I resultatdelen sammanfattar jag mina iakttagelser från arbetet med de två adepterna utifrån fallbeskrivningarna och dess resultat. Jag har valt att i texten nedan väva samman synliga effekter och resultat kring båda adepterna i löpande text oberoende av adept, då det rör sig om liknande situationer. Om det är något specifikt jag vill påpeka, gör jag det i form av att namnge flickorna.
Jag vill inledningsvis börja med att poängtera att när jag tittar på den utveckling som har skett hos de båda adepterna, blir jag än mer övertygad om nyttan av att använda musiken som medel till utveckling och stimulans.
Resultatet av arbetet med balans, hållning och känslan för underlaget visar en klar utveckling hos båda adepterna. När jag för snart två år sedan startade FMT-sessionerna med Saga och Maria lade jag märke till en stelhet hos flickorna när det gällde hållningen. Genom att erbjuda olika slag av stolar, underlag att sitta på och att arbeta med förankringen i golvet har deras hållning och sits förbättrats markant. I Sagas fall har vi arbetat mycket med balansen, eftersom hon gav ett ganska vingligt intryck till en början. Här har luftkudden varit ett bra hjälpmedel för Saga i arbetet med att finna känslan kring sittandet. En positiv effekt på sittandet och hållningen är också att Saga numera kan hålla fokus uppe längre stunder och det påverkar ju givetvis kroppshållningen positivt.
När det gäller Marias hållning hade hon ett ganska stabilt sittande som var mer åt det statiska hållet. Här var arbetet att kunna nå ett mer fritt sittande viktigt. Resultatet har under dessa två år blivit att Maria har sträckt på kroppen och blivit mer medveten om sitt sittande och är mer flexibel i sina rörelser. Dessutom tror jag att det lustbetonade i att ha musiken som medel också har gjort sitt.
När vi kommer till kontrollen över kroppen och dess handlingar och medvetandegörandet av dessa, behöver flickorna arbeta vidare med detta, dels med hjälp av FMT-metoden, och dels med andra medel som t.ex. rörelseaktiviteter och dans. Att kunna kontrollera kroppens båda sidor kräver god stabilitet och visuell perception, vilket är en process som båda flickorna har startat med, men som jag bedömer kräver ytterligare arbete. Här har FMT startat ett spår att arbeta vidare med. Det måste få ta tid att befästa en
40 handling och FMT kan vara till stor hjälp då vi möter barnet på den utvecklingsnivå det befinner sig i.
Genom motivation och bekräftelse har jag genom kodspel försökt att få Saga och Maria att utföra egna handlingar på eget initiativ. Här har de visat stor utveckling när det gäller att ta eget initiativ. Förmågan att se och tolka en situation utifrån vad som erbjuds har utvecklats hos dem båda. Från att de båda har varit ganska passiva i sitt spel märkte jag ganska snabbt förändringar i form av mer slag på trummor och cymbaler, ett intresse och en nyfikenhet hade väckts hos dem båda.
Saga spelade mycket med händerna till en början. Hon tolkade och tog intrycken taktilt, via receptorerna i händerna i form av vibrationer från trumskinnen. Detta pågick en längre tid tills Saga var mogen att börja använda trumstockar till samspel istället. Jag har inte sett något negativt i att använda händerna mycket vid spel, tvärtom har jag sett det som positivt för Saga då vibrationer från trummorna varit en positiv rektion för att nå samverkan i spelet med henne. Här ser vi betydelsen av hur musiken berör våra sinnen. För Saga var det via det taktila hon tog sina intryck och genom att det befästes, kunde hon gå vidare i sin utveckling till att använda trumstockar vid spel och samverkan med omgivningen (i det här fallet mig som terapeut).
Saga har blivit duktig på att ta initiativ och förstår bekräftelsen hon får då hon utför en handling korrekt. Jag ser det som en stor och viktig utveckling för Saga. Från att ha varit passiv och inte tagit initiativ till handling till att idag påvisa handlingar via musiken är stora framsteg. Detta avspeglar sig även på musiklektionerna i skolan där Saga blivit mer aktiv och medverkar mer på lektionerna än tidigare. Att kunna lösa och utföra en handling är ett stort steg i Sagas utveckling.
För Marias del var det trumstockarna som var spännande. Hon trummade och stannade upp och skrattade ofta mellan slagen. Hon hade upptäckt förmågan till samverkan och njöt av detta. När hon löste logiken och jag bekräftade de handlingar hon utförde visade hon stor tillfredställelse genom att skratta. För att nå ett flöde i samverkan mellan oss spelade jag korta koder med en melodislinga, för att sedan byta till ett nytt moment och på så sätt få en rundgång som inte avbröts av vare sig tystnad eller avbrutet spel från Maria. Jag kan se att hon utvecklat stora förändringar i sampel och logiskt tänkande. Vi har idag ett flöde i vår samverkan. Än en gång vill jag säga att jag tror på musikens roll som ett viktigt medel.
41 När vi diskuterar perception är det den auditiva och den visuella perceptionen som vi ofta berör. När jag först träffade Saga respektive Maria var deras perception mycket snäv, vi kan beteckna den som mycket svag. Genom FMT har flickorna gjort stora framsteg vad gäller vidgandet av sin visuella perception. Från att under lång tid endast ha arbetat med ett ting i fokuslinje kan nu Saga urskilja två ting i fokus. Jag har successivt vidgat instrumentens placering utåt, sett från mittlinjen, samtidigt som jag uppmärksammat Sagas reaktioner på det. Resultatet av detta arbete är att Saga numera spelar på två ting utan avbrott. Svårare blev det när jag placerade ett ting i mittlinje och sedan det andra instrumentet åt höger respektive vänster. Saga blev tvungen att ta till sitt logiska tänkande för att lösa denna uppställning. Detta gjorde hon och vi arbetar vidare med detta för närvarande. Det är fantastiskt att se Sagas initiativ till handling som leder henne framåt i utvecklingen, det anser jag är ett gott resultat och jag tror att FMT kan ha bidragit till detta. Maria har också utvecklats när det gäller den visuella och auditiva perceptionen. Från att ha gått från att spela på ett ting till att använda två ting är det ett resultat som bör noteras. Hjelms uttryck ”örat leder ögat – ögat leder handen” (Hjelm 2006, s. 210) är ett uttryck som jag vill vara försiktig med att använda, men det ligger något i det. Här måste både den auditiva och den visuella perceptionen kopplas in för att nå handling. Detta har jag kunnat se tydligt resultat i vid Marias tolkning av situationen som uppstått vid spel med två ting. För att nå barn med autism och autismliknande tillstånd och utvidga och medvetandegöra omgivningen för barnet, tror jag att funktionsinriktad musikterapi är ett bra medel.
Samverkan är det område där jag har sett mest tecken till utveckling hos flickorna och där resultatet tyder på att arbetet med FMT har varit en betydelsefull del av denna utveckling. Här har det inte bara hänt saker i FMT-rummet utan även i andra situationer i skolan. För Sagas del visar hon tecken på en större delaktighet och samverkan med sina kamrater vid samlingarna och i musikundervisningen. Hon orkar hålla fokus och koncentrationen uppe mycket längre nu och hon är mer uppmärksam på sin omgivning. Troligtvis är det så att FMT har spelat en stor roll i utvecklingen kring samspel för Saga.
Maria har även hon nått en större förmåga till samspel. Med musiken som medel tror jag att Maria har nått en större medvetenhet till samspel med omgivningen. När jag har talat med hennes lärare har jag fått veta att även i skolan har hon gjort framsteg vad gäller samverkan med sin omgivning.
42
5. Slutsats
Under arbetets gång med Saga och Maria har jag observerat en stor utveckling hos båda flickorna. Det är förmågan till samverkan, initiativtagande och att utföra en egen bestämd handling som är betydelsefulla steg i utvecklingen hos dem. Givetvis är det många faktorer som spelar in i ett barns utveckling, men i de här fallen kan FMT ha bidragit till del i den utveckling jag kan se.
FMT förmanar inte eller påvisar hur en handling skall utföras, utan lockar barnet till att själv ta initiativet. Detta vill jag poängtera som en mycket viktigt del av metoden. Det är barnets egen handling som leder till att momentet som barnet utför blir befäst och blir till varaktighet i den personliga utvecklingen. Denna process har jag observerat vid mina sessioner med Saga och Maria.
Eftersom fallbeskrivningarna gäller barn med autism och autismliknande drag var min avsikt att bland annat tränga djupare in i problematiken om barnets samverkan med omgivningen. Det är glädjande att se hur ett barn utan ett verbalt språk kan utveckla sin förmåga till samverkan med omgivningen. Att musiken, genom FMT-metoden, kan påverka denna utvecklingsprocess hos barnet är jag övertygad om.
Jag har stort förtroende för Lasse Hjelms metod och jag ser fram emot att få arbeta med denna. Efter att under snart två års tid ha fått möjligheten att arbeta med Funktionsinriktad musikterapi och sett dess verkningar och resultat gör det mig än mer övertygad om användbarheten av metoden. FMT är en del av de resurser och speciallärarteam som finns inom vår skolomsorg idag, och jag vill poängtera att alla slag av metoder och pedagogiska verktyg är viktiga.
Då metoden än så länge inte är förankrad i skolans verksamhet som en självklar specialinriktning, har jag och mina kollegor ett viktigt uppdrag och utmaning framför oss under vår yrkesverksamma bana. Jag tror att FMT skulle kunna göra stor positiv verkan inom skolan idag, då neddragningar av resurser och lärare bidrar till att skolan blir en allt tuffare miljö för barnen att vistas i. En önskan inför framtiden är att FMT ska bli tillgänglig för särskolan såväl som för den traditionella grundskolan.
43