Inledning
SGU har under 2013-2014 låtit utarbeta åtgärdsalternativ för förorenade delområden inom Nya och Gamla Åsbro (Figur 1) (Golder 20141). Alternativen kommer att bedömas avseende miljö- och hälsorisker efter och under genomförd åtgärd. Därefter kommer beslut om föror-dade åtgärdsalternativ att tas.
Under våren 2014 fick SGU tillgång till medel som möjliggör ett tidigare genomförande av en delåtgärd inom Nya och Gamla Åsbro. Östra upplagsområdet bedömdes lämpligt med hänsyn till föroreningssituationen, risker och preliminära åtgärdskostnader. Utredda åtgärds-alternativ omfattar administrativa åtgärder (inga fysiska åtgärder vidtas) samt schaktalterna-tiv med olika omfattning och ambitionsnivå:
1. Schaktsanering ned till 0,5 m.
2. Schaktsanering ned till 0,5 m och selektiv urgrävning av hot spots.
3. Schaktsanering ned till 0,3 m och selektiv urgrävning av hot spots.
4. Schaktsanering ned till fullt föroreningsdjup.
Alternativ 3 bedöms mest fördelaktigt efter avvägning av föroreningsutbredning, mängd- och haltreduktion samt tekniska aspekter. Alternativet innebär urschaktning ned till 0,3 m inom hela upplagsområdet samt ställvis djupare schakt där arsenikhalter är högre än 100 mg/kg TS eller där höga PAH halter påträffas. Att schakta samtliga massor djupare än 0,3 m är inte kostnadseffektivt eftersom halterna i djupare jord generellt är låga och höga föroreningshal-ter förekommer begränsat till ett fåtal punkföroreningshal-ter (Figur 2). Åtgärden inkluderar även rensning av diken för att förbättra dräneringen av området och avlägsna förorenat sediment.
Syftet med denna PM är att bedöma om åtgärdsalternativ 3 leder till en acceptabel reduktion av miljö- och hälsorisker inom Östra upplagsområdet. Bedömningen utgår från de undersök-ningar som utförts inom Nya Åsbro av SWECO under 2013 och 20142, åtgärdsutredning ut-förd av Golder 2014 samt Kemaktas bedömning av spridning 20143.
1 Åtgärdsutredning. Åsbro nya och gamla impregneringsplats. Uppdragsnummer: 13512420180. Gol-der, 2014.
2 Fältrapport Åsbro impregnering. Redovisning av utförda provtagningar och mätningar i samband med miljötekniska markundersökningar inom fastigheterna Åsbro 1:300 mfl. SWECO 2014-08-13.
3 Kompletterande markmiljöundersökningar vid Nya Åsbro impregnering. Karaktärisering, avgräns-ning och spridavgräns-ning. Kemakta AR 2014-01.
Uppdragsnr: 10181941 2 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
Figur 1. Översiktsbild över gamla och nya Åsbro samt indelning i delområden. Bild hämtad från Gol-der, 2014.
Konceptuell modell
Nya Åsbro planeras i framtiden användas som industrimark. I tabellen nedan beskrivs över-siktligt föroreningskällor inom Östra upplagsområdet, hur dessa kan spridas och transporte-ras till och exponera skyddsobjekten.
Tabell 1. Konceptuell modell för Östra upplagsområdet inom Nya Åsbro.
Människor Miljö Naturre-surser As och PAH i
fyll-nadsmassor och naturlig jord i den omättade zonen.
Inom Östra upplagsområdet förekommer främst arsenik i förhöjda halter i ytliga jordlager.
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) förekommer också i förhöjda halter men begränsat till några enstaka punkter. De PAH grupper som är vanligast förekommande i höga halter är de med medelhög (PAH M) och hög molekylvikt (PAH H).
Uppdragsnr: 10181941 3 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
Avseende arsenik så har halter i jordprofilen undersökts i följande nivåer 0,1; 0,3; 0,6 alt 1,0 m för att avgränsa föroreningen i profil. Hur halter av arsenik varierar med djupet redovisas i Figur 2. Av figuren framgår tydligt att halterna av arsenik snabbt avtar med ökat jorddjup. På 0,6 m djup ligger medelhalten av uppmätta halter i nivå med Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Av figuren framgår också att avvi-kande höga halter av arsenik i enstaka provpunkter, s.k. hotspots, förekommer inom samtliga nivåer vilket ger stor spridning i halter. De högsta halterna på >0,3 m djup påträffas i tre av totalt 36 provpunkter. Dessa provpunkter ligger i den norra (1423) och centrala delen (1426, 1434) av området.
Arsenik (mg/kg TS)
0,1 1 10 100 1000 10000
Djup under markytan (m)
0,6/1m 0,5m 0,3m 0,1m
Figur 2. Fördelning av uppmätta halter av arsenik i jordprofilen inom Östra upplagsområdet. Den grå boxens ändar representerar 25- respektive 75-percentilen av uppmätta halter. Det svarta strecket i boxen visar medianen och det röda strecket medelvärdet. Avvikelsestreck representerar 5- respektive 95-percentilen. Enskilda punkter är uppmätta halter som är lägre eller högre än 5- och 95-percentilen.
Den streckade linjen visar Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). För nivån 0,6/1 m har data från båda dessa nivåer i jorden inkluderats i sammanställningen.
Föroreningshalter och mängder efter åtgärd
I Tabell 2 redovisas en statistisk sammanställning av halter före och efter åtgärd för djupin-tervallet 0-0,3 m samt >0,3 m. Åtgärden reducerar medelhalten av arsenik och PAH i hela den förorenade jorden med ca 90 %.
Vid beräkning av halter och mängder efter genomförande av åtgärdsalternativ 3 antas för återfyllnadsmassorna en arsenikhalt på 10 mg/kg TS och för PAH en halt motsvarande halva riktvärdet för KM d.v.s. 0,5 mg/kg TS PAH H, 1,5 mg/kg TS PAH M och 1,5 mg/kg TS PAH L.
Provtagning och analys av halter i jord har i provpunkterna både utförts som stickprov från en djupnivå (t.ex. 0,3 m) och som samlingsprov från ett djupintervall (t.ex. 0-0,3 m). Den statistiska sammanställningen har utförts med samtliga data, d.v.s. både med data från
sam-Uppdragsnr: 10181941 4 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
lingsprov och från stickprov. En statistisk sammanställning har även testats med bara sam-lingsprov. Skillnader i medel- och medianhalter är marginella med och utan data från stick-prov. Spridningen i data ökar dock när samtliga data beaktas och ger högre maxhalter. Ef-tersom maxhalter för arsenik är av vikt att beakta vid bedömning av kvarvarande hälsorisker har, av försiktighetsskäl, samtliga data använts vid beskrivning av kvarlämnade halter och mängder. Vid den statistiska sammanställningen har halter under rapporteringsgränsen satts till halva värdet av rapporteringsgränsen, Detta är en vedertagen enkel ersättningsmetodik som används inom förorenade områden och som ger mindre risk för att överskatta medelvär-det än om rapporteringsgränsen används som värde (Naturvårdsverket, 20094).
Vid den statistiska sammanställningen har aritmetiskt medel generellt använts för att besk-riva halter i jorden. Eftersom medelvärdet har en osäkerhet används medelvärdets övre kon-fidensgräns, UCLM, ofta vid riskkarakterisering. Om det aritmetiska medelvärdet överskri-der tillämpliga riktvärden är det dock tillräckligt för att fastställa ett åtgärdsbehov. Att an-vända UCLM, som normalt ger ett högre medelvärde, förändrar inte slutsatsen. Det är däre-mot lämpligt att använda UCLM vid karaktärisering av den kvarvarande risken efter åtgärd.
Eftersom all ytlig jord inom Östra upplagsområdet ersätts med ”rena” massor lämnas ingen förorening kvar och det är därför inte aktuellt att räkna UCLM för kvarvarande halter i ytlig jord. För djupare jord där föroreningshalter lämnas kvar har kvarvarande halter även beräk-nats som UCLM95 som underlag till riskkarakteriseringen. UCLM95är beräknat med en icke-parametrisk metod, percentil bootstrapping, med programvaran ProUCL 4.0.
Tabell 2. Medel- och maxhalter av arsenik och PAH före och efter åtgärd. Medelvärdet anges som aritmetiskt medelvärde. För halt efter åtgärd nivå 0,3-1 m anges inom parantes även UCLM95 som underlag till riskkarakteriseringen. Enhet mg/kg TS.
Ämne Para-meter
Halt före åtgärd (mg/kg TS) Halt efter åtgärd (mg/kg TS) Reduktion medelhalt
1 Antagen halt för återfyllnadsmassor.
Mängden förorening före och efter åtgärd samt mängdreduktionen redovisas i Tabell 3. Åt-gärden reducerar ca 80 % av mängden arsenik och ca 95 % av mängden PAH. Mängden för-orening har uppskattats baserat på medelhalter från Tabell 2, områdets area (61 000 m2) och en antagen densitet på jorden om 1,7 ton/m3. Vid beräkningen har antagits att förorening finns ner till 1 m djup. För hotspots har varje analysvärde antagits representera en lika stor andel av jordvolymen.
4 Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord. Naturvårdsverkets rapport 5932.
Uppdragsnr: 10181941 5 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
Tabell 3. Mängd förorening före och efter åtgärd för olika djupintervall samt mängdreduktion. Beräk-ningen utgår från aritmetiskt medelvärde.
Ämne
Bedömning av kvarvarande hälsorisker har utförts för arsenik, PAH H och PAH M, vilka är de ämnen som förekommer i högst halter inom Östra upplagsområdet och i medelhalter över generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Hälsorisker vid tillfällig samt lång-varig och upprepad exponering redovisas i efterföljande underkapitel.
Arsenik kan ge såväl akuta som kroniska hälsoeffekter vid exponering. Vid tillfällig expone-ring av höga halter kan arsenik ge övergående akuta hälsoeffekter som illamående och kräk-ningar. Mycket hög exponering kan orsaka död. Längre tids exponering (kronisk) av måttligt förhöjda halter kan orsaka cancer. Tidigaste tecknen på långvarig arsenikexponering är pig-mentförändringar i huden och förtjockning av hudens hornlager på handflator och fotsulor (Naturvårdsverket, 20081). Arsenik misstänks även öka risken för hjärt-kärlsjukdom och dia-betes.
PAH eller polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av ämnen med olika egenskaper och toxicitet. Den kritiska hälsoeffekten av PAH är cancer (Naturvårdsverket, 20085). Vilken typ av tumörer som utvecklas beror av exponeringsvägen. Alla PAH klassas inte som carci-nogener, men hela gruppen räknas som carcinogen. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för tre grupper av PAH baserat på molekylvikt, låg (L), medelhög (M) och hög (H). PAH M och H klassas som cancerogena.
Hälsorisker vid längre tids exponering
Eftersom den kritiska hälsoeffekten vid lång tids exponering av arsenik, PAH M och PAH H är cancer har risken för ökat antal cancerfall uppskattats före och efter åtgärd, se Tabell 4.
Uppskattningen utgår från samma exponeringsantaganden och risknivåer som används för Naturvårdsverkets generella scenario för mindre känslig markanvändning. Detta scenario utgår från att yrkesverksamma och barn ska kunna vistas på platsen 200 respektive 60 dagar per år, under 8 timmar per dygn samt att exponering sker via intag av jord, hudkontakt, in-andning av damm och ånga. Dessa antaganden stämmer med den planerade markanvänd-ningen inom Östra upplagsområdet för yrkesverksamma, men är mer troligt ett försiktigt an-tagande avseende barns exponering. Den acceptabla risknivån för ett förorenat området är satt till en dos motsvarande maximalt ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en livstid.
Exponering för föroreningen är främst relevant för ytlig jord. Åtgärdsalternativ 3 minskar antalet extra cancerfall till under och i nivå med den acceptabla risknivån i ytlig (0-0,3 m) respektive djupare jord (>0,3 m). Sannolikheten för extra cancerfall minskar med ca 10 ggr efter åtgärd förutsatt att exponering sker enligt scenariot för mindre känslig markanvändning.
5 Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden. Naturvårdsverkets rapport 5859.
Uppdragsnr: 10181941 6 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
Tabell 4. Sannolikheten för extra cancerfall per 100 000 personer före och efter åtgärd vid exponering av arsenik och PAH enligt MKM.
Ämne
Extra cancerfall per 100 000 personer Extra cancerfall per 100 000 personer
före åtgärd efter åtgärd
0-0,3 m 0,3-1 m 0-0,3 m 0,3-1 m
Arsenik 7 2 <1 1
PAH M 9 3 <1 <1
PAH H 4 2 <1 <1
Akuta hälsorisker
För bedömning av akuttoxiska effekter har nivåer för övergående negativa effekter och letala (dödliga) effekter för tre exponeringsfall tagits fram (litet barn (10 kg), 10-åring (28 kg) och vuxen kvinna (54 kg); Bilaga 1).
För att karakterisera akuta hälsorisker av arsenik före och efter åtgärd har sannolikheten för att påträffa halter som kan orsaka övergående eller letala negativa effekter för de tre fallen uppskattats genom att passa analysdata till en lognormal sannolikhetsfördelning före och efter åtgärd, se exempel för halter innan åtgärd mellan 0-0,3 m i Figur 3. Figuren visar att sannolikheten för att påträffa halter innan åtgärd som kan ge övergående akuta effekter på ett litet barn, en 10 åring och en vuxen kvinna är ca 40, 10 respektive 3 % samt letala effekter på ett litet barn ca 7 %. Inga halter över letala effekter för en 10-åring eller en vuxen kvinna har uppmätts inom området. I Tabell 5 sammanfattas sannolikheten för att påträffa halter över-stigande nivåerna för övergående akuta effekter före och efter åtgärd för de olika jorddjupen.
Figur 3. En kumulativ sannolikhetsfördelning av arsenikhalter i ytliga jordlager (0-0,3 m) inom Östra upplagsområdet. Markerat i grafen nivå för övergående akuta hälsoeffekter hos ett litet barn, en 10-åring och en vuxen kvinna samt letal effekt hos ett litet barn.
Uppdragsnr: 10181941 7 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
För att exponeras via intag av jord krävs att jorden är tillgänglig, varför bedömningen av akuttoxiska effekter främst är relevant för ytlig jord. Sannolikheten för att ett litet barn skulle vistats inom industriområdet bedöms som mycket liten. Sannolikheten bedöms vara större för att en 10-åring skulle kunna ta sig in på ett industriområde och att en vuxen kvinna skulle vistats inom området har en stor sannolikhet med ett framtida utnyttjande av området som aktiv industrimark. Åtgärden reducerar risken för övergående akuta effekter på en 10-åring från 10 till <1 %. Åtgärden bedöms därför med god marginal skydda mot akuttoxiska hälso-risker.
Tabell 5. Sannolikheten för att påträffa halter av arsenik som kan orsaka övergående akuta hälsoeffek-ter hos ett litet barn, en 10-åring och en vuxen kvinna före och efhälsoeffek-ter åtgärd.
Nivå
Före åtgärd Efter åtgärd
Litet barn 10-åring Vuxen kvinna Litet barn 10-åring Vuxen kvinna
0-0,3 ca 40 % ca 10 % ca 3 % 0% 0% 0%
>0,3 ca 10 % <1 % <<1% ca 5% <1 % <<1%
Hälsorisker i ett långtidsperspektiv (100 år)
Åtgärden reducerar halter av föroreningar i ytlig jord till under eller i nivå med känslig mar-kanvändning (KM) och bedöms därför ge ett skydd vid t.ex. ett framtida scenario där upp-lagsområdet inte nyttjas för industriändamål.
De högsta halter som antas lämnas i djupare jord skulle kunna orsaka övergående akuta ef-fekter på ett litet barn om de förs upp till ytan. Krav på anmälan för markarbeten kommer att finnas i framtiden för att säkerställa att djupare förorenad jord inte kommer upp till ytan eller flyttas.
Omgivningspåverkan efter åtgärd
De kartläggningar av föroreningar inom Nya Åsbro som gjorts tyder på att spridning av ar-senik från Östra upplagsområdet till omgivande ytvattenförekomster och framför allt Tisaren idag är betydande (Kemakta, 20146). Den dominerande spridningsmekanismen för arsenik och PAH har uppskattats vara ytavrinning via diken medan transport via grundvatten tycks ha en relativt liten betydelse för spridningen. Denna bedömning baseras på de högre upp-mätta halterna i dikesytvatten relativt grundvattenhalter och dikenas större betydelse för av-vattning av området jämfört med grundvatten.
Belastning via grundvatten
För att få en uppfattning om den relativa belastningsreduktionen av arsenik och PAH via grundvatten, har Naturvårdsverkets beräkningsverktyg för riktvärden använts. Beräkningen utgår från medelhalten i hela den förorenade jordvolymen (0-1 m) samt Naturvårdsverkets generella antaganden om jordegenskaper, spridning och lakegenskaper av ämnena. Resulta-ten presenteras i Tabell 6.
6 Kompletterande markmiljöundersökningar vid Nya Åsbro impregnering. Karaktärisering, avgräns-ning och spridavgräns-ning. Kemakta AR 2014-01.
Uppdragsnr: 10181941 8 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
Tabell 6. Grovt uppskattad belastning (g/år) via grundvatten före och efter åtgärd samt belastningsre-duktion.
Ämne Belastning före åtgärd
g/år Belastning efter åtgärd
g/år Belastningsreduktion (%)
Med antagandet att belastning via ytavrinning står i proportion till mängden arsenik i den omättade zonen blir belastningsreduktionen i åtgärdsalternativ 3 väsentlig. Mängden arsenik i den översta metern minskar med ca 80 % och skulle därmed leda till en motsvarande re-duktion i belastning. Med antagandet att belastningen i första hand styrs av halterna i skiktet 0-0,3 m u my, blir reduktionen i storleksordningen drygt 90 %.
Belastningen av arsenik och PAH16 från Nya Åsbro på Tisaren har tidigare uppskattats uti-från uppmätta halter i yt- och grundvatten (Kemakta, 2014). Av denna framgår att ca 45 % av Östra upplagsområdet dräneras via nordöstra diket, ca 45 % via centrala diket och ca 10 % via östra och sydöstra diket. Centrala diket dränerar även impregneringsverket och större delen av mellersta/västra delen av Nya Åsbro. Spridningen av föroreningar från Östra upplagsområdet via detta dike bedöms vara av mindre betydelse. Nordöstra diket har be-dömts utgöra den största spridningsvägen av arsenik från området. Antaget att belastningen från Östra upplagsområdet sker via nordöstra, östra och sydöstra diket så är belastningen av PAH via dessa diken låg (ca 0,007 kg/år), långt under den årliga depositionen (ca 0,5 kg/år), och bedöms därför varken före eller efter åtgärd utgöra en risk för Tisarens ekosystem eller Tisaren som vattentäkt. Belastningen av arsenik bedöms däremot vara väsentlig (ca 4,4 kg/år) och ligger ca 2 ggr över belastningen via deposition (ca 2 kg/år).
Tisaren
För att bedöma effekter av arsenikbelastningen från Östra upplagsområdet på Tisaren har halter i västra delen av sjön beräknats utifrån uppskattad belastning via dikena som antas dränera upplagsområdet, antaganden om en belastningsreduktion via ytavrinning på 90 % efter åtgärd och med en antagen omsättning motsvarande Estaboåns inflöde (12 miljoner m3/år).
Baserat på dessa antaganden ger belastningen i dagsläget ett haltpåslag av arsenik i västra delen av Tisaren på ca 0,4 µg/l. Uppmätta halter av arsenik i västra delen av sjön låg i juni 2014 på 0,7 µg/l (SWECO, 20147), vilket ligger i nivå med eller något över regionala bak-grundshalter.
För att skydda akvatiskt liv används effektbaserade värden. Inom vattenförvaltningen är ar-senik inte ett prioriterat ämne, men däremot kan det bedömas som särskilt förorenande ämne.
Det finns i Sverige inget fastställt riktvärde för arsenik men Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit 0,5 µg/l, baserat på ett EQS-värde som tagits fram i Storbritannien. Detta värde avser haltpåslag över regional bakgrundshalt. Det beräknade haltpåslaget för Västra Tisaren
7 PM – Miljökontroll Åsbro. SWECO 2014-08-13.
Uppdragsnr: 10181941 9 (13)
L:\3656\10181941 - Riskbedömning Åsbro\3_Dokument\Rapport-PM\PM Nya Åsbro Östra upplagsområdet_förhandskopia_140910.docx Mall: Memo.dot ver 1.0
är 0,4 µg/l och därmed lägre än det effektbaserade riktvärdet. Detta tyder på att arsenik i Tisarens ytvatten inte utgör en betydande risk för det akvatiska ekosystemet. Det kan också nämnas att det föreslagna riktvärdet är lågt jämfört med vad som gäller i andra länder, där t.ex. det kanadensiska värdet är 5 µg/l (CCME). Uppmätt halt överskrider inte heller dricks-vattennormen (SLV 10 µg/l).
Lokalt där dikena mynnar i Tisaren kan halter av arsenik förväntas vara högre vilket bekräf-tas av uppmätta arsenikhalter i strandnära områden. Lokalt överskrids effektbaserade rikt-värden för akvatiskt liv och lokal påverkan kan inte uteslutas.
Med antagandet att åtgärdsalternativet leder till en 90% belastningsreduktion minskar det teoretiska påslaget från ca 0,4 µg arsenik/l till ca 0,04 µg/l. Åtgärden inom Östra upplagsom-rådet bör därmed leda till minskade lokala effekter.
Sommargäster i närområdet
Belastningen på omgivningen reduceras till i nivå med bakgrundshalter och inga akuta halter lämnas i ytlig jord. Dikena rensas från förorenat sediment. Eftersom all ytlig jord och sedi-ment åtgärdas bedöms inte vidare spridning med ytavrinning ske från östra upplagsområdet och därmed skyddas sommargäster som bor nedströms området, även i ett längre tidsper-spektiv.
Förutsättningar för markmiljö efter åtgärd
Markmiljön har inte studerats platsspecifikt inom Nya Åsbro. En bedömning av kvarvarande risker för markmiljön blir därför översiktlig. Vid den verksamhet som bedrivits inom Östra upplagsområdet har växtlighet inte varit önskvärd inom området. Den fyllnadsjord som finns inom större delen av området stödjer i sig troligen inte ett naturligt markekosystem. Vid fort-satt industriverksamhet är det troligt att växtlighet inte heller är önskvärd inom området.
Återfyllnadsmassornas egenskaper, t.ex. avseende kornstorleksfördelning, organisk halt, nä-ringsinnehåll etc kommer att bli avgörande för vilka marklevande organismer som kommer att etablera sig efter åtgärd.
Utgående från halter av föroreningar i jord och Naturvårdsverkets generella riktvärden för skydd av markmiljön vid KM respektive MKM så kan dagens halter av arsenik och PAH utgöra ett etableringshinder för marklevande djur och växter, se Tabell 7. Förväntade medel-halter efter åtgärd uppfyller skydd av 75 % av arterna i de ytligaste lagren och något lägre i
Utgående från halter av föroreningar i jord och Naturvårdsverkets generella riktvärden för skydd av markmiljön vid KM respektive MKM så kan dagens halter av arsenik och PAH utgöra ett etableringshinder för marklevande djur och växter, se Tabell 7. Förväntade medel-halter efter åtgärd uppfyller skydd av 75 % av arterna i de ytligaste lagren och något lägre i