Textanalys

För att tolka Risk- och sårbarhetsanalysen för Skåne län (2014), Sårbarhetsutredningen (SOU:2007:60) och Översiktsplanen för Östra Göinge (2019) har textanalys präglat väsentlig del av studien. Att analysera hur världen förklaras genom text har intresserat geografer under senare tid (Blunt 2009). Genom att analysera texter teoretiserar vi maktbalanser. Att utföra en textanalys är inte enkelt och det finns inte något rätt sätt att utföra textanalysen på. När texter analyseras finns det steg som forskaren kan gå igenom och som underlättar arbetet med textanalys. Att undra varför har denna text skapats och om den innehåller ett politiskt budskap är något som forskaren bör fundera över. Vidare är det viktigt att försöka hitta hemliga

budskap och aspekter som ignorerats (Aitken 2005).

3.3 Applied Geograhy – Tillämpad geografi

Denna studie har tillämpad applied geography eller tillämpad geografi för att studera och identifiera risker. Applied geography/ tillämpad geografi blev populärt under 1970-talet pga.

det fanns en oro över att det skulle komma att bli besvärligare att hantera miljöproblem.

Samhället hade blivit mer sårbart för geofysiska faror och tillämpad geografi blev ett sätt att identifiera risker (Church 2009). Att använda applied geography är signifikant vid studerande skogsbränders omfattning och risker tekniken tillämpats inom flera områden och visat sig vara betydelsefullt. Exempel på tillfällen där applied geography har tillämpats är vid flod restoration och skogsförvaltning. Anledningen till att flod restoration blivit aktuellt är för att människans kontinuerliga användning av floder ändrar flodens ekologi. Att försöka återställa floder till gamla värden har blivit efterfrågat. I skogar har det förekommit flera verksamheter som bygger på skövling vilket påverkar skogen negativt. Vid skogsförvaltning har applied geography använts för att utveckla hållbara strategier för skogar (Church 2009).

3.3.1 Mapping

Att använda kartor vid studier har ur ett traditionellt perspektiv alltid varit intressant för geografer (Clark 2005). För att fullfölja studien har det krävts att framtida

skogsbrandsdrabbade områden kartläggs vilket inneburit att mapping eller kartläggning använts. Att kunna kartlägga skogsbränder ökar vår kunskap om verkliga skogsbrandsrisker.

26

Det blir då möjligt att avgöra vilka områden som är mer drabbade och vilka som inte är det.

Kartläggning av naturkatastrofer, som skogsbrand är, skapar information till allmänheten om var risker finns och vilka områden det är som är sårbara. Kartläggning är värdefullt för samhällsplanerare då det blir möjligt att identifiera vilka platser det är som behöver utvecklas och planeras med beaktning av risker (Tobin & Montz 2009).

Att använda kartor i studier är en fördel då det leder till en tydligare illustration. För att kartorna ska kunna förstås av läsare som vanligtvis inte läser kartor, bör kartorna ha tydliga förklaringar. Det är viktigt att betona att kartor även har använts för att missleda, skapa

felaktiga scener och för politisk påverkan, något som forskare bör vara uppmärksam med. När kartor används korrekt och effektivt blir kartor ett väl sätt att kommunicera på (Dunn 2005).

3.4. Material

För att undersöka skogsbrandens påverkans faktorer och orsaker har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap varit en stor utgivare av underlag. MSB erbjuder flera

rapporter, dokument och forskningsöversikter i sina databaser. Databaser på nätet skapar god tillgänglighet för material och ett enkelt sätt att hitta det som söks. Genom att använda nyckelord som ”skogsbrand”, ”risk”, ”sårbarhet”, ”naturkatastrof”, ”torka” blir det

okomplicerat att få material (Flowerdew 2005). Flera forskare har varit återkommande med sina arbeten i denna studie då bedömningen gjort att dessa forskare frambringat

forskningsområdet mycket kunskap med sina arbeten. Erlandsson (1990), Hansen (2003), Granstörm (2017) och Ou (2017) har studerat skogsbränder i Sverige och varit källor till flera forskare som gett sig in på samma forskningsområde. Dessa forskares tidigare arbeten gjorde att de blev en del av forskningsunderlaget för denna studie.

I kapitlet som berör riskminimering och planering lyfts fysiskplanering fram för att undersöka hur den kan sträva efter att skapa ett tryggare och säkrare samhälle samt minimera riskerna och sårbarheten för skogsbränder. Här används rapport från Boverket och MSB (2006).

Rapporten har hämtats från boverkets egen databas. Boverket (2006) har i sin

vägledningsrapport strävat efter att vägleda mot ett säkrare samhälle genom fysisk planering.

Vidare har flera vetenskapliga artiklar använts. Forskaren Kimiko Barrett har skrivit en vetenskaplig artikel, Reducing Wildfire Risk in the Wildland-Wrban Interface: Policy, Trends and Solutions, som analyserar skogsbrandsreducerande åtgärder. Artikeln har varit användbar

27

då den gett kunskap om hur fysisk planering kan tillämpas på ett sätt där skogsbrandsrisken beaktas. Vetenskapliga artikeln Understanding the Role of Planners in Wildfire Preparedness and Mitigation, skriven av Menka Bihari, Elisabeth M. Hamin och Robert L. Ryan har

använts i denna studie. Här har samhällsplanerarens roll undersökts och gett en anblick av vad planeraren kan utföra och vilka verktyg behövs för att effektivisera planerarens roll.

Vetenskapliga artikeln studerar planerarnas roll vid skogsbransbekämpning. Forskning från Susan D. Kocher och Van Bustic har varit en del av detta arbete. Vetenskapliga artikeln som använts är Governance of Land Use Planning to Reduce Fire Risk to Homes Mediterranean France and California. Forskningsarbetet studerar skillnaden på Frankrike och Kaliforniens arbetsmetoder och skapar en förståelse för skillnaden mellan centralisering och

decentralisering. Forskarna Lauren M. Harris, Tara K. McGee och Bonita L. McFarlane har framställt forskningen Implementation of wildfire risk management by local governments in Alberta, Canada. Deras forskning innehåller implementeringar och åtgärder som för att minska skogsbrandsrisken vilket passar bra till denna studie.

Kapitlet riskminimering och planering lyfter även fram skogsmarkens betydelse för Sverige genom Nyström & Tonell (2012) samt konsekvenserna av en urbanisering som närmar sig skogsmark genom att inkludera Nowaks (et al 2005) vetenskapliga artikel. Nyström & Tonell (2012) har använts som kurslitteratur under utbildningens gång. I kapitlet om riskminimering och planering har lagar och förordningar benämnts. Dessa bedömdes vara aktuella för studien då de kan nyttjas av aktörer för att främja säkerhetsaspekter och riskminimering vid planering och åtgärdstagande. Lagarna och förordningarna som inkluderats i studiens riskminimering och planering kapitel är:

• Plan- och Bygglag (2010:900).

• Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.

• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

• Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

3.5 Kritiskt perspektiv på metod och material

Viktigt att ha i åtanke att oavsett metod, vetenskapligt angreppssätt och forskningsämne är att forskning kan vara komplext. Människan saknar förmågan att ha fullkomlig överblick över realiteten. Forskare som studerar samma område kan erfara olika saker. Detta kan leda till att

28

forskning blir förlägen. Det blir väsentligt att redogöra hur forskningen skapats och hur slutsatser formats (Johannessen & Tufte 2003)

3.5.1 Kritiskt perspektiv – Metod

Genom att använda sig av dokument och exkludera intervjuer och enkäter kan det framstå som att studien behöver mer empiri. Detta då dokumentstudier oftast kompletteras med andra metoder. Det är möjligt att grunda sin forskning i enbart dokument men då krävs mer källor i studien främst i teoridelen (Bowen 2009; Clark 2005). Att använda dokument är att förlita sig på det som betraktas som sekundär data. Sekundära data är mindre flexibel än övriga data.

Med det menas att om det sekundära data inte benämner ett ämne som är intressant för studien, utelämnas det ämnet från studiens resultat och analys (Clark 2005).

Dokumentstudier betraktas som kvalitativ metod. Kvalitativ metod har svårt med att göra generaliseringar. Detta påverkar denna studies möjlighet att fastslå att resultatet gäller generellt för hela Sverige. Studien som använt Risk- och sårbarhetsanalys för Skåne län som empiri kan konstatera att resultat gäller för Länsstyrelsen Skåne (Johannessen & Tuffe 2003).

3.5.2 Kritiskt perspektiv – Material

Risk- och sårbarhetsanalysen (Länsstyrelsen Skåne 2014) för Skåne län är från 2014. Det innebär att dokumentet kan betraktas som gammalt. En nyare risk- och sårbarhetsanalys hade valts om det skulle finnas möjlighet att få tag på men svårigheter med att finna en nyare risk- och sårbarhetsanalys från Länsstyrelsen Skåne uppstod. Om svårigheter med tillgång till dokument uppstår finns möjlighet att ändra problemformulering (Patel & Davidson 2011) Att nämna risk- och sårbarhetsanalysens ålder är viktigt för att betona att denna studie noterat att dokument inte är statiska. När nya dokument skapas kan äldre dokument sluta att gälla och förlora aktualitet(Clark 2005). Även Erlandssons (1990) och Hansens (2003) forskning är från 1990 respektive 2003 vilket gör att dess aktualitet går att ifrågasätta.

Vidare är risk- och sårbarhetsanalysen inte helt bindande, utan vägledande (Länsstyrelsen Skåne 2014) vilket gör att kommuner och övriga aktörer kan undvika att beakta risk- och sårbarhetsanalysen utan att bryta mot någon lag. Översiktsplanen för Östra Göinge kommun (2019) saknar förslag och åtgärder för att minska skogsbrandsrisken vilket gör komplicerar

29

analysarbetet. Detta leder till att denna studie handlar mer om att föreslå åtgärder till översiktsplanen istället för att granska den.

30

4. Empiri

Detta kapitel kommer att presentera empirin. Dokumenten Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU:2007:60), Risk- och sårbarhetsanalys Skåne län 2014

(Länsstyrelsen Skåne 2014) och Översiktsplan för Östra Göinge – platsen för Skånes gröna hjärta (Östra Göinge kommun 2019) kommer att klargöras.

4.1 Framtida prognoser

Globala klimatmodeller förklarar atmosfärens och havens cirkulation samt ömsesidiga påverkningar mellan dessa och landområden, vegetation m.m. Regionala klimatmodeller nyttjas för att kunna bedöma resultaten på lokal och regional nivå. Detta görs genom att avgränsa resultaten från globala modeller. Positiva aspekter med detta är sundare förklaring av lokal topografi och uppdelningen bland land, hav och sjöar. Regionala modeller gör det lättare att simulera väderföreteelser för lokal och regional nivå. Sårbarhetsanalyser bör därför baseras på resultat från regionala klimatmodeller. Olika globala modeller kan ge resultat som skiljer sig vilket gör det väsentligt att beakta och studera flera klimatmodeller (SOU 2007:60).

Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har använt två globala klimatmodeller, HadAM3H och ECHAM4/OPYC3. Valet av dessa två globala klimatmodeller argumenteras genom att SMHI Rossby Centre utfört en avgränsning till sina regionala modeller. 2007 kunde det noteras att ECHAM4 var den enda modellen som avgränsats till vår region med en modell för tidsintervall, från dagsläge till slutet av 2000-talet. HadAM3H som är en

atmosfärsmodell är en del av klimatmodellen HadCM3 som är kopplad. ECHAM4 är en atmosfär-ocean som framtagits och utvecklats vid DKRZ, Deutsches Klimatrechenzentrum GmbH och Max-Planck Institutet (SOU: 2007:60).

Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har använt data från ERA40 för att kunna göra jämförelser med ett historiskt perspektiv. ERA40 är en datainsamling, genom att

återanalysera perioden 1961–2005 och bedöms ge en klarare beskrivning av det historiska klimatet än övriga klimatmodeller (SOU: 2007:60).

Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sin utredning använt två regionala klimatmodeller framtagna av Rossby Centre vid SMHI. En av dessa är atmosfärsmodellen RCA3 och den andra är den kopplade modellen RCAO. RCAO modellen innehåller atmosfärmodellen RCA2 och RCO som är en oceangeografisk modell. Regionala modellerna har sina avvikelser.

31

RCAO tenderar att framställa fler tidpunkter med låg nederbörd. RCA3 visar vid situationer under sommaren en överskattning av mängden nederbörd i vårt närområde. RCA3 betraktas dock som en allmänt bättre modell än modellen som finns i RCAO då RCA3 är bättre vid återskapning av temperatur och nederbörd. En negativ aspekt med RCA3 är att den visar höga temperaturer under vintersäsongen (SOU: 2007:60).

4.1.1 Förändrat klimat

Att undersöka det framtida klimatet är väsentligt om risken för skogsbränder ska studeras.

Detta eftersom varmare väder/klimat är en anledning till fler skogsbränder (Ou 2017).

IPCC har framställt klimatscenarier som sedan Klimat-och sårbarhetsutredningen har analyserat med fokus på klimatförändringar i Sverige. Det som uppmärksammats är att medeltemperaturen stiger hastigare än vad IPCC förutspått. Konsekvenserna av ökad medeltemperatur under ett högre tempo innebär att förändringarna sker tidigare än fordrats (MSB 2012).

Uppvärmningen till 2020-talet förväntas vara runt 2 grader. Detta gäller framförallt på vintern medan våren och hösten blir uppvärmningen lite mindre och sommaren får den minsta

uppvärmningen. Fram till 2050-talet beräknas uppvärmningen motsvara 2-3 grader med en liknande säsongsvis uppdelning. Under 2080-talet uppskattas uppvärmningen vara omkring 3-5 grader, mestadels i Sveriges nordöstra områden (SOU 2007:60).

Varmare vinter

I januari månad under 2020-talet förväntas en ökning av medeltemperaturen med 1,5 och 2,5 grader (se figur 2). 2050-talet är medeltemperaturen varmare med cirka 2,5 och 4 grader. Till 2080-talet kan en ökning på 5 och 6 grader i Götaland noteras och 6 och 7 grader i delar av Norrland. En anledning till denna ökning av medeltemperatur är att durationen och tjockleken av snötäcket försvagas (SOU 2007:60).

32

Figur 2. Medeltemperatursförändring i januari (SOU 2007:60, s. 161).

Källa: SOU:2007:60

De största ökningarna av medeltemperatur noteras på Norrlandskusten. Utöver ett reducerat snötäcke, förutspås en minskad omfattning av is Bottniska viken vilket anses vara en orsak till de högre temperaturerna. Februari månad har liknande ökning av uppvärmning som januari.

En skillnad mellan januari och februari är att i februari kan ökning av medeltemperatur i Norrlandskusten vara lite högre. I december uppskattas ökningen av medeltemperatur vara mindre än januari och februari (SOU: 2007:60).

Varmare sommar

Enligt RCA3-EA2-scenariot (se figur 3) kommer medeltemperaturen i juli att stiga med 0,5 till 1,5 grader till 2020-talet. Medeltemperaturen stiger mellan 1,5 till 2,5 grader till 2050-talet och till 2080-talet beräknas ökningen av medeltemperatur ha stigit mellan 2 till 4 grader.

Kusterna och framförallt de kring Östersjön spås få de största ökningarna av medeltemperatur.

Juni och augusti har omkring lika stora ökningar av medeltemperatur som juli månad (SOU:

2007:60).

33

Figur 3. Medeltemperatursförändring i juli, RCA3-EA2 (SOU:2007:60).

Källa: SOU:2007:60

RCAO-HA2-scenariot visar en ökning av medeltemperatur som liknar ökningen i RCA3-EA2 (se figur 4) scenariot men RCAO-HB2 (se figur 4) överstiger ökningen inte 1 till 1,5 grader i juli. RCAO-H modellerna skapar scenarier där medeltemperaturen stiger upp till 5 grader över Östersjön under sommaren till 2080-talet (SOU: 2007:60).

Figur 4. Medeltemperatursförändring i juli till 2080-talet, RCAO-H (SOU:2007:60).

Källa: SOU:2007:60

Varmare vår & höst

Under april är uppvärmningen enligt RCA3-EA2 cirka 1,5 till 2,5 grader till 2020-talet. Till 2050-talet beräknas uppvärmningen enligt scenariot vara 2 till 3,5 grader. Till 2080-talet är ökningen av medeltemperaturen kring 3,5 till 5 grader. Mellersta delarna av Sverige får de största ökningarna av medeltemperatur. RCAO-H-scenarierna bestyrker dessa mönster.

Scenarierna framlagda av RCA3-EB2 och RCAO-HB2 pekar på att uppvärmningen inte ökar

34

mer än 2,5 till 3,5 grader till 2080-talet och visar en liknande geografiskt bild som tidigare scenarier. Mars förhöjning av medeltemperatur påminner om ökningen i januari och februari.

Maj har en mindre ökning av medeltemperatur. Höstmånaden med den största uppvärmningen är november. Till 2080-talet kan norra Sverige få en uppvärmning på cirka 6 grader (SOU:

2007:60).

Figur 5. Medeltemperatursförändring i april, RCA3-EA2 (SOU:2007:60).

Källa: SOU:2007:60

Varma dagar och tropiska nätter blir vanligare

Somrarna i Sverige kommer i framtiden att ha fler dagar med en maxtemperatur över 20 grader enligt RCA3-EA2-scenariot. Antalet varma dagar ökar och särskilt drabbat är södra Sverige. Till 2020-talet har antalet varma dagar under sommaren ökat med 10 dagar. Till 2050-talet har ökningen fortsatt och är enligt scenarierna uppe i 20 dagar fler med varmare väder. Till 2080-talet har antalet varma dagar ökat med 40 dagar. I RCA3-EB2-scenariot är ökningen inte lika omfattande, ökningen till 2080-talet är 30 fler varma dagar och drabbar delar av Götaland och Svealand allra mest. RCAO-H- scenarierna har liknande resultat som RCA3-EB2 dock är ökningen av varma dagar mest i södra Sverige (SOU: 2007:60).

35

Figur 6. Medeltemperatursökning i oktober, RCA3-EA2 (SOU:2007:60)

Källa: SOU:2007:60

Det varmare sommarvädret leder till värmeböljor. Högsommardagar kommer att förekomma mer frekvent i framtiden och vara långvarigare. Till 2080-talet kan antalet dagar i följd med en temperatur över 20 grader öka med 5 till 10 dagar i stora delar av landet enligt RCA3-EB2-scenariot. I sydost kan antalet dagar öka med 20 till 25 dagar. Enligt RCA3-A2-scenariot är ökningen tydligare. Södra och mellersta Sverige kan få en ökning på antalet dagar med temperatur över 20 grader med 25 till 30 dagar. Större delar av landet får cirka 15 dagar fler Sverige (SOU: 2007:60).

Figur 7. Ökning av dagar i serie då temperaturen överträffar 20 grader till 2080-talet, RCA3-E (SOU:2007:60).

Källa: SOU:2007:60

36 Sommar med mindre regn i södra Sverige

Under högsommaren ökar risken för skogsbränder pga. högre risk för torka. Att studera mängden nederbörd blir väsentligt då ett varmare klimat med mindre mängd nederbörd och en omfattande torka kan vara pådrivande faktor för större skogsbränder (Erlandsson 1990).

Scenarier som förklarar sommarnederbörden är svårare att tolka. Norrland förutspås få en ökad mängd nederbörd medan södra Sverige förebådas en minskning. Samtliga

klimatmodeller som klimat- och sårbarhetsutredningen analyserat visar att Götaland förväntas bli torrare under sommarperioden. Klimat- och sårbarhetsutredningen menar också att det finns övriga scenarier som tyder på att svensk sommar kan få en ökad mängd nederbörd (SOU: 2007:60).

Figur 8. Förändringen under juni till augusti av månadsmedelnederbörden, RCA3-EA2 (SOU:2007:60).

Källa: SOU:2007:60

Figur 9. Förändringen till 2080-talet under juni till augusti av månadsmedelnederbörden, RCAO-H

Källa: SOU:2007:60

37

Enligt samtliga klimatmodeller och scenarier kommer antalet dagar med mer än 10 mm regn att minska under sommaren framöver. Den tydligaste minskningen av mängden regn sker i södra Sverige (SOU: 2007:60).

Figur 10. Förändringen under juni till augusti av antal dagar med mer än 10 mm nederbörd, RCA3-EA2 (SOU:2007:60).

Källa SOU:2007:60

4.2 Skåne län

Skåne har 1,2 miljoner invånare och 33 kommuner. Malmö kommun är den största kommunen. Över 9000 lantbruksföretag finns i regionen och omsätter över 200 miljoner kronor. Länsstyrelsen Skåne är en statlig myndighet vars syfte är att arbeta för att regeringens beslut får verkan på regional nivå. Länsstyrelsen är en länk mellan invånarna, regeringen, riksdag och övriga myndigheter. Bland arbetsuppgifterna ingår det att främja

landsbygdsutveckling, djurlivet och sträva efter trygghet och säkerhet i samhället genom att inneha beredskap innan krissituationer uppstår (Länsstyrelsen Skåne 2014).

4.2.1 Risk- och sårbarhetsanalys – Skåne län 2014

I förordet till Risk- och sårbarhetsanalys för Skåne län 2014 nämner Länsstyrelsen Skåne sin skyldighet och sitt ansvar för att upprätta en regional risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Risk- och sårbarhetsanalysen har grundat sig på expertgruppers grovanalyser med hänsyn till fem utpekade riskområden. Länsstyrelsen har formulerat risk- och sårbarhetsanalysen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 § samt förordningen

38

(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 §. Länsstyrelsen antyder att Risk- och

sårbarhetsanalysen ska betraktas som underlag vid framtagande av åtgärder som syftar till att främja trygghet och säkerhet. Risk- och sårbarhetsanalysen bör nyttjas av Länsstyrelsen och övriga aktörer för att minska sårbarheten och främja tryggheten i Skåne län. (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Risk- och sårbarhetsanalysen har som tidigare nämnts uträttas i anknytning till grovanalys.

Flera typhändelser har uppmärksammats i grovanalysen men i detta arbete kommer

skogsbrand och extrem värme att observeras pga. aktualitet till studiens syfte. Typhändelserna berörs i det femte kapitlet ”Identifierade och bedömda risker i Skåne” (Länsstyrelsen Skåne 2014).

Uppdrag och tolkning

Uppgiften att upprätta en regional RSA regleras i Krisberedskapsförordningen och i

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps stadgor om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7; Länsstyrelsen Skåne 2014).

Länsstyrelsen Skåne skriver att krisberedskapsförordningen fastställer:

” 7 § Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 9 § vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att:

– regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, (…)

9 § Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som

synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området.

Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta 22

1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,

2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer,

3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och 4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde.

Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys.”

Länsstyrelsen Skåne skriver att föreskriften MSBFS 2010:7 konstaterar:

Länsstyrelsen Skåne skriver att föreskriften MSBFS 2010:7 konstaterar:

In document Skogsbränder, en fara eller icke fara? (Page 31-0)