Risk- och sårbarhetsanalys – Skåne län 2014

I förordet till Risk- och sårbarhetsanalys för Skåne län 2014 nämner Länsstyrelsen Skåne sin skyldighet och sitt ansvar för att upprätta en regional risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Risk- och sårbarhetsanalysen har grundat sig på expertgruppers grovanalyser med hänsyn till fem utpekade riskområden. Länsstyrelsen har formulerat risk- och sårbarhetsanalysen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 § samt förordningen

38

(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 §. Länsstyrelsen antyder att Risk- och

sårbarhetsanalysen ska betraktas som underlag vid framtagande av åtgärder som syftar till att främja trygghet och säkerhet. Risk- och sårbarhetsanalysen bör nyttjas av Länsstyrelsen och övriga aktörer för att minska sårbarheten och främja tryggheten i Skåne län. (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Risk- och sårbarhetsanalysen har som tidigare nämnts uträttas i anknytning till grovanalys.

Flera typhändelser har uppmärksammats i grovanalysen men i detta arbete kommer

skogsbrand och extrem värme att observeras pga. aktualitet till studiens syfte. Typhändelserna berörs i det femte kapitlet ”Identifierade och bedömda risker i Skåne” (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Uppdrag och tolkning

Uppgiften att upprätta en regional RSA regleras i Krisberedskapsförordningen och i

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps stadgor om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7; Länsstyrelsen Skåne 2014).

Länsstyrelsen Skåne skriver att krisberedskapsförordningen fastställer:

” 7 § Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 9 § vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att:

– regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, (…)

9 § Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som

synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området.

Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta 22

1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,

2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,

3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och 4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde.

Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys.”

Länsstyrelsen Skåne skriver att föreskriften MSBFS 2010:7 konstaterar:

”5 § Det sammanställda resultatet av en myndighets risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande disposition.

1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde.

2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod.

3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde.

39

4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde.

5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser.

6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker.

7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar.

8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.”

Länsstyrelsen tyder uppdraget genom att uträtta regional RSA enligt § 9

Krisberedskapsförordningen som att en RSA över länets samlade verksamhet ska verkställas med anknytning till Länsstyrelsens geografiska områdesansvar, därtill att en RSA över Länsstyrelsens egen arbete ska göras som övriga myndigheter även gör. Vägledning för RSA menar att regionala riskbilden ska grunda sig i landstingens och kommunernas RSA:er.

Länsstyrelsen har under åren arbetat med kommunernas RSA:er för att skapa den regionala RSA:en med grund i kommunernas analyser. Länsstyrelsen har gjort uppskattningen att enbart förlita sig på kommunernas egna RSA:er inte skapar tillräckligt genomarbetad riskbild och har därför genomfört riskbedömning av flera tänkta utfall. Riskbedömningen har inspirerats av den nationella riskbedömningen som förenar underifrånperspektivet med scenarioanalys utförd på nationell plan (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Syfte

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska betraktas som fundament när beslut och åtgärder som berör trygghet och säkerhet fattas. Detta innebär att insatser som berör

krisberedskap från Länsstyrelsen och övriga aktörer inriktas där de är mest värdefulla. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även fungera som ett informativt dokument och leda till ökad insikt och kännedom om risker i länet hos beslutsfattare, verksamheter och medborgare.

Vidare nämner Länsstyrelsen Skåne att det finns fyra syften som benämns och hänvisar till Myndigheten för skydd och beredskap. De fyra syftena är (Länsstyrelsen Skåne 2014):

”Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga.”

”Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten.”

”Ge underlag för samhällsplaneringen.”

”Bidra till att ge en riskbild för hela samhället.”

40 Värmeböljan

I delavsnittet om extrem värme skriver Länsstyrelsen att längre perioder av värmeböljor kan orsaka en ökning av antalet skogsbränder. Expertgruppen anser att verksamheter ofta är underbemannade under somrarna vilket kan göra det besvärligt att hantera värmeböljor och konsekvenserna (exempelvis skogsbrand) som de medgiver. Länsstyrelsen Skåne nämner att stora delar av Skåne inte har mer än fyra till fem högsommardagar i rad varje år. Det finns inget absolut tal enligt medelvärdet vilket skapar en risk att värmebölja förekommer i Skåne vartannat år (Länsstyrelsen Skåne 2014). Länsstyrelsen Skåne hänvisar till studie gjord av MSB (2012), och menar att det råder kunskapsbrist om vilka konsekvenser värmeböljor medför. Länsstyrelsen vill se en länstäckande utredning som förklarar värmeböljors

konsekvenser på samhällsviktiga sektorer utanför hälsosektorn (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Länsstyrelsen Skåne har i sin risk- och sårbarhetsanalys ingen specifik rubrik som berör nederbördsutvecklingen i framtiden men lyfter fram i flera delavsnitt som berör olika typhändelser att nederbörden förutspås öka i Skåne (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Skogsbranden

I delavsnittet om Skogsbränder börjar Länsstyrelsen Skåne att förklara att det finns positiva aspekter med bränder i skogen. Flera organismer är lämpade efter till skogsbränder. Efter en brands förlopp, återkommer skogen igen och delar av växtlivet är på något sätt beroende av en brand för att fortleva. I delavsnittet förklaras det att det finns inskrivet inom FSC-standarden att skog ska brinna för att befrämja biologisk mångfald och att skogsbolagen utför

naturvårdsbränningar kontinuerligt. Vidare antyds det att brand i skogsdelar leder till att näringsämnen frigörs och återgås i kretsomloppet, skogen erfar föryngring vilket underlättar till nya växt- och djursamhällen för flera djur och växter (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Efter att ha benämnt positiva aspekter som skogsbränder för med, benämns de negativa sidorna av skogsbränder. Stora och omfattande skogsbränder kan leda till ekonomiska förluster. Dessa ekonomiska förluster drabbar markägare och uppstår pga. skador på byggnader och skog. Ekonomiska kostnader kan uppstå för räddningsinsatser. Biologiska värden riskerar att förstöras och allvarliga hälsoeffekter kan bli konsekvens av en skogsbrand.

Brand och brandrök kan leda till hudskador, synproblem, bronkit, astma m.m. samt orsaka dödsfall. Skogsbränders förmåga att utsätta infrastruktur och bebyggelse för risker

uppmärksammas, även störningar i tågtrafik och elförsörjning noteras. Risk- och

41

sårbarhetsanalysen menar att jämför man idag med cirka 200 år sedan har drabbade områden av skogsbränder minskat pga. att idag bekämpas bränderna (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Den produktiva skogsmarken som bränns under en skogsbrand värderas kosta cirka 17 miljoner kronor årligen. Kostnader för räddningsinsatser eller övriga kostnader är inte inkluderade. En effektivisering av det förebyggande arbetet mot skogsbränder hade skapat lägre kostnader för räddningstjänster, skogsägare och försäkringsbolag. Risk- och

sårbarhetsanalysen menar att enskilda skogsägare kan vidta flera bekämpande åtgärder men erkänner samtidigt att övervägande antalet åtgärder är för kostsamma för den enskilda skogsägaren. De mest väsentliga beståndsdelarna vid bekämpning av skogsbränder är tid, resurser och utrustning. Risk- och sårbarhetsanalysen kommer fram till att kostnader som den enskilde inte har möjlighet att bekosta, bör fattas på en övergripande politisk nivå

(Länsstyrelsen Skåne 2014).

Länsstyrelsen Skåne skriver i risk- och sårbarhetsanalysen att en procent av Sveriges

skogsmark brunnit årligen samt att de flesta skogar haft åtminstone en skogsbrand per 50 till 150 år. I modern tid har brandbekämpningen blivit effektivare vilket gjort att mängden

bränder i skogen idag är mindre än 0,016 % årligen. Skåne har mindre mängd skogsarealer än andra delar av landet vilket gör att mängden skog som riskerar drabbas av brand är mindre.

Länsstyrelsen Skåne nämner att skogbrandsorsaker ofta är okända. Antändningsorsaker kan vara naturliga som t.ex. blixtnedslag och självantändning men vanligaste brandorsaken är mänsklig aktivitet. Exempel på aktiviteter som människan utför och kan orsaka skogsbränder är friluftsliv, skogsbruk samt diverse sysslor. Skogsmark finns i högsta grad i nordvästra Skåne. Sydvästra Skåne anses bestå mest av åkerlandskap. Länsstyrelsen Skåne drar

slutsatsen att de just nämnda förhållandena gör att Skåne går att betrakta som ett geografiskt område som innehar en lägre risk för skogsbränder än andra delar av landet. Detta med kännedom om att Skåne har en högre befolkningstäthet och mänsklig aktivitet i sina skogsområden. Länsstyrelsen Skåne skriver i risk- och sårbarhetsanalysen att Skåne inte drabbats lika mycket av skogsbränder som andra län och hänvisar till räddningstjänstens statistik. Risk- och sårbarhetsanalysen hänvisar till brandriskprognoser som ständigt färdigställs av SMHI för vår- och sommarmånaderna. I dessa prognoser analyseras antändningsrisken och brandspridningsrisken. Dessa prognoser ses som underlag för räddningstjänsternas planering och förebyggande arbete. Prognoserna är även nyttiga då de finns tillgängliga för allmänheten. När risken för skogsbränder är hög övervakas områden med brandrisk med skogsbrandsflyg (Länsstyrelsen Skåne 2014).

42

När denna RSA genomfördes studerades flera fokusområden som brandspridning, vegetationsförhållanden, metoder, teknik och taktik för släckningsarbete. Utöver dessa, studerades även rollfördelning, samverkan och kriskommunikation. Länsstyrelsen Skåne medger att landet har kapacitet att hantera olyckor i kommunerna dock ställs organisationer inför tryck när mer omfattande olyckor uppstår. RAKEL som är ett

radiokommunikationssystem finns enbart hos ”blåljusorganisationerna”. Detta försvårar informationsdelningen till allmänheten. Informationsspridning från media bör främjas.

Manuella släckmetoder kräver resurser och att hantera redskap och personalstyrka är ansenligt. Sverige släcker skogsbränder genom flyg då det bedöms vara en effektiv metod dock saknas det tillräckligt lämpade flygresurser hos räddningstjänst och MSB:s

skogsbrandsdepåer. Detta gör att Sverige förlitar sig på helikoptrar som tillhör Polisen, Försvarsmakten eller företag. Sverige förlitar sig på flygresurser som kommer som internationellt stöd och dessa bedöms vara effektivast vid släckning av skogsbränder (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Länsstyrelsen Skåne förklarar i sin risk- och sårbarhetsanalys att skogsbränder är väderberoende. Varmare väder och ökad torka medför högre risk för skogsbränder. I

framtiden kommer brandrisksäsongen att förändras allra mest i Östersjälandskapen, som redan är utsatta. Till slutet av seklet beräknas brandrisksäsongen starta med cirka 40 dagar tidigare än idag men inge större förändring på slutet av brandrisksäsongen. Södra Sverige får en längre brandrisksäsong med 10 dagar då slutdatumet förlängs. Totalt blir det en förlängning av brandrisksäsongen med 50 dagar. I slutet av seklet väntas en ökning av höga eller mycket höga brandriskprognoser. Ökningen går från 2 av 3 år till att ske varje år i Östersjölandskapen (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Genomförda, pågående och föreslagna åtgärder

Länsstyrelsen Skåne avslutar sin risk- och sårbarhetsanalys med att föreslå åtgärder som ökar säkerhet och trygghet samt minskar risker och sårbarhet. Förväntade effekter vid vidtagande av åtgärder nämns också. Det är totalt 30 rekommendationer av åtgärder som Länsstyrelsen Skåne föreslår ingen av dessa berör skogsbrandsrisken (Länsstyrelsen Skåne 2014).

43

4.3 Översiktsplan för Östra Göinge 2019

I förordet förklarar Daniel Jönsson, ordförande i beredningen för översiktsplanen att kommunen strävar efter att se kommunens helhet i översiktsplanen. Vidare nämns det att översiktsplanen ska kännas väsentlig, tidsenlig och lovande för samtliga i kommunen. Ett tack riktas till engagerade sakkunniga tjänstemän, ”visionära” tjänstemän och engagerade

medborgare (Östra Göinge kommun 2019).

Vision och Identitet

Östra Göinge arbetar för att dess 15 000 invånare ska känna stolthet. Alla parter samlas, medborgare, föreningar och företag för att skapa en gemensam bild av framtiden. Kommunen ska betraktas som attraktiv och som växer balanserat och hållbart (Östra Göinge kommun 2019).

Östra Göinge har specifika värden och en mångfald av miljöer som saknas i andra delar av Skåne. Kommunen har gemytliga byar, slott och mindre torp. Områden med en tillgivenhet för vildmark och opåverkad miljö existerar fortfarande. Värden som saknas i det urbaniserade samhället finns Östra Göinge. Dessa värden är lugn, stillhet, mörker och avsaknad av

irriterande ljud från trafik och diverse verksamheter. Den fysiska planeringen ska arbeta för att bevara och utveckla nämnda värden (Östra Göinge kommun 2019).

Kommunen själv anser att utvecklingsstrategin kan sammanfattas på detta vis:

• Stärkt tillväxt mellan Kristianstad och Älmhulm.

• Byarna ska vara attraktiva att bosätta sig i.

• Skola och omsorg ska ha en hög kvalitet.

• Betraktas som Skånes gröna hjärta.

Skogsmarken

Den biologiska mångfalden är välförsedd i Östra Göinge kommun. Bland kommunens betydande tillgångar är naturen. Kommunen befinner sig mellan Kristianstadsslätten i söder och barrskogsområdet i norr. Kommunens norra del består mestadels av granskog. På samma område förekommer även mindre odlingslandskap tillsammans med lövskog och betesmarker.

I Södra delen av kommunen finns ett större odlingslandskap där även gods och lövskogar av bok förekommer (Östra Göinge kommun 2019).

44

Kommunen strävar efter att värna värden och den biologiska mångfalden i landskapet. Detta fullbordas genom att förorda lövskogsplantering istället för barrskog. Förmedling av kunskap och kontakter sker för att främja skötseln av landskapet. Kommunen hävdar i översiktsplanen att genom förvaltning och kunskapsspridande om natur- och landskapsvård kan kommunen underlätta utvecklingen av biologisk mångfald. Detta arbete och tillvägagångsätt sker inom kommunens organisation (Östra Göinge kommun 2019).

Barrskogsområden

Östra Göinge har flera barrskogsområden. Flera av dessa områden finns främst på

landsbygderna. Kommunen har förklarat att dessa områden inte är högt prioriterade när det kommer till nybyggnation (Översiktsplan för Östra Göinge 2019). Dessa områden kommer ändå att benämnas då barrskogsväxtligheten i kommunen är särskilt relevant då barrskog tenderar att vara mer lättantändlig än exempelvis lövskog (Erlandsson 1990). Dessutom lockar dessa människor genom friluftsliv och kultur- och naturvärden (Östra Göinge kommun 2019).

Östra Göinge kommun omfattar fyra barrskogslandskapsområden. Dessa barrskogslandskap finns i Hjärsås, Glimåkra, Sibbhult och Glimåkra. Dessa områden kommer att klargöras nedanför (Östra Göinge kommun 2019).

Hjärsås är en barrskogsrik mellanbygd. Området förklaras som fridfullt med låg buller från trafik. Hjärsås ligger mellan Knislinge och Arkelstorp. Området inrymmer biflöden till Bivarödsån och Humlarödsbäcken. Även kärr- och mossmarker förekommer. Enligt

översiktsplanen kommer rådande markanvändning förordas fortskrida (Östra Göinge kommun 2019).

Glimåkra barrskogslandskap omfattar skogsbruk samt mindre jordbruk med djurhållning.

Etappen Glimåkra-Osby sträcker sig genom denna landsbygd som består av torpmiljöer och höga naturvärden. Glimåkra skogslandskap berör flera områden då det sträcker sig från Hjärsås och Östanå till Boalt. I Hjärsås och Östanå finns planlagda tomter för bostäder. I Glimåkra barrskogslandskap ska areella näringar, besöksnäring och friluftslivet främjas (Östra Göinge kommun 2019).

Sibbhults barrskogslandskap består av ett slätt landskap på en berggrund av gnejs och granit.

Dess jordarter omfattar främst sandig morän och torvjordar. I områden finns även avlånga trakter med isälvssediment. Skogsområdet består ypperst av barr- och blandskog. Det

45

förkommer även hyggesområden med björksly som genererar en variation i det för övrigt skogsbrukspräglade landskapet. Längs bilvägarna existerar lövbestånd med ek. Sibbhults barrskogslandskap ska fortsätta att utvecklas och det prioriterade är skogsbruk, naturvård och friluftsliv (Östra Göinge kommun 2019).

Glimåkra kategoriseras både som sjö landskap och barrskogslandskap. Området har en brant kuperad topografi. Sjöar och sankmark förekommer i några delar. Barr- och blandskog är vanligaste marktäcket. Kring sjöarna finns mer mängd lövskog. Vägarna i vägnätet är små och större bebyggda områden saknas. I området finns gårdar utspridda och torp. Kullaskogen finns i området och innefattar ett byggnadsminne, Sporrakullagården. Kring gården finns välskött odlingslandskap som består av lövängar, hagmarker, tjärdalar och mindre åkerytor.

Området har flera fornlämningar. I översiktsplanen för Östra Göinge kommun nämns det att området ska fortsätta underlätta markanvändningen samt prioritera skogsbruk, naturvård och friluftsliv (Östra Göinge kommun 2019).

Skogsnäringen

För kommunen är jord- och skogsbruk väsentliga näringar och understödjer tillförseln. Det är betydande att utveckla och behålla värdena i landskapet. Skogen motsvarar allra mest

bondeskog vilket innebär många ägare. För ägarna är skogen väsentlig då skogsbruket motsvarar en del av deras försörjning. Skogen består av olika typer av träd. Blandskog med stora delar med bok och lövskog förekommer. Dessutom finns tall och granskog (Östra Göinge kommun 2019).

Naturreservat

Östra Göinge kommun innefattar fem naturreservat: Sporrakulla, Grävlingabackarna, Stora Bjälkarp, Matsalycke och Dalshult. I Sporrakulla finns stora naturvärden. Platsen har flera sällsynta arter och är uppskattad bland turister. I området finns även myrar, våtmarker, skogar och ängar m.m. Öster om Sporrakulla ligger Grävlingabackarna som är ett skogsområde.

Markerna är blockrika och kulliga. I skogsområdet förekommer gran, bok, tall och ek. Gran är vanligast. Naturreservatet används för att studera utvecklingen av ädel löv- och barrskog i naturenlig inre dynamik och progressionen av den biologiska mångfalden är sammanbunden till dynamiken.

46 Naturkatastrofer i översiktsplanen

Översvämningsrisken uppmärksammas i Östra Göinges översiktsplan. Här skriver kommunen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utfört en översiktlig

översvämningskartering utmed Helgeå. Enligt rapporten som utförts, forsar vattnet över samtliga dammar i kommunen om högsta flöde som beräknats sker. Broarna klarar sig undan.

Kommunen medger att utredningar för område ska fullbordas, att översvämningsrisken klargörs innan nya bebyggelser uppstår. Vid vattendrag kommer kommunen att planera parker, gångvägar och rekreationsområden då dessa tolererar översvämningar.

Översvämningsrisken har noterats i översiktsplanen på en övergripande nivå. Vid framtida detaljplaner kommer detaljstudier att genomföras. Kommunen är mer återhållsam vid bygglovsärenden där översvämningsrisk råder (Östra Göinge kommun 2019).

Risken för erosion, ras och skred kommer att utredas vid framtida byggprojekt (Östra Göinge kommun 2019).

47

5. Resultat & analys

I detta kapitel kommer dokumentet som analyserats att ställas mot teori/tidigare forskning.

Här kommer skogsbrandsorsaker nämnda i teori/tidigare forskning och i dokumenten att tas upp. Vädrets, topografins och vegetationens påverkan på skogsbränder kommer att nämnas och undersökas om dessa uppmärksammas i dokumenten som studerats. I denna del

undersöks om risk- och sårbarhetsanalysen och översiktsplanen som analyserats, beaktar riskminimering och planering.

5.1 Skogsbranden

Forskaren Ou (2017) förutspår att bränderna blir mer omfattande med ett varmare och torrare klimat. I dagsläget har Skåne färre skogsbränder än resterande Sverige (Granström et al.

2017) dock kan detta komma att förändras med tiden. Dessa väderförhållanden kommer att inträffa i Sverige, framförallt Skåne. Klimat- och sårbarhetsutredningen beaktar förändring av riskscenarion fram till 2080-talet (SOU:2007:60). Detta gör att risk- och sårbarhetsanalysen för Skåne län (Länsstyrelsen Skåne 2014) och Översiktsplanen för Östra Göinge kommun (Östra Göinge kommun 2019) bör ha ett långsiktigt perspektiv när riskhändelser beaktas.

Risk- och sårbarhetsanalysen (Länsstyrelsen Skåne 2014) är bör vara det dokument som beaktar skogsbrandsrisken på ett kritiskt sätt eftersom ett av dess syften är att framställa underlag för samhällsplaneringen. Om risk- och sårbarhetsanalysen inte beaktar riskscenarion på ett korrekt sätt påverkar det samhällsplaneringen och i detta fall, översiktsplanen för Östra Göinge.

5.1.1 Skogsbrandsorsaker

Länsstyrelsen Skåne skriver i sin risk- och sårbarhetsanalys om potentiella brandorsaker.

Bland de naturliga brandorsakerna är det blixtnedslag och självantändning som

uppmärksammas. Länsstyrelsen skriver även att brandorsaker ofta är okända samt att de

uppmärksammas. Länsstyrelsen skriver även att brandorsaker ofta är okända samt att de