Riktlinjer för prövningen av

Vid bedömningen av vad som utgör en skenanställning är utgångs-punkten som nämnts ovan att det finns en erbjuden anställning som ser ut att uppfylla villkoren i 6 kap. 2 § UtlL, dvs. att

4 Se Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen (31 maj 2010, Zeteo) kommentaren till 22 §.

ningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig och att lön, försäkringsskydd samt övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vidare ska unionsföreträdet ha beaktats. Er-bjudandet om anställning har emellertid upprättats uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd och arbetstill-stånd. Det är alltså ett sätt att kringgå regelverket för arbetskrafts-invandring genom att främja en utlännings inresa i Sverige utan av-sikt att utlänningen ska arbeta i landet.

Det är Migrationsverket som gör prövningen vid beviljande av tillstånd och det är väsentligt att Migrationsverket för att motverka missbruk har riktlinjer att förhålla sig till vid bedömningen av om det är en skenanställning.

Självfallet går det inte att uttömmande ange vilka kriterier som konstituerar en skenanställning. Det är omständigheterna i varje enskilt fall som blir avgörande för bedömningen av om det före-ligger en skenanställning eller inte. Det är dock viktigt att betona att det av avslagsbeslutet framgår att Migrationsverket påvisat kon-kreta omständigheter som indikerar att det är fråga om en sken-anställning och motiverat skälen utifrån objektiva grunder,⁵ exem-pelvis att det finns en uppenbar diskrepans i kompetens mellan sökandens kvalifikationer och de krav som ställs i annonsen eller att arbetsgivarens verksamhet är vilande och att den som sökt till-stånd saknar kännedom om arbetet och anställningsvillkoren.

Enligt officialprincipen har Migrationsverket en utredningsplikt som innebär att myndigheten ska utreda ett ärende så som dess be-skaffenhet kräver. När Migrationsverket misstänker att det kan vara fråga om en skenanställning bör en utredning göras för att klar-lägga om så är fallet. Utredningen kan exempelvis ta sikte på sådana omständigheter som att arbetsgivaren har förekommit i andra ären-den som har bedömts som skenanställningar, eller om det har läm-nats flera felaktiga uppgifter av betydelse för bedömningen i det aktuella ärendet. Sökanden kan tidigare vid upprepade tillfällen på oriktiga grunder ha ansökt om uppehållstillstånd för annat än arbete och fått avslag. Även arbetsgivarens förutsättningar att anställa och förmåga att uppfylla anställningsvillkoren kan vara av betydelse.

Det kan exempelvis vara fråga om att ett anställningserbjudande har

5 Jfr MIG 2007:60.

SOU 2016:91 Överväganden

lämnats till fler personer än vad verksamheten kräver med hänsyn till företagets omsättning och ekonomi. Vägledning kan också häm-tas från domstolarnas kommande praxis för bedömningen av om det föreligger en skenanställning.

För att utreda om det rör sig om en skenanställning kan Migra-tionsverket behöva ta kontakt med andra myndigheter, till exempel Skatteverket och Bolagsverket, för att kontrollera uppgifterna i ären-det. Migrationsverket kan också, i de fall arbetsgivaren tidigare har anställt tredjelandsmedborgare, ta del av dokumentation om utbetalda löner, försäkringar och arbetsgivaravgifter.

I detta sammanhang vill vi hänvisa till Skatteverkets promemoria Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Promemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Finansdeparte-mentet.⁶ Skatteverket föreslår i promemorian att uppgifter på indi-vidnivå, dvs. per betalningsmottagare, om utbetalda ersättningar och gjorda skatteavdrag ska redovisas löpande i stället för en gång per år i en kontrolluppgift. Skatteverket föreslår vidare att dessa upp-gifter ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Förslaget skulle med-föra att uppgifterna skulle lämnas varje månad till Skatteverket.

Regeringen har uppgett att det av Skatteverket föreslagna systemet bör införas, att en proposition är avsedd att lämnas före utgången av 2016 och att det nya systemet ska införas stegvis från och med den 1 juli 2018.⁷

Även dokumentation i form av årsredovisningar och årsbokslut, balans- och resultatrapporter, arbetsgivarens likvida medel samt in-gångna avtal om uppdrag och beställningar kan vara relevant för att bedöma arbetsgivarens förutsättningar att anställa och betala ut lön.

Migrationsverket kan vidare begära in den typ av handlingar som behövs för granskningen genom att förelägga arbetsgivaren att komma in med handlingarna. Det kan även vara fråga om att arbetsgivaren får tillfälle att redovisa de ekonomiska förutsättningarna för att an-ställa ytterligare personal.

Migrationsverket har bevisbördan för att en anställning har er-bjudits uteslutande i syfte att kringgå reglerna om uppehållstill-stånd och arbetstilluppehållstill-stånd. Bedömningen ska ske utifrån objektiva grunder och Migrationsverket måste visa på en eller flera konkreta

6 Fi 2016/00407/S3.

7 Prop. 2016/17:1 s. 423 f.

omständigheter som är ägnade att ifrågasätta syftet med den er-bjudna anställningen på sådant sätt att ansökan om tillstånd avslås.

Vad gäller de särskilda utredningskraven för vissa branscher och nystartade företag, s.k. CAS-ärenden, framgår det av Migrations-verkets handbok för migrationsärenden att arbetsgivaren ska visa att tredjelandsmedborgaren har informerats om de erbjudna anställ-ningsvillkoren. När arbetsgivaren undertecknar anställningserbjud-andet försäkrar denne samtidigt att sökanden har informerats om samtliga anställningsvillkor i ärendet och att lämnade uppgifter är riktiga. Enligt uppgift från Migrationsverket gäller detta i samtliga ansökningar om arbetstillstånd.

5.1.3 Återkallelse av arbetstillstånd vid skenanställning