Syftet med denna studie är att förstå och tolka elevassistenters upplevelse av deras organisatoriska och psykosociala arbetsmiljö för att därigenom bilda en uppfattning om vad det är som skapar den höga sjukfrånvaron inom yrkesgruppen samt identifiera möjliga friskfaktorer. För att besvara detta syfte har vi genom tolkning av den insamlade empiri kommit fram till ett antal huvudteman och sub-tema utifrån elevassistenters upplevelse av den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. 10 respondenter i form av elevassistenter har intervjuats för att därigenom skapa ett djup och en förståelse för fenomenet. Upplevelserna har identifierats genom semistrukturerade intervjuer. Syftet besvaras genom följande huvudteman och underliggande sub-tema.
Arbetsgemenskap
Socialt stöd: Resultatet ifrån föreliggande studie visar att socialt stöd är en viktig del när det kommer till elevassistenternas mående. När det sociala stödet är lågt kan det leda till högre arbetsbelastning och stress. En hög nivå av socialt stöd på arbetsplatsen skapar högre tillfredställelse och bättre hälsa vilket leder till en minskad sjukfrånvaro för elevassistenter. När samarbetet fungerar bra får elevassistenterna bättre möjlighet till återhämtning under arbetspasset. Bra stöd och sociala kontakter med andra medarbetare ökar även möjligheterna till att utföra arbetsuppgifter på ett bättre och effektivare sätt. De sociala relationerna på arbetsplatsen har en stark inverkan på elevassistenternas motivation att gå till arbetet.
Delaktighet: En viktig aspekt av arbetsgemenskap är samarbetet med andra medarbetet. När samarbetet med andra medarbetare inte fungerar beskrivs det som en stark stressfaktor. Under intervjuerna framkom det att samarbetet med vissa lärare inte fungerade på grund av att de inte involverade elevassistenterna i arbetet kring eleven. Ett flertal elevassistenter anser att de borde vara delaktiga i beslut gällande eleven då de känner till eleven och dennes behov väl. Elevassistenterna uppskattar när de känner sig delaktiga och när pedagogen frågor om deras åsikt i beslut gällande eleven. Utifrån våra resultat kan det konstateras att graden av delaktighet påverkar motivationen hos elevassistenterna vilken i sin tur kan påverka närvaron.
Återhämtning
Elev och upplevt ansvar: Utifrån våra intervjuer kan det konstateras att stressnivån och arbetsbelastningen påverkas av hur mycket ansvar elevassistenterna tar över eleven och dennes resultat i skolan samt vilken elev de ansvarar för. Elevassistenter som tar ett stort ansvar för eleven och dennes resultat eller arbetar med elever som är krävande och utåtagerande har en högre arbetsbelastning vilket innebär att det har ett större behov av återhämtning.
Organisatoriska problem: Att specificera tillfällen när elevassistenter påverkas av organisatoriska problem kan vara svårt då olika skolor genomgår sina förändringar i olika takt och med olika frekvens samt att problem löses olika snabbt i skolorna. Det som kan fastställas är att elevassistenter speciellt påverkas när dessa förändringar inte informeras och pågår under en lång tid. Ofta kan känslan för den
32 enskilda elevassistenter vara att dessa problem kommer finnas under en långtid framöver vilket orsakar en stor trötthet hos elevassistenter. För att bekämpa denna sjukfrånvarofaktor måste arbetsgivaren bidra med ett bättre informationsflöde om hur framtidsplanerna ser ut för förändringar och hur problem i organisationen ska lösas.
Pauser i arbetet: Möjligheten till återhämtning visade sig vara en möjlighet som det sällan finns tillräckligt med utrymme för, både under arbetstid och rast. Möjligheten till återhämtning under arbetstid är begränsad vilket resulterar i att vissa elevassistenter känner sig ständigt stressade, känslan av stress kan även hålla i sig utanför jobbet. Elevassistenterna upplever att den främsta åtgärden för att minska stressen är korta pauser under arbetstiden, vilken tidigare forskning styrker. De elevassistenter som har möjlighet att ta pauser under arbetstiden upplever en minskad stressnivå och att de klarar av arbetet bättre när pauser finns att tillgå. Tillfällen då pauser i arbetet är mest behövliga är när en elevassistent arbetar med en elev som är utåtagerande och kräver extra mycket uppmärksamhet. Möjligheten till pauser är det som flest elevassistenter upplever är ett bra verktyg för att minska risken för sjukfrånvaro. Andra förbättringsområden som diskuteras är att förlänga rasten eller möjlighet till 10 minuters extra rast på förmiddagen eller eftermiddagen. Ett annat förslag som tas upp är pedagogiska måltider. Hot och Våld
Psykisk och fysiskpåvekan: Hot och våldssituationer kan påverka elevassistenter fysiskt. Elevassistenterna berättar att de kan få saker kastade på sig, bli sparkade på, få slag i ryggen eller bli bitna. Hot och våldssituationer på arbetsplatsen skapar även stress och en psykisk belastning. Ett flertal elevassistenter upplever att de alltid behöver vara på sin vakt, vilket gör det svårt för dem att slappna av under arbetspasset vilket i längden kan leda till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Resultatet visar att samtliga elevassistenter känner sig trygga på sin arbetsplats trots att de flesta har utsatts för eller befunnit sig i hot och våldssituationer i arbetet. Detta kan bero på att de utsätts för hot och våld av elever som är fysiskt mindre än dem vilket minskar möjligheten att bli allvarligt skadad. Utifrån det fastställda resultatet kan vi inte göra några antaganden gällande skillnader mellan elevassistenters upplevelser av hot och våld i grundskola och grundsär skola. Det finns elevassistenter i grundskolan som upplever att det är mycket hot och våldssituationer, det finns även elevassistenter i grundskolan som upplever att sådana situationer sällan eller näst intill aldrig uppstår. Samma gäller för elevassistenter i grundsärskolan. Det går därmed inte att dra några slutsatser om det uppstår mer eller mindre hot och våldssituationer beroende på vilken typ av grundskola elevassistenter arbetar på.
Utbildning: Ett flertal elevassistenter utrycker att de har den kompetens som krävs för att hantera hot och våldssituationer på grund av att de har utbildning eller erfarenhet av sådana situationer ifrån det nuvarande eller tidigare arbeten. Några av elevassistenterna får ofta hantera hot och våldssituationer eftersom dessa elevassistenter är de enda som kan hantera dem, vilket kan vara en indikation om att det finns en viss kompetensbrist hos övrig personal. De flesta, men inte alla, har fått utbildning om hur sådana situationer bör hanteras genom arbetet. Utbildningar och handlingsplaner om hur anställda bör agera i hotfulla situationer kan förebygga att sådana situationer uppstår.
Kompetens
Möjlighet till kompetensutveckling: Kompetens är ett område som elevassistenter har delade uppfattningar om. Flera elevassistenter upplever att formell utbildning väger mindre än ett driv och engagemang för jobbet. Samtidigt upplever nästan alla att en brist på tillräckliga kunskaper minskar kvalitén i det utförda arbetet och att de elevassistenterna med lägre kompetens ofta har svårt att lösa sina uppgifter. Låg kompetens hos medarbetare leder ofta till en ökad arbetsbörda för elevassistenter med högre kompetenser som känner en ökad arbetsbörda när dem behöver stötta medarbetare med mindre kompetens samtidigt som deras egna elever behöver stöd. En hög kompetenspool bland arbetsgruppen
33 upplevs bidra till att elevassistenter kan ta hjälp av sina kollegor vid svåra arbetsmoment och minska påfrestningarna i arbetet. Kompetensutveckling är något som flera elevassistenter har möjlighet till, problemet blir att de ofta inte har möjlighet till en ersättare vilket betyder en ökad arbetsbelastning för medarbetare och skuldkänslor för de elevassistenter som går på utbildningar.
Resurser
Planeringstid: En resurs som värderas högt av elevassistenter är planeringstid. Tiden för planering är viktigt för att elevassistenter ska kunna känna att de kan planera för elevens utveckling och själva få en bredare överskådning över arbetet en längre period framöver. De elevassistenter som för tillfället inte har tillräckligt med planeringstid upplever en stor stress då varje dag kräver nya snabba lösningar för att elev ska få nå läromålen och fungera i skolan. Utan tillräcklig planeringstid brister motivationen för arbetet och elevassistenter känner sig mindre villiga att gå till arbetet. Utöver möjligheten att nå organisationens mål genom planeringstid upplever elevassistenter att tiden för planering även ger dem möjlighet till återhämtning.
Personalmöten: Personalmöten är en ytterligare organisationsresurs som hjälper elevassistenter att få stöd under tuffare perioder. Under personalmöten kan elevassistenterna berätta om sin nuvarande situation och informera sina medarbetare om situationen för att få möjlighet till extra hjälp i arbetet, vilket bidrar till en minskad stress. Utöver sociala stödet som ges får elevassistenter även möjlighet att dela med sig av kompetenser och erfarenheter som kan hjälpa kollegor att bättre hantera elever med olika behov vilket underlättar arbetsmomenten och minskar stress.
Personalbrist: Personalbrist påverkar elevassistenternas arbete, vid brist på personal ökar den arbetsrelaterade stressen för enskilda elevassistenter. Brist på personal skapar en osäkerhet för hur mycket arbete en enskild elevassistent kommer behöva göra dagligen. Utkomsten av personalbrist kan leda till en ökad risk för att elever skadas då de är mindre personal som har uppsikt över eleverna. En friskfrämjande åtgärd för att bättre hantera personalbrist vid arbetsplatserna och minska den individuella stressen hos elevassistenter är att inneha en extra grupp av elevassistenter på skolan. Denna grupp ska vara välbekant med de olika avdelningarna och eleverna som finns där, vid personalbrist på avdelningarna ska de kunna gå in och hjälpa den ordinarie personalen.
Roll/uppdrag
Otydliga arbetsuppgifter och ansvarsområden: De flesta elevassistenterna upplever att deras roll är tydlig. Ett flertal elevassistenter anger dock att de själva och deras elevassistentkollegor ofta håller i lektioner trots att de upplever att det inte ingår i deras arbetsbeskrivning. De menar att det är frivilligt att hålla i lektioner men beskriver att det blir som en oskriven regel att elevassistenter kan hålla i lektioner när en gör det. De elevassistenter som upplever att deras roll är otydlig anser att rollotydlighet bidrar till en ökad stress i arbetet. När det inte är tydligt vilka arbetsuppgifter som ingår i yrkesrollen får elevassistenter ansvar och arbetsuppgifter som egentligen inte ingår i deras yrkesroll. Andra konsekvenser av en otydlig rollbeskrivning är större krav och högre stress. När det är otydligt vad deras arbetsuppgifter är så blir det lätt att de själva och andra på arbetsplatsen upplever att de ska finnas till överallt.
Tydliggöra rollen vid olika typer av möten: Elevassistenterna beskriver att rollen kan tydliggöras genom att strukturera och punktera upp vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden som ingår i rollen som elevassistent. Det upplevs även som positivt när det tydliggörs vad deras roll innebär på arbetsplatsträffar och klassmöten.
34