Resurser, motivation och ansvar

Studien bekräftar befintlig forskning att kunskap om ekologisk läskunnighet, tillgänglig plats med varierad grönska och kunskap i utomhuspedagogik alla är faktorer för att närnaturen ska användas i undervisningen. Jag visar dock att detta inte är tillräckligt. Visserligen stödjer tidigare studier att resurser och lärarens egna motivation är viktiga faktorer, de nämns dock oftast som bakgrundsfaktorer att ta hänsyn till. I denna studie är dessa faktorer så starkt framträdande att jag valt att lyfta ur dem till en egen kategori. Motivation och drivkraft hos den enskilda läraren, samverkan med kollegiet/annan berörd personal (t.ex. matbespisning), tillräckliga personal- och materialresurser, byråkratiska processer, tid att planera och

förbereda samt en trygg elevgrupp som hanterar arbete i mer ostrukturerade miljö är alla kritiska faktorer.

“Bekvämlighet, inte tillräckligt inspirerad. Tid till att planera det, att gå ut kräver mer planering.” (L3) “Det stora hindret är personal. Man måste vara minimum två på en grupp. Om det skulle hända något och någon måste iväg... Sen är det allt det här med riskanalys och det ska skrivas en massa papper. Bara du ska flytta dig inom stan ska du egentligen göra en riskanalys för att ta dig ut med eleverna. Det underlättar inte.” (L1)

Även ansvar lyfts fram som en stark anledning till att inte gå utanför skolans område. “Vi som pedagoger ska inte heller utsätta oss för att några ballar ur som inte klarar situationen.” ​(L2)

“Idag är det stora hindret att du måste ha hängslen, livrem och helst en fullpackad akutväska.” (L8)

Av respondenterna uppger samtliga att material för utomhuspedagogisk arbete är en bristvara. Ingen har tillgång till ett färdigt materialskåp utan behöver själv samla det som behövs i olika

förråd, avdelningar eller göra inköp. Resultaten tyder på att detta har förändrats över tid. De som undervisat längre beskriver att det tidigare fanns ämnesansvariga som hade nedsatt tjänst för sådana uppgifter men att det fallit sönder sedan denna befattning försvunnit.

“Material, det finns det inte. Möjligen kan man samla in om man går till alla fritidshem. Massa jobb. Vi hade det förr. Det var en som var ambitiös som hade organiserat ihop det men hon slutade.” (L9)

“Vi har haft det tidigare i fina skåp men det är borta sen de renoverade.” (L2)

“Här fattas det. Vet inte riktigt vad vi har för material. Tror inte vi inte ens har luppar.” (L5)

“Det finns inget färdigt material utan man måste springa runt och samla vilket tar tid. Inte praktiskt. Måste låna till höger och vänster. Vill ha det samlat på ett ställe. Nu vet jag inte om sakerna finns ens. Men jag har ett eget ansvar i detta att inhandla det jag behöver eller skapa det.” (L3)

För att lättare få en överblick över de dessa ytterligare avgörande faktorer har de kategoriserats enligt nedan:

Resurser:

- Personalresurser lyfts fram som den viktigaste faktorn. Ingen får/vill gå ensam och en lärare är i regel ensam under en lektion med sin klass.

- Lärarna uppger att det krävs mer planeringstid för att planera utomhusaktiviteter. Planeringstid behövs också till byråkratiska procedurer såsom ifyllandet av riskanalys, skapa och delge information till vårdnadshavare m.m.

- Lärarna beskriver att det saknas utomhuspedagogiska material på skolorna eller att de är osäkra på var materialet finns. Att ordna fram allt som behövs tar även det tid. - Ingen skola har en närnatur de upplever värda att gå till inom 300 meter.

Motivation

- Lärare som är ovana att undervisa utomhus visar ett större motstånd till att göra det medan de som har en historia av att undervisa utomhus visar stor vilja och önskan om att göra det oftare.

- Flera lärare vittnar om att det saknas stöd i kollegiet, skolans har inte någon levande kultur där man som lärare tar med eleverna ut och de inspirerar inte varandra till det. - Ingen lärare har fått stöd eller uppmuntran av skolledningen för utomhuspedagogiskt

arbete.

- För att genomföra en lektion i närnaturen krävs i regel mer än en lektion. Lärarna är de som själva måste lösa schemaändringar, avboka ev. mat, ordna med extra personal

m.m. De praktiska momenten upplevs så arbetskrävande att läraren tappar motivationen att genomföra aktiviteten.

Ansvar

- Läraren har det yttersta ansvaret för alla elever och det som sker när man lämnar skolgården och det upplevs som en säkerhetsrisk, framförallt i stökiga elevgrupper. - Flera lärare upplever att ansvaret helt ligger på dem själva och ett tryck från

skolledning/föräldrar att de ska ha tänkt på allt i förväg ifall något skulle hända. - Flera lärare beskriver att elever kommer till skolan i kläder olämpliga för

utomhusaktiviteter vilket kan spela stor roll vad gäller hur väl det går att genomföra aktiviteten. Det finns idag inga krav på föräldrar att de ska klä sina barn efter väder.

De lärare som är senast utexaminerade var de som undervisat minst utomhus. En förändring över tid kan urskiljas. Lärarna med mångårig erfarenhet beskriver att de undervisade i närnaturen betydligt oftare tidigare än de gör idag. En av lärarna uttrycker det på följande sätt:

“Vi gick iväg själv med våra barn. Det var aldrig några problem. Det skulle jag aldrig, aldrig göra idag. Vi kunde säga ´vi kör lektion i Botan idag´ bara jag och klassen, no problem. Vad som gått fel kan jag inte svara på men jag tror många tycker att det är alldeles för omständigt. Vad du än ska göra idag, minsta lilla, så är det en procedur. Du måste se till att all berörd personal är informerad, göra de här pappersifyllnigarna om du ska lämna skolan, det tar mycket kraft. Sen har det betydelse hur din miljö ser ut, på hur långt du har till området. Där man kan höra fågelsång och titta på olika träd och frukter. Lite närmare hade underlättat mycket.” ​(L4)

6.5 Brukarperspektivet

Med barnkonsekvensanalyser ska förhandsprövningar av de konsekvenser som ett beslut kan få för ett barn eller en grupp barn genomföras innan beslutas fattas. Som forskningen ovan visar är tillgång till en varierad grön miljö nära skola och bostad mycket betydelsefullt för barn. I kommunens dokument finns inget som visar att lärare, eller elever, har tillfrågats vad gäller användning, utformning och/eller tillgång till närnaturen som rum för pedagogiska verksamheter. Det går inte att hitta någon kartläggning av skolornas faktiska användning av närnatur. Inga brukarundersökningar utifrån lärarperspektivet presenteras. Statistik saknas över om/hur ofta, lärare besöker närnaturen tillsammans med sina elever och i vilket syfte. Intressentanalys saknas över lärares önskemål och behov.

Naturskolan lyfts i kommunens texter återkommande fram som kopplingen mellan skolor och deras användning av närnaturen och att detta sker genom projekt och utbildning av

framförallt lärare/förskollärare. Det står inte något i informationen från Naturskolan om tillgång till skolans närhet till närnatur eller användningen av den pedagogiskt för att

möjliggöra regelbunden utomhusbaserad undervisning. Det ingår inte i Naturskolans uppdrag att arbeta med uppföljning eller utvärderande vad deras insatser leder till ur elevers synvinkel även om de själv skriver att deras syfte är “högre måluppfyllelse”. Hur denna mäts finns inte redovisat. Respondenternas uppfattningar om Naturskolan skiljer sig markant åt.

Naturskolans arbete lyfts av de lärare som varit i kontakt med dem fram i positiva ordalag. På hemsidan finns ett utbud av många kurser som tydligt fyller målen för medveten

utomhuspedagogik. Dock har mindre än hälften använt dem som resurs i sitt arbete och de lärare som varit i kontakt med dem uppger att de mycket sällan tillämpat idéerna som de fått trots att de fann dem lärorika. Arbetet har med andra ord inte runnit ner till brukarna. Flera lärare önskar att Naturskolan informerade bättre om sin verksamhet t.ex. via

informationsbrev. Detta finns redan att prenumerera på men de flesta lärare var inte medvetna om att det existerade. Majoriteten av lärarna önskar att Naturskolans verksamhet utökades till att inbegripa stöd där de kommer ut och träffar eleverna tillsammans med läraren själv och på så sätt skapar en mer praktiknära kompetensutveckling.

“Jag skulle önska mer information om vad de gör. Vet inte ens vilka de är eller vad de gör. Skicka ut mail sätta upp en affisch på skolan. Gärna besök. Jag vill gärna att de undervisar tillsammans med eleverna och är lite guider, med material, som en inkörsport, ett intro, och kan ge inspiration till de som inte är så hajja inom att vara ute”. (L6).

“Kursen var bra. De är finurliga. Men jag har inte gjort så mycket av det med eleverna, fast jag skulle kunna göra det. Har inte blivit av. Förut hade vi tillfällen när de kom ut och gjorde stationer med eleverna, det var bra men det var länge sen nu.” (L2)

“Jag har använt deras hemsida och fått bra tips som inspiration. Jag skulle önska att de kommer ut i skolorna mer, håller lektioner med elevgrupper.” (L8).

Förståelse finns från lärarnas håll att detta är svårt p.g.a. resursbrist. Flera lärare, framförallt de som själv inte var bosatta i kommunen, önskade någon form av information från

kommunens sida vilka områden som fanns nära deras skola och vad de kunde erbjuda. Bland annat föreslogs en karta eller rundvandring vid nyanställning.