Jag kommer här att redovisa mina informanters syn på vad SET-metoden är och hur de arbetar med metoden, vad självkänsla och självbild innebär, vilka förutsättningar som krävs, vad som är positivt och negativt med SET-metoden, om alla barn fångas upp samt om de ser något resultat eller förändring.
6.1 Vad SET-metoden är
Som alltid när man frågar flera personer så svarar de inte likadant. Någon pratade väldigt mycket och länge om vad det är för något och någon sa bara en mening med definitionen av SET-metoden. Ett par av lärarna började med att förklara vad metoden står för och sedan vad den betydde för dem:
Mm, de där orden som SET står för är ju ganska bra beskrivet; social och emotionell träning. Det säger ganska mycket... Just själva SET-metoden det är ju, det handlar väldigt mycket om hur man bemöter andra, hur du bemöter mig och hur jag bemöter dig. Och sen jobbar man utifrån det. Man jobbar väldigt mycket från det, att man faktiskt kan träna, man kan träna sig till att bemöta människor bättre än vad man redan gör kanske. Och de små barnen som jag jobbar med, att man tränar dem på ett visst sätt, ett visst förhållningssätt att vara gentemot varandra. (Margareta).
Tre av lärarna nämnde självkänsla och två av dem berättade om de fem hörnstenarna:
självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. En av lärarna pratade om sociala kunskaper:
Eh, jag anser, det är en metod som ska göra så att man får olika sociala kunskaper […] den sociala, det är det viktigaste den sociala kunskapen det ifrågasätts hela tiden i dag att man måste ha den sociala kunskapen när man
22 söker jobb till exempel och nu är det ju så viktigt att man har det som ryggsäck
när man kommer ut sen […] kunna få den här sociala kunskapen som barn.
(Wanda)
Det pratades också om bemötande; att SET-metoden är ett redskap för att hjälpa pedagogerna att bemöta barnen på ett bra sätt samt hantera konflikter och få en bra barngrupp.
6.2 Vad självkänsla är
De flesta av pedagogerna var inte helt säkra på vad självkänsla var eller vad som skiljer självkänsla från självbild men det som kom upp var att det kommer inifrån, att man mår bra inifrån samt att man duger som man är och är lika viktig som någon annan. Kännedom om hur man reagerar och varför man reagerar och gör som man gör, tilltro till sig själv, att resa sig efter en motgång, kunna sprida glädje, vara en positiv förebild och ha båda fötterna på jorden var också sådant som togs upp som förslag på hur någon är när den har en bra självkänsla. Nora hade en beskrivning som stämmer bäst överens med vad jag skrivit:
Vi pratade om stolt å stöddig å hur man skulle förklara dom två orden å så kom vi in på just det här med självförtroende eller självkänsla. Ja, så kände vi det att självkänsla måste vara mer hur du uppfattar dig själv, liksom hur du tänker om dig själv, din styrka i dig själv, vad är du själv bra på?
Lina tyckte att förhållningssättet i SET-metoden ger självkännedom:
Det står nånstans också i boken att Ta barnen på bar gärning när de gör nånting rätt å det tycker jag är så himla talande eller så, när man ser att de, det är så lätt att man inte gör nånting då de gör ju bara som dom ska men i stället liksom att man uppmuntrar: Åh vad bra att du plockar upp din jacka nu eller Åh jag ser att du är så snäll mot din kompis, vad roligt att se, liksom det tror jag stärker självkänslan o självbilden.
23
6.3 Vad självbild är
Nora och Margareta svarade direkt att självbild och självkänsla hör ihop och är lite samma sak.
Ann-Britt menade att det blandas ihop; en god självbild, en bra sund självkänsla och självtillit.
Wanda menade att självbild är hurdan bild du har av dig själv. Lina menade att det är att känna sig själv och förstå sig själv:
… ha en realistisk självbild eller så för det är inte alltid alla barn som har det eller så en del tror ju sig, tror ju inte man klarar nånting medans andra tror att de klarar precis allt så det handlar om att lära känna sig själv å en realistisk självbild. En positiv är så självklart men ändå att man liksom ser sina begränsningar…
6.4 Arbete med självkänsla och självbild
Alla pedagoger arbetar med fyrahörns-övningar. Arbetet med självkänsla och självbild handlar mycket om att eleven ska tänka till vad den tycker, utrycka det och stå för det. Det är okej att vara annorlunda. De pratar mycket om känslor och vilka känslor det finns men även områden som empati och allas lika värde kommer in här. Forumteater är något som används:
Vi jobbar med forumteater, att vi spelar teater för barnen […]Wanda och jag, ibland så plockar vi med nån av barnen å sådär. Just för att visa på det här med positiva beteenden och negativa beteenden och ibland då avslutar vi mitt i: Jaha, vad tror ni att Margareta gör, hur skulle Margareta gå vidare?
Och så får de liksom fundera och då kan man också ha det som en värderingsövning att ja ni som tror att Margareta gör på det här viset ni går och ställer er i det hörnet, så att man har lite olika påståenden. (Margareta)
Lärarna lär ut KÖRA (eleven ska tänka på Kroppsspråk, Ögon, Röstläge och Använda rätt ord när den pratar med någon eller pratar för klassen). Ettorna har en livskunskapsbok där de skriver, ritar
24 och klistrar in saker i. Teman i boken har varit livet de hade innan skolan och vad de är bra på (de listar egenskaper). Det är vad de gör på SET-lektionerna, lärarna stärker också elevernas självbild genom deras positiva bemötande.
6.5 Förutsättningar
De förutsättningar som krävs för att arbeta med självbild och självkänsla är enligt både Margareta och Nora att man som lärare ska fundera lite innan man börjar använda sig av SET-metoden tillsammans med eleverna. Man ska som lärare känna att det här kan jag jobba med, att det är viktigt. De tycker också att lärare måste gå SET-utbildningen. Andra saker som tas upp i pedagogernas svar är tips på hur man kan göra och varför, lära sig genom att göra själv och testa samt det positiva förhållningssättet. Lina anser att små grupper är en förutsättning för annars blir det inte riktigt bra. Nora tycker alla på hela skolan ska få ta del av SET-materialet:
… det är viktigt att alla får materialet också i händerna, det materialet som finns […]Ja det tycker jag å alla fritidspedagoger, all personal som ska jobba med det, det tycker jag är viktigt att dom har god tillgång till materialet som finns.
6.6 Positivt med att arbeta med självkänsla och självbild i SET-metoden
Margareta sammanfattar vad egentligen alla pedagoger menar i sina svar; nämligen att SET-metoden lär barn att använda sina kompetenser:
De har ju jättemånga kompetenser alla barn men de vet ju inte hur de ska använda dom […] vi som vuxna måste hjälpa dem och det är ju likadant i skolan likväl som att jag hjälper dig med matten så måste jag hjälpa dem med SET.
Att eleverna känner sig starka i sig själva, att de känner att de duger och är någon, att de lär sig om
25 sig själva, att de lär sig ett sätt att tänka, att de tränar sig i att hantera känslor och att det blir mindre bråk var positivt med att arbeta med självkänsla och självbild i SET-metoden. Att eleverna lär sig konflikthantering, att de lär sig lyssna aktivt samt glada barn som trivs och mår bra lyftes också. Det blir ett förhållningssätt till sig själv och andra menade pedagogerna. Det handlar mycket om att eleverna ska träna sig i olika saker, som ex. känna sig stark i sig själv eller träna sig i ett sätt att tänka:
Alltså man kan ju träna barn på olika saker och så småningom blir det automatiserat. Och det märks jätteväl. (Margareta)
Ann-Britt tycker att förutom att barnen trivs med sig själva och varandra så får hon kunskapsmässigt en bättre grupp:
… man får en lugn grupp då […] För när man har den här gruppen som trivs å har roligt tillsammans å är inne i den positiva spiralen det är ju först då man kan lära dom nåt egentligen, å det sprider ju, det gör ju även då att man får kunskapsmässigt en duktig grupp, det är ju effekten också av det.
Margareta tyckte att det också var en vinst för de vuxna på skolan eftersom de hela tiden ska bejaka det positiva.
6.7 Negativt med att arbeta med självkänsla och självbild i SET-metoden
Varken Wanda, Nora eller Lina kan se något negativt med SET-metoden. Ann-Britt tycker själv inte det finns något negativt men att det säkert kan finnas de som tycker det om de inte är säkra i metoden. Hon tror också att en del kan känna att det känns tråkigt att vara manualstyrd. Margareta är också inne på detta:
… jag kan tänka mig att det blir negativt för en pedagog som känner att, nä men jag anammar inte den här metoden, jag tycker inte den är okej.
26 Då kan det bli något negativt med det i stället, det märker ju barnen
direkt.
Pedagogerna tycker också att de kan få sålla bort en del, att de inte kan göra allt som SET-metoden förespråkar utan att de får anpassa det till deras egna grupper.
6.8 Uppfångande av barn, inkludering
Alla pedagogerna svarar att alla barn fångas upp i arbetet med självkänsla och självbild i SET-metoden, de har haft med sig alla. Wanda och Nora menar att det finns en del barn som har svårare att uttrycka sin åsikt men att det är därför eleverna får säga pass (inte svara eller berätta) om de vill. Margareta menar att jobbar man efter SET-metoden så jobbar man efter varje barns förutsättningar. Ann-Britt svarar bestämt på frågan om alla barn fångas upp eller om det är några barn som faller utanför:
Nä, det är ju min uppgift att se till att ingen gör. Det skulle liksom inte hända!
Lina poängterar åter igen hur viktigt hon tycker det är att arbeta i små grupper:
… det är lite det att när man jobbar i grupper så tycker jag det finns det ingen möjlighet att inte va delaktig, det är det som är faran med ju större grupper man har tycker jag, det är så lätt att man som pedagog missar någon eller att nån sitter å tänker på nåt annat så har man en liten grupp så kan man se till att dom är med.
6.9 Förändring och resultat
På frågan om de sett någon förändring gällande självkänsla eller självbild sedan de började med metoden är de flesta pedagoger inte helt säkra. De menar på att det alltid är en utveckling och att det är svårt att säga om det är SET-metoden som gjort skillnad. En människa skiftar från topp till
27 dal, från att vara uppe till att vara nere, som Wanda uttrycker det. Men de tror att metoden ger resultat särskilt om man jämför med att inte ha det. Ann-Britt tror inte att det är SET-metoden i sig utan hur lärarna jobbar med de här frågorna och att det finns många metoder att använda sig av. Lina tror att SET-metoden gett resultat. Hon hoppas i alla fall på det:
… det är svårt, jag vet ju inte hur dom skulle va om vi inte hade arbetat med det.
Däremot tror hon och de flesta pedagogerna att det ger resultat i längden om de jobbar med det i hela grundskolan. Ett par av pedagogerna hänvisar till att Kimber sagt att det tar några år innan man ser en förändring på hela skolan. De flesta ser resultat i sin egen grupp men vet inte om det är något resultat på hela skolan. Nora säger att eleverna har blivit bra på att sätta ord på saker ex
”Jag har blivit arg för att…” och att de har anammat stoppljusmetoden. Hon hoppas att de ska uppmärksamma känslobiten, se sig själv, lära sig reda ut saker och att alla får säga sitt och tala till punkt. Wanda ser en skillnad men ”den är inte superklar”, dock anser hon att hennes grupp blivit mer homogen, att deras självkänsla blivit bättre, att de vågar ta för sig och är mognare.
Wanda är som alla pedagogerna övertygad om att de ska se positivt resultat i framtiden.
Margareta ser en väldig skillnad på den nuvarande klassen och den gamla klassen hon hade tidigare. Hon tycker man kan göra underverk och ser en förändring gällande hur eleverna bemöter varandra, att man kan köra in eleverna på en speciell arbetsgång (SET-metoden), eleverna lyssnar och respekterar varandra och det finns färre konflikter. Hon tror själv att det beror på SET-metoden men kan inte säga säkert.
6.10 Sammanfattning av resultat
Pedagogerna har en upplevelse av att SET är social och emotionell träning där eleverna tränar sig till ett bra bemötande och en bra självkänsla. SET hjälper dem i att bemöta barnen på ett bra sätt och få en bra barngrupp. Självkänsla och självbild var svåra begrepp tyckte pedagogerna men i stort handlade självkänsla om det som kommer inifrån, att man mår bra, duger samt känner och litar på sig själv. Arbetet med självbild och självkänsla består främst av fyrahörnsövningar, att eleven ska tänka efter vad den tycker, uttrycka det och stå för det, känslor, teater och KÖRA.
28 Lärarnas positiva bemötande främjar också elevernas självkänsla och självbild.
Förutsättningar som krävs är att läraren funderar över och känner för metoden innan man börjar, att man får tips på övningar och att man lär sig det positiva bemötandet. Positivt med metoden är att eleverna lär sig använda sina kompetenser; att de känner sig starka i sig själva, att de lär sig ett sätt att tänka, hantera känslor, lär sig konflikthantering och lyssna aktivt. Pedagogerna tycker inte själva att det fanns något negativt med SET, men att de som inte är säkra på metoden eller inte gillar att vara manualstyrda nog tycker det. Pedagogerna får också sålla bort en del som inte passar deras elevgrupp. Alla elever fångas upp i SET.
Pedagogerna har en positiv uppfattning av arbetet med SET-metoden. De gillar metoden och tycker det är bra att de har fått hjälp med hur de ska bemöta eleverna och hjälpa dem i deras utveckling genom att eleverna får ett SET-metoden-tänk och övar sig i social och emotionell träning för att då mår eleverna bra och kan även lära sig mer på andra lektioner.
Alla pedagoger tror att SET ger resultat särskilt om man jämför med att inte ha det, men de är inte säkra. Pedagogerna menar i vissa fall att de inte vet hur eleverna varit om de inte arbetat med SET. De kan i de flesta fall påvisa en förändring på vissa områden i sin egen klass ex eleverna kan sätta ord på saker och beskriva hur de känner och varför, eleverna har lärt sig stoppljusmetoden, gruppen har blivit mer homogen, eleverna vågar ta för sig mer, är mognare, bemöter varandra och lyssnar bättre samt har färre konflikter. En lärare säger att hon ser en förbättring gällande självkänsla. Alla tror att SET ger resultat om lärarna arbetar med det några år och om alla årskurser har det.
29