Resultatdiskussion

Genom att använda Allisons modeller har två olika perspektiv framförts på Sveriges beslut att ansluta JEF. Avsikten var inte att skapa jämförelse, utan kompletterande resultat. Den rationella modellen resulterar i en kontext samt den enade aktörens överväganden och syn på nyttan med samarbetet. Den byråkratiska modellen står inte i motsägelse till den rationella, utan bidrar med kompletterande förklaring till hur olika aktörer ställer sig i frågan och hur detta (inte) påverkar beslutet.

Sida 54 av 64

Resultatet - Svar på uppsatsens frågeställning

Resultatet av undersökningen ger ett antal identifierade drivkrafter som förklarar Sveriges anslutning till JEF. Det finns en övergripande säkerhetspolitisk drivkraft, vilken är att:

Sverige vill integrera sig med likasinnade i norra Europa och östersjöområdet för att skapa säkerhetspolitisk balans och tröskeleffekt mot ett växande hot från Ryssland.

Denna drivkraft förhåller sig till det strategiska problemet, vilket är den förändrade säkerhetspolitiska kontexten. Till detta ska läggas underliggande drivkrafter för att hantera det strategiska problemet och uppnå nyttoeffekter. För det första syns en stark vilja, politiskt och militärt, att stärka banden till Storbritannien som är en säkerhetspolitisk och resursstark nyckelaktör i norra Europa. För det andra finns en vilja att närma sig NATO som är en avgörande militär aktör i närområdet, och från regeringens sida är ett alliansfritt närmande av hög prioritet. För det tredje, och med beaktande av just JEF, finns en önskan att komplettera tidigare samarbeten med något som är mer operativt och bidrar till svensk förmåga och utveckling. För det fjärde finns en hög önskan om att öka interoperabiliteten med regionala aktörer och NATO, vilket samarbetet anses bidra med.

Resultatet visar att ett ökat yttre hot ligger till grund för drivkrafterna. JEF har bevisligen utgångspunkt i detta vilket talar för att Sveriges allmänna samarbetsstrategi också har det. Det yttre hotet, kontra nationell målsättning att stärka det egna och regionala skyddet, är tecken på ett säkerhetspolitiskt närmande till realismens kärnvärden. Denna tes stärks genom att Sverige som alliansfri nation ser behov att balansera mellan egen och gemensam förmåga. Ett egenintresse där valmöjlighet och egen militär nytta värderas. Ett närmare yttre hot kan sägas ha tagit Sverige till att samarbeta för regionala och nationella syften, istället för som tidigare mer globala och internationella.

Resultatet och tidigare forskning

Resultatet bör jämföras med vad tidigare forskning identifierat från de senaste decennierna. Där framförs främst att ekonomi och kostnadsrationaliseringar haft påverkan på säkerhetspolitikens prioriteringar av samarbeten. Att den rationella modellen nu ger så tydligt uttryck och samlar sådan enighet som den gör, medan den byråkratiska modellens förhandling knappt påverkar, vittnar om en återgång till realismens principer om nationell säkerhet och skydd av befolkning och territorium under rådande omvärldsläge. När ett yttre hot uppträder bildas en större enighet,

Sida 55 av 64 och tendensen är att drivkraften då snarare blir hotdriven än driven av andra faktorer, som exempelvis ekonomi och identitet vilket Lunde Saxi och Forsberg tar upp i sina artiklar.178 Den här uppsatsen visar att Sverige följer denna tendens efter det säkerhetspolitiska omslaget som i huvudsak skedde 2014. Att ekonomiska faktorer fortfarande påverkar och utgör någon form av drivkraft kan man anta, vilket delvis framgår av att samarbetet upplevs som resurseffektivt och kräver liten insats jämfört med förväntat utfall. Här kan samarbetet, i likhet med vad Morrow hävdar i sådana fall, bidra med ökad säkerhet till en lägre kostnad än den egna militära förmågeökningen.179 JEF beskrivs av flera informanter som flexibelt och med valmöjligheter avseende såväl operationer som övningar. Samarbetets karaktär liknar vad Giegerich redan 2010 förutsåg, beaktat säkerhetspolitiska behov kontra begränsade resurser och operativa krav. Han menade då att framtida samarbeten skulle utvecklas mot att vara behovsbaserade och flexibla snarare än leda till full integrering.180 _{I denna uppsats bekräftas att JEF liknar den typ} av samarbeten Giegerich beskriver, och att Sverige nu utgör exempel på nation som efterfrågar och ser fördelar i detta.

Avseende vilka aktörer och hur de påverkar ett försvars- och säkerhetspolitiskt beslut, bekräftas tidigare forskning av Edström och Gyllensporre. Däremot finns en skillnad i hur regeringen hanterat politisk opposition i processen, där de inte varit mindre delaktiga och sparsamt informerade. Edström och Gyllensporres forskning kring beslut av internationella insatser visar att riksdagen varit involverade genom försvarsutskott och utrikesnämnd i någon mening, likaså har det normalt rådgjorts med största oppositionspartiet.181 I detta fall har ärendet hållits inom regeringskansliet i dialog med Försvarsmakten utan inblandning från övriga riksdagen. Det kan inte rakt av jämföras då internationella insatser kräver riksdagsbeslut, vilket inte behövs i detta fall. Däremot anses det vara anmärkningsvärt utifrån den granskning som genomfördes efter beslutet. Den här uppsatsen kan inte svara på varför regeringen valde att hantera ärendet så, mer än konstatera att det avviker från praxis för denna typ av beslut.

178 _{Forsberg 2013 & Lunde Saxi 2019.} 179 _{Morrow 1993, 207f.}

180 _{Giegerich 2010.}

Sida 56 av 64

Resultatets tillförlitlighet

Resultatet kan ha påverkats av olika felkällor, vilka bedöms vara om författaren dragit felaktiga och orealistiska slutsatser av analysen, eller om avgörande källmaterial inte hittats eller av annan anledning inte kommit med. Den första felkällan bör vara mindre problematisk då transparensen ger möjlighet för andra att pröva resultatet. I det andra fallet kan det vara så att använd teori och forskningsdesign gör att felkällor eller andra förklaringar inte synliggörs, vilket är svårt att bedöma.182 Beaktat hur studien genomförts, det empiriska materialet och dess ursprung, bedöms att resultatet har tillförlitlighet.

Sida 57 av 64