan avgöra motivationen eller inställningen till arbete hos personer med funktionsnedsättningar.

4.4 Vägledning för elever med funktionshinder

Megan Krell och Rachelle Pérusse (2012, 30) lyfter fram i sin artikel att elever ska få samma tillgång till vägledning och den ska utföras likvärdigt oavsett individ. De visar även att elever med autism kan uppleva svårigheter i sociala sammanhang eller

15

bekymmer i sina studier samt institutionella hinder i övergången från gymnasiet till vidare studier eller arbete.

Krell och Pérusses (2012, 31-32) vill i sin forskning undersöka hur vägledare på gymnasium kan tillhandahålla rättvis vägledning i studie- och yrkesval för elever med autism. Insamlandet av det empiriska materialet skedde genom gruppintervjuer där 22 personer deltog som genom sina arbeten jobbar med eller är i kontakt med elever med autism. Det som bland annat framkommer i undersökningen är att vägledare är betydelsefulla för elever med autism i övergångsperioden från gymnasiet till vidare studier eller arbete. Vägledare kan vara med och hjälpa elever att förstå sina funktionshinder och fokusera på sina styrkor samt att uppmuntra och hjälpa dem att bli självständiga. Vad som poängteras är att vägledning inför övergången till eftergymnasiala studier eller arbete behöver startas och planeras tidigt. Vägledaren behöver även ge information och vara till stöd i att göra informationen mer konkret och lätthanterligt för eleverna med autism (Krell och Pérusse 2012, 35-36).

Viktiga delar som kommer till användning i forskningens resultat, är att vägledare är betydelsefulla i övergången mellan skola till arbete eller vidare studier. Vägledare behöver hjälpa eleverna att ge stöd och motivation för att fokusera på de möjligheter som finns.

4.5 Sammanfattning av den tidigare forskningen

Den tidigare forskningen är applicerbar till vår studie då den bland annat visar vad som är viktigt i studie- och yrkesval både hos personer med rörelsehinder och funktionsnedsättningar. Söderberg poängterar att ungdomar med rörelsehinder begränsar sig eller gör kompromisser i sina studie- och yrkesval. Den tidigare forskningen visar även att omgivningen är viktig i skapandet av självkänsla och motivation för val av arbete. Forskningen tar även upp, att personer med funktionsnedsättningar kan bära på tankar eller attityder som begränsar dem i sina karriärval. Vid detta pekar Dipeolu et al. och Krell och Pérusse på att vägledare behöver anpassa sig i vägledning för denna målgrupp, för att vara till stöd och synliggöra möjligheter.

16

5 Teori och modell

I det här kapitlet tar vi upp teorier som vi ser som relevanta för vår studie och som är betydelsefulla och ger förståelse för vårt resultat. För att analysera vårt resultat som berör studie- och yrkesval har vi valt att utgå ifrån ”The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson och Hodkinson och Sparkes teori Careership, som ger förklaringar kring studie- och yrkesval genom bland annat begreppen begränsningar, kompromiss, habitus, handlingshorisont, aktör och kapital. Vidare tar vi även upp Egans samtalsmodell som relaterar till vägledares arbete med vägledningssamtal. I denna modell ligger fokus vid viktiga förhållningssätt och samtalsfärdigheter som är lämpliga i vägledningssamtal.

5.1 The theory of circumscription and compromise

”The theory of circumscription and compromise” av Linda Gottfredson (1981, 548) handlar om förklaringar till ungdomars karriärutveckling och att yrkesval görs genom begränsningar och kompromisser genom uppväxten. Ungdomar väljer yrken utefter deras självkännedom och tillfredsställelsen av yrkesval ska stämma överens med individens självuppfattning. De kan även göra yrkesval som uttrycker vem de önskar vara. I sin självuppfattning, självbild och yrkesval finns olika faktorer som inverkar, så som social klassbakgrund, genus, yrkesintressen och värderingar (Gottfredson 1981, 546-547). Vidare går vi djupare in på begränsningar och kompromissar i studie- och yrkesval då vi anser att de är två betydelsefulla faktorer som är relevanta i vår uppsats.

5.1.1 Begränsning

Begränsning är som en process där individen väljer bort oacceptabla yrkesval av det som egentligen är möjligt i karriären. Yrkesval görs utifrån vad som upplevs bekant och tillgängligt. Information och tankar blir mer abstrakta i äldre åldrar, vilket också kan

17

utgöra begränsning. Begränsningar innebär därför att individer väljer bort alternativ som inte är adekvata. Denna bortsortering sker framförallt utifrån sin könstillhörighet, sedan den sociala tillhörigheten och slutligen utifrån sitt intresse (Gottfredson 2002, 92-95).

5.1.2 Kompromiss

Att kompromissa är en process då ungdomar ger upp alternativ som de föredrar och väljer istället andra utvägar som uppfattas mer tillgängliga. Detta benämner Gottfredson med att individens väljer det som upplevs ”gott nog”, även om det möjligtvis finns bättre valmöjligheter. Hur stor kompromiss individen gör vid ett yrkesval beror på genus, prestige och utifrån vilka arbetsuppgifter det innebär (Gottfredson 2002, 100-106; Gottfredson 1981, 575).

5.2 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, 29-30) teori Careership är en sociologisk teori som beskriver olika faktorer som påverkar beslutsfattande av studie- och yrkesval. Teorin har sitt ursprung från Pierre Bourdieus teori där begreppen habitus, aktör, fält och kapital finns med (Bourdieu 1991, 127-128). Hodkinson och Sparkes (1997, 34) har således utvecklat tankarna kring dessa begrepp och ger ytterligare förklaringar kring beslutsfattande i karriären genom att lägga till begreppet handlingshorisont.

Careership kan förklaras och sammanfattas genom tre dimensioner som samspelar med varandra. Den första är att individen gör pragmatiskt rationella beslut utifrån sitt habitus. Val görs då med hjälp av de erfarenheter och information som individen har samlat på sig samt vad som ses som möjligt. Pragmatiskt rationella beslut innebär även att individen grundar sina val på ofullständig information, som skapats av individens bakgrund och erfarenheter. Den andra dimensionen i Careership är att individen påverkas av interaktion med andra och deras resurser och innehav av olika kapital påverkar beslut i arbetslivet. Den tredje dimensionen handlar om att individen gör beslutsfattande i samband med förändringar genom livets olika skeden (Hodkinson och Sparkes 1997, 29, 33).

18

5.2.1 Habitus

Habitus är vad en individ är inlärd och uppväxt med, så som värderingar, preferenser, och tankar. Habitus formas och utvecklas inte bara av individen själv, utan kan förändras i interaktion med andra personer i omgivningen. En person kan delvis gå utanför sitt habitus, som ständigt finns med ifrån uppväxten (Bourdieu 1991, 89, 133-134, 228).

5.2.2 Handlingshorisont

Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar i teorin Careership, att det finns flera faktorer som inverkar i individers val i arbetslivet. Tillsammans med habitus, påverkas även individens handlingshorisont, som ger riktlinjer för vad som upplevs möjligt eller tänkbart. Författarna framhåller även att en individs handlingshorisont är segmenterad, vilket innebär att personer lever i strukturer som skymmer eventuella möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Det kan vara faktorer så som kön, klass eller etnicitet, som utövar begränsningar för individen. Handlingshorisonten behöver inte endast formas utav vad som finns tillgängligt för individen, utan individen själv kan skapa sin egen begränsning i vad som upplevs möjligt.

5.2.3 Aktör, fält och kapital

Begreppen aktör och fält förklarar hur individer är aktörer som rör sig tillsammans med andra aktörer inom olika fält, dvs platser. Inom olika fält finns sociala positioner att förhålla sig till och som styr fältets struktur. Dessutom påverkar olika kapital individers tillgång till olika fält. Beroende på hur mycket kapital en individ har med sig in i ett fält, resulterar detta i vilka möjligheter och maktposition personen har i relation med andra (Bourdieu 1991, 127-128).

19

5.3 Egans samtalsmodell

Gerard Egan (2010, 5) har framtagit samtalsmodellen ”The Skilled Helper” som är en lösningsfokuserad vägledningsmetod som syftar till att utveckla möjligheter hos den sökande. Detta är inte en teori, utan ett sätt att arbeta utifrån i vägledning.

Modellens förhållningssätt är centrerat kring att hantera problem och utveckla strategier och möjligheter i vägledningsprocessen (Egan 2010, 5, 68, 290). Metoden ger riktlinjer och kommunikationsfärdigheter för att genomföra professionella vägledningssamtal. Vi ser att Egans samtalsmodell är till hjälp för att strukturera upp vägledningssamtal samt att Egan poängterar vägledarens roll i samtalet.

5.3.1 The Skilled Helper modellen

Egans (2010, 72-79) metod består av tre steg där det första handlar om att kartlägga den sökandes nuvarande situation. I det andra steget hjälper vägledaren den sökande att finna ett mål för att lösa sitt problem eller uttala hur den önskade situationen ser ut. Det tredje steget består av att den sökande ska utveckla strategier för att nå och lyckas med sitt uppsatta mål eller förändring.

Egan (2010, 84-85) poängterar att vägledaren ska använda metodens tre steg på ett flexibelt sätt. I samband med att människor är unika och har olika behov behöver även de tre stegen anpassas efter var den sökande är. Under vägledningsprocessen kan alltså vägledaren och den sökande röra sig fram och tillbaka mellan de tre stegen.

5.3.2 En god relation

Egan (2010, 5-7, 38, 42-43) lyfter fram att vägledningsprocessen är ett gemensamt ansvar, där det är den sökande som är i fokus och vägledaren ska bidra till att den sökande får upptäcka och utveckla sina outnyttjade resurser. Med en god relation mellan den sökande och vägledaren arbetar båda för att komma framåt i vägledningsprocessen, likväl ska den sökande hela tiden behålla sitt ansvar för sin situation. Sökanden har olika typer av behov, vilket vägledaren och den sökande skapar i olika typer av relationer. Vägledaren behöver därför vara flexibel för att kunna vägleda på olika sätt (Egan 2010, 39).

20

5.3.3 Kommunikationsfärdigheter

Egan (2010, 136) beskriver flera kommunikationsfärdigheter som vägledaren bör tillämpa under en vägledningsprocess. Vägledningen ska utformas i en dialog där ”aktivt lyssnande” är en grundstomme för att skapa förståelse och en hjälpande relation. Utöver att lyssna efter ord som uttalas, handlar det också om lyssnande efter den sökandes känslor, sinnesstämning och humör. Vägledaren återspeglar, konkretiserar, klargör, summerar och utmanar på ett empatiskt sätt, på det som uppfattas och vad den sökande berättar (Egan 2010, 131, 144, 162, 201).

Genom kommunikationsfärdigheter kan vägledaren få den sökande att upptäcka nya perspektiv och synsätt. Kreativitet är också betydelsefullt för att vägledningen ska bli givande för den sökande. Vägledaren kan motivera och vägleda genom att hjälpa den sökande att vara kreativ och se nya möjligheter och få syn på flera lösningar på ett problem (Egan 2010, 226, 308-309).

5.4 Sammanfattning av teorierna

De teoretiska utgångspunkterna ser vi som verktyg för att analysera vårt empiriska material. ”The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson och Careership kommer till användning i förståelse av studie- och yrkesval, medan Egans samtalsmodell ger riktlinjer för hur vägledning kan se ut för att hjälpa personer i sina studie- och yrkesval.

Gottfredson visar på att det finns ett flertal aspekter som är involverade i individers studie- och yrkesval. Teorin visar att val av yrke är en process som utgår bland annat från sin självuppfattning och består av begränsningar och kompromisser. Om vi ser till vårt arbetes syfte, så kan vi analysera våra resultat genom dessa begrepp. De kan ge en förståelse för olika faktorer som påverkar i studie- och yrkesval.

I vår analys kommer vi även använda teorin Careership som visar på hur studie- och yrkesval görs i relation till sitt habitus, så som bland annat uppväxt och interaktion med omgivningen. Aktörer och handlingshorisont är också något som inverkar på studie- och yrkesval då det påverkar vilka möjligheter som finns tillgängliga eller inte. Beroende på hur den sociala omgivningen ser ut, skapas chanser eller tillgängligheter som inverkar på framtida val.

21

Vid en jämförelse av Careership och ”The theory of circumscription and compromise” finner vi att det är liknande perspektiv i de båda teorierna. De båda är sociologiska och beskriver påverkansfaktorer på individers studie- och yrkesval. De båda teorier berör bland annat att individer gör kompromisser och begränsningar i sina studie- och yrkesval. ”The theory of circumscription and compromise” och teorin Careership framhåller även att genus, social klass och etnicitet inverkar i studier och yrken, dock är detta något som vi väljer att inte fokusera på i denna uppsats.

Egans samtalsmodell förklarar en samtalsprocess, som ska leda till att den sökande kan upptäcka möjligheter och strategier i sina studie- och yrkesval och kunna komma framåt i sina funderingar och tankar. De sökande har olika behov, vilket kräver att vägledaren är tillmötesgående och flexibel för att kunna utföra vägledning på olika sätt. Vi tänker att Egan är relevant främst för de kommunikationsfärdigheter som han lyfter fram som passande i vägledningssamtal.

22

6 Metod

För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss utav kvalitativ metod och en så kallad strukturerad intervju. Den strukturerade intervjun, beskriver Larsen (2009, 46, 83) innebär att frågorna är bestämda i förväg och att alla informanter får samma frågor samt kommer i en särskild ordning. I den strukturerade intervjun använde vi en intervjuguide med färdiga frågor som utgick ifrån uppsatsens frågeställningar och teorier. Med hjälp av intervjuguiden kunde vi fokusera och strukturera intervjun till att kretsa kring ämnet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt hur dessa elever upplever studie- och yrkesval. Trost (2010, 32) framför att om forskaren är intresserad av att skapa förståelse kring människors tankesätt, resonemang eller upptäcka handlingsmönster, är kvalitativ metod användbar. Vidare förklarar Larsen (2009, 22) att den kvalitativa metoden är lämplig eftersom den handlar om icke-siffermässiga egenskaper i det som undersöks samt ger en djupare förståelse och en helhet av undersökningsområdet. Vi tänkte att den kvalitativa metoden kunde ge oss en bild av hur vägledare upplever studie- och yrkesval hos elever med NPF. Informanterna kunde i intervjuerna berätta mer ingående kring vilka möjligheter och hinder som finns för dessa individer.

Om vi jämför med den kvantitativa metoden handlar den däremot om att undersöka exempelvis antal eller vanliga förekommanden (Trost 2010, 32). Den kvantitativa metoden ger möjligheter till generaliseringar och fördelar i jämförande av material. De olika metoderna skiljer sig även åt då den kvantitativa metoden utgår ifrån att kunna ge förklaringar och den kvalitativa metoden handlar om att skapa förståelse (Larsen 2009, 24). I vårt val av kvalitativ metod, gav det oss möjlighet att ställa följdfrågor i intervjun och vi ville få fram en djupare förståelse. Vi ansåg att intervjuer var mer användbart än det kvantitativa angreppssättet.

Det finns både för- och nackdelar med att använda kvalitativ metod. Fördelarna är att studien har stor flexibilitet och dess faser flyter samman på ett bra sätt. Forskaren kan gå på djupet i en intervju och ställa följdfrågor till informanterna. Ytterligare ett plus

23

med metoden är validiteten, de intervjuade kan bli friare och de kan lättare ge förklaringar (Larsen 2009, 24-27). Nackdelar med den kvalitativa metoden är att studien inte går att generalisera. Det är mer tidskrävande att samla in data jämfört med den kvantitativa metoden. Individerna är inte alltid sanningsenliga i kvalitativ studie, eftersom det kan vara lättare att vara ärlig i en enkät än ansikte mot ansikte i en intervju (Larsen 2009, 27).

Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig undersökningen är. Larsen (2009, 81) beskriver att om en studie har hög reliabilitet innebär det att en annan forskare ska kunna göra samma undersökning igen. Om forskarna använder sig av enkäter är tydlighet viktigt för att få hög reliabilitet. I intervjuer kan även informanten påverkas av den som intervjuar eller i vilken situation de är i. Thurén (2007, 26) poängterar att reliabilitet handlar om att tillfälligheter inte ska kunna påverka materialet. För att undersökningen ska kunna utföras fler gånger ska den utföras korrekt och inte utlämnas åt slumpen. Däremot framför Trost (2010 s132) att intervjusvar kan skilja sig åt i och med att människor lever i en process där vi erfar nya perspektiv och situationer. Stärkande av reliabilitet handlar också om ett noggrant arbete kring material genom att hålla reda på intervju- och observationsdata (Larsen 2009, 81).

Vi anser att vi arbetat för att säkerställa så god reliabilitet som möjligt. Vi har varit noggranna i både insamlandet av vårt empiriska material och i hanteringen av detsamma. Vi har även arbetat för att vår undersökning kan inneha god validitet. Validitet innebär hur giltig och trovärdig undersökningens insamlade data är. Det innebär att insamlandet av material berör det som är relevant för studien (Trost 2010, 133). En kvalitativ metod har oftast högre validitet än kvantitativ metod och det beror på att forskarna kan förändra frågeställningarna om det behövs (Larsen 2009, 80-81).

I vår undersökning började vi med att läsa in oss på ämnet. Därefter skapade vi en intervjuguide utifrån vårt syfte, frågeställningar, tidigare forskning samt teorier. För att underlätta vår analysering av det empiriska materialet spelade vi in alla intervjuer med diktafon för att sedan transkribera dem. Vi har sedan valt ut särskilda delar av de transkriberade intervjuerna som var relevanta för vårt syfte och frågeställningar.

24

6.1 Urval

Vi har intervjuat sex vägledare. Totalt bokade vi sju intervjuer, då en intervju ställdes in. Det urval vi använt oss av i vår studie är det godtyckliga urvalet samt snöbollsmetoden. Det godtyckliga urvalet visar Larsen (2009, 77) är ett urval där forskaren väljer informanter utefter kategorier, såsom exempelvis ålder, kön eller geografisk spridning. Däremot har vi i vårt urval valt att inte ta i beaktande dessa faktorer utan vår utgångspunkt för vårt godtyckliga urval var att vägledarna skulle inneha information, kunskap eller erfarenhet kring elever med NPF. Vi ville även att informanterna skulle utgå ifrån gymnasieskolor eller gymnasiesärskolor, då det är den ålderskategori valt för elever med NPF. Elever med NPF kan gå på både gymnasieskolor och gymnasiesärskolor och därför valde vi att intervjua vägledare från båda dessa skolformer.

Vidare innebär snöbollsmetoden att forskarna tar kontakt med personer som har, eller kan ha, goda kunskaper om ämnet som ska undersökas. Forskarna kan få tips av dessa personer om andra informanter, som kan vara lämpliga att prata med för att kunna besvara syftet (Larsen 2009, 78). Vi tog kontakt med vägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor, där några gav vidare förslag på andra vägledare som kan tänkas ha erfarenhet kring NPF. I vårt sökande efter möjliga informanter frågade vi dem om de ville ställa upp på intervju och de fick möjlighet att tacka ja eller nej utefter om de ansåg sig kunna svara inom vårt valda område.

6.2 Analys av empiriskt material

Vi har använt oss utav induktivt angreppssätt, med detta förklarar Larsen (2009, 22) att forskaren vill få en helhetsförståelse och man undersöker inte teorins hållbarhet med hypotestestning. I analysering av vårt empiriska material har vi använt oss av innehållsanalys, där materialet tolkas, kodas och granskas för att sedan kunna uttyda mönster eller processer (Larsen 2009, 101-102). I vår kodning av de transkriberade intervjuerna sökte vi efter mönster och likheter mellan våra sex intervjuer. På så sätt fann vi fyra teman som var applicerbara till våra frågeställningar. Utifrån dessa teman har vi arbetat med materialet. Vi har både reducerat och systematiserat det för att det ska

25

kunna bli hanterbart och analyserbart. Dessa teman blir således utgångspunkten i vår resultatredovisning.

6.3 Etiskt ställningstagande

I början av processen hade vi elever med NPF eller ADHD som urvalsgrupp. Om vi hade intervjuat individer med NPF skulle det kunna vara en känslig urvalsgrupp, då de besvarar arbetets syfte och frågeställningar utifrån egna erfarenheter och på så vis försvåras hanteringen av de forskningsetiska principer vi utgått ifrån. Etiken påverkade därför att vi ändrade urvalsgrupp och valde således att intervjua vägledare, som kan ge förklaringar kring vårt syfte och frågeställningar från ett perspektiv utifrån.

Vi har följt forskningsetiska principer för humanistisk- samhällsvetenskap forskning. Utifrån det har vi utgått från följande; det så kallade informationskravet handlar om att vi har informerat forskningens deltagare om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. När vi skickade ut förfrågan till våra informanter via mail, var vi alltså tydliga med arbetets syfte. Deltagarna i undersökningen har själva fått bestämma över sin medverkan, det så kallade samtyckeskravet. I beaktande av konfidentialitetskravet har vi förvarat uppgifter och personuppgifter på ett sådant sätt att andra inte kan ta del utav dessa. I hänsyn till nyttjandekravet har vi använt uppgifter om enskilda personer enbart till vårt forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002, 7-14).

26

7 Resultat

I följande kapitel redovisar vi vårt empiriska material med de mönster som vi kunnat utläsa. Tillsammans med arbetets syfte, frågeställningar och intervjufrågor har vi plockat ut fyra teman som vi visar resultatet i - beskrivning av NPF och dess påverkansfaktorer, uppfattningen av attityder till studie- och yrkesval hos elever med NPF, studie- och yrkesvägledning samt vägledningsverktyg.

Vi har gett våra informanter fiktiva namn som börjar på A, B, C, D, E och F. Vi presenterar dem var för sig och redovisar deras arbetsuppgifter. Därefter sammanställer vi deras svar tillsammans under våra valda teman.

Citaten i resultatet ger en förenklad förklaring kring olika tankemönster. Vi tänker att det kan vara viktigt att ha i åtanke att informanterna svarar på specifika frågor om särskilda diagnoser, vilket kan leda till vissa generaliseringar.

Amy

Amy arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola där hon ansvarar för tre nationella program med 260 elever.

Arbetsuppgifter: Amys arbetsuppgifter är samtal, mailhantering, informations- och

inspirationsdagar och mässor. I vissa perioder är det mer samtal, som vid ansökan till högskolor där samtalen har ett mer framtidsfokus. Hennes arbete handlar också om struktur, planering och om att ha ett organisationstänk.

Beatrice

Beatrice arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola där hon har ansvar för två nationella program, individuellt alternativ inom Introduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan. Totalt har hon 500 elever.

Arbetsuppgifter: Beatrice jobbar mestadels med elevernas studieplaner och ser till att de

läser rätt kurser. Mycket fokus ligger på de elever som går sitt sista år på gymnasiet eller gymnasiesärskolan. För de eleverna hjälper hon dem med övergången från skola till arbete eller vidare studier, i vilket hon jobbar med olika ansökningar till skolor eller inskrivning på Arbetsförmedlingen.

27 Christian

Christian arbetar som studie- och yrkesvägledare på Introduktionsprogrammet och fem andra nationella program på en gymnasieskola. Totalt har han 254 elever.

Arbetsuppgifter: Christians arbetsuppgifter är att finna lösningar på individnivå och det

kan handla om kursbyten, förändringar och förskjutningar i planeringar samt koppla ihop åtgärder och insatser för att det ska stämma i nästa led. Christian har också externa kontakter med exempelvis Arbetsförmedlingen.

Desirée

Desirée arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasiesärskola där hon har 28 elever.

Arbetsuppgifter: Desirées främsta uppgifter är att planera elevens framtid med att ta

fram praktikplatser och emellanåt är hon med eleverna ute på plats. Desirée samverkar med Arbetsförmedlingen samt andra myndigheter.

Elisa

Elisa arbetar som studie- och yrkesvägledare på Introduktionsprogrammet på en gymnasieskola, där hon har 250 elever.

Arbetsuppgifter: Elisas arbetsuppgifter handlar mest om förberedelser och uppstart för

eleverna på gymnasiet. Hon arbetar också med vägledning kring olika val inför och under gymnasiet samt studieplanering. Elisa berättar att hon är som spindeln i nätet då hon har mycket kontakt med föräldrar och övrig personal och med andra vägledare på grundskolor och på vuxenutbildningar.

Frida

Frida arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola där hon ansvarar för tre nationella program med 650 elever.

Arbetsuppgifter: Frida berättar att hon upplever att hon gör många olika saker som

vägledare, men främst träffar hon elever och har vägledningssamtal. Hon sitter även med i elevhälsoteam, där de pratar om elever som behöver extra stöd eller göra ändringar i sina studier. I hennes arbetsuppgifter ingår även att registrera individuella val och ändra i studieplaner.

28 Beskrivning av NPF och dess påverkansfaktorer

Informanterna poängterade att det är svårt att generalisera elever med NPF, då alla är olika. Elisa poängterade att eleverna är individer och är inte sin diagnos, därför blir det svårt att göra generaliseringar. Frida menade även att det är svårt att urskilja något gemensamt mönster. Vissa elever kan vara långt ut på autismspektrat och andra långt ut mot ADHD.

Det är svårt att bunta dem, om man tänker de som är långt ut på autismspektrat kontra dem som kanske har ADHD. Det är jätte stor skillnad (Amy)

Det är ganska stor skillnad om du har ADHD eller om du har autism. Det är stora skillnader (Beatrice)

Trots att det är svårt att göra generaliseringar så lyfte informanterna fram en del faktorer som de menade är betydelsefulla. Det kan vara att elever med ADHD vill att det händer något nytt hela tiden och har gärna intensiva stunder när det passar för dem. Elever med NPF kan skilja sig åt då några av dem har övertro på sin egen förmåga och att det kan vara besvärligt att se sina begränsningar. Medan andra har ångest och rädsla för att göra fel. Några vill veta i förväg vad som kommer att ske.

NPF kan ha samband med dålig självkänsla och självförtroende, på grund av att individerna kan känna sig annorlunda eller kan ha misslyckats i skolan. Det behöver inte vara faktorer som tillhör NPF, men som ändå kopplat till problematiken. Beatrice berättade att elever med NPF kan ha haft eller har, en trasslig uppväxt eller rörig omgivning, vilket kan skapa oroligheter och svårigheter i deras övergång från skola till arbetsliv eller fortsatta studier.

Enligt Desirée kan det saknas konsekvenstänk i olika arbetssituationer när exempelvis något går fel. Eleven kan lämna sin praktikplats utan att tänka på konsekvenserna. Eleverna kan vara begränsade i arbetslivet om det finns mycket ljud eller dofter. Desirée berättade att någon elev inte kan vara nära frukt, vilket innebär att affärer och personalrum kan hindra individens arbetsmöjligheter. En annan elev kan behöva ha sin egen toalett och kan således inte dela toalett med andra. Vidare menade Elisa att eleverna kan bli distraherade och begränsade av ljus från lysrör, ljud från fläktar, vilket skapar hinder för dem.

29

Uppfattningen av studie- och yrkesval hos elever med NPF

Informanterna gav förklaringar till tankegångar eller faktorer som kan inverka på studie- och yrkesval hos elever med NPF. Något som framkommer är att elever med NPF oftast är beslutsamma och kan uppleva att det är förvirrande att fundera på andra alternativ.

Frida berättade att elever med NPF kan ha svårt att lämna in saker i tid, så som blanketter. För en del kan det vara besvärligt att ta beslut och lämna in en ansökan. I beslutsprocessen kan de ha många åsikter och tankar. Beatrice berättade samtidigt att flera av eleverna redan har gjort sina studie- och yrkesval då de sökt till gymnasiet och det valet är de oftast bestämda och klara med. Vidare berättade Desirée och Elisa att eleverna har så kallade skygglappar för ögonen som gör att de inte ser alternativ vid sidan om. De framhöll att det är svårt att generalisera, men de flesta eleverna kan vara enkelspåriga i sina tankar och att tänka nytt i sina studie- och yrkesval. Det kan också vara att individen endast ser ett specifikt yrke som tänkbart. Eleverna ser sig själva som begränsade i sina studie- och yrkesval. De är bestämda med vad de vill och det är klurigt för vägledare att vidga perspektiven. Oftast ser eleverna inte i långa perspektiv för vad som kommer hända efter gymnasiet.

...Det är just mer i stunden de tänker och inte om fem år, inte de jag har pratat med. De har svårt att tänka och blicka framåt. De är nog inte där riktigt och svårt att se konsekvenser idag om vad som händer om tre år. Man tänker inte i så långa perspektiv, utan lite kortare (Elisa)

Elisa nämnde i citatet att det kan vara bekymmersamt att tänka på vad som ska hända efter gymnasiet. Beatrice poängterade däremot att elever med NPF är oroliga för framtiden, när det innebär att den struktur som de haft under skolåren, kommer att brytas och förändras.

En annan sak som Christian framförde var att NPF kan göra påverkan. Det kan innebära färre valalternativ och hinder när eleverna behöver ta hänsyn till sin diagnos. Ibland kan det även vara att eleven själv sätter upp hinder. Han berättade hur NPF kan påverka eleverna:

Det påverkar jättemycket, både alternativen att välja blir automatiskt färre. Du har lite fler hinder många gånger som individ att ta hänsyn till och ibland måste man acceptera att det finns hinder. Ibland är det ju så att individen på grund av det här själv sätter hinder (Christian)

30

Christian berättade även att elevernas studie- och yrkesval kan begränsas eller påverkas av vuxenvärlden eller jämnåriga. Flertalet av eleverna har blivit mobbade eller åsidosatta vilket i sin tur kan påverka studie- och yrkesvalet. Det gör att de undviker att välja som jämnåriga, då det kan leda till att de blir mobbade igen. Även Desirée berättade att elever med NPF kan vara begränsade i sina studie- och yrkesval och att det kan ha med deras skolbakgrund att göra. Eleverna kan tidigare blivit begränsade av skolsystemet genom att exempelvis sitta i ett rum vid sidan om de andra.

Jag tror att de ser själva att de är rätt så begränsade i det (studie- och yrkesval), tror jag, men det har ju med deras skolbakgrund och göra. Många har ju fått sitta i ett litet rum vid sidan om och blivit begränsande på det viset (Desirée)

Omgivningen kan också påverka studie- och yrkesval, vilket Frida framhöll att hon upplever att det finns många personer som har åsikter från många olika håll, som vill bestämma vad som är mest lämpligt för eleven.

Jag upplever också att i vissa lägen väldigt svårt att många runt omkring de här individerna som har väldigt starka åsikter om att ”ja, du borde göra så här och du borde välja det här och du borde ha det på det här sättet” (Frida)

Många gånger är det omgivningen som påverkar mer på studie- och yrkesvalet, än vad individen och NPF gör. Frida framhöll att elevernas bakgrund och föräldrar har stor inverkan, likaså har samhället och tillfälligheter en viss betydelse i studie- och yrkesvalet. Frida förklarade även att det finns elever som är extremt motiverade i några specifika kurser och bryr sig mindre om andra. Det försvårar för dem om de har ett starkt naturvetenskapligt intresse men svårare för samhällsvetenskapliga ämnen, vilket kan påverka deras betyg. Elisa och Frida berättade att elever med NPF kan ha svårt att få behörigheter till vidare studier, vilket således kan påverka deras studie- och yrkesval.

Studie- och yrkesvägledning

Informanterna framhöll gemensamt, att alla elever är olika och behöver anpassad vägledning. Vägledningen ska vara anpassad och individuell, oavsett om individen har en diagnos eller inte. Informanterna berättade att de själva har fått lära sig om NPF-diagnoser kontakt med övrig personal som har kunskap eller genom att deltagit i fortbildningar.

31

För att vägledningen ska kunna bli till nytta för alla individer lyfte informanterna fram olika tillämpbara metoder eller faktorer. Elisa förklarade bland annat att det är betydelsefullt att skapa en god relation med eleverna inför och i vägledningen, eftersom elever med NPF kan känna att det är svårt att träffa nya människor eller hamna i nya situationer. För att eleverna ska känna sig trygga och lugna träffar hon dem några gånger först, utan egentligen prata om något speciellt. Hon går även ut i klassrummen för att träffa dem där. Desirée framhöll också att hon behöver lära känna sina elever för att kunna ge dem individuell och anpassad vägledning.

I vägledning använder Frida sig av ett öppet förhållningssätt. Hon och Amy berättade att det är viktigt att känna in vad det är för elev hon har framför sig. Alla elever är unika med olika uttrycksätt och då behöver de vara följsamma och anpassa sig för att lyssna in vad eleven har för behov.

Varje individ är unik och det är ju så olika. Man kan ju inte säga att alla individer med ADHD är på det viset, det är så himla olika. Då måste ju också mitt sätt att vara, träffa och möta också bli olika (Amy)

Ibland vet Desirée om att en elev har NPF och då tänker hon på vilka ord hon använder och hur hon uttrycker sig för att det inte ska misstolkas. Christian framhöll även att det är viktigt att tänka på att inte vara för skojfrisk, då det kan leda till att individerna blir förvirrade. Likaså berättade Elisa att hon tänker på vad hon säger och hur det uppfattas för den som lyssnar. Hon använder enkla ord och korta meningar. Hon påtalade även att det är viktigt att inte överinformera, utan ge korta och koncisa instruktioner. Beatrice menade att i vägledningen behöver de ta små steg framåt tillsammans med eleven för att det ska bli hanterbart och för att undvika hinder. Amy menade att eleverna behöver bearbeta, tänka och tränas i sina studie- och yrkesval. Några elever behöver långsamt tempo och mycket tid till att svara, medan andra elever pratar fort, vilket kräver att hon anstränger sig för att hänga med i deras tankebanor.

Informanterna beskrev att elever med NPF behöver mycket tid och framhöll att det är viktigt att ha tid i vägledningsprocessen. Vägledningssamtalen ska gärna vara korta och fler, samt fokuseras på en bit i taget. De menar att det är viktigt att hålla god struktur och ha rutiner i vägledningen.

Flera kortare träffar och alltid bara en tråd. Alltså man måste vara jätte tydlig… Man kan inte svamla… Mitt jobb som vägledare är ju att vara tydlig i samtalet… Jag måste styra samtalet på ett betydligt mer strukturerat sätt (Christian)

32

I vägledning upplever Beatrice och Desirée att det är en svårighet att vidga perspektiv och det passar inte att göra exempelvis brainstorming hos elever med NPF, eftersom det kan leda till oro. Eleverna har oftast bestämt sig för vad de vill göra, därför skapar det förvirring om de börjar tala om andra alternativ.

Det som jag kan känna är utmanande med denna elevkategori är detta med att vidga, de kan inte hantera den situationen. För om de har bestämt sig för något, varför ska man då diskutera andra alternativ? Man rör till det lite för dem då (Beatrice)

I vägledningssamtal uppfattar Beatrice också att det skapar förvirring när hon gör flera sammanfattningar av det som har nämnts under samtalet. Däremot berättade Elisa att hon tycker att det är bra att göra sammanfattningar och stämma av om eleven har förstått det som hon ville förmedla eller det som har sagts i samtalet.

Både Desirée och Frida förklarade att ibland kan det vara bra att ta en promenad med elever för att komma ifrån skolmiljön och på så vis nå elever bättre i samtalet, eftersom det kan göra eleven mer bekväm eller trygg. Desirée menade även att hon kan få bra samtal med eleverna när de sitter i bilen på väg till praktikplatser.

...Regelrätt vägledningssamtal är väldigt sällsynt men ett vägledningssamtal som när vi sitter i bilen på väg ut till en praktikplats… Då behöver de inte ens titta på mig, för jag tittar ju på vägen. Där har jag mina djupaste samtal med dem (Desirée)

Främst behöver vägledningssamtalet vara tydligt och hålla en god struktur, men eleverna behöver således en strukturerad skolgång också. Christian berättade att han upplever tacksamhet till vägledning från eleverna när någon kan hjälpa till i det som kan upplevas som förvirrande. Tillsammans med eleverna tränar han upp förmågor och strategier att kunna hantera situationer som upplevs som ohanterbara i skolan. Han framföll att elever med ADHD och ADD behöver hitta strategier för att inte glömma sådant som de behöver komma ihåg, då exempelvis mobiltelefon kan vara användbart för att göra anteckningar och på så vis minnas bättre. Ytterligare något som Christian poängterade är att eleverna är på väg att bli vuxna och behöver kunna ta eget ansvar.

Beatrice arbetar också för att hjälpa eleverna att skapa struktur och trygghet både under tiden de går i skolan men också inför vad som kommer hända efteråt. Ett sätt för eleverna att bli bekanta med nya saker är att göra studiebesök, vilket både Beatrice och

33

Desirée är med och anordnar. Studiebesök är ett bra sätt att skapa nyfikenhet och se alternativ i vägledning när det är svårt att använda brainstorming, berättade Desirée.

...Det här med att väcka nyfikenhet jobbar jag mycket med. Det får jag göra på annat sätt än brainstoming… Det gör jag genom att diskutera, genom fjanta ibland men framförallt studiebesök (Desirée)

Vägledningsverktyg

Elisa och Frida poängterade att val av vägledningsverktyg är beroende av vad samtalet handlar om och vem eleven är. Informanterna berättade att de vanligaste vägledningsverktygen som de använder är papper och penna. Det är ett sätt att kunna konkretisera vad de är de talar om i samtalet. När exempelvis “folkhögskola” står på pappret kan det underlätta att fokusera kring det. Elisa förklarade att det oftast är bra att använda sig av mindmapping och rita tydligt och klart på papper.

Christian och Desirée framhöll även, att för att skapa tydlighet i samtalet är det bra att rita upp bilder och symboler på exempelvis en whiteboard. Frida berättade att ibland har det passat att hon använt utklippta bilder eller symboler att samtala kring. Amy berättade att hon använder hela bordet tillsammans med papper och penna samt kartor. Hon sa också att det är bra att använda linjal och skalor för att tydliggöra.

Desirée förklarade även att det är bra att exempelvis använda drama eller lekar. Hon framhöll att hon använder sig själv som ett vägledningsverktyg och lägger sig på elevens nivå för att de ska känna sig kompetenta och bli motiverade.

7.1 Sammanfattning

I uppfattningar av studie- och yrkesval hos elever med NPF, nämnde våra informanter att det kan vara svårt att generalisera individer eftersom alla är olika. För några elever kan det vara svårt att tänka på olika alternativ och ser endast ett yrke som tänkbart. Elever med NPF behöver mycket tid och det kan finnas en oro om vad som ska hända efter gymnasieskolan när invanda strukturer förändras.

Några faktorer som kan spela in på elevernas studie- och yrkesval är att de kan haft svår uppväxt i både skolan men även tillsammans med jämnåriga. Informanterna

34

beskrev också hur bakgrund och personer i omgivningen kan påverka individernas självkänsla och det i sin tur påverkar studie- och yrkesvalet.

I vägledningen använde informanterna sig av ett öppet förhållningssätt och poängterar betydelsen av tydlighet. I vägledningssamtal ska vägledaren hålla god struktur och anpassa sig efter elevens behov. Promenader eller samtal i bilen på väg till praktiken, kan vara bra miljöer där eleven känner sig bekväm och som kan ge goda samtal. Goda relationer ger också trygghet och underlättar i vägledningen.

35

8 Analys

I detta kapitel följer en analys av vårt resultat med hjälp av våra valda teorier och dess centrala begrepp. Analysen utgår ifrån vårt syfte vilket är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt hur dessa elever upplever studie- och yrkesval.

Vi kommer i analysen besvara våra frågeställningar. Först analyseras frågeställningen ” Hur beskriver vägledare att studie- och yrkesval upplevs av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? och följs av frågeställningen ”Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?”

Hur beskriver vägledare att studie- och yrkesval upplevs av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Informanterna har nämnt att elever med NPF kan känna av flera faktorer som utgör begränsningar eller kompromisser i deras studie- och yrkesval. Både i ”The theory of circumcription and compromise” (Gottfredson 1981, 548) och i Careership (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-45) ingår begreppen begränsningar och kompromisser. De ger förklaringar till att studie- och yrkesval sker och påverkas av bland annat självbild, omgivningen och bakgrund. Dessa faktorer nämns också av våra informanter. Christian nämnde exempelvis att jämnåriga kan inverka på studie- och yrkesvalet hos elever med NPF. En sådan påverkan kan vara att elever med NPF har blivit mobbade i skolan. Det innebär en ständig begränsning och kompromiss för individen. Individens kompromiss och begränsning kan exempelvis vara att individen väljer bort liknande alternativ som de jämnåriga, på grund av rädsla att bli utsatt för mobbning igen. Omgivningen utgör även en begränsning när individen väljer bort sådana alternativ som egentligen är möjliga. Kompromiss innebär att individer väljer sådant som är ”gott nog” då personen egentligen kan välja något som är bättre (Gottfredson 2002, 106).

Resultatet i Söderbergs (2014, 195-200) avhandling, och som hon analyserar, är bland annat att ungdomar gör begränsningar och kompromisser utifrån sina rörelsehinder. Självbild och tro på sin förmåga kan vara några faktorer som inverkar i

36

val av studier eller karriär. Utöver att personerna blir begränsade i sina drömmar på grund av sina fysiska rörelsehinder, kan de även känna sig begränsade i och av omgivningen när det gäller materiella eller kommunikativa anpassningar.

Söderberg (2014, 198-199) ger slutsatser i sin avhandling om att ungdomar med rörelsehinder kan bli begränsade av signifikanta andra. Personer i omgivningen har en viktig roll i sitt sätt att ge ett gott bemötande. Likaså visade Frida att omgivningen påverkar. De personer som är kring individen utgör en kompromiss hos elever med NPF, i större utsträckning än vad diagnoser inom NPF gör. Hon framhöll också att många gånger har personer i omgivningen åsikter om hur eleverna ska välja i sina studie- och yrkesval. Det kan även vara samhället eller tillfälligheter som styr och påverkar. Vid detta kan begreppen aktör och fält från Careership appliceras (Bourdieu 1991, 127-128). Eleverna är aktörer som samverkar med andra aktörer på fältet. Det kan förklaras med att de inverkar och samverkar med varandra och det kan leda till kompromisser mellan dem. Den sociala samverkan kan alltså innebära en begränsning för individen om de andra aktörerna styr och påverkar hur de ska välja i olika situationer.

Begreppet habitus (Hodkinson och Sparkes 1997, 29, 33; Bourdieu 1991, 228) kan även ge perspektiv på att personer i omgivningen påverkar studie- och yrkesval. Beroende på hur elevernas uppväxt har sett ut, formas deras habitus, som i sin tur speglar vad individen har för preferenser eller tankar inför framtiden. Beatrice menade att elever med NPF kan ha vuxit upp i invecklade förhållanden eller haft rörig omgivning, vilket gör att tankar kring framtid känns besvärande. Således har elevernas bakgrund inverkan på deras studie- och yrkesval.

Andra begränsningar som kan påverka studie- och yrkesval är de resurser och premisser som elever med NPF behöver förhålla sig till i skolan. Det skulle kunna vara att eleverna har blivit placerade i rum intill sin klass. Eleven hamnar på så vis mellan stolarna i skolsystemet. Elevernas upplevelse i skolmiljön och undervisning inverkar på deras habitus och det som de tar med sig in i olika beslutsprocesser i framtiden.

Elisa och Desirée framhöll praktiska begränsningar i studie- och yrkesvalet hos elever med NPF. Det kan vara att de behöver anpassa sina val utefter miljö eller andra påverkansfaktorer, som exempelvis frukt eller lysrör, vilket kan störa deras fokus eller påverka dem på ett negativt sätt. Det kan möjligtvis påverka elevernas handlingshorisont, som Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) förklarar handlar om