Studien visar att det finns flera områden vad gäller stadens närnatur som pedagogisk plats som kräver vidare studier. Det saknar kartläggning, statistik och uppföljning på längre sikt men också förståelse för lärandets process inom skolans ramar. Det finns relativt mycket kunskap om utomhuspedagogiska insatsers effekter, men lite kunskap om hur skolor ska kunna skapa en organisation/kultur för att genomdriva dessa. En sammanfattande slutsats är att det finns anledning ägna vidare uppmärksamhet åt: 1) Hur samverkansformer kan
etableras mellan stadsplanerare/andra som arbetar med fysisk planering och brukare kring frågor som rör planering av stadens grönområden utifrån ett barnperspektiv. 2) Studera införandet av den nya barnkonsekvensanalyslagen och vilka möjligheter lagen har att stärka skyddet av närnatur i städer och tätorter. 3) Genomföra kartläggningar av hur ofta
skolor/pedagoger använder närnaturen i undervisning och undersöka framgångsfaktorerna. 4) Undersöka vilka incitament som krävs för att förtydliga utomhuspedagogikens värde och öka kraven på platsbaserat lärande i grundskolans läroplan samt undersöka hur
lärarutbildning/kompetensutvecklingssatsningar kan organiseras för att insatserna ska genomsyra undervisningen och nå fram till eleverna.
Litteratur
Albertini, M (2005). The effects of urban patterns on ecosystem function. International regional science review 28, 2: 168–192 (April 2005) University of Washington, Seattle. Bryman, A. (2012). Social research methods. Oxford University Press, New York.
Boverket (2007). Bostadsnära natur - inspiration & vägledning. Boverket augusti 2007
Davidsons Tryckeri AB. Dnr: 2309-1215/2007.
Chawla, L (2015). Benefits of Nature Contact for Children. Journal of Planning Literature 2015, Vol. 30(4) 433-452. sagepub.com/journalsPermissions.nav DOI:
10.1177/0885412215595441 jpl.sagepub.com
Christensen, P. & O Brien, M. (2003). Children in the city. Home, neighbourhood and
community. London: Routledge Falmer.
Ekman, J, (2019). De visar vägen i Agenda 2030. Dagens samhälle, nr 18, 2019.
file:///Users/mariehannerstig/Downloads/DI%20Agenda%202030.pdf (hämtad 2019-05-12). Dahlgren, L.O, Sjölander, S, Strid, J.P, Szczepanski, A. (2007). Utomhuspedagogik som
kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur, Malmö.
Ding, D, Sallis, J.F, Kerr, J, Lee, S, Rosenberg, D.E. (2011). Neighborhood environment and
physical activity among youth a review. Am J Prev Med 2011;41:442–55.
Faskunger, J, Szczepanski, A, Åkerblom, P (2018). Teaching with the sky as a ceiling A
review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school. Reports from Forum för ämnesdidaktik [Forum for subject didactics] at
Linköping University No 11. Linköping University, Swedish University of Agricultural Sciences and Utenavet.
Flyvbjerg, B. (2003). Fem missförstånd om fallstudieforskning. Statsvetenskaplig tidskrift vol 106 Nr 3 (2003). Publicerad: 2010-02-09.
https://journals.lub.lu.se/st/article/view/2087/1665
Giusti, M. (2019). Barn som förstår naturen skyddar den. Artikel från Högskolan i Gävle, Miljö, Samhälle & Kultur. Publicerad på forskning.se den 10 maj, 2019 (hämtad
2019-05-14). https://www.forskning.se/2019/05/10/barn-som-forstar-naturen-skyddar-den/ Helldén, G. & Helldén, S. (2008). Students’ early experiences of biodiversity and education
for sustainable future. NorDiNa 4(2), 123–131.
Holloway, L. & Hubbard, P. (2001). People and place. The extraordinary geographies of
Jansson, M, Sundevall, E Wales, M. (2016). The role of green spaces and their management
in a child-friendly urban village. Department of Landscape Architecture, Planning and
Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden.
Karsten, L. (2005). It All Used to Be Better? Different Generations on Continuity and
Change in Urban Children‟s Daily Use of Space. Children’s Geographies 3 (3):275-290.
Kornhall, P. (2013). Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall. Leopard förlag, Stockholm. Kvale, S, Brinkman S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Linköping Universitet (2019-03-04). Institutionen för kultur och kommunikation .
Tillgänglig: https://liu.se/ikk/utomhuspedagogik?l=sv
Lisberg Jensen, E. (2008). Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser
i närnatur . Strömberg, Stockholm.
Lisberg Jensen, E. (2009) To Know is to Cherish? Learning from Swedish environmental
education. Publicerad i Our Schools/Our selves, 1 november 2009. ISSN:0840-7339, Canada.
Lisberg Jensen (2016), Ekologisk läskunnighet och naturrelationernas abstraktion i
Antropocen. Publicerad i Kulturella Perspektiv, Svensk etnologisk tidskrift Nr 1 2016.
Årgång 25.
Lunds kommun (2017). LundaEko II Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar
utveckling 2014-2020. Antagen av Lunds kommunfullmäktige 2017-10-26. Lund.
https://www.lund.se/globalassets/regelsamling/miljo_och_halsa/lundaeko-ii-antagen-kf-2017- 10-26.pdf
Lunds kommun (2019). Grön infrastruktur och ekosystemtjänster. PM9 Grön infrastruktur -
arenan för ekosystemtjänster. Hållbar stadsutveckling som bidrar till en god livskvalitet för alla. En inledande del i arbetet med Lunds nya översiktsplan. Lund.
https://www.lund.se/globalassets/lund.se/traf_infra/oversiktsplan/oplasmer/pm9_gron-infrastr uktur-och-ekosystemtjanster.pdf
Lunds kommun (2006). Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun.
Bevarande och utveckling. Antaget av kommunfullmäktige 2006-03-30. Lund.
https://www.lund.se/bygga-bo--miljo/natur/gronstruktur-och-naturvardsprogram/
Lunds kommun (2018) Miljöpolicy för Barn- och skolnämnden. Barn- och skolförvaltningen. Lund.
Magntorn, K. & Magntorn, O. (2004). Artkunskap – en väg till djupare ekologisk förståelse. I: I. Lundegård, P-O. Wickman & A. Wohlin (red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur, s. 97–116.
Magntorn, O, & Helldén, G. (2005) Student-Teachers' Ability to Read Nature: Reflections on
their own learning in ecology. International Journal of Science Education, 27:10, 1229-1254.
https://doi.org/10.1080/09500690500102706
McCurdy, L.E., Winterbottom, K.E., Mehta, S.S., Roberts, J.R. (2010) Using nature and
outdoor activity to improve children’s health. Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care
2010;40:102–17.
Mårtensson, F., Lisberg Jensen, e., Söderström, M., Öhman, J. (2011) Den nyttiga
utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport 6407, januari 2011 Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturskyddsföreningen (2010). Skogen runt knuten -hur sköts den? Granskning av
kommunernas arbete med tätortsnära skog. Rapport på uppdrag av Naturskyddsföreningen,
Stockholm.
Naturskyddsföreningen (2011). Skogen som klassrum. Argument för utomhuspedagogik och
bevarande av skog för barn. Rapport på uppdrag av Naturskyddsföreningen, Stockholm.
Naturskyddsföreningen (2011). Skogen som klassrum. Argument för utomhuspedagogik och
bevarande av skog för barn. Text: Berg, M. Stockholm 2011.
Naturskyddsföreningen (2011). Bevara barnens skogar. Handledning för guidning i
tätortsnära skog.ISBN: 978-91-558-0. Text: Berg, M, Thie, P., Stockholm 2011.
Naturvårdsverket (2017) Fritt fram för friluftsliv Tema 2017: Natur för barn och unga. ISBN: 978-91-620-8775-3.http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-62 0-8775-3.pdf?pid=20354
Naturvårdsverket (2019). Intervju med Berg, M, Landskapsenheten Naturvårdsverket, Stockholm. Telefonintervju 2019-04-25.
Naturskolan i Lund (2019-03-05). Tillgänglig: https://www.lund.se/naturskolan/ Naturvårdsverket (2019-03-12). Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efte r-omrade/Friluftsliv/Friluftsmalen/Uppfoljning-av-friluftsmalen/
Nussbaum, M.C. (2011). Creating Capabilities. Cambridge, MA, Harvard University Press. Sandberg, M. (2009). Barn och natur i storstaden. En studie av barns förhållande till
naturområden i hemmets närhet – med exempel från Stockholm och Göteborg. Choros
2009:1, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Göteborg.
Satchwell, C. (2013). Children, young people and sustainability Carbon literacy practices,
textual footprints between school and home in children's construction of knowledge about climate change. Local Environment. The International Journal of Justice and Sustainability
Volume 18, 2013 - Issue 3: Published online: 06 Jun 2012. https://doi.org/10.1080/13549839.2012.688735
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D2575.
Palmberg, I. (2012). Artkunskap och intresse för arter hos blivande lärare för grundskolan Nordina: Nordic Studies in Science Education, Vol 8, Iss 3, Pp 244-257 (2012) University of Oslo.
Sandberg, M. (2009) Barn och natur i storstaden En studie av barns förhållande till
naturområden i hemmets närhet – med exempel från Stockholm och Göteborg. Institutionen
för kulturgeografi och ekonomisk geografi Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Göteborg.
Sandberg, M. (2012). “De är inte ute så mycket” Den bostadsnära naturkontaktens betydelse
och utrymme i storstadsbarns vardagsliv. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk
geografi Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Göteborg.
SKL, (2018). Prövning av barnets bästa. Ett verktyg för styrning och ledning.
Sveriges Kommuner och Landsting. Tryck: Åtta. 45, 2018. ISBN: 978-91-7585-619-3 Utgivningsdag 2018-03-09.
SKL, (2019). Barnkonsekvensanalys. Sveriges kommuner och landsting. Publicerad 1 januari 2019 (hämtad 2019-05-12).
https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter/ba rnkonsekvensanalys.878.html
Waller, T., Sandseter, E. B. H., Wyver, S., Ärlemalm-Hagsér, E., & Maynard, T. (2010). The dynamics of early childhood spaces: opportunities for outdoor play? European Early Childhood Research Journal, 8(4), Vol. 18, No. 4, December 2010. Öhman, J. (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I: Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M., & Öhman, J. (red.), Den nyttiga utevistelsen?
Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.