Resultatet i förhållande till hörnstensmodellen

Det teoretiska ramverk som den grundade teorin ställts mot i det här kapitlet har en direkt eller indirekt koppling till hörnstensmodellen (Bergman & Klefsjö, 2012), som lyftes i avsnitt 1.1 (figur 1.1.1). I figur 5.6.1 ges en visuell översikt kring hur den grundade teorin förhåller sig till hörnstensmodellen:

43

Figur 5.6.1. Fritt från hörnstensmodellen (Bergman & Klefsjö, 2012, s. 40): Den grundade teorin i förhållande till hörnstensmodellen.

6. Slutsats

Syftet med studien var att förutsättningslöst, ur ett medarbetarperspektiv, bidra med ny teori-bildning kring medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola. Mer specifikt innebar det att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Det innefattade även att undersöka eventuella samband mellan dessa faktorer, samt hur de eventuella sambanden påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete.

Genom användandet av GT har den här studien förutsättningslöst undersökt medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola, ur ett medarbetarperspektiv. Fem faktorer (kategorier) har upptäckts:

● Förutsättningar för medarbetares delaktighet i förbättringsarbete, bestående av tid, stabilitet och kommunikation.

● Ledningens roll att tillhandahålla förutsättningar och utöva ett stödjande och moti-verande ledarskap.

● Samverkan, som vid god sammanhållning och avsaknad av funktionsorientering, har en särskilt positiv inverkan på medarbetares delaktighet i förbättringsarbete.

● Förändringsmotstånd, som kan uppstå till följd av förutsättningsbrist, beordrande ledarskap eller motståndssmitta.

● Förändringsbenägenhet, som tenderar att uppstå vid stödjande och motiverande ledarskap, goda förutsättningar och framförallt vid samverkan, samt belyser aspekten av medarbetarnas självupplevda ansvar att vara delaktiga i förbättringsarbete.

44 Den grundade teorins kategorier styrker i stort tidigare befintlig teoribildning och forskning beträffande medarbetares delaktighet i förbättringsarbete, men utgör samtidigt en brygga till domänen svensk grundskola, där forskningslandskapet inte är lika mättat.

Vidare styrker den grundade teorin de olika delarna i hörnstensmodellen, och uppvisar i likhet med modellen ett komplext synergistiskt förhållande mellan beståndsdelarna. Som ett tillägg tillskriver den grundade teorin aspekten personlighetsdrag förklaringsvärde i samspel med kategorierna. Den aspekten har förvisso upptäckts i tidigare forskning och teoribildning hemmahörande inom faktorpsykologin, men den här studien kopplar ihop personlighetsdragens relevans för hur aspekter hemmahörande inom TQM tillgodogörs. Den grundade teorin lyfter även fram samverkan som en påverkansfaktor när det kommer till delaktighet inom förbätt-ringsarbete. Detta i ett forskningslandskap som indikerar en tudelning beträffande positiva kontra negativa aspekter av samverkan. Resultatet placerar den grundade teorin i den starkt positiva hållningen och bidrar även med upptäckten att samverkan kan ha en kompensatorisk verkan, när förutsättningar saknas.

Utifrån ambitionen att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals deltagande i sin verksamhets förbättringsarbete har den grundade teorin uppfyllt syftet. Sedermera inne-fattar den hypoteser med varierande komplexitet. Den grundade teorin, som ämnar beskriva fenomenet medarbetares delaktighet inom grundskola kan, med dess kategorier och hypoteser, sammanfattas enligt följande:

En medarbetares delaktighet i förbättringsarbete behöver bäras upp av förutsättningar. Finns inte förutsättningar för delaktighet i förbättringsarbete kan medarbetare reagera på olika sätt på grund av personlighetsdrag. Dessa kan påverka medarbetare att reagera konstruktivt på förutsättningsbristen, varpå de blir förändringsbenägna och deltar i förbättringsarbete. Men personlighetsdragen kan även påverka medarbetare att reagera destruktivt på förutsättnings-bristen, varpå ett förändringsmotstånd uppstår. Då kan de positiva krafterna i samverkan påverka medarbetarnas attityd i en konstruktiv och förändringsbenägen riktning. Samverkan fungerar då som ett skyddsnät som kan fånga upp medarbetares benägenhet att delta i förbätt-ringsarbete, i händelse att förutsättningar och personlighetsdrag ej förmått medarbetare att vara delaktiga. Systemet är emellertid inte vattentätt. Medarbetare kan ändå falla igenom och strunta i att vara delaktiga i förbättringsarbete. Ledningens roll är därför att strategiskt använda vetskapen om hur mekanismerna förutsättningar, personlighetsdrag och samverkan fungerar för att öka delaktigheten i förbättringsarbete på skolan, genom att:

1. sörja för adekvata förutsättningar i form av tidsresurser, stabilitet i verksamheten och fungerande kommunikationsflöden;

2. anpassa ledarskapet efter medarbetarnas olikheter och olika behov;

3. verka för god sammanhållning inom personalen och skapa en samverkansfrämjande verksamhetsstruktur;

4. avhjälpa förändringsmotstånd.

Ovan mekanismer illustreras även i MDF-modellen (avsnitt 4.10, figur 4.10.1) som utgör den grundade teorins essens. Modellen visualiserar de interaktiva orsak- och verkanförhållandena som råder mellan den grundade teorins beståndsdelar. Syftet, som även bestod av att undersöka eventuella samband mellan förklaringsfaktorer för fenomenet medarbetares delaktighet i

45 förbättringsarbete, samt hur dessa påverkar fenomenet, kan tack var den grundade teorin konstateras uppnått.

Sedermera bestod syftet av att bidra med ny teoribildning kring medarbetares delaktighet inom grundskola. MDF-modellen är förvisso uppbyggd av den grundade teorins kategorier och hypoteser som, tagna ur sin kontext, minner mycket om tidigare forskning och rådande teoribildning på området. Emellertid för MDF-modellen med sig ett nytt sätt att förstå medarbetares delaktighet inom förbättringsarbete, där mekanismerna ställs i relation till varandra. Modellen är både deskriptiv, det vill säga att den beskriver mekanismerna bakom delaktighet och förändringsmotstånd, samt preskriptiv beträffande hur ledningen bör agera för att främja medarbetares delaktighet i förbättringsarbete, samt hindra förändringsmotstånd. De interaktiva orsaks- och verkanförhållandena i MDF-modellen, med inslag av såväl faktor-psykologiska som kvalitetstekniska aspekter, har således bidragit med nytt stoff till teoribild-ning inom området medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola, varpå den aspekten av syftet förklaras uppnådd.

Den här studiens grundade teori stödjer sig mot empiri från kommunal och fristående skolverk-samhet i en medelstor svensk kommun. Förhållanden och omständigheter kan rimligtvis te sig annorlunda på andra geografiska platser. Emellertid innebär medarbetarperspektivet och det symboliskinteraktionistiska perspektivet, som den tillämpade forskningsdesignen har sina rötter i, ett fokus på inter- och intrapersonella fenomen. Det innebär således att individers och gruppers upplevelser och betydelseskapande har varit tongivande, vilket antas ge den grundade teorin en universell prägel som bär med sig en generaliserbarhet dels bortom den kommun som gett upphov till den och dels bortom skolbranschen. Det bör tilläggas att en grundad teori inte gör anspråk på att vara färdig, utan är istället redo att modifieras allt eftersom omständigheter och ny forskning tillkommer (avsnitt 3.3.5). Konkret innebär det att resultatet kan ligga till grund både för den som i sin profession önskar inspiration och vill närma sig fenomenet medar-betares delaktighet i förbättringsarbete ur ett medarbetarperspektiv, men även för de som vill forska vidare på fenomenet. Emellertid uppmanas läsaren till viss försiktighet: studien är ett examensarbete på magisternivå, vilket innebär begränsningar både kring omfattning och tidsmässiga förutsättningar, samt kring författarens teoretiska känslighet och akademiska erfarenhet.

7. Diskussion

I det här kapitlet diskuteras studiens resultat, slutsatser och metod. Sedermera ges förslag till vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

Författaren är anställd på en av skolenheterna som data samlats in från och har således haft en kollegial relation med respondenterna på den skolenheten. Data har även samlats in från andra skolenheter inom samma kommun, via bekvämlighetsurval, vilket inneburit att författaren haft en bekantskap med respondenterna direkt eller indirekt. Inom GT menar Hartman (2001) att forskarens närhet till domänen som undersöks är att betrakta som gynnsam. Efter utförda intervjuer anser författaren att närheten till respondenterna sannolikt möjliggjort den okonst-lade stämning som präglat många av tillfällena, samt bidragit till att respondenterna öppnat sig

46 och tillåtit sig beröra olika fenomen på djupet. Hartman (2001) går dock så långt som att argumentera för forskarens eget deltagande i undersökningen. Studiens författare anser emellertid att styrkan i GT till stor del ligger i att dess förutsättningslöshet öppnar upp för upp-täckter som kan tangera multivetenskapliga perspektiv. En hög grad av forskarens egen in-blandning torde således i högre utsträckning riskera att styra forskningen mot de vetenskapliga discipliner forskaren har sina rötter i. Författaren har därför medvetet strävat efter att (utöver bekvämlighetsurvalen) minimera sin påverkan i studien.

Valet att använda GT har tjänat studiens syfte väl. Glasers (1978) version av GT har möjliggjort det förutsättningslösa utforskandet av grundskolepersonals delaktighet i förbättringsarbete. Emellertid kräver designen tidsmässiga förutsättningar för att komma till sin fulla rätt (Glaser 1978; Hartman, 2001). I den här studien har de tidsmässiga ramarna förbestämts av dess form - examensarbete på magisternivå. Det har resulterat i en upplevd tidspress under de fyra olika faserna. För att minimera konsekvenserna av tidspressen gjordes redan tidigt valet att låta ÖF kosta mycket tid, mot bakgrund av att efterföljande steg är beroende av stabilitet i de kategori-indikatorer som skapas i ÖF. Vidare iakttogs beredskap för att eventuellt behöva regrediera i processen. Det visade sig att två av de underkategoriindikatorer som fastställts vid ÖF:s mättnad, varit förhastade konstateranden. Beträffande kategoriindikatorn elevernas roll kom den insikten så sent som i SM (avsnitt 3.3.4). Efter självrannsakan är den mest sannolika förklaringen att förtrogenheten med kvalitetsutveckling och dess kundfokus (Bergman & Klefsjö, 2012), styrt författarens tolkning av datan (trots ambitionen att minimera styrande förförståelse) så att elevernas roll, fram tills SM, tillskrivits större betydelse än det funnits grund för i datan. Eftersom innehållet inte gick förlorat med de två borttagna kategoriindika-torerna krävdes dock ingen regression i processen. Sammanfattningsvis har GT varit en lämplig design för att uppnå syftet, undantaget att designen upplevts kräva mer tid än studiens form tillåtit. Det kan inte uteslutas att mer datainsamling och ett, i större utsträckning, bejakat teore-tiskt tempo och bejakad teoretisk känslighet (avsnitt 3.1.4) hade lett till ett annat resultat. Emellertid bedöms den symboliskinteraktionistiska prägeln (Guvå & Hylander, 2003) göra GT väl lämpat för att undersöka kvalitetsaspekter inom skola. Detta på grund av den ständigt pågående interaktionen inom skola, som enligt symbolisk interaktionism innebär konstant förhandlande om fenomens betydelse i sociala kontexter (Charon, 2007). Skolan som, i det postmoderna samhället kommit att bli alltmer komplex (Blossing et al., 2012), torde sedermera gagnas av den förutsättningslöshet GT för med sig (Hartman, 2001), eftersom förklarings-faktorer från olika perspektiv får utrymme att framträda, vilket kan bidra med holistiska teorier kring skolan och dess kvalitetsarbete. Den objektivism som enligt Jameson (2018) tillskrivits GT av dess kritiker (avsnitt 3.1.2), har enligt studiens författare inte ställt sig i vägen för teorigenereringen. I retrospekt förefaller den mekaniska kodningen (Hartman, 2001) tvärt om ha fungerat som en stadig förankringar i datan, som tillåtit författarens teoretiska känslighet samt praktiserande av minnesanteckningar, att finna essensen i den framväxande grundade teorin, utan att förlora kopplingen till empirin eller förlora den förutsättningslösa hållningen.

7.2 Resultatdiskussion

Gentemot kontexten av redan befintlig teoribildning och tidigare forskning som berör medarbe-tares delaktighet i förbättringsarbete generellt, har studiens grundade teori en tämligen bekräf-tande funktion. Studien har dock undersökt fenomenet inom domänen grundskola och kan således tillskriva tidigare forskning och teoribildning relevans på de flesta punkter även inom grundskoleverksamhet. Emellertid utmärker sig några aspekter beträffande domänen grund-skola. Resultatet ringar exempelvis in elevernas dubbla roll som både mottagare av och

med-47 skapare i förbättringsarbetet, vilket även får till följd att de på samma gång är interna såväl som externa kunder. Det innebär en komplexitet i den kontext som är skolmedarbetares arbetsvar-dag, varinom deras delaktighet i förbättringsarbete äger rum. Detta är förvisso ingen nyhet. Dahlgaard et al. (1995) har gjort samma upptäckt. Ändå finns det en anledning att skriva några rader om aspekten elevernas roll utifrån respondenternas perspektiv. När de omtalade elever-nas roll föreföll det ligga en självklarhet bakom att det är eleverna de jobbar för och att de ska med på tåget. En reflektion, som studien varken kan styrka eller dementera, och ej heller ämnat undersöka, är att elevernas roll, när den kommit på tal i intervjuer, förefallit omnämnas mantra-likt, som vore den en inpräntad slogan. Samtidigt har elevernas roll som medskapare inte lyfts med någon anmärkningsvärd substans som kan backa upp denna slogan. När det exempelvis kommer till PDCA-cykeln (Sörqvist, 2004), är det endast Do-steget som sker tillsammans med eleverna, men även då framställs deras medskapande roll otydlig. Uppfattningen som respon-denter förefallit ha kring förbättringsarbete är att planering (Plan), uppföljning (Check) och beslut (Act) ska ske i sammanhang där de som arbetar på skolan är aktörer. Elevernas roll i dessa PDCA-steg framstår som begränsad till passiva mottagare av förbättringsarbetet. En annan aspekt som visat sig utmärkande för domänen grundskola är att skolverksamhet förefaller präglas av tidsbrist och överbelastning. Om tidsbristen resulterar i ohälsa och sjuk-skrivning uppstår ett vikariebehov som kvarvarande, redan överbelastad personal, måste möta. Respondenterna var uppenbart missnöjda med dessa förutsättningar och gav uttryck för orim-ligheten i att engagera sig i förbättringsarbete under sådana omständigheter. Samtidigt stod det klart att respondenterna ansåg det tillhöra medarbetares ansvar att vara delaktiga i förbätt-ringsarbete. Dubbelheten i resultatet på den punkten ger upphov till nya funderingar. En intressant vinkel på arbetssituationen inom svensk grundskola, och potentiellt ett underlag för vidare forskning, skulle således vara huruvida förutsättningsbrist och överbelastning norma-liseras hos medarbetarna, varpå de ställer krav på sig själva som om de inte varit överbelastade. En del av de höga krav medarbetarna ställer på sig själva, samt deras känsla av konstant otillräcklighet, har emellertid visat sig kopplat till ansvaret att förbättra för eleverna. Sedermera kan ansvarskänslan beträffande delaktighet i förbättringsarbete vara både konstruktiv och destruktiv: den kan leda till att medarbetarna hänger sig åt förbättringsarbete, men kan även leda till ohälsa om medarbetarna inte känner att ansträngningarna räcker. Vidare kan medarbe-tare som egentligen inte har en negativ attityd, när de ställs inför sitt eget misslyckande med förbättringsarbete, fyllas av missnöje - framförallt visavi ledningen. En fundering som dessa aspekter väcker är huruvida förändringsbenägenhet och förändringsmotstånd egentligen är produkter av samma inre drivkraft: ambitionen att ständigt förbättra för elevernas skull, vilket är en drivkraft som ringas in av resultatet. Dessutom kopplar resultatet tydligt ihop förändrings-motstånd med ohälsa, samtidigt som det står klart att försvarsmekanismer (Angelöw, 1991) triggas när medarbetare som misslyckats, ställs inför känslan av inkompetens. Frågan är om det egna misslyckandet hade varit så outhärdligt, att det triggar försvarsmekanismer, om medarbetarna inte hade haft så höga krav på sig själva att göra sitt bästa för eleverna? Vidare: hade förändringsmotstånd varit ihopkopplat med ohälsa om där inte fanns en underliggande rädsla för att inte räcka till? Kan det således vara så att vissa förändringsmotståndare egentligen är missförstådda förbättringsönskare, som blivit rigida till följd av att de inte, under rådande förutsättningsbrist, klarat av att möta de krav de ställt på sig själva? De här frågorna kan inte besvaras av studiens resultat, utan kräver sannolikt en mer riktad studie för att besvaras. Således utgör även dessa frågor uppslag till vidare forskning.

Den grundade teorin tillskriver fenomenet samverkan stor betydelse för medarbetares delaktig-het i förbättringsarbete. Etablerad teoribildning och tidigare forskning kring samverkan målar, i linje med resultatet, upp en företrädesvis positiv bild av samverkan och dess effekter. Den

48 grundade teorin styrker Likers (2009) resonemang om samverkan som motiverande och enga-gemangsfrämjande, samt Cohens och Ledfords (1994) upptäckt om att medarbetares tillfreds-ställelse i arbetet ökar vid samverkan. Men som konstaterats i avsnitt 1.1.3 finns forskning som talar mot den positiva bild som målas upp (Arnold & Randall et al., 2010; Gallie et al., 2012). Till exempel kan osämja lätt uppstå hos självbestämmande team (Godard, 2001). Teambaserat arbete kan även leda till att teammedlemmarna stressas av upplevelsen av att de andra i teamet övervakar dem. Den grundade teorins bidrag placerar emellertid fenomenet samverkan i den starkt positiva änden av skalan. Resultatet styrker förvisso att osämja behöver avhjälpas efter-som den kan hindra de positiva effekterna, vilket även Wu och Chen (2014) konstaterat. I resultatet står det emellertid klart att konflikthantering är en fördel samverkan bär med sig. En förklaring till att samverkan framstår som så potent är företeelsen att övervinna svårigheter till-sammans - eller som R7 uttrycker det: “gemensamma fiender gör en starkare”. Det förefaller som om bevis för att svårigheter faktiskt kan tacklas (så länge det sker i gemenskap), bygger förtroende för teamet. Som citatet i studiens titel förtäljer bär gemenskapen även med sig motivation till medarbetarna att vara delaktiga i förbättringsarbete. Resultatet visar att den motiverande effekten är så hög att samverkan skiljer sig från övriga förutsättningar för delaktig-het i förbättringsarbete på det att motivationen även kan fungera kompensatoriskt när andra förutsättningar saknas. Eftersom samverkan bygger på vars och ens medverkan framstår det följaktligen som att medarbetarna, genom att delta i förbättringsarbete i gemenskap, blir med-skapare av den sannolikt mest essentiella förutsättningen för delaktighet i förbättringsarbete: samverkan.

Att reflektera över vad resultatet inte visar förefaller måhända långsökt. Emellertid kan det i detta skede vara på sin plats att utifrån resultatet resonera kring frånvaron av kunskap om TQM och de strategier som hörnstensmodellen (Bergman & Klefsjö, 2012) för med sig. Framförallt eftersom hörnstensmodellens grundval - utveckla ett engagerat ledarskap - bygger på att ledningen låter offensiv kvalitetsutveckling vara vägledande. Resultatet signalerar däremot en frånvaro av kännedom kring TQM och hörnstensmodellens aspekter, även om respondenter och observationsaktörer upprepade gånger gett uttryck för önskemål och resonemang som rimmar väl med TQM. Det ger i sin tur upphov till frågor kring hur resultatet sett ut om denna kunskap hade funnits och agerats på. Hade till exempel R1 (citerad i avsnitt 4.3.2) varit mer intresserad av att vara delaktig i förbättringsarbete om R1 förstod att även hens arbete skulle gagnas? Som Ljungberg och Larsson (2012) framhåller innebär processorienterad, till skillnad från funktionsorienterad, verksamhet nämligen att förbättringsarbete i regel gagnar fler områden i verksamheten, samt att förbättringar inte sker på bekostnad av vissa. Process-orientering är nämligen avhängigt att ledningen förstår att sträva däremot. Vidare: skulle en ledning som förstod vikten av att skapa möjligheter för delaktighet och att arbeta med processer (Bergman & Klefsjö, 2012), underlåta att förklara syftet med förestående förbätt-ringar, eller gå miste om en möjlighet att låta medarbetare vara delaktiga i beslut kring, och planering av, förbättringsarbetet? När respondenterna och observationsaktörerna talat om för-bättringsarbete har det dessutom stått klart att de betraktar förför-bättringsarbete som enskilda initiativ, snarare än ständiga förbättringar. Hur hade resultatet sett ut om respondenterna arbetat på skolor där arbetet med ständiga förbättringar erkänts som framgångsrika och praktiserats i arbetsvardagen? Det kan betraktas både som en styrka och en svaghet att den här studien inte beaktat någon aspekt av kunskap och praktiserande av offensiv kvalitetsutveckling i urvalet. Det har möjliggjort att en grundad teori, kring en domän som inte strategiskt planerats i enlighet med TQM, har kunnat ställas mot forskning och teori med förankring inom TQM. Dock har studien omöjligt kunnat besvara ovan funderingar om hur resultatet hade tett sig om kunskaps-aspekten legat till grund för urvalet. Följaktligen skulle det vara intressant med en studie -

49 företrädesvis en fallstudie (Yin, 2012) - som undersöker medarbetares delaktighet i förbätt-ringsarbete inom grundskolor som implementerat någon form av TQM.

Resultatet visar att medarbetare reagerar olika när det råder brist på förutsättningar för delaktig-het i förbättringsarbete. Dessa reaktioner kan vara mer eller mindre konstruktiva respektive destruktiva, och kan - men behöver inte - vara direkt kopplade till förändringsbenägenhet eller förändringsmotstånd. Emellertid bör personlighetsdragen betraktas som indikatorer beträffan-de vilka behov som behöver tillgodoses för att medarbetarna ska vara beträffan-delaktiga i förbättrings-arbete. Personlighetsdragens betydelse för medarbetares arbetsengagemang lyfts även av Langelaan et al. (2006). Vidare argumenterar Alvesson och Sveningsson (2008) för att ledare bör ha förståelse för att medarbetarna fungerar olika. Den grundade teorin, som harmonierar