Resurser definieras av Halbesleben et al. (2014) som faktorer vilket olika individer värderar för att nå de mål som individen har. Olika resurser används av medarbetare för att utföra arbetsuppgifter och nå de satta målen för deras tjänst (Nielsen et al., 2017). Resurser i en medarbetares yttermiljö kan bestå av gruppresurser så som socialt stöd på arbetsplatsen och en relation till andra medarbetare. Resurser på en organisationsnivå kan stötta anställda till att nå sina mål genom medarbetare och chefer som bidrar med assistans i frågor och ökar individens kapacitet till att prestera bättre och nå satta mål (Nielsen et al., 2017). Avsaknad av resurser när det kommer till medarbetarresurser och ekonomiska resurser kan riskera att skapa sjukfrånvaro i organisationen (Vinberg et al., 2015; Dellve et al., 2006)
4.5.1 Planeringstid
Planeringstid är en resurs som elevassistenterna upplever hanteras olika på arbetsplatserna. Vissa elevassistenter har inte möjlighet till någon planeringstid alls medan andra har möjlighet till planeringstid, men upplevde att planeringstiden var för kort. Endast E6 av de intervjuade elevassistenterna upplever sig ha tillräckligt med planeringstid. Elevassistenterna upplever att bristen på planeringstid leder till försämrad kvalité på det arbete som utförs. Bristen på planeringstid upplevdes även bidra till en underliggande osäkerhet och stress för elevassistenterna, då snabba lösningar måste hittas för att klara av problemenen som uppkommer i den dagliga verksamheten men som inte har hunnits planera för. E2 beskriver sin upplevelse angående planeringstid så här:
“jag har ju ingen absolut ingen planeringstid eller någon tid då man kan ha möten med någon, det är bara efter mitt jobb eller på rasten som jag kan planera. Det hade hjälpt mycket om man kunde kolla på uppgifterna mer och se vad eleven ska göra även kunna prata med läraren om vad som är bra eller inte för eleven. Men jag har inte fått den tiden och då är det svårare att klara arbetet” (E2, Personlig kommunikation, april 2021).
E2 upplever att planeringstid kan vara hjälpsamt för att minska stressen på arbetsplatsen. Som tidigare uppmärksammades i avsnittet ”återhämtning” är bristen på återhämtning en upplevelse som präglar elevassistentyrket, det finns en utbredd önskan om mer tid till återhämtning under arbetstiden. Elevassistenter upplever att om det hade funnits mer planeringstid skulle de kunna få möjlighet till återhämtning från de vardagliga arbetsuppgifterna under planeringen, det hade enligt dem intervjuade elevassistenterna minska stressen i arbetet, som E2 beskriver:
“Jag hade jättegärna velat ha planeringstid då man kan sitta med möten, det hade varit mycket hjälpsamt. En gång i veckan, någon timme i veckan, då man kan sitta och titta över det och prata över det med någon och mår bättre när man får extra rast och en extra paus samtidigt. Man tappar mycket möjligheter att öva in och tänka över” (E2, Personligkommunikation, april 2021).
Vidare upplever elevassistenter att planeringstiden är viktigt för att känna delaktighet i sitt arbete, vilket sker då de har möjlighet att planera för eleven de arbetar med. En brist på planeringstid och en stark vilja att göra ett bra jobb kan skära sig och resulterar i att elevassistenter upplever en otillräcklighet gentemot organisationen och eleven. Känslan av otillräcklighet upplevs bidra till en negativ psykisk påverkan. E8 beskriver detta
”Jag känner en skuldkänsla att jag inte har hunnit planera… man vill väldigt mycket för det är ju en persons framtid man har i sina händer och därför vill jag göra det bästa för personen… men å andra sidan måste man inse att jag inte hinner” (E8 Personlig kommunikation, april 2021).
Bristen på planeringstid för eleven som elevassistenten har ansvar för upplevs leda till en ökad stress när det som hade kunnat göras under planeringstiden ska göras samtidigt som det dagliga arbetet med eleven fortsätter. E7 beskriver att detta leder till en känsla av bristande motivation till arbetet. Enligt
27 Avgoustaki och Frankort (2018) innebär känslan av ansvar i en medarbetares uppdrag och delaktighet stor roll för hur motiverad medarbetare kommer vara i arbetet, den minskade motivationen kan leda till ovilja att ta sig till arbetet.
4.5.2 Personalmöten
Personalmöten inom skolan är en resurs som elevassistenter frekvent tar upp och pratar positivt om. Uppläggen för personalmöten ser olika ut men upplevs bidra till en ökad förståelse för verksamheten och medarbetarna. E3 beskriver hur dennes möten ser ut och vilken information som ges:
”På måndagar har vi ett gruppmöte där vi kan pratar om vad som händer och vad som kommer hända framöver… vi har också arbetsgruppen i telefonen så vi skriver i chatten och det händer något som vi behöver hjälp med så att vi samarbetar” (E3, personlig kommunikation, april 2021).
Förekomsten av möten med andra elevassistenter på skolan upplevs vara ett tillfälle som ger mer förståelse för händelser i verksamheten. Dessa möten upplevs även vara ett tillfälle då elevassistenter kan få råd och hjälp från sina medarbetare för att underlätta sina arbetsuppgifter och minska stressen kring dem. E6 beskriver förekomsten av korta möten innan fritids så här:
”Vi har stämtider där vi alla på fritids får sitta tillsammans en kortstund innan allting börjar, alla hinner stämma av med varandra lite innan” (E6, Personlig kommunikation, april 2021).
E8 som inte har avstämning innan fritids med sina medarbetare upplever att det dagliga arbetet slutar och då måste individen direkt springa över till fritids för att ta hand om eleverna där vilket medför hög stress. Även individuella möten med lärare är välkommet inslag för elevassistenter, under dessa möten kan elevens utveckling diskuteras samtidigt som en långsiktig planering för elevensutveckling kan fastställas. Dessa möten upplevdes av elevassistenterna bidra till en ökad delaktighet och inflyttande över sitt arbete då dem känner att sina upplevelser kring eleven får gehör samtidigt som motivationen då också ökar. Denna upplevelse om inflyttande i arbetet och positiva inverkan på motivation beskrivs även av Avgoustaki och Frankort (2018) bidra till att medarbetaren känner sig mer motiverad till arbetet. Elevassistent E8 som saknar denna möjlighet beskriver sin upplevelse så här:
”Det saknas ofta planeringstid ihop med mentorn eftersom när min elev har gått hem måste jag springa till fritids” (E8, Personlig kommunikation, april 2021).
Tillgången till stöd från mentor och stödpedagog bedömdes ofta vara lättare eller svårare att tillgå utifrån hur stressigt elevassistentens arbete upplevs vara. Dem som hade en mindre stressig arbetsplats kunde oftare ta hjälp av stödresurser medan dem med hög stress ofta inte hade tid att vända sig till det extra stödet.
4.5.3 Personalbrist
Personalbrist är ett återkommande tema som elevassistenter nämner i vår studie. När medarbetare är sjukskrivna i arbetet ökar den individuella belastningen för elevassistenter. Elevassistenterna upplever att frånvarande medarbetare ökar stressen i deras arbete. När hela personalstyrkan är närvarande på arbetsplatsen funkar verksamheten bra, men om en eller fler i personalen är borta ökar elevassistenters stress. E5 beskriver hur personalbrist på verkar dennes verksamhet.
” Ja alltså om vi tar den klassen som jag är i nu, så har vi varit underbemannade väldigt länge. Och när vi får bemanning så är det att vi har personal som arbetar månadsvis, kanske en period på fem sex månader, men sen så när deras kontrakt är över och när vi går in i en ny termin då kommer ju en ny person som ska jobba i sex månader så det finns ingen kontinuitet med gruppen med samma personal som jobbar mot ett mål, som kan bygga någonting, så det brister där” (E5, Personlig kommunikation, april 2021).
28 Förutom den upplevda stress och osäkerhet som skapas vid personalbrist upplever visa att verksamhetens säkerhet kan påverkas vid personalbrist, E7 beskriver hur personalbrist påverkar dennes verksamhet.
”Och det tror jag påverkar folk ändå, mer än vad man tror. Många kan gå i i väggen kan jag tänka mig, många är stressade, det har hänt saker och ting för att vi har varit kort om folk, elever som har blivit skadade och lite sådana saker” (E7, Personlig kommunikation, april 2021).
Vinberg et al. (2015) och Dellve et al. (2006) har genom sina undersökningar även kommit fram till att personalbrist är en organisatorisk sjukfrånvarofaktor som riskerar att skapa sjukfrånvaro. Vissa skolor har extra personal för att kunna stötta delar av verksamheten som drabbas av personalbrist. Att använda denna personal som redan känner till verksamheten för att täcka upp där det finns ett akutbehov, beskrivs av E6 som en resurs vilket minskar den stress som kan uppstå när ordinarie personal är borta. När elevassistent med grundläggande kunskap om avdelningen och dess elever kan bidra med hjälp bedöms denne vara mer effektiv i sitt arbete än vikarier som inte har tidigare kunskaper. medarbetare som känner till verksamheten och eleverna är speciellt effektiv för barn som är har svårt att lita på individer som de inte känner sedan tidigare. E6 beskriver sin upplevelse av att arbeta som flexible extra personal vilket kallades ”löpare” i den aktuella organisationen:
”Jag var löpare i ett år ungefär och det funkade ju bra för att jag känner alla barn och vuxna. I stället för att ringa en helt okänd vikarie som barnen inte alls vet vem det är så kommer ett bekant ansikte som de känner och har varit med tidigare…det var väldigt skönt för verksamheten och för mig” (E6, Personlig kommunikation, april 2021).
Sammanfattningsvis kan den viktigaste resursen för elevassistenter beskrivas som det sociala stödet som ges på arbetsplatsen. En tid att planera sin arbetsvecka med hjälp av kurator eller lärare för att leverera ett bra arbete. Mycket av resursen socialt stöd som elevassistenter upplever är viktig för dem själva är samma som Nielsen et al. (2017) beskriver som en viktig resurs i individens arbetsmiljö. Slutligen så spelar personalbristen en stor roll för hur stressfullt elevassistenter upplever sitt arbete. Att vid personalbrist tillhandahålla personal som känner till verksamheten och eleverna uppleves vara en viktig resurs.