Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 8 9/9 i Västerås.

(1)

Välkommen till GRUF!

Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 8‐9/9 i Västerås.

Utbildningen är två dagar och sker på Länsstyrelsen i Västerås, Västra Ringvägen 1.

Dag 1 9.00‐16.15 Dag 2 9.00‐16.00

Deltagaravgiften för utbildningen är 2000 kr (exkl moms) och faktureras i efterhand.

Fika och lunch ingår.

Om du behöver boende bokas detta på egen hand och ingår inte i deltagaravgiften.

Självstudier

Inför utbildningen förväntas du gå igenom självstudiematerialet som omfattar nedanstående dokument och rapporter.

 Läsanvisningar med frågeställningar

 EBH‐processen

 Praktikfall 1: Provtagningsplan (Bokverket)

 Praktikfall 2: Miljöteknisk markundersökning (Glömsta)

 Praktikfall 3: Anmälan enligt 28§ FMH (Åsbro impregnering)

 Praktikfall 4: Slutrapport (Preem) Material

Materialet kommer också att finnas på anmälningssidan, Länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida. http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/Sv/kalender/2015/Pages/anmalan‐till‐gruf‐

sep.aspx

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/Sv/kalender/2015/Pages/anmalan‐till‐gruf,‐uppsala.aspx

Frågor

Har ni frågor och funderingar kontakta

Karin.Skattegård@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Västmanlands län 010‐22 49 355 Jenni.johansson@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Södermanlands län 010‐22 34 300

Välkomna!

(2)

Välkommen till GRUF!

Nu närmar det sig kursstart för Grundläggande utbildning i tillsyn av förorenade områden 15‐16/9 i Uppsala.

Utbildningen är två dagar och sker på Länsstyrelsen i Uppsala, Bäverns gränd 17.

Dag 1 9.00‐16.15 Dag 2 9.00‐16.00

Deltagaravgiften för utbildningen är 2000 kr (exkl moms) och faktureras i efterhand.

Fika och lunch ingår.

Om du behöver boende bokas detta på egen hand och ingår inte i deltagaravgiften.

Självstudier

Inför utbildningen förväntas du gå igenom självstudiematerialet som omfattar nedanstående dokument och rapporter.

 Läsanvisningar med frågeställningar

 EBH‐processen

 Praktikfall 3: Anmälan (Åsbro impregnering)

 Praktikfall 4: Slutrapport (Preem) Material

Materialet finnas också att hämta på anmälningssidan, Länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida.

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/Sv/kalender/2015/Pages/anmalan‐till‐gruf,‐uppsala.aspx

Frågor

Har ni frågor och funderingar kontakta

Karin.Skattegård@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Västmanlands län 010‐22 49 355 Jenni.johansson@lansstyrelsen.se; Länsstyrelsen i Södermanlands län 010‐22 34 300

Välkomna!

(3)

27 augusti 2015

Sammanfattning - Tillsyn förorenade områden

Arbetet med förorenade områden består av flera steg och nedan sammanfattas den generella ärendegången. När man läser sammanfattningen ska man ha i åtanke att de olika stegen i efterbehandlingsprocessen är flexibla och att när ny information tillkommer kan det innebära att man måste gå tillbaka flera steg i processen, till exempel uppdatera redan satta åtgärdsmål, justera riskbedömningen etc.

Bakgrund

I många fall innan ett objekt går in i undersökningsfas görs till en början en historisk inventering där diverse bakgrundsinformation tas fram utan att någon provtagning görs (MIFO fas 1). När objektet inventeras riskklassas området i en av fyra riskklasser, enligt den s.k. MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Riskklass 1 innebär att det finns en mycket stor risk för påverkan på människors hälsa och miljön, medan riskklass 4 innebär en liten risk. I och med riskklassningen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i

framtiden. Riskklassningen är ett bra verktyg för tillsynsmyndigheten att tidigt i ebh-

processen prioritera vilka objekt man ska jobba vidare med. För att bekräfta riskklassningen utförs oftast först en mindre provtagning (MIFO fas 2), därefter utförs vid behov allt mer detaljerade undersökningar. Enligt Naturvårdsverket ska i första hand riskklass 1- och 2- objekt prioriteras för vidare undersökningar m.m.

Undersökning och utredning

Från undersökningar och utredningar av det förorenade området får man det underlag som behövs för att bedöma om risker för människors hälsa eller miljön föreligger och om det finns ett behov av att minska riskerna genom efterbehandlingsåtgärder. Undersökningar och

utredningar omfattar främst uppgifter om föroreningssituationen och den naturliga och bebyggda miljön på platsen.

Nedan följer de olika undersöknings- och utredningsstegen:

Översiktliga undersökningar

En översiktlig undersökning avgränsar inte ett förorenat område i detalj, men ger ett bra underlag för att kunna prioritera vilka områden som behöver utredas vidare och eventuellt efterbehandlas. Vid översiktliga undersökningar tas endast ett fåtal prover i mark och

grundvatten på de platser där man kan förvänta sig höga halter av föroreningar, så kallade hot spots. Provtagning av mark utförs ofta genom skruvborrning med borrbandvagn eller

provgropsgrävning. Grundvattenprover tas genom installation av grundvattenrör.

För att effektivisera provtagningen och minska risken att missa eventuella hot spots, är det viktigt att alltid börja en undersökning med en historisk utredning av verksamheten. Där kan t ex flygbilder från lantmäteriet samt intervjuer med tidigare anställda personer ge värdefull information hur och var verksamheten har bedrivits, vilka kemikalier som har använts i verksamheten etc.

Tidigt under undersöknings- och utredningsprocessen bör s.k. övergripande åtgärdsmål tas fram. Övergripande åtgärdsmål anger vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd. De visar vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförd

efterbehandlingsåtgärd, samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Målen tar också hänsyn till dagens markanvändning.

Övergripande åtgärdsmål ser olika ut beroende på vilket förorenat område de avser. Exempel

på övergripande åtgärdsmål är t ex ”Området ska kunna användas för bostadsändamål.

(4)

27 augusti 2015

Eventuella risker för de boende från markföroreningar ska vara på lågrisknivå.”,

”Industriområdet ska kunna användas för industriändamål utan risk för människors hälsa.”,

”Läckaget av metaller från området ska inte medföra någon negativ påverkan på det befintliga ekosystemet i den närliggande recipienten”.

Fördjupade undersökningar

I de fall resultat och slutsatser i den översiktliga undersökningen visar på att det kan finnas ett åtgärdsbehov utreds objektet vidare genom att fördjupade undersökningar utförs, tex i form av en huvudstudie. Syftet med utredningen är att komma fram till bästa möjliga

efterbehandlingsåtgärd för det förorenade området. Den fördjupade undersökningen ligger till grund för att kunna bedöma den risk som det förorenade området innebär för människors hälsa och miljön och ge en grund för valet av bästa möjliga efterbehandlingsåtgärd för området. I undersökningen avgränsas bl a föroreningarna i yt- och djupled och

spridningsförutsättningarna kartläggs.

Riskbedömning

Riskbedömningen syftar till att identifiera och kvantifiera de risker som ett förorenat område kan ge upphov till. Riskbedömningen är utgångspunkten för ett beslut om

efterbehandlingsåtgärder behövs för ett område. Riskbedömningen beskriver vidare vilka risker som föroreningssituationen innebär idag och i framtiden, hur mycket riskerna behöver reduceras, vilken form av riskreduktion som behövs på kort och lång sikt samt om valet av efterbehandlingsåtgärder bör inriktas på föroreningskällor, transport- och exponeringsvägar eller skyddsobjekt. Dessutom bedöms den riskminskning som olika åtgärdsalternativ kan åstadkomma. Det finns förenklade och fördjupade riskbedömningar.

Åtgärdsutredning

I en åtgärdsutredning utreds vilka åtgärdsalternativ som är lämpliga för det aktuella

förorenade området. Utgångspunkterna i åtgärdsutredningen är de övergripande åtgärdsmålen och resultatet från riskbedömningen. I åtgärdsutredningen identifieras och analyseras möjliga åtgärdsalternativ. När tänkbara åtgärdsalternativ identifierats sållas de alternativ bort som inte uppfyller de övergripande åtgärdsmålen, inte är tekniskt genomförbara eller inte ger

acceptabla resultat. Åtgärdsutredningen utgör ett viktigt underlag för riskvärderingen, där sedan ett slutligt förslag till åtgärdsalternativ tas fram.

Riskvärdering

I en riskvärdering jämförs åtgärdsalternativen från åtgärdsutredningen genom att utvärdera deras nyttor mot deras kostnader, tekniska möjligheter och övriga aspekter. Riskvärderingen utgår från de övergripande åtgärdsmålen samt resultat från undersökningar och utredningar, riskbedömningen och åtgärdsutredningen. Resultaten tolkas i riskvärderingen och leder till en avvägning mellan å enas sidan de totala miljömässiga konsekvenserna (positiva och negativa) och tekniska riskerna för de olika åtgärdsalternativen, å andra sidan alternativens kostnader.

Riskvärderingen mynnar i ett beslutsunderlag för att välja det lämpligaste åtgärdsalternativet

för det aktuella objektet. Riskvärderingen bör utföras i nära samråd mellan huvudman,

tillsynsmyndiget och andra berörda samt i vissa fall med allmänheten.

(5)

27 augusti 2015

Mätbara åtgärdsmål

Mätbara åtgärdsmål uttrycker vad som krävs för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. De utgör en konkretisering av de övergripande åtgärdsmålen, t ex ner till vilken halt som det ska saneras för att de övergripande åtgärdsmålen ska uppfyllas och bör ha en tydlig koppling till de övergripande åtgärdsmålen. Man bör ta fram minst ett, ofta flera mätbara åtgärdsmål för varje efterbehandlingsåtgärd.

Åtgärder

Om tidigare undersökningar och utredningar visar att föroreningarna i området innebär en betydande risk för människors hälsa och/eller miljön, prioriteras området för

”efterbehandlingsåtgärd”, det vill säga i de flesta fall någon typ av sanering. Exempel på andra åtgärder är t.ex. instängsling och olika restriktioner för området.

Efterbehandlingsåtgärder kan delas in i:

1. Administrativa åtgärder

2. Åtgärder som angriper föroreningskällan

3. Åtgärder som hindrar eller ändrar föroreningens spridning/spridningsvägar

De administrativa åtgärderna kan utgöras av restriktioner beträffande framtida

markanvändning, vilket kan innebära förbud att bygga bostadshus i området, att anlägga trädgårdar eller dricksvattentäkter. De administrativa åtgärderna angriper inte föroreningen eller dess spridning i sig men kan däremot skydda omgivningen mot exponering.

Åtgärder som angriper föroreningskällan kan fungera på ett sådant sätt att föroreningarna

samlas upp/koncentreras för att därefter omhändertas genom exempelvis deponering eller destruktion (t ex jordtvätt, filterteknik) eller genom att föroreningarna förstörs eller omvandlas till mindre giftiga ämnen, (t ex förbränning, biologisk nedbrytning).

Åtgärder som hindrar eller ändrar föroreningens spridning kan vara inneslutning eller

stabilisering.

Uppföljande kontroll

När ett objekt har efterbehandlats avslutas entreprenaden med en slutbesiktning, där ett godkännande av efterbehandlingen med avseende åtgärdskraven ingår. Efter slutbesiktningen följer uppföljningsskedet med en utvärdering av den genomförda efterbehandlingen. Då kontrolleras att genomförandet av efterbehandlingen har nått sitt syfte, d v s har miljö- eller hälsoriskerna med det förorenade området avhjälpts i enlighet med uppsatta mål. En

slutrapport skrivs för det är viktigt med dokumentation och att erfarenheter återförs.

(6)

GRUF självstudier med läsanvisningar

Innan utbildningstillfället förväntas du gå igenom självstudiematerialet. Det kommer inte att finnas tid till inläsning under utbildningsdagarna och materialet kommer att vara grunden till diskussioner under utbildningen.

Självstudierna omfattar en kort beskrivning av efterbehandlingsprocessen och fyra praktikfall.

Praktikfallen ger dig en översikt av några olika typer av rapporter som förekommer vid tillsyn av förorenade områden. Till varje praktikfall finns ett antal frågeställningar som du kan fundera på vid läsningen. Under utbildningen kommer vi att diskutera frågeställningarna i grupper och/eller alla tillsammans.

 EBH‐processen

 Praktikfall 3: Anmälan enligt 28§ FMH (Åsbro impregnering)

 Praktikfall 4: Slutrapport (Preem)

Praktikfall 1 Provtagningsplan (Bokverket)

En fastighetsägare planerar att bygga bostäder på en fastighet där det tidigare har bedrivits

handelsträdgård. Nu har tillsynsmyndigheten fått in provtagningsplanen, för en första undersökning av området, för granskning.

Frågeställningar

‐Innehåller provtagningsplanen de viktiga delarna? Behövs kompletteringar?

‐Går det att följa och förstå resonemangen? Behövs förtydligande eller motivering

‐Vilka frågor och synpunkter har du? Hur kommunicerar du med verksamhetsutövaren? Hur dokumenterar du?

Praktikfall 2 Miljöteknisk markundersökning (Glömsta)

Bilaga 3 Analysprotokollen har tagits bort ur rapporten.

Kommuns fastighetskontor har beställt en översiktlig miljöteknisk markundersökning med anledning av att fastigheten ska bebyggas med en skola. Du som inspektör på kommunens miljökontor har fått rapporten för kännedom med ett mail där Fastighetskontoret säger att de så snart som möjligt ska gå vidare med ytterligare undersökningar och att de sen skickar in en saneringsanmälan innan skolan byggs.

‐Är riskbedömningen, utifrån utförda undersökningar, okej? Skulle du begära några kompletteringar?

‐Hur skulle du fortsätta handläggningen av ärendet? Varför?

(7)

Praktikfall 3 Anmälan enligt 28§ FMH (Åsbro impregnering)

Anmälan inklusive bilagor 1, 2 och 3.

Läs igenom Anmälan för objektet Åsbro impregnering. Skumma eller hoppa över kapitel 2, 3 (två sista styckena), 4, 5:3, 11:2, 11:4, 12:6 och 12:7. Bilaga 3 Riskbedömning kan användas för att få en

tydligare bild av riskbedömningen än det som beskrivs i anmälan.

‐Innehåller anmälan det som behövs? Vad saknas?

‐Vilka kompletteringar behövs? Varför?

Praktikfall 4 Slutrapport (Preem)

Bilaga 3 och 4 har tagits bort från rapporten.

En saneringsåtgärd av dieselförorening från en drivmedelsanläggning har genomförts.

Tillsynsmyndigheten har fått in slutrapporten över åtgärden för bedömning.

‐Förstår ‐du vad som gjorts?

‐Finns all redovisning med?

‐Finns dokumentation för framtiden?

‐Lämnas föroreningar kvar?

‐Är åtgärdsmål uppfyllda?

‐Behov av kompletterande åtgärder/kontroller?

‐Kan ärendet avslutas?

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

RAPPORT

Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning

2011-05-12

Upprättad av: Katarina Gyllenberg Granskad av: Ingegerd Ask

(20)

Uppdragsnr: 10150091 ÖMMU del av Glömsta 2:60 Daterad: 2011-05-12

Reviderad:

Handläggare: Katarina Gyllenberg

L:\365x\2011\10150091 MMU Glömsta\C-Genomförande\24-Slutversioner\MMU rapport 110512.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

RAPPORT

Del av Glömsta 2:60, Huddinge kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Kund

Huddinge kommun Erik Nordenstam Planavdelningen 141 85 Huddinge

Konsult

WSP Environmental 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 22 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Katarina Gyllenberg 08-688 6719

(21)

Reviderad:

Innehåll

1. Bakgrund och syfte 4

2. Områdesbeskrivning 4

3. Undersökningens omfattning och genomförande 5

3.1 Provtagningsplan 5

3.2 Fältarbete 6

3.3 Laboratorieanalyser 6

4. Generella jämför- och riktvärden 6

4.1 Bakgrundshalter 6

4.2 Riktvärden i jord 6

5 Resultat 7

5.1 Fältanalyser 7

5.2 Laboratorieanalyser av jord 7

6 Konceptuell modell 11

7 Förenklad riskbedömning 11

7.1 Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området? 11

7.2 Jord 12

8 Slutsats och rekommendationer 12

Bilagor

Dokumentation om utförd provtagning Bilaga 1

Fältnoteringar och fältanalyser Bilaga 2

Laboratorieanalyser jord Bilaga 3

Ritning

Ritning med provpunkternas läge Föroreningssituation

M101 M201

(22)

Reviderad:

1. Bakgrund och syfte

WSP Environmental har på uppdrag av Huddinge kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Glömsta 2:60 i Huddinge kommun.

Inom den aktuella fastigheten ska exploatering med skola/förskola ske. Då det finns uppgifter om en tidigare bilskrot inom området vill Huddinge kommun genomföra en miljöteknisk markundersökning innan exploatering sker. Planområdet för exploatering består av den västra delen av fastigheten Glömsta 2:60 och motsvarar ca 22 000 m². Bilskrotverksamheten som bedrevs inom planområdets östra del, längs Ber- gavägen, motsvarar ca 6 000 m²

Den översiktliga miljötekniska markundersökningen syftar till att översiktligt kart- lägga:

eventuella föroreningars sammansättning och koncentration

föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar och föreliggande expo- neringsrisker (förenklad riskbedömning)

2. Områdesbeskrivning

Aktuell fastighet är beläget ca 2 km väst om Huddinge centrum, se Figur 1. Nuva- rande markanvändning inom planområdet (västra delen av Glömsta 2:60) är ridverksamhet med ett stall och en ridbana. Resten av fastigheten, på andra sidan Bergavä- gen, består av jordbruksmark. Det finns uppgifter om att det tidigare legat en bilskrot längs Bergavägen (nuvarande ridverksamhet). På ett flygfoto från 1979 (er- hållet från Huddinge kommun) syns flertalet fordon uppställda på området strax väster om Bergavägen. Området rensades upp i början av 1980-talet då ridverksam- heten startade.

I den närmaste omgivningen finns framförallt jordbruksmark, hagar och skog. Ca 100 m söder om ridhuset finns det närmaste enskilda bostadshuset.

Enligt Geologiska kartan från SGU (Ae nr 4) består området av postglacial finlera.

Inom området finns även berg i dagen.

Väster om området finns en höjd och området sluttar svagt österut. Närmaste recipi- ent är en mindre å belägen ca 200 m österut och området ingår i ett delavrinnings- område till sjön Orlången belägen ca 2,5 km mot sydöst. Grundvattenriktiningen är troligen sydöstlig.

(23)

Reviderad:

Figur 1. Röd ring markerar undersökningsområdets ungefärliga läge i Huddinge (www.eniro.se).

3. Undersökningens omfattning och genomförande

Arbetet har genomförs i tillämpliga delar enligt Fälthandbok Miljötekniska markun- dersökningar (SGF Rapport 1:2004) och Metodik för inventering av förorenade om- råden (Naturvårdsverket Rapport 4918) med följande steg:

Provtagningsplan

Fältarbete och provhantering Fält- och laboratorieanalyser

Förenklad riskbedömning och rapportering

3.1 Provtagningsplan

En provtagningsplan togs fram inför den miljötekniska markundersökningen. Prov- punkterna placerades dels riktat mot de delar av området där enligt flygfoto från 1979 skrotade bilar har varit uppställda, och dels i kombination med planerad nybyggnation av skola. Detta innebär att provtagning av jord utfördes i de områden där störst risk för förorening misstänks samt i de områden där själva skolbyggnaden och skolgård planeras. Provtagningsplanen stämdes av med Huddinge kommun innan provtagning.

(24)

Reviderad:

3.2 Fältarbete

Tio provpunkter sattes ut med GPS enligt provplanen och provtagning utfördes med borrbandvagn 2011-04-13. Några provpunkter flyttades några meter p.g.a. ytligt berg. Fältgeotekniker var Gert Eriksson, WSP Samhällsbyggnad. Provtagning utför- des till ett maximalt djup om 2 m u my (meter under markytan) eller en halvmeter ner i naturlig jord. I några punkter stoppade provtagningen mot berg eller block vid 1,3-1,7 meter.

Totalt uttogs 32 stycken prover. Samtliga prov analyserades med PID–instrument (fotojonisationsinstrument) för detektion av eventuella volatila (flyktiga) organiska föroreningar. Dessa resultat redovisas i bilaga 2. Provpunkternas läge framgår av ritning M101.

Inget grundvatten påträffades vid provtagningen och något grundvattenrör sattes därför inte.

Fyllning påträffades i några punkter och bestod då mestadels av sandig grus. I de punkter där fyllning ej påträffades fanns sand eller sandig lera. Under detta övre lager påträffades lera eller sandig lera.

3.3 Laboratorieanalyser

Analyser avseende metaller utfördes på tio jordprover. Tre jordprover analyserades med avseende på aromater, alifater och PAH16. Två jordprov analyserades med avseende på semivolatila organiska föreningar och ytterligare två prover analyserades med avseende på volatila organiska föreningar. Två prover analyserades även med avseende på pH och halt organiskt kol (TOC).

4. Generella jämför- och riktvärden

4.1 Bakgrundshalter

Bakgrundshalter används för att bedöma om undersökt område är förorenat och på- verkat av någon föroreningskälla. En sammanställning av bakgrundsvärden finns i Naturvårdsverkets vägledningsdokument. Regionala bakgrundshalter i morän finns inom Mälardalen för metaller (SGU, 2007). Organiska ämnen inom Stockholm stads park- och naturmark har undersökts av Stockholms Miljöförvaltning (2001). Natur- vårdsverket har undersökt bakgrundshalter för ett antal metaller och organiska äm- nen i morän och sedimentjordarter i Sverige (NV, 1997, rapport 4640).

4.2 Riktvärden i jord

Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella rikt- värden för förorenad mark (NV, oktober 2009).

Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning:

Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markan- vändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en

(25)

Reviderad:

livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av mar- kanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, indu- strier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Planerad markanvändning inom området är förskola/skola. De generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) anses därför lämpliga att använda vid jämförelse mot föroreningsnivån i jorden.

Varje riktvärde består av flera delriktvärden för olika exponeringsvägar. Varje rikt- värde innehåller sammantaget delriktvärden för hälsa, markmiljö och skydd av yt- och grundvatten. Delriktvärdena för hälsa är uppbyggda av s.k. envägskoncentrat- ioner för intag jord, hudkontakt, inandning damm, inandning ånga, intag växter och intag dricksvatten. Vid sammanvägning av alla delriktvärden väljs sedan det lägsta av dessa som det generella riktvärdet. För några ämnen blir riktvärdet ännu lägre p.g.a. justering för exponering av ämnen genom andra källor.

5 Resultat

En sammanställning av fältobservationer redovisas i Bilaga 2. Samtliga analysrap- porter redovisas i Bilaga 3. Provpunkternas lägen framgår av ritning M101. Förore- ningssituationen redovisas även på ritning M201.

5.1 Fältanalyser

I två provpunkter (11W02 och 11W06) noterades oljelukt vid provtagningen. Vid fältanalys med PID gav instrumentet utslag i tre punkter 11W02, 11W03 och 11W04. I punkt 11W02 och 11W04 gav PID:en kraftigt utslag i hela provtagnings- profilen förutom i det översta jordlagret. I punkt 11W02 gav PID:en allra högst utslag och jorden bestod i denna punkt av lerig sand. Föroreningen kunde inte avgrän- sas i djupled, maximalt provtagningsdjup var i denna punkt 2,0 m u my. I punkt 11W04 gav PID:en utslag på ett djup mellan 0,7-1,3 m u my. I denna provpunkt stoppades provtagning på 1,3 m u my p.g.a. stopp mot block eller berg.

5.2 Laboratorieanalyser av jord Metaller

Totalt analyserades tio prov med avseende på metaller. I fem av tio provpunkter överskrider en eller flera halter de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) se Tabell 1a. De halter som framförallt påträffats i förhöjda halter är barium, bly och zink. Även kadmium och kobolt har påträffats i nivå med eller strax över riktvärdet för KM i varsin punkt.

I en punkt överskrider även halt barium och zink de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). I ytterligare en punkt har barium påträf- fats i nivå med MKM.

(26)

Reviderad:

I de fem övriga provpunkterna underskrider metallhalterna de generella riktvärdena.

Metallhalterna överskrider dock de regionala bakgrundshalterna i flera fall, se Ta- bell 1b.

Tabell 1a. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av metaller som överskrider en eller flera riktvärden i jord. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter.

Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med understruken fet stil. ”-” innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg)

Jord Prov

(m u my) Riktvärde Bakgrundshalt*

Element

11W04:1 11W05:1 11W06:4 11W07:1 11W08:2

KM MKM

(0-0,7) (0-0,5) (1,4-2,0) (0-0,6) (0,5-0,9)

Antimon 3,1 1,8 1,4 2,1 1,4 12 30 -

Arsenik 3,8 <2,5 6,5 4 3,4 10 25 3,3

Barium 530 59 120 300 93 200 300 -

Bly 130 110 16 190 81 50 400 7,7

Kadmium 0,93 0,4 <0,17 0,37 0,32 0,5 15 0,08

Kobolt 10 12 17 9,2 8,7 15 35 5

Koppar 59 49 32 33 74 80 200 13

Krom total 45 30 51 39 44 80 150 21

Kvicksilver 0,10 0,04 0,01 0,05 0,05 0,25 2,5 -

Molybden 3,7 1,8 0,68 1,7 1,9 40 100 0,68

Nickel 18 17 31 18 15 40 120 11

Vanadin 29 40 60 35 32 100 200 26

Zink 720 170 110 270 240 250 500 42

*Regionalhalt i opåverkad morän i Östra Mälardalen (SGU, 2007). Bakgrunden anges som p90 av fraktion <2 mm.

(27)

Reviderad:

Tabell 1b. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av metaller som underskrider samtliga riktvärden i jord. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter.

Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med understruken fet stil. ”-” innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg)

Jord Prov

(m u my) Riktvärde Bakgrundshalt*

Element

11W01:2 11W02:4 11W03:2 11W09:1 11W010:2

KM MKM

0.4-1.0 1.5-2.0 0.6-1.0 0-0.5 0.5-1.0

Antimon 1,5 <0.97 1,8 0,79 1,1 12 30 -

Arsenik 4,1 2,7 3,6 3,7 3,4 10 25 3,3

Barium 110 56 98 70 65 200 300 -

Bly 17 7,9 38 14 8,8 50 400 7,7

Kadmium 0,23 <0.18 0,35 <0.15 <0.15 0,5 15 0,08

Kobolt 13 9,5 12 9,5 9,6 15 35 5

Koppar 26 18 29 20 17 80 200 13

Krom total 47 29 41 30 32 80 150 21

Kvicksilver 0,022 <0.013 0,024 0,037 <0.18 0,25 2,5 -

Molybden 1,9 0,65 1,6 0,9 0,74 40 100 0,68

Nickel 20 18 19 15 18 40 120 11

Vanadin 49 37 47 38 37 100 200 26

Zink 110 52 120 84 70 250 500 42

*Regionalhalt i opåverkad morän i Östra Mälardalen (SGU, 2007). Bakgrunden anges som p90 av fraktion <2 mm.

Organiska föreningar

Sju prover i sex provpunkter har analyserats med avseende på organiska förorening- ar. Tre prover analyserades med avseende på oljeföroreningar såsom alifater, aromater och PAH. Två prover analyserades med avseende på semivolatila organiska äm- nen såsom tyngre alifater, PCB, klorerade kolväten, ftalater och PAH. Ytterligare två prover analyserades med avseende på volatila organiska ämnen såsom klorerade alifater och aromater. Urvalet av analyserade prover baserades dels på fältanalyser och fältindikationer samt på provpunkternas lokalisering i förhållande till den tidigare verksamheten samt planerad nybyggnation.

I tre av sex punkter påträffades halter över detektionsgränserna. I två av dessa punkter (11W02 och 11W06) påträffades halter av alifater, och i den ena punkten även aromater, över KM men under MKM. I dessa båda punkter påträffades även PAH, halten underskred dock KM. I punkt 11W02 påträffades även lättare alifater och en förhöjd summa alifater. Fraktionering av dessa genomfördes dock inte vid laborato- rieanalysen.

I ytterligare en punkt (11W04) påträffades PAH med medelhög molekylvikt. Påträf- fad halt underskrider riktvärdet för KM.

I Tabell 2 redovisas resultat från de provpunkter där en eller flera halter av organiska ämnen påträffats över detektionsgränsen. I bilaga 3 redovisas samtliga labora- torieresultat.

(28)

Reviderad:

Tabell 2. Del av Glömsta 2:60, Huddinge. Halter av organiska ämnen i de punkter där en eller flera halter påträffats över detektionsgränserna. Halterna jämförs med generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009) samt bakgrundshalter. Halter överskridande bakgrundshalterna markeras med kursiv stil, halter överskridande KM markeras med fet stil, halter överskridande MKM markeras med under- struken fet stil. ”-” innebär att analysen ej genomförts eller att riktvärde/bakgrundshalt saknas. (mg/kg)

Jord Prov (m u my) Riktvärde Bakgrundshalt

11W02:2 11W02:4 11W04:2 11W06:2 KM MKM

Ämne (0,5-1,3) (1,5-2,0) (0,7-1,3) (0,5-1,0)

TS_105°C 78,2 77,9 79,3 92,6 - - -

Alifater

>C5-C8 - <3 <3 <3 12 80 -

>C8-C10 - <5 <5 <5 20 120 -

>C10-C12 - 47 <10 <10 100 500 -

>C12-C16 - 96 <10 <10 100 500 -

>C5-C16 - 140 <10 <10 100 500 -

>C16-C35 - 88 <10 160 100 1000 -

Summa alifa-

tiska kolväten 490 - - - -

Aromater

>C8-C10 - 1,5 <1 <1 10 50 -

>C10-C16 - 4,7 <1 <1 3 15 -

>C16-35 - <1 <1 <1 10 30 -

Bensen - <0.005 <0.005 <0.005 0,012 0,04 -

Toluen - <0.1 <0.1 <0.1 10 40 -

Etylbensen - <0.1 <0.1 <0.1 10 50 -

Xylener - <0.1 <0.1 <0.1 10 50 -

PAH L <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 3 15 -

PAH M <0.03 0,2 0,098 0,13 3 20 -

PAH H <0.03 <0.08 <0.08 0,46 1 10 -

PAH canc - <0.15 <0.15 0,36 - - 0,66-1,42*

PAH övriga - <2 <2 <2 - - 0,64-1,52*

Halogenerade kolväten

Triklorbensener <0.2 - - - 1 10 -

Hexaklorbensen <0.1 - - - 0,035 2 -

Övriga ämnen

PCB-7 <0.05 - - - 0,008 0,2 -

Nonylfenol <1 - - - 1,5 5 -

Ftalater <0.1 - - - - - -

* Motsvarar fyllning i Stockholms parkmarkmarker. 90-percentil av uppmätta halter i 3 djupintervall.

(29)

Reviderad:

6 Konceptuell modell

Den konceptuella platsmodellen beskriver kopplingarna mellan föroreningskälla, spridnings- och exponeringsvägar, skyddsobjekt, geologi samt markanvändning.

I det aktuella området är den troliga primära föroreningskällan den tidigare

bilskrotsverksamheten. Enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning (NV Rapport 4393) är de vanligaste föroreningarna från denna typ av verksamhet spill av vätskor såsom oljor, kylarvätska, batterisyra och bensin. Som helhet klassificeras denna typ av verksamhet som riskklass 3 (liten risk) på en skala mellan 1-4 där klass 1 motsvarar mycket stor risk för miljö och hälsa.

Föroreningar från tidigare verksamhet kan ha spridits till marken direkt från läck- ande fordon och eventuella tankar. Efter att fordonen togs bort kan föroreningarna ha spridits vidare i marken och eventuellt till grundvatten och vidare till recipienter och ytvatten. Då mark- eller grundvatten inte påträffades vid markprovtagningen är spridningen via grundvattnet troligen begränsad. Viss spridningsrisk föreligger dock med avseende på infiltration via nederbörden.

De viktigaste exponeringsvägarna för hälsa är i detta fall inandning damm, hudkontakt och intag jord. Något grundvattenuttag förekommer inte inom området och intag av dricksvatten är därför ej relevant. Intag av växter anses inte heller relevant vid nuvarande markanvändning då området framförallt består av hästhagar samt ett stall med en paddock. Inte heller inandning av ånga anses relevant att bedöma då misstänkta föroreningar ej styrs av denna exponeringsväg. Vid planerad markan- vändning kan dock intag av växter bli en viktigare exponeringsväg vid eventuella odlingar i skolverksamheten.

Skyddsobjekt inom området är vid nuvarande markanvändning de människor och djur som dagligen vistas inom området samt de människor som tillfälligt vistas inom området. Vid planerad markanvändning (skola och förskola) är det framförallt ele- ver samt yrkesverksamma som är skyddsobjekt. Även barn och vuxna som tillfälligt vistas inom området tillhör skyddsobjekten vid planerad markanvändning. Vid både nuvarande och planerad markanvändning är även markmiljön samt omgivande ekosystem och grundvattnet skyddsobjekt.

7 Förenklad riskbedömning

7.1 Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området?

Halten organiskt kol (TOC) och markens pH är två viktiga parametrar för att be- döma de generella riktvärdenas tillämpbarhet. Dessa har kontrollerats i två jordprov från området.

I de undersökta proverna ligger pH-värdena i nivå eller något över de generella antagandena. Ett högre pH innebär i de flesta fall att metaller är hårdare bundna till marken. Arsenik är undantaget vars löslighet ökar med ökat pH. Även TOC-halten är i nivå med eller strax under de generella antagandena. Sammantaget bedömer vi att de generella riktvärdena kan användas för området.

(30)

Reviderad:

7.2 Jord

Analyser har gjorts av framförallt naturlig jord. I några punkter har fyllning bestå- ende av sandig grus analyserats.

I provpunkterna som placerades i anslutning till den stora skolbyggnaden (punkterna 11W09 och 11W10) påträffades inga föroreningar över de generella riktvärdena för KM. Detta innebär att miljö- och hälsorisken med avseende på föroreningar i marken är mycket liten i området kring planerad skolbyggnad. Flera av metallerna upp- visar dock halter som är högre än bakgrundshalterna vilket tyder på att en yttre på- verkan kan ha skett.

I det område där det tidigare varit skrotverksamhet (framförallt punkterna 11W01- 06) har föroreningar påträffats i flera punkter. Metallföroreningar (framförallt barium, bly och zink) har påträffats både nordöst och sydväst om befintligt stall samt på andra sidan Bergavägen där det nu är parkering. Halterna av barium och bly är högre än riktvärdet för KM men under MKM. Halten av zink är cirka 1,5 gånger MKM.

Riktvärdena för barium och zink styrs av delriktvärdet för markmiljö. Detta innebär att de förhöjda halterna av dessa ämnen framförallt utgör en möjlig risk för organ- ismerna i marken, den s.k. markmiljön. Påträffade halter av barium och zink är väl under delriktvärdena för hälsa för dessa ämnen vilket innebär att hälsorisken är mycket liten. Riktvärdet för bly styrs dock av delriktvärdet för hälsa, exponerings- väg intag jord, detta innebär att en hälsorisk med avseende på bly inte kan uteslutas.

Organiska föroreningar i halter över tillämpade riktvärden, har endast påträffats i punkterna 11W02 och 11W06. I denna del av området fanns tidigare skrotverksam- heten. Alifater och aromater har påträffats i halter mellan riktvärdet för KM och MKM. Samtliga riktvärden för de organiska föroreningar, där förhöjda halter påträf- fats, styrs av delriktvärdet för markmiljön. Detta innebär att de förhöjda halterna framförallt utgör en möjlig risk för marklevande organismer. Delriktvärdena för dessa organiska ämnen med avseende på hälsa är betydligt högre än påträffade halter vilket innebär att hälsoriskerna är låga.

Inget grundvatten påträffades vid undersökningen. Tillfälligtvis skulle regnvatten eventuellt kunna tränga ner i marken, men inget befintligt övre grundvattenmagasin återfinns i undersökta jordmassor. Spridningsrisken till yt- och grundvatten för de- tekterade ämnen bedöms som låg.

8 Slutsats och rekommendationer

Föroreningar har påträffats i de delar av området där tidigare skrotverksamhet på- gått. Vid planerad markanvändning ska dessa områden användas till parkering, boll- plan samt en mindre skolbyggnad. Föroreningarna har påträffats heterogent både i plan och djupled och det finns anledning att tro att ytterligare föroreningar kan finnas inom det aktuella området. Påträffade halter är i de flesta fall mellan KM och MKM vilket innebär att en risk för framförallt markmiljön inte kan uteslutas. Vidare har hälsoriktvärdet för bly överskridits i flera punkter. De förhöjda blyhalterna har påträffats i ytlig som såväl djupare belägen jord, vilket innebär att exponering och en eventuell hälsorisk inte kan uteslutas.

(31)

Reviderad:

Sammantaget bedöms hälsorisken vid nuvarande markanvändning som liten p.g.a.

begränsad exponering för den förorenade jorden. Vid planerad markanvändning (skola/förskola) ökar dock skyddsvärdet på området med avseende på skyddsobjek- tens exponering, vilket gör att en ökad hälsorisk inte kan uteslutas.

WSP rekommenderar en förtätad provtagning inom de delar av området där förore- ningar påträffats för att mer detaljerat kunna beskriva föroreningssituationen inom området. Tidigare skrotverksamhet bedrevs på ett relativ stort område på fastigheten och föreliggande undersökning som är av översiktlig karaktär är för gles för att kunna bedöma ett eventuellt åtgärdsbehov. Kompletterande provtagning föreslås fokuseras på de delar av planområdet som inte blir hårdgjorda eftersom det är inom icke hårdgjorda ytor som exponering framförallt kan ske.

Provtagningsstrategi och urval av analyser baseras på erfarenhetsmässiga bedöm- ningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns för- orening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats.

Enligt miljöbalken 10 kap 11§ skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar att denna rapport delges Miljöförvaltningen i Huddinges kommun.

Stockholm, 2011-05-12

WSP Environmental, Mark och vatten

Katarina Gyllenberg Ingegerd Ask