KURS: Examensarbete i Företagsekonomi, 15 hp PROGRAM: HR-programmet
FÖRFATTARE: Julia Nordlander, Marcus Ottosson EXAMINATOR: Timur Uman
TERMIN: VT21
Elevassistenters upplevelse kring
deras psykosociala och
organisatoriska arbetsmiljö
En fallstudie inom Grundskoleförvaltningen i
Göteborgs Stad
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt oss under studiens gång och deltagit vid intervjuer. Det är tack vare er som detta arbete har varit möjligt för oss att genomföra. Så ett stort tack till er som bidragit med er tid och ställt upp på intervjuer.
Vidare vill vi också tacka HR-avdelningen på grundskoleförvaltningen för förtroendet och möjligheten att genomföra den här studien.
Slutligen vill vi tack vår handledare Ulf Linnman som varit tillgänglig för diskussioner under hela arbetet.
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för lärande och
kommunikation
Examensuppsats, 15 hp
i Företagsekonomi
HR-programmet
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Julia Nordlander, Marcus Ottosson
Elevassistenters upplevelse kring deras psykosocial och
organisatoriska arbetsmiljö
En fallstudie inom Grundskolor i Göteborgs Stad
Antal sidor: 36
Sjukfrånvaro är ett företagsekonomiskt problem eftersom det leder till både synliga och osynliga kostnader för organisationer. HR avdelningen på Göteborgs Stads grundskoleförvaltning har identifierat en hög sjukfrånvaro hos yrkesgruppen elevassistenter, vilket leder fram till studiens syfte, som är att tolka och förstå hur elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor upplever den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön för att därigenom få en uppfattning om vad det är som orsakar sjukfrånvaron samt identifiera möjliga friskfaktorer. Denna kvalitativa studie antar ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomförs i kombination av en deduktiv och induktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning som menar att psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer har en stor inverkan på medarbetares sjukfrånvaro inom kontaktyrken i offentlig sektor. Studiens design består av en fallstudie som utgörs av elevassistenter inom grundskolan i Göteborgs Stad. Empiri samlas in genom en skrivbordsundersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elevassistenter. Den insamlade empirin analyseras genom en tematiskanalys i kombination med ny identifierad litteratur vilket leder fram till 6 huvudteman och 13 sub-teman. Dessa teman och sub-teman utgör grunden för undersökningens resultat och skapar en förståelse för hur elevassistenter i Göteborgs grundskolor upplever sin psykosociala och organisatoriska arbetsmiljö samt vad de upplever som frisk faktorer. Studiens resultat och analys visar att det inte finns en faktor som ensamt bidrar till ökad sjukfrånvaro. Det har dock identifierats två faktorer som elevassistenter upplever bidrar mest till sjukfrånvaro vilka är bristande motivation och höga nivåer av stress. Likt sjukfrånvaro kopplas även de identifierade friskfaktorerna till motivation och stress.
JÖNKÖPING UNIVERSITY
Högskolan för lärande och
kommunikation
Bachelor Thesis, 15 hp
in Business Administration
HR-program
Spring 2021
SUMMARY
Julia Nordlander, Marcus Ottosson
Student assistants experience about their psychosocial- and organizational work
environment.
A case study inside Gothenburg’s primary and lower secondary school
Number of pages: 36
A business economic problem is sick leave because it leads to both visible and invisible costs for the organization. The HR department at the City of Gothenburg's primary school administration has identified a high level of sick leave among the professional group of student assistants, which leads to the purpose of this study, which is to interpret and understand how student assistants in Gothenburg City's primary schools experience the organizational and psychosocial work environment to identify what causes sick leave as well as identifying possible health factors. This qualitative study adopts a hermeneutic approach and is carried out in combination with a deductive and inductive approach based on previous research which states that psychosocial and organizational work environment factors have a major impact on employees' sick leave in the contact sector in the public sector. The design of the study consists of a case study consisting of student assistants within the compulsory school in the City of Gothenburg. Empirical data is collected through a desk survey and qualitative semi-structured interviews with student assistants. The collected empirical data is analyzed through a thematic analysis in combination with newly identified literature, which leads to 6 main themes and 13 sub-themes. These themes and sub-themes form the basis for the survey results and create an understanding of how student assistants in Gothenburg's primary schools experience their psychosocial and organizational work environment and what they experience as health and sickness absence factors. The results of the study and analysis show that there is not just one factor that alone contributes to increased sick leave. However, two factors have been identified that student assistants experience that contribute most to sick leave, which are lack of motivation and high levels of stress. Like sick leave, the identified health factors are also linked to motivation and stress.
1 Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Grundskoleförvaltningen inom Göteborgs Stad ... 1
1.2 Uppkomsten och utvecklingen av elevassistentyrket ... 1
1.3 Sjukfrånvaro hos elevassistenter ... 2
1.4 Sjukfrånvaro och dess konsekvenser ... 3
1.5 Den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöns påverkan på sjukfrånvaro ... 4
1.6 Problemformulering ... 5
1.7 Syfte ... 5
2 Metodologi ... 6
2.1 Ett hermeneutiskt förhållningssätt ... 6
2.2 En abduktiv ansats ... 6
2.3 En Fallstudie som forskningsdesign ... 6
2.4 En kvalitativ forskningsmetod ... 7
3 Metod ... 8
3.1 Vår process, från idé till syfte ... 8
3.2 Insamling av empiriska data ... 8
3.2.1 Semistrukturerade intervjuer ... 9
3.2.2 Utformning av semistrukturerade intervjuer ... 9
3.2.3 Urval av intervjurespondenter ...10
3.2.4 Genomförandet av intervjuerna ...11
3.3 Tematisk dataanalys ...12
3.3.1 Empiriskt resultat och analys under samma kapitel ...13
3.3.2 Tillägg av litteratur och teorier i empiriskt resultat och analys ...14
3.4 Kvalitet och etiskt förhållande i forskningen...14
3.4.1 Giltighet och tillförlitlighet ...15
3.4.2 Etiska ställningstaganden ...15
4 Empiriskt resultat och analys ...17
4.1 Arbetsgemenskap ...17
4.1.1 Socialt stöd ...17
4.1.2 Delaktighet ...18
4.2 Återhämtning ...19
4.2.1 Elev och upplevt ansvar ...19
4.2.2 Pauser i arbetet ...20
4.2.3 Organisatoriska problem...21
4.3 Hot och Våld ...21
4.3.2 Utbildning ...23
4.4 Kompetens...24
4.4.1 Möjlighet till kompetensutveckling ...24
4.5 Resurser ...26
4.5.1 Planeringstid ...26
4.5.2 Personalmöten ...27
4.5.3 Personalbrist ...27
4.6 Roll/uppdrag ...28
4.6.1 Otydliga ansvarsområden och arbetsuppgifter ...28
4.6.2 Tydliggöra rollen vid olika typer av möten ...29
5 Slutsatser och diskussion ...31
5.1 Teman kring elevassistenternas upplevelse av deras psykosociala och organisatoriska arbetsmiljö ...31
5.2 Motivation och stress ...34
5.3 Studiens bidrag ...36
5.3.1 Teoretiskt bidrag ...36
5.3.2 Praktiskt bidrag ...36
5.4 Förslag till ytterligare forskning ...36
Referenslista ... i
Bilaga 1: Intervjuguide ... v
Bilaga 2: Mailutskick intervju ... vii
Bilaga 3: Informerat samtycke ... viii
Tabellförteckning: Tabell 1: Sjukfrånvaron för olika yrkesgrupper inom Grundskolan i Göteborg (Nordlander & Ottosson, 2021). ... 2
Tabell 2: Sjukfrånvaroprocent för elevassistenter i Göteborg, Malmö och Stockholm Stad (Nordlander & Ottosson, 2021). ... 3
Tabell 3:Intervjudeltagare (Nordlander & Ottosson, 2021). ...11
Figurförteckning: Figur 1: Tematiskanalys (Nordlander & Ottosson, 2021) ...13
Figur 2: Faktorer som kan påverka stress/motivation som kan leda till närvaro/frånvaro (Nordlander & Ottosson, 2021). ...35
1
1 Inledning
I det inledande kapitlet beskrivs det berörda ämnet och de begrepp som kommer att användas definieras. HR avdelningen på grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad har identifierat en hög sjukfrånvaro hos elevassistenter, ett problem som vi genom denna studie ämnar undersöka. Orsakerna bakom den höga sjukfrånvaron ska undersökas så att lämpliga insatser kan implementeras för att minska sjukfrånvaron. Nedan presenteras bakgrunden till problemet, problemformuleringen och slutligen redogörs studiens syfte.
1.1 Grundskoleförvaltningen inom Göteborgs Stad
Uppdraget görs på begäran av HR avdelningen på Grundskoleförvaltning i Göteborgs Stad. Grundskoleförvaltningen är en organisation som verkar för Göteborgskommuns grundgrundskolor. De är ansvariga för grundskolor från förskoleklass till årskurs nio samt grundsärskolor, fritidshem och kulturskolor. Grundskoleförvaltningens uppdrag är att höja kvalitén i skolan, förbättra styrningen och ledningen samt öka likvärdigheten mellan skolorna i Göteborgs kommun. Syftet med deras arbete är att se till att samtliga elever, i alla skolor, har de bästa möjliga förutsättningarna för att skapa ett bra liv. Inom grundskolorna finns det cirka 60 950 elever som ansvaras av ungefär 9 700 medarbetare, av dessa medarbetare utgörs den största delen av lärare. För att stötta både lärare och elever i den dagliga verksamheten finns cirka 1000 elevassistenter (Göteborgsstad, u.å).
1.2 Uppkomsten och utvecklingen av elevassistentyrket
Elevassistenters arbetsuppgift är att hjälpa lärare att förmedla lektionsinnehållet till samtliga elever. I det vardagliga arbetet hjälper elevassistenten lärare genom att stötta elever som har svårigheter med att följa med i utbildningen och ta till sig lektionsinnehållet (Göteborgsstad, 2021). Erström och Lindstedt (2012) förklarar att anledningen till att yrket elevassistent uppkom har sin utgångspunkt i visionen om en integrerad skola för alla. Denna vision ämnade minska placeringen av barn med funktionsnedsättningar hos institutioner och i stället bidra till en lyckad integrering för dessa elever i det ordinarie skolsystemet. När förflyttningen av elever från institutioner gjordes tilldelades eleverna en elevassistent som skulle stötta dem i den ordinarie skolan. Elevassistenters ursprungliga uppgift var då att hjälpa dessa elever med basala behov som påklädning och förflyttning. Under denna period var yrket som elevassistent okomplicerat och rollen bedömdes inte kräva någon formell utbildning. Senare utvecklades elevassistenters arbetsuppgifter till att fokusera på att hjälpa elever med funktionsnedsättningar att klara av undervisningen i den ordinarie skolan. Elevassistent yrket har därmed gått ifrån att hjälpa elever med basala behov till att stötta elever till att nå kunskapskraven. Elevassistent yrket är en avgörande förutsättning för att elever med funktionsnedsättningar ska kunna klara sig i skolan (Erström & Lindstedt, 2012).
Elevassistenter har inte några bestämmelser om i vilken del av skolsystemet som de får placeras eller vilken funktion de syftar till att bidra med, detta leder till att elevassistenter har en breddroll. I och med att elevassistentyrket har blivit bredare används de ofta som en flexibel resurs med ändamålet att snabbt kunna tillsättas och täcka upp där det råder personalbrist eller där det behövs extra stöd. Trots att dagens elevassistenter har en bredare och mer pedagogisk roll, krävs det fortfarande inte några formella krav på utbildning eller särskilda kompetenser för att få arbeta som elevassistent. Yrkesgruppen består därmed till stor del av unga vuxna som ofta saknar tidigare arbetslivserfarenheter. (Lindqvist et al., 2020). Elevassistenters breda roll har varit i fokus vid tidigare forskning och samhälles debatter där det ofta understryks att kompetenskraven på elevassistenter inte har höjts trots att kraven på lärarutbildningarna har ökat. Det poängteras att lärarutbildningen har anpassats till att förbättra
2 bemötandet och förmågan att undervisa elever med särskilda utbildningsbehov. Trots att lärare nu utbildas i att på ett bättre sätt möta elever som har särskilda behov så har inte elevassistenter, som arbetar närmst dessa elever, något sådant kompetenskrav i deras yrke (Lindqvist et al., 2020). I en intervju för Skolansvärld hänvisar Henrik Lindqvist till Lindvist et al. (2020) och säger ”Det kan ses som att det är skolans minst utbildade personal som tar hand om de elever som behöver mest hjälp, med det perspektivet är det inte svårt att se att elevassistenterna behöver stöttning för att lyckas” (Hedman, 2020, s. 1). Forskaren menar därmed att elevassistenter behöver mer kompetens och resurser för att lyckas i sitt yrke.
Det kan konstateras att elevassistenter har en bred yrkesroll som har förändrats övertid. Det finns tidigare forskning gällande elevassistenter och deras roll i skolan, men utifrån författarnas vetskap finns det ingen tidigare forskning kring orsakerna bakom elevassistenters sjukfrånvaro.
1.3 Sjukfrånvaro hos elevassistenter
Vid forskning gällande sjukfrånvaro hos medarbetare i den svenska skolan brukar sjukfrånvaro hos yrkesgruppen lärare presenteras och diskuteras. Det betonas att det finns ett samband mellan ökad sjukfrånvaro hos lärare i skolan och ett sämre resultat för elever (Åstrand, 2018). Sällan diskuteras eller studeras elevassistenters sjukfrånvaro, men utifrån information från uppdragsgivaren kan det konstateras att i Göteborgs Stads grundskolor står yrkesgruppen för högst sjukfrånvaro. Statistiken för sjukfrånvaron hos olika yrkesgrupper inom Göteborgs Stads grundskolor presenteras i tabell 1. Inom grundskolorna arbetar flera olika yrkesgrupper och tabell 1 visar att bland dessa yrkesgrupper så är sjukfrånvaron högst bland elevassistenter.
Tabell 1: Sjukfrånvaron för olika yrkesgrupper inom Grundskolan i Göteborg (Nordlander & Ottosson, 2021).
För att få en förståelse för hur elevassistenters sjukfrånvaro ser ut i andra större kommuner och därmed jämföra deras sjuktal med elevassistenter inom grundskolorna i Göteborg kontaktades Stockholm- samt Malmös stad, som bidrog med sjukfrånvarostatistik för deras elevassistenter. Vi har valt att jämföra åren 2019 och 2020 då det var den statistik som vi kunde få fram från samtliga kommuner. Året 2020 bör ses
3 med beaktning till den pågående Covid-19 pandemin eftersom den har ökat sjukfrånvaron i samhället (Zetterblom, 2020).Vi har valt att ändå ta med statistik ifrån året 2020 eftersom pandemin påverkar alla yrkesgruppers sjukfrånvaro vilket medför att sjuktalen för samtliga är högre än normalt. Trots den rådande pandemin och ökad sjukfrånvaro, sticker sjukfrånvaron för elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor fortfarande ut. Det kan därmed konstateras att elevassistenters sjukfrånvaro fortsatt följer trenden från tidigare år.
Tabell 2 visar statistik för påbörjade sjukskrivningar hos elevassistenter i Stockholm, Malmö och Göteborg Stads grundskolor. Utifrån tabell 2 kan det konstateras att Göteborgsstadsgrundskoleförvaltning har högre sjukfrånvaro gällande yrkesgruppen elevassistenter än vad Stockholm Stad och Malmö Stad har.
Tabell 2: Sjukfrånvaroprocent för elevassistenter i Göteborg, Malmö och Stockholm Stad (Nordlander & Ottosson, 2021).
Det kan utifrån ovanstående tabeller konstateras att sjukfrånvaron för yrkesgruppen elevassistenter är högre än hos andra yrkesgrupper inom Göteborgsstads grundskolor samt att elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor har en högre sjukfrånvaro än elevassistenter inom Stockholm och Malmös stad. Det är således angeläget att studera sjukfrånvaron för elevassistenter som arbetar inom Göteborgs Stads Grundskolor. Det är viktigt att identifiera orsaker bakom sjukfrånvaro och genomföra insatser för att minska den eftersom det har stora konsekvenser för både individ och organisation.
1.4 Sjukfrånvaro och dess konsekvenser
Sjukfrånvaro förekommer i alla organisationer och är nästintill omöjlig att eliminera. Sjukfrånvaro varierar i samhället över tid, även symptom som leder till sjukfrånvaro förändras. Under början och fram till mitten av 2000-talet stod Muskuloskeletala sjukdomar, vilket är skador på kropp, muskler och skelett, som den främsta orsaken bakom påbörjade sjukskrivningar. Efter 2013 har psykisk ohälsa blivit den största anledningen till påbörjade sjukskrivingar (Galte-Schermer, 2020). Psykiskohälsa på svenska arbetsmarknaden stod för 30% av sjukskrivningarna år 2010, men har nu ökat och utgjorde 2019 48% av samtliga sjukskrivningar (Hagström, 2019).
Sjukfrånvaro skapar personligt lidande och inkomstbortfall för medarbetare, samt orsakar stora kostnader för organisationer. Enligt svenskt näringsliv uppskattades sjukskrivningar, exklusive sjuklön
4 och sjukpenning, kosta svenska organisationer 62 miljarder kronor årligen (Hagström, 2019). När medarbetare blir sjuka och inte kan utföra sitt arbete ska arbetsgivare under de första 14 dagarna betala ut sjuklön. Därefter måste medarbetare ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan (Svanberg, 2016). Upprepade korttidssjukskrivningar hos en medarbetare bör ses som ett varningstecken för arbetsgivare eftersom den anställde då riskerar att bli långtidssjukskriven (MedHelp, u.å.). Att tidigt införa organisatoriska åtgärder för att minska sjukfrånvaro är effektivt för att på sikt minska sjukfrånvaro och minimera risken för att korttidssjukfrånvaro ska leda till långtidssjukfrånvaro. Men för att motivera medel till dessa åtgärder krävs det att chefer kan berättiga avkastningen för åtgärderna och ha insikt i hur sjukfrånvaro påverkar organisationers förutsättningar att klara sina uppdrag (Uppdrag psykisk hälsa, u.å). För att motivera åtgärder bör organisationer undersöka sina personalnyckeltal där kan de få fram synliga kostnader för sjukskrivningar. De synliga kostnaderna utgörs av sjuklön, semesterersättning, arbetsgivaravgift och kostnad för vikariat. Dessa kostnader är lättare att redovisa än osynliga kostnader då det finns bakomliggande data för sjukfrånvaron och en tydlig mall från Försäkringskassan med uträkningar av kostnader kopplade till sjukfrånvaro (MedHelp, u.å). Den andra formen av kostnader för en sjukskriving förekommer genom osynliga kostnader. De osynliga kostnaderna består bland annat av förlorad tid hos chefer när de behöver starta nya rekryteringsprocesser för kortare vikariat. Det uppstår även kvalitets och produktivitetsförluster när en vikarie ska sätta sig in i den ordinarie medarbetare arbete. Vikarien har inte samma kunskap och erfarenhet av arbetsuppgifterna, vilket gör att vikarien inte kan prestera till samma grad som den sjukskrivne (Du Rietz & Sjö, 2008). Hagström (2019) poängterar att när organisationer agerar tidigt vid tecken på sjukfrånvaro minskar behovet av att förlita sig på vården för behandling och förebyggande behandling för exempelvis psykisk ohälsa. Det svenska vårdsystemet tar långtid att hjälpa medarbetare och de tillgängliga medlen är begränsade. Det krävs därför ett kontinuerligt arbete för att motverka hög sjukfrånvaro på arbetsplatser. Att aktivt arbeta med att förebygga sjukfrånvaro kan resultera i en minskning av sjukfrånvaro vilken i sin tur minskar de synliga och osynliga kostnader som är kopplade till organisationers sjukfrånvaro (Hagström, 2019).
Mot bakgrund av den höga sjukfrånvaron samt sjukfrånvarons konsekvenser för individ och organisation, är det viktigt att identifiera vad det är som orsakar den höga sjukfrånvaron och vilka faktorer som kan hjälpa till att förbättra arbetsförhållandena och främja god hälsa hos elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor. De faktorer som har utgångspunkt i det som fungerar bra och skapar en god arbetsmiljö kallas friskfaktorer (Arbetsmiljöverket, 2021).
1.5 Den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöns påverkan
på sjukfrånvaro
Utifrån författarnas vetskap finns det ingen tidigare forskning avseende orsaker bakom elevassistenters sjukfrånvaro. Men det finns en del forskning gällande orsakerna bakom medarbetares sjukfrånvaro inom andra kontaktyrken i offentliga sektorn. Tidigare forskning visar att psykosociala arbetsmiljöfaktorer har en stor inverkan på medarbetares sjukfrånvaro inom kontaktyrken i offentlig sektor (Fjell et al., 2007; Wågø Aas et al., 2011; Falkenberg et al., 2012; Welander et al., 2017). Även organisatoriska arbetsmiljöfaktorer påverkar medarbetares sjukfrånvaro (Höckertin, 2008; Vinberg., 2015; Dellve et al., 2006; Holm et al., 2019). Den organisatoriska arbetsmiljön består av hur arbetet styrs, ordnas, kommuniceras samt beslutfattningsprocessens utformning. Den psykosociala arbetsmiljön är hur medarbetare påverkas av och samspelar med andra individer på arbetsplatsen. Digitala forum så som chatt, sms, mail och så vidare räknas även in i den psykosociala arbetsmiljön (AFS 2015:4). Det finns ett samband mellan arbetsmiljöns organisatoriska och sociala faktorer och det är viktigt att belysa helheten för att lämpliga åtgärder ska kunna införas och vidtas.
5 Utifrån tidigare forskning kan det därmed fastställas att fokus när det kommer till att undersöka sjukfrånvaro inom kontaktyrken, bör ligga på den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön då dessa aspekter har en stor inverkan på sjukfrånvaron. För att skapa en förståelse kring elevassistenters höga sjukfrånvaro och identifiera friskfaktorer kommer vi därmed att utgå ifrån deras upplevelser av den psykosociala samt organisatoriska arbetsmiljön.
1.6 Problemformulering
Våren 2021 fick vi som uppdrag av HR-avdelningen på Göteborgs Stads grundskoleförvaltning att genomföra en professions inriktad studie gentemot elevassistenter. Uppdraget var att skapa större förståelse gällande den höga sjukfrånvaron inom yrkesgruppen.
Det finns, utifrån författarnas vetskap, ingen tidigare forskning gällande orsaker bakom elevassistenters sjukfrånvaro. Genom en litteraturundersökning av tidigare forskning blev det tydligt att studier kring elevassistenter mestadels behandlat yrkesrollens bredd samt de krav som ställs på elevassistenters kompetens (Lindqvist et al., 2020). Det finns av denna anledning tidigare forskning kring ämnet elevassistenter, men ingen forskning som undersöker sjukfrånvaro orsaker. Det finns således ett kunskapsgap när det kommer till orsakerna bakom elevassistenters sjukfrånvaro och deras upplevelse av den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. Detta kunskapsgap kommer, som tidigare nämnts, att undersökas inom grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.
Som vi har beskrivit i inledning är sjukfrånvaron för elevassistenter inom grundskolan i Göteborgs Stad högst bland de aktiva yrkesgrupperna i grundskolan. Vilket medför att det är relevant att studera ämnet vidare. Det kan även konstateras att sjukfrånvaron för elevassistenter i Göteborgs Stad grundskolor är högre än i Stockholm- och Malmö Stad. Det är betydelsefullt att undersöka orsaker bakom sjukfrånvaro eftersom det har en negativ inverkan på medarbetare samt organisationers resultat och kvalité. För att kunna genomföra lyckade insatser mot sjukfrånvaron krävs det en grundlig analys av problemet. Genom att undersöka och förstå elevassistenters upplevelse av deras organisatoriska och psykosociala arbetsmiljö, går det att på individ- och organisationsnivå förstå vad det är som orsakar sjukfrånvaron och hur det kan åtgärdas.
1.7 Syfte
Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor upplever den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön för att därigenom få en uppfattning om vad det är som skapar den höga sjukfrånvaron inom yrkesgruppen samt identifiera möjliga friskfaktorer.
6
2 Metodologi
I det här avsnittet presenteras den metodologi som ska tillämpas för att besvara studiens syfte. Det hermeneutiska förhållningssätt som präglar denna studie introduceras. Vidare presenteras den abduktiva ansatsen samt undersökningens forskningsdesign som utgörs av en fallstudie. Den kvalitativa forskningsmetoden kommer även att redogöras för.
2.1 Ett hermeneutiskt förhållningssätt
Studien ämnar förstå och tolka elevassistenters upplevelse av deras organisatoriska och psykosociala arbetsmiljö för att därigenom bilda en uppfattning om vad det är som orsakar den höga sjukfrånvaron inom yrkesgruppen, ur deras perspektiv. Interpretivism, som även kallas för tolkningsperspektiv, är ett förhållningssätt eller en strategi som tar skillnaden mellan att studera naturvetenskapliga studieobjekt och människor, i beaktning. Hermeneutiken existerar inom interpretivismen. Hermeneutiken avser tolka människors handlingar samt skapa en förståelse för hur individer beter sig i sociala sammanhang. Motsatsen till hermeneutiken är positivism, där fokuset i stället ligger på att förklara varför människor beter sig på ett visst sätt (Bryman & Bell, 2017). Utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt antar denna studie ett tolkande, hermeneutiskt förhållningssätt då syftet är att förstå studieobjektens upplevelser snarare än att förklara deras beteende. Vi menar, likt Denscombe (2016), att den sociala världen förstås bäst genom en tolkningsprocess då den är så pass komplex. I och med studiens kunskapsteoretiska ståndpunkt blir det svårt att vara neutrala och objektiva i förhållande till studieobjekten. Samma problematik uppstår under datainsamlingen samt vid tolkning av resultat. Det är således betydelsefullt att vi som forskare har en ömsesidig och tillämplig förståelse för de tolkningar vi påträffar (Kvale et al., 2014).
2.2 En abduktiv ansats
I denna studie kommer en induktiv ansats till viss del tillämpas då det inte kommer göras några antaganden som genom empiri ska antas eller förkastas. En induktiv ansats innebär att undersöka verkligheten utan förväntningar och att empiri ska leda till teori (Bryman & Bell, 2017). Den induktiva ansatsen kommer inte följas till fullo då det inte anses möjligt att samla in relevant empiri utan att vara insatt i teori. I denna studie kommer således en abduktiv ansats tillämpas, vilket innebär att en deduktiv och induktiv ansats kombineras (Bryman & Bell, 2017). Författarna kommer därmed besitta viss kunskap om ämnet innan datainsamlingen, men empirin är nödvändig för att kunna svara på syftet. Utifrån tidigare forskning, som vi har presenterat i inledningen, kommer vi att fokusera på elevassistenters upplevelse kring den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön eftersom forskare menar att de har en stor inverkan på sjukfrånvaro hos medarbetare inom kontaktyrken i offentlig sektor (Fjell et al., 2007; Wågø Aas et al., 2011; Falkenberg et al., 2012; Welander et al., 2017; Höckertin, 2008; Vinberg., 2015; Dellve et al., 2006; Holm et al., 2019). Vi kommer därmed utgå, till viss del, utifrån tidigare forskning vid insamlingen av empiri. Studiens delvis induktiva ansats gör det även möjligt att generera teorier och förhållningssätt även efter empiriinsamlingen i analysen (Blomkvist et al., 2018). Det kan påverka oss som forskare att till viss del utgå ifrån tidigare forskning, vilket vi kommer försöka undvika genom att vara öppna för all typ av information som framkommer under insamlingen av empiri.
2.3 En Fallstudie som forskningsdesign
Studien ämnar bidra med större förståelse för orsaker bakom elevassistenters sjukfrånvaro genom att undersöka grundskolor inom Göteborgs Stad. Syftet är att identifiera riskfaktorer som leder till sjukfrånvaro samt urskilja möjliga friskfaktorer som leder till minskad sjukfrånvaro genom att
7 undersöka elevassistenters upplevelse av den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. En fallstudiedesign kommer tillämpas för att studiens syfte ska uppnås. En fallstudiedesign innebär att fokus ligger på förekomsten av ett särskilt fenomen där syftet är att generera en djupgående beskrivning för händelser, erfarenheter, förhållanden eller processer som påträffas inom ett fall (Denscombe, 2016). Ett fall kan vara en plats, person eller organisation (Bryman & Bell, 2017). I denna studie görs en avgränsning till en organisation, Göteborgs Stad. Vi anser att ett djup behöver skapas för att rika och detaljerade beskrivningar ska kunna genereras, vilket är nödvändigt i förhållande till studiens syfte att förstå samt tolka elevassistenters upplevelse av arbetsmiljön. Genom att ägna all energi åt ett fall skapas större möjligheter att gå på djupet och finna information som hade varit svår att hitta genom en ytlig undersökning (Denscombe, 2016). En fallstudiedesign är lämplig i relation till vår delvis induktiva ansats eftersom den bidrar med djup och detaljerad empiri som kan leda till nya infallsvinklar (Bryman & Bell, 2017). Denna undersökningsdesign kan leda till att empiri skapar teori som bidrar till att förklara vårt specifika fall (Blomkvist et al., 2018).
2.4 En kvalitativ forskningsmetod
Insamlingsmetoden har bestämts utifrån studiens syfte. Syftet i föreliggande studie kräver att vi uppnår ett visst djup för att kunna tolka och förstå elevassistenters upplevelse av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. Empirin kommer att baseras på elevassistenters upplevelser för att därigenom skapa en djupare förståelse för sjukfrånvaron. Upplevelser är svåra att kvantifiera eftersom de bygger på hur enskilda individer tolkar världen omkring sig, därför valdes en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte. Den empiri som insamlas vid en kvalitativ metod består av ord och fokus ligger på hur individer tolkar och uppfattar sin sociala verklighet. En kvalitativ insamlingsmetod gör det möjligt för oss att samla in detaljerade empiri och fånga upp samt tolka de subjektiva innebörderna, vilket går i linje med studiens hermeneutiska förhållningssätt. En kvalitativ datainsamlingsmetod gör det även möjligt för elevassistenter att utrycka sig kring fenomenet med egna ord vilket går i linje med vårt syfte att förstå elevassistenters upplevelser samt studiens hermeneutiska förhållningssätt. Dessutom är kvalitativa studier att föredra när det område som undersöks är förhållandevis outforskat (Morse, 2003), vilket området är då det finns ett kunskapsgap när det kommer till elevassistenters upplevelse av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön och orsakerna bakom sjukfrånvaron.
En kvalitativ typ av studie i kombination med en fallstudie som forskningsdesign samt den abduktiva ansatsen och det hermeneutiska vetenskapliga förhållningssättet gör det möjligt för oss att uppnå djup förståelse inom ett fall, vilket är ändamålet med studien.
8
3 Metod
I följande kapitel presenteras hur studiens empiriska insamling tillämpas med utgångspunkt i metodologin som diskuterades i föregående kapitel. Vidare presenteras studiens explorativa urval och utformandet av insamlingsmetoden, semistrukturerade intervjuer. Valet av den tematiska analysmetoden motiveras och slutligen diskuteras studiens etiska aspekter samt studiens kvalité.
3.1 Vår process, från idé till syfte
Intresset för arbetsmiljön i grundskolan växte fram under en av författarnas praktik på Göteborgs Stads grundskoleförvaltning. Med detta intresse som bakgrund valde vi att kontakta HR-avdelningen på grundskoleförvaltningen för att undersöka om de hade ett arbetsmiljöproblem som de behövde hjälp att studera. De hade identifierat ett arbetsmiljöproblem i form av höga sjuktal hos yrkesgruppen elevassistenter och var därför intresserade av att genomföra en analys gällande orsakerna bakom detta problem. Utifrån den informationen genomfördes en skrivbordsundersökning för att granska tidigare forskning om sjukfrånvaro gällande yrkesgruppen elevassistenter.
Vi använde sökorden “elevassistent”, “offentlig sektor”, “sjukfrånvaro”, “arbetsmiljö och “sjuktal”. Sökningen genomfördes på litteraturdatabasen Google Scholar samt via Högskolan i Jönköpings databas, primo. Vid dessa sökningar användes i vissa fall sammanslagna sökord för att finna ytterligare resultat i databaserna. Det användes endast svenska sökord då vi var intresserade av forskning som genomförts i det svenska skolsystemet. Inriktningen emot endast det svenska skolsystemet kommer eftersom olika nationers skolsystem kan skilja sig markant. Sökningarna genomfördes på fler än en databas för att hitta så många studier inom ämnet som möjligt. Genom att studera tidigare forskning insåg vi att det fanns forskning gällande elevassistenter, den tidigare forskningen fokuserade främst på elevassistenters breda roll samt yrkets kompetenskrav, vilket vi diskuterar i inledningen. Under skrivbordsundersökningen lyckades vi inte hitta tidigare forskning som studerade elevassistenters sjukfrånvaro, därmed identifierades ett kunskapsgap. Vi fortsatte skrivbordsundersöknigen och utökade sökorden till att innefatta ”offentlig sektor” för att undersöka om det fanns tidigare forskning gällande sjukfrånvaro orsaker hos andra kontaktyrken i den offentliga sektorn. Det påträffades studier som undersökte sjukfrånvaro orsaker inom kontaktyrken i den offentliga sektorn och utifrån dessa kunde vi dra slutsatsen att fokus, när det kommer till att undersöka sjukfrånvaro inom kontaktyrken, bör ligga på den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. Detta eftersom dessa aspekter har en stor inverkan på sjukfrånvaron. Vi valde därför att forska kring det identifierade kunskapsgapet genom att utgå ifrån elevassistenters upplevelser av den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön.
3.2 Insamling av empiriska data
Syftet med studien var att samla in elevassistenters upplevelser av deras organisatoriska och psykosociala arbetsmiljö för att därigenom få en uppfattning om vad det är som skapar den höga sjukfrånvaron inom yrkesgruppen samt identifiera möjliga friskfaktorer. För att kunna svara på studiens syfte krävdes detaljrik empiri. Datainsamlingsmetoder som text, observationer och intervjuer samt dokument kan leda till detaljrik empiri (Blomkvist et al., 2018). Datainsamlingsmetoden valdes därmed utifrån att den empiri som genererades skulle göra det möjligt att uppnå studiens syfte. Valet av datainsamlingsmetod påverkades av den tid och resurser som studien begränsades av. Om tid och resurser hade varit obegränsade hade flera insamlingsmetoder kombinerats för att kunna studera flera perspektiv och skapa olika resultat som styrker varandra (Bryman & Bell, 2017). Den datainsamlingsmetod som valdes för att besvara studiens syfte var intervju. Eftersom endast en datainsamlingsmetod användes tillbringades mycket tid på att utforma intervjuguiden och säkerställa att
9 den faktiskt inhämtade den empiri som krävdes för att svara på studiens syfte. Detta ledde till djupa och ingående svar från respondenterna. Vi kunde senare tolka respondenternas svar för att därigenom besvara studiens syfte, vilket gick i linje med studiens hermeneutiska förhållningssätt (Blomkvist et al., 2018).
3.2.1 Semistrukturerade intervjuer
Valet av semistrukturerade intervjuer grundade sig i att forskarna från början hade ett tydligt ämne från HR-avdelningen på grundskoleförvaltningen som skulle undersökas, av den anledningen kunde ämnesinriktade frågor ställas utifrån förkunskaper om organisationen och elevassistenters uppdrag. För att samla in den efterfrågade empirin utformades breda frågor med utrymme för en flexibel ordningsföljd. Syftet med undersökningen var att skapa en förståelse för elevassistenters egna uppfattningar, vilket de öppna frågorna som ställs i en semistrukturerad intervju tillät då respondenten kunde utveckla sina egna idéer kring de frågor som ställdes. Frågorna var öppna och betonade att respondenten själv skulle förklara och utveckla sina upplevelser (Denscombe, 2016). Fokus låg på att förstå och tolka respondenternas egna synsätt och tankar, vilket går i linje med studiens hermeneutiska förhållningssätt. Denna insamlingsmetod är flexibel då ordningsföljden på frågorna i intervjuguiden kan förändras och följdfrågor kan adderas. Eftersom vi var intresserade av elevassistenters upplevelser och tolkningar, gjorde semistrukturerade intervjuer det möjligt för oss att anpassa ordningsföljden på frågorna och därigenom minska bortfallet av empiri (Bryman & Bell, 2017; Blomkvist et al., 2018). Intressanta infallsvinklar och empiri genererades därmed genom att frågorna anpassades utefter enskild elevassistent (Blomkvist et al., 2018).
3.2.2 Utformning av semistrukturerade intervjuer
Intervjuguiden (Se bilaga 1) som användes vid studiens semistrukturerade intervjuer utformades utifrån tidigare forskning gällande elevassistenter och sjukfrånvaro, som framkommit genom skrivbordsundersökningen. Utifrån denna information skapades en lista med ämnen som sedan utvecklades till att utgöra en intervjuguide (Denscombe, 2016). De utformade frågorna i intervjuguiden testades med hjälp av läsbarhetsindex. Läsbarhetsindex är ett pedagogiskt verktyg som har utvecklats för att bedöma komplexiteten av en text. Läsbarhetsindex graderar en text utifrån vilken utbildningsnivå som krävs för att förstå innehållet, detta var ett viktigt steg för att säkerställa att respondenter kunde förstå innehållet som förmedlades (Sahlström, 2019). Syftet med att testa de utformade intervjufrågorna var att säkerställa att de inte klassades som byråkratiska och därmed svårförstådda. En ytterligare anledning att använda verktyget var för att säkerställa att orden som användes kunde tolkas utifrån den utbildningsnivå som elevassistenterna har, vilket vi i inledningen fastställt att elevassistenter ofta befinner sig på en gymnasieutbildningsnivå. Tydliga frågor är viktigt för att respondenten ska förstå vad forskaren vill få fram för information. Respondenters förståelse för frågorna och språkbruket är viktigt för att säkerställa att studien undersöker det som den är tänkt att undersöka. För att respondenter ska kunna utveckla sina svar behöver de kunna förstå de frågor som ställs (Bryman & Bell, 2017).
De första frågorna som utformades var färre och bredare, men efter att frågorna utvärderats i samråd med uppdragsgivare, bestämde vi att bryta ner frågorna för att det skulle bli enklare för respondenten att förstå och tydliggöra vilken typ av information vi sökte. För att testa inhämtningsförmågan av frågorna utfördes en pilotstudie. Pilotstudien genomfördes med en tidigare anställd elevassistent inom Göteborgs Stads grundskola som därmed besatt tidigare erfarenhet gällande det område som undersöktes. Målet med pilotstudien var att testa djupet och träffsäkerheten hos de utformade frågorna (Bryman & Bell, 2017). Efter genomförd pilotstudie tillkom frågor utifrån respondentens svar och frågor som tidigare fanns med kasserades då dessa ansågs vara för ledande och icke utvecklande. Efter pilotundersökningen kontrollerades de omformade frågorna med uppdragsgivaren och godkändes då de ansågs tillräckligt tydliga för respondenten att förstå.
10
3.2.3 Urval av intervjurespondenter
Då syftet avsåg att förklara hur elevassistenter i Göteborgs Stads grundskolor upplever den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön, valde vi respondenter som arbetar inom grundskolan i Göteborg. Det finns 11 stadsdelar med 162 grundskolor, där arbetar sammanlagt ca 1246 elevassistenter. Populationens storlek var därmed cirka 1246 möjliga respondenter. Studien präglades av en tidsbegränsning och det fanns inte utrymme att intervjua samtliga elevassistenter i Göteborgs Stad, därav valde vi att göra ett urval.
Vi började med att skapa ändamålsstyrda urvalskriterier. Våra urvalskriterier bestod av att respondenten var tvungen att ha en pågående anställning som elevassistent inom grundskolan i Göteborgs Stad. Ett ytterligare urvalskriterium bestod av att respondenten var tvungen att besitta minst ett års arbetslivserfarenhet som elevassistent, för att säkerställa att de hade tillräcklig erfarenhet av arbetsmiljön. Vi bedömde att minst ett års erfarenhet av arbetsmiljön krävdes för att kunna ge djupa och detaljrika beskrivningar gällande upplevelsen av den. Urvalet av intervjurespondenter påverkades även av om elevassistenterna arbetade inom grundsärskolan eller grundskolan då vi strävade efter en jämn fördelning där hälften av respondenterna arbetade inom grundskolan och den andra hälften inom grundsärskolan. Detta för att säkerställa att vi fick en helhetssyn av elevassistenternas upplevelse av arbetsmiljön. En missrepresentativ bild av arbetsmiljön hade kunnat genereras om bara elevassistenter inom grundskolan eller grundsärskolan hade intervjuats, då arbetet kan se olika ut beroende på vilken typ av skola elevassister arbetar på. Vi bestämde oss även för att intervjua elevassistenter ifrån olika utbildningsområden för att säkerställa att de elevassistenter som intervjuades inte enbart arbetade inom ett och samma utbildningsområde. Detta gjordes för att säkerställa att en helhetsbild av elevassistenters upplevelser kring den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön skulle genereras. Det kan finnas vissa socioekonomiska skillnader mellan utbildningsområdena. Därför var det viktigt för oss att inte endast intervjua elevassistenter från ett enskilt utbildningsområde då detta det skulle kunna ge en felaktig representation för elevassistenters upplevelse av arbetsmiljön. De respondenter som deltog i studien arbetade därmed inte i ett och samma utbildningsområde. Hälften av respondenterna arbetade inom grundskola medan den andra hälften arbetade inom grundsärskola, samtliga elevassistenter hade mer än ett års erfarenhet av yrket. Detta ansågs som fördelaktigt eftersom vi därmed fick ta del av olika perspektiv, vilket gav empirin en högre grad av nyansering.
Rektorer på grundskolor i Göteborgs Stad kontaktades därefter per telefon och mejl (se bilaga 2) så att de sedan kunde ta kontakt med elevassistenter på skolan. Rektorerna informerade elevassistenterna om undersökningen och att de skulle kontaktas av oss genom antingen genom mejl eller telefon. Att rektorerna informerade om undersökningen och uppmuntrade elevassistenterna till att delta samt tillät dem att genomföra intervjuerna på arbetstid vilket gjorde det enklare för oss att finna villiga respondenter och minskade risken för bortfall. Vi tog därefter kontakt med elevassistenter utifrån de uppsatta ändamålsenliga urvalskriterierna som beskrivits ovan.
Målet var till en början att genomföra minst 8 intervjuer. Detta mål användes som en riktlinje i den inledande fasen av urvalsprocessen då syftet var att uppnå mättnad i den data som samlats in. När ingen ny information tillkommer vid fler intervjuer uppnås mättnad av data (Denscombe, 2016; Jacobsen, 2017). Storleken på urvalet var därmed kumulativt och datainsamlingen avslutades när vi ansåg att ny kunskap inte kunde erhållas genom fler intervjuer och att den information som insamlats kunde svara på studiens syfte. Vi upplevde en mättnad av kunskap vid den åttonde intervjun eftersom respondenterna beskrev liknande upplevelser. Vi genomförde dock två till för att säkerställa att ingen ny information skulle tillkomma.
Vi har därmed använt oss av ett icke slumpmässigt urval för att skapa ett explorativt urval där utgångspunkten har varit att välja respondenter utifrån deras erfarenheter som elevassistenter. Ett subjektivt urval användes därmed som icke slumpmässigt urval, vilket innebär att ett mindre antal personer handplockas utifrån deras relevans för ämnet eller att de har rätt erfarenhet och kunskap om det ämne som undersöks. Denna typ av urval ökar chansen till värdefull information som är relevant i
11 förhållande till undersökningens syfte samlas in (Denscombe, 2016). Enligt Denscombe (2016) är ett explorativt urval lämpligt när det kommer till att undersöka ämnen som är förhållandevis okända och för att upptäcka nya teorier eller idéer. Ett explorativt urval av respondenter är därmed passande i den här studien eftersom sjukfrånvaron bland elevassistenter är outforskat. Syftet med ett explorativt urval är att producera ny information samt insikter och då krävs det inte ett exakt tvärsnitt av populationen. Genom att använda ett explorativt urval blir chansen större att intressanta respondenter väljs ut, vilket gör det enklare att kartlägga det som studeras (Denscombe, 2016).
Tabell 3:Intervjudeltagare (Nordlander & Ottosson, 2021).
Respondent
Grundskola/
Grundsärskola
Antal arbetade år
som elevassistent
Arbetar mot
grupp/enskilt
barn
Utbildning
E1
Grundskola 10 år Grupp GymnasialE2
Grundskola 3 år Enskilt barn GymnasialE3
Grundsärskola 4 år Grupp GymnasialE4
Grundskola 1 år Enskilt barn HögskolaE5
Grundsärskola 4 år Både och GymnasialE6
Grundskola 6 år Enskilt barn GymnasialE7
Grundsärskola 5 år Grupp GymnasialE8
Grundskola 7 år Enskilt barn GymnasialE9
Grundsärskola 5 år Grupp GymnasialE10
Grundsärskola 3 år Både och Gymnasial3.2.4 Genomförandet av intervjuerna
Före intervjuerna: På grund av den rådande Covid-19 pandemin kunde intervjuer inte genomföras på plats med respondenterna. Samtliga intervjuer utfördes därför digitalt via mötes verktygen Zoom och Microsoft teams. Två olika mötesverktyg användes då respondenterna hade tillgång till olika mötesverktyg. Mötesverktygens funktion är likvärdig och därför förekom inga skillnader vid genomförande av digitala intervjuer. Intervjuerna genomfördes på ett likvärdigt sätt för att säkerställa studiens tillförlitlighet. Vi planerade ifrån början att alla intervjuer skulle genomföras via ett digitalt mötesverktyg med kamera för att därmed kunna läsa av elevassistenternas ansiktsuttryck och kroppsspråk. Men i och med att den första respondenten som vi intervjuade inte hade en kamera, så valde vi att därefter endast hålla intervjuer utan kamera för att intervjuerna skulle vara så likvärdiga som möjligt. Det tillkom vissa svårigheter i och med att intervjuerna hölls digitalt utan kamera. Vi kunde tillexempel inte avläsa respondenternas kroppsspråk och ansiktsuttryck på samma sätt som vi hade kunnat gör om vi genomfört intervjuerna på plats eller vid zoom eller Microsoft teams med kamera. Trots detta upplevdes det inte som att empiriinsamlingen påverkades nämnvärt. Att intervjuerna genomfördes digitalt ställde även högre krav på oss som höll i intervjun då vi behövde vara extra tydliga i vår verbala kommunikation. Digitala intervjuer hade vissa fördelar eftersom det gav oss författare möjlighet att stämma av med varandra under intervjuns gång. Genom icke-verbal kommunikation samt ett dokument som båda forskarna kunde redigera i kunde vi se till att vi hade en enig bild av hur intervjun
12 skulle fortlöpa. Alla respondenter fick ta del av syftet med intervjun, generell information om studien och hur författarna hanterar personuppgifter innan intervjun genomfördes. Vi skickade även ut ett dokument som informerade om samtycke samt hanteringen av personuppgifter. Dokumentet godkändes via mejl. Dokumentet skickades ut för att säkerställa att det informerade samtycket fanns dokumenterat. Tiden för intervjun bestämdes av de själva i samråd med rektorer för att säkerställa att deras frånvaro inte påverkade verksamheten vilket även minskade risken för bortfall.
Under intervjuerna: Inledningen av en intervju är avgörande för att en god kontakt samt förtroende ska uppstå. Det var därför viktigt att vi var väl förberedda och professionella (Kvale et al., 2014). För att skapa en positiv upplevelse både efter och under intervjun valde vi att följa ett flertal riktlinjer. Intervjun började med att vi presenterade oss själva. Därefter presenterade vi ämnet samt syftet med intervjun. Vidare introducerades även dokumentation, tidsomfång och etiska förutsättningar om anonymitet och information om att endast författarna kommer att ta del av intervjusvaren i sin helhet. Vi valde att spela in intervjuerna. Det mänskliga minnet är förhållandevis oberäkneligt och Denscombe (2016) menar därför att det är bättre att använda sig av ljudupptagning vid intervjuer. Förutom att vi som intervjuare kommunicerade genom ett gemensamt dokument antecknades inget, varken på papper eller på en dator eftersom kunde störta både deltagaren samt ljudupptagningen. Genom att inte själva anteckna något under intervjun kunde vi lägga allt fokus på själva intervjun och vara närvarande samt ställa aktuella följdfrågor. Vi bestämde oss för att dela upp intervjufrågorna emellan oss för att säkerställa att vi inte pratade samtidigt eller att respondenten avbröts. Den som inte ställde de förbestämda frågorna fokuserade på att lyssna och ställa relevanta följdfrågor utifrån respondentens svar. För att intervjuerna skulle genomföras på ett så likvärdigt sätt som möjligt bestämde vi oss för att upplägget och vem som ställde vilka frågor var samma under samtliga intervjuer, på det sättet minskade risken för att intervjuerna utsätts för olikheter. Fokus under intervjuerna låg framför allt på att lyssna och ge deltagarna möjlighet att styra dialogen då det viktiga för oss var att förstå och tolka deras upplevelser. Efter intervjuerna: När en intervju var avklarad skrev vi ner våra reflektioner av intervjun. Vi diskuterade kring varför respondenten hade svarat på det sättet den gjorde eller hur vi upplevde att samtalet hade flutit på. Anledningen till att vi skrev ner hur vi upplevt intervjun var för att vi ville dokumentera våra tankar direkt efter intervjun och fånga upp vår sinnesstämning och upplevelse, vilket går i linje med studiens hermeneutiska förhållningssätt (Bryman & Bell, 2017). Upplevelsen av intervjun diskuterades även eftersom det är vanligt att olika personer gör olika tolkningar och vi ville säkerställa att dessa tolkningar samlades. Genom att skriva ner och diskutera våra tankar efter varje intervju kunde vi lättare släppa genomförd intervju och i stället fokusera på nästa. Efter att intervjuerna genomförts transkriberade vi intervjuerna utifrån ljudinspelningarna. Intervjuerna transkriberades för att sedan kunna användas som underlag till analysen. Samtliga intervjuer transkriberades ordagrant, där tonfall, pauser och upprepningar inkluderades. Vi valde att genomföra full transkribering av samtliga intervjuer vilket var mer tidskrävande men ökade interbedömarreliabiliteten och minskade risken för subjektiva urval av vad som ska transkriberas och vad som inte ska transkriberas (Bryman & Bell, 2017). Under transkriberingen antecknades även kommentarer vid intressant information, vilket underlättade för oss att gå tillbaka och hitta intressanta citat och åsikter vid analysen.
3.3 Tematisk dataanalys
Vi använde oss av en tematisk dataanalys vid tolkningen av den empiri som samlats in. Syftet med en tematisk analys är att hitta gemensamma teman i den empiri som samlats in och kodats. Därefter kan teman skapas som utförligt beskriver ett fenomen då de bygger på flera respondenters svar vilket skapar en bred och djup redogörelse av fenomenet (Hjerm et al., 2014). En tematisk dataanalys har få utvecklade procedurer och steg i processen för att finna teman, därför finns det en stor frihet och
13 flexibilitet för forskare att använda olika tillvägagångsätt för att finna och analysera den inhämtade data (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) lämnar visa rekommendationer för ett antal sätt som forskare kan finna mönster som sedan utgör teman vilket vi har använt oss av vid tematisering. Rekommendationerna är att leta efter repetitioner för att se mönster mellan respondenter, säkerställa att upprepningar är relevanta för syftet med undersökningen och fastställa likheter och skillnader mellan hur respondenter ser på olika teman.
Att endast använda sig av en tematisk analys är enligt Bryaman & Bell (2017) inte ett identifierbart tillvägagångsätt, vi har därför valt att användas oss av Framework som tillvägagångssätt i denna undersökning. Framework är en matrismetod som används genom att konstruera index över centrala delar i insamlade data som forskarna finner vid detaljerad läsning av transkriberade intervjuer med respondenter. Dessa centrala delar utgör huvud-teman. Huvud-teman har vi identifierat genom att utgå från intervjuguiden och förkunskapen om psykosocialarbetsmiljö samt organisatoriskarbetsmiljö. Återkommande koder kopplat till dessa områden utgjorde teman (Bryman & Bell, 2017).
Figur 1: Tematiskanalys (Nordlander & Ottosson, 2021)
Efter fastställda huvud-tema följer identifiering av sub-teman. Sub-teman innehåller ytterligare data som kan kopplas in under huvudtemat, det knyter an till den större byggstenen som är huvud-temat. Sub-teman presenteras genom tolkning av data kombinerat med korta urklipp från transkriberat material (Bryman & Bell, 2017).
Vid en tematisk analys med framework som tillvägagångssätt är det viktigt att tänka på att denna metod, enligt Bryman och Bell (2017), inte är tänkt att leda forskarna till en fast tankebana kring hur olika teman ska identifieras, metoden anger inte heller vilka teman som har mer eller mindre relevans för undersökningen. Vårt val att använda en tematisk analysmetod med framework som tillvägagångssätt grundar sig i syfte som fångar elevassistenters upplevelser det knyter även an till studiens abduktiva ansats. Då vi går in med begränsad kunskap om vilka ämnen som kan ligga bakom elevassistenters upplevelser. Den begränsade förkunskap kan betyda att forskarna färgas av möjliga anledningar till elevassistenters upplevelser vilket minskar objektiviteten dock hjälper denna kunskap forskarna att bättre framställa teman som mer träffsäkert representerar elevassistenters upplevelser.
3.3.1 Empiriskt resultat och analys under samma kapitel
Vi beslutade att redogöra för studiens empiriska resultat och analys under samma kapitel eftersom vi har flera tydliga teman i resultatet. I kapitlet redogörs därmed det empiriska materialet och kopplas
14 samman till tidigare forskning. De huvud-teman som identifierats vid den tematiska analysen användes som rubriker och sub-temana fungerade som underrubriker i analys och resultatkapitlet, vilket skapar tydlighet för läsaren (Blomkvist et al., 2018). Resultat och analys presenteras därmed inte utifrån specifika intervjutillfällen. Målsättningen var i stället att presentera empiri kopplat till den tematiska analysen med tidigare forskning, i linje med vårt delvis induktiva förhållningssätt (Blomkvist et al., 2018). Genom det här tillvägagångssättet kunde vi tolka och förstå den insamlade empirin med hjälp av tidigare forskning och därefter generera ett resultat. Detta tillvägagångsätt är passande till studiens hermeneutiska förhållningssätt.
3.3.2 Tillägg av litteratur och teorier i empiriskt resultat och analys
För att kunna undersöka samband och innebörden av elevassistenters upplevelser använde vi, med stöd av den delvis induktiva ansatsen, tidigare teorier och litteratur vid genomförandet av analys av insamlad empiri. Vid analysen kopplades teorier och litteratur till de teman som identifierats för att därmed skapa en förståelse för elevassistenters upplevelser. För att finna relevanta teorier och litteratur gjordes sökningar utifrån de fastställda huvud-temana. Sökningarna gjordes primärt i Högskolan i Jönköpings databas, Primo, för att hitta digital- och tryckt information, därefter användes Google Scholar för att finna ytterligare information som den primära databasen eventuellt missat. Vid brist på relevant information för att förklara ett tema utökades sökningar till att även inkludera sub-teman, detta gav då den kunskap som krävdes för att förstå eller förklara ett tema.
Vi har primärt valt att använda forskning från 2000-talet i analysdelen. Detta eftersom nyare forskning bättre förklarar verkligheten som upplevs i nutid, den nyare forskningen tar även samhällsstrukturer som kan påverka sjukfrånvaro i modern tid i beaktning. Vi anser därför att forskning från 2000-talet är av högre relevans för studien. Viss forskning från 1900-talet har använts i analysen, denna forskning har vi funnit ligga till grund för nutida forskning och har efter noggrann granskning inte ansetts vara påverkad föråldrade samhällsstrukturer. Vi anser därför att den forskningen fortfarande har relevans för studien. Vi har haft som mål att den forskning som använts ska vara peer-reviewed för att hålla hög kvalité, i vissa fall har detta frångåtts då forskningen kommer från institutioner med hög trovärdighet som besitter expertis i respektive områden, exempelvis Arbetsmiljöverket (2019) och Stressforskningsinstitutionen (2015).
3.4 Kvalitet och etiskt förhållande i forskningen
Kvalitéten i en studie betecknar hur noggrant, systematiskt och väl den har genomförts samt hur innovativt och kritiskt forskarna har genomfört studien (Fejes & Thornberg, 2015). För att kunna mäta vilken grad av kvalité en studie har genomförts med används två huvudsakliga parametrar, vilka är validitet och reliabilitet. Dessa parametrar avser utvärdera om forskare har använt de mest lämpliga metoderna för att samla in empiri till studien samt kontrollera om resultatet har samlats in på ett objektivt sätt, vilket kan öka studiens överförbarhet. Validitet avser mäta vilken grad en undersökning faktiskt undersöker det som är tänkt att undersöka (Bryman & Bell, 2017). Validiteten av en undersökning är viktig för att visa hur noggrant undersökningen har genomförts och om resultatet kan generaliseras samt om den mest lämpliga analysen och insamlingsmetoder har använts för att svara till undersökningens syfte (Fejes & Thornberg, 2015). Reliabilitet mäter hur tillförlitlig en undersökning är och i vilken grad den metod som använts för att utföra studien är rimlig. Reliabiliteten visar även om undersökningen haft olikheter som kan leda till att olika typer av empiri inhämtats (Bryman & Bell, 2017).
Mätning av validitet och reliabilitet i en kvalitativ studie är svårare än i en kvantitativ studie. För att visa kvalitén i en kvalitativ studie måste forskarna påvisa att insamling och hantering av data är gjord på ett hederligt sätt, därför presenteras i stället studiens interna och externa giltighet samt dess tillförlitlighet. (Bryman & Bell, 2017). Validiteten i denna studie bedöms därmed utifrån dess intern och extern
15 giltighet. Interngiltighet mäter hur bra studien faktiskt har mätt det som avses mätas utifrån studiesyfte. Externgiltighet mäter hur överförbar studien är i andra fall och hur trovärdigt studien har utförts (Bryman & Bell, 2017). Reliabilitet mäts som studiens tillförlitlighet, den avser visa hur tillförlitlig en undersökning är och i vilken grad den metod som använts för att utföra studien är rimlig. Tillförlitligheten visar även om undersökningen haft olikheter som kan leda till att olika typer av empiri inhämtats (Bryman & Bell, 2017).
3.4.1 Giltighet och tillförlitlighet
Intern & extern giltighet: Denna kvalitativa undersökning syftade till att tolka och förstå elevassistenters upplevelser och utgår från en fallstudiedesign med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Denna studie inhämtar därför information om ett specifikt fall med ett förhållningssätt där empiri utgår ifrån individers syn och tolkning av världen runt omkring sig (Bryman & Bell, 2017). I denna studie studeras ett enskilt fall, vilket leder till att överförbarheten påverkas negativt. Men att endast undersöka ett fall skapar en djupare förståelse av det specifika fallet och höjer studiens interna giltighet (Fejes & Thornberg, 2015). I linje med studiens hermeneutiska förhållningssätt tolkades elevassistenters upplevelser. Dessa upplevelser är svåra att kvantifiera då respondenternas upplevelser kan skilja sig avsevärt beroende på hur individen tolkar de frågor som ställs. Den verklighet som en respondent uppfattar, påverkas av hur denna individ ser på världen, vilket konstant varierar i takt med att miljön runt personen förändras. Dessa intryck tolkas därför olika från respondent till respondent. På grund av detta minskar den externa giltigheten för studien men den interna giltigheten för studien ökar då detaljrik empiri inhämtas om elevassistenters upplevelser (Bryman & Bell, 2017). Eftersom denna studie genomförs för att studera ett specifikt fall åt uppdragsgivare finns inte behovet att generalisera resultatet. Ett försök att generalisera resultatet skulle vara svårt då kommunala skolstrukturer och elevassistenters tolkningar av dessa skiljer sig åt. Till följd av detta är vår externa giltighet avseende överförbarhet låg. Studiens tillförlitlighet: Enligt Bryman & Bell (2017) är hög tillförlitlighet i en kvalitativ studie svårt att uppnå, detta eftersom studien och dess insamlade material är svåra att replikera. För att säkerställa att vår studie skapar en representativ bild för olika elevassistenters upplevelser har intervjuer med respondenter från olika områden inom Göteborgs Stad grundskolor genomförts. Detta steg hjälpte oss att skapa en mer representativ bild av elevassistenters upplevelser. Genom att använda en pilotstudie för att testa intervjuguiden kunde det kontrolleras att frågorna faktiskt inhämtade den empirin som vi var intresserade av att inhämta, därmed ökade detta steg tillförlitligheten för insamling av empiri. Genomförandet av intervjuer har skett genom två olika mötesverktyg vilket skulle kunna påverka tillförlitligheten negativt då olikheter riskerar att förekomma när två olika verktyg för intervjuer används. Efter ett test med dessa mötesverktyg, framkom det att de fyller samma funktion och påverkar därmed inte utkomsten av intervjuerna. Vid transkriberingen av intervjuerna togs hänsyn till interbedömarreliabilitet, vilket mäter hur enhetligt två forskare bedömer samma empiri (Bryman & Bell, 2017). Vi valde att genomföra full transkribering av samtliga intervjuer vilket var mer tidskrävande men ökade interbedömarreliabiliteten och minskade risken för subjektiva urval av vad som ska transkriberas och vad som inte ska transkriberas av den som genomförde transkriberingen (Bryman & Bell, 2017). Ett sista steg för att upprätthålla god tillförlitlighet i studien säkrades genom att samtliga intervjuerna genomfördes med samma upplägg. Frågor från intervjuguiden ställdes av samma författare för alla respondenter. Detta minskade risken att respondenter uppfattade intervjufrågorna på olika sätt, vilket skulle kunna leda till insamling av ostabildata.
3.4.2 Etiska ställningstaganden
Konfidentiellt och anonymitet innebär en svårighet vid kvalitativa undersökningar eftersom den inhämtade informationen kan vara för beskrivande vilket därmed riskerar att individer, organisationer
16 och platser kan identifieras (Bryman & Bell, 2017). Genom intervjuer har vi tagit del av känsliga uppgifter som till exempel hälsa och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Dessa uppgifter behandlades enligt den GDPR förordningen som råder i EU eftersom den insamlade data kan knytas till en specifik person och bör därmed behandlas som extra skyddsvärda personuppgifter (Integritetsskyddsmyndigheten, u.å). För att skydda respondenternas uppgifter har forskarna utformat en blankett (se bilaga 3) utifrån Bryman och Bell (2017) etiska principer samt Integritetsskyddsmyndigheten regler för hantering av personuppgifter. Undersökningen följer dessa fyra etiska principer vid insamling och analys av data (Bryman & Bell, 2017; Integritetsskyddsmyndigheten, u.å).
Informationsbrev: I det första steget informerade vi om syftet med undersökningen och vilka olika delar som ingick i undersökningen. Vid denna första kontakt valde vi att informera respondenterna om varför deras deltagande är viktigt för undersökningen och hur den insamlade empirin från intervjuer kan bidra till förbättringar. Vi var också tydliga med att respondenterna var anonyma i studien och att de vid deltagande i studien kommer få ytterligare information om hur vi hanterar deras uppgifter (Bryman & Bell, 2017).
Samtyckeskravet: Denna del förklarar vilka personer som kommer få ta del av den insamlade empiri och hur vi arbetar för att anonymisera svaren innan uppsatsen publiceras (Integritetsskyddsmyndigheten, u.å). Det är viktigt att vara tydlig med att respondenten har möjlighet att dra sig ur undersökningen även efter genomförd intervju (Bryman & Bell, 2017). I vår undersökning fick respondenterna i samtyckes blanketten information om att deltagandet är helt frivilligt och att de kan dra tillbaka sitt deltagande även efter intervjuerna är genomförda. Denna information upprepades även muntligt för respondenterna innan intervjuerna påbörjades. Dessa steg genomfördes för att respondenterna skulle uppleva att de hade ett genuint fritt val med deltagandet i studien och att de inte påverkades av ett ojämlikt maktförhållande från medarbetare och forskare (Integritetsskyddsmyndigheten, u.å).
Konfidentiallitets- och anonymitetskravet: Förklarar att deltagare i undersökningen kommer att behandlas med den största möjliga nivån av konfidentiell som forskarna förmår samt vart och hur personuppgifter förvaras (Bryman & Bell, 2017). Vi förklarade tydligt för respondenterna att deras intervjuer i sin helhet aldrig kommer delas med chefer eller annan person i ledningen på göteborgsstads grundskoleförvaltning. Utöver detta har forskarna valt att inte använda respondenters ålder, arbetsplats eller typ av utbildningsinriktning då denna information riskerar att kunna användas för att identifiera respondenterna (Bryman & Bell, 2017). Vid citat i analys och resultat delen presenterades inte datum för att ytterligare anonymisera respondenterna.
Nyttjandekravet: De uppgifter som under studiens gång samlats in om en respondent får endast användas för forskningsändamål (Bryman & Bell, 2017). Denna studie har med samtyckesformulär förklarat för respondenten att den insamlade data från intervjuerna endast kommer att användas för att svara på undersökningens syfte. Forskarna informerade även respondenterna om att insamlad data och transkriberingar från enskilda intervjuer kommer att raderas efter genomförd studie.
