Ritningen avgörande för att kunna diskutera ekonomisk information

Utifrån ritningen som ett boundary object identifieras det att individerna under mötena agerar på och med ritningen samtidigt som de nu i nästkommande exempel identifierar ekonomiska effekter av ett visst beslut. I följande exempel diskuterar projektgruppen hur ett visst ritningsbeslut påverkar marginalerna för ett projekt:

Projekt & design: Här då? [pekar på ritningen]

Säljare: Här [pekar på ritningen] sitter 20x20 rör av metall.

Säljare: Gör vi istället såhär så kommer den att hålla bättre och det kanske blir en lösning för att

spara några tusen extra.

Projekt & design: Ja, men det låter ju rimligt med tanke på hur marginalerna brukar se ut på den

här typen av projekt … tror det vanligtvis landar på 2-3 procent.

Gruppen kunde på detta sätt förstå vad ett visst beslut kan få för konsekvenser i ekonomiska termer. Men även om det som uttrycks i ekonomiska termer inte är helt exakta siffror, snarare uppskattningar baserat på tidigare erfarenheter, kan man utifrån ritningen skapa förutsättningar för ett delat språk där tidigare finansiella erfarenheter lyfts fram inför gruppen (jmf Carlile 2002). Det var heller inte ovanligt att gamla ritningar återanvändes för flera olika projekt. Enligt en projektledare var detta tillvägagångssätt inte bara ekonomiskt hållbart utan även effektivare sett till kvaliteten på de utförda jobben. Om ett lyckosamt genomfört projekt utfördes vid upprepade tillfällen kunde också risken för brister i kvaliteten minimeras. Ritningarna på Nova kan liknas vid egenskapen av att kunna lagra information om tidigare projekt. Men det visade sig även att lagringen av den ekonomiska informationen (marginalerna) fanns integrerat i individens tidigare erfarenheter av ett projekt.

33 Vidare fyller ritningen även en viktig funktion under ett möte där priser diskuteras. Anställda på Nova beskriver att en stor utmaning ligger i att “få fram” priser på alla produkter. Produktsortimentet består dels av standardiserade produkter men även sådant som är specialbeställningar. I kommunikationen mellan anställda använder man sig av begreppen “in- priser” och “ut-priser” för att indikera om det handlar om inköpspriser eller försäljningspriser. En anställd på inköpsavdelningen beskriver att affärssystemet de använder sig av fyller en viktig funktion i att kunna “matcha priser med varandra” och se till så att priserna läggs på rätt projekt. Däremot finns det stora svårigheter i att kunna sätta “ut-priser” på specialprodukter eftersom det inte finns några “in-priser” att ta hänsyn till. Den här problematiken gör sig känd under ett projektmöte där ett projekts produkter ska prissättas ut mot kunden.

Projektledare: Har vi fått priserna av det som vi tittade på?

Inköpare: Ja, vi har fått priser på tillbehören. Så jag ska börja lägga in dem nu. Men det saknas

fortfarande priser på några av produkterna.

Inköpare: Men vi behöver få till de här priserna så snart som möjligt. Projektledare: Ja, men då saknas det massor av ut-priser.

Projektledare: Har du datorprogrammet framme? Inköpschef: [Visar listan med priser]

Projektledare: Men när det handlar om produkten X som ska ändras från en tre-sektioners till en fyra-

sektioners så kan inte den vara tre gånger så dyr bara för att den inte var med i upphandlingen. Utan priserna måste lira hyfsat med varandra.

Säljare: Ja, priserna behöver vara “reasonable”.

Det visade sig att priset som redovisades i systemet var, enligt projektledaren, orimligt dyrt i jämförelse med priset på motsvarande produkter i Novas produktsortiment. Av vad som framkommit av senare intervjuer ses detta fenomen inte som något ovanligt. Nova befinner sig i en kraftig expansionsfas vilket har medfört att delar av företagets prisstrategi inte har “hunnits med”. Prissättningen på produkten X diskuteras vidare inom projektgruppen.

Strategisk inköpare: Ja, det här kommer behöva göras om… alltså... Jag har suttit mycket med detta och en

del grejer kommer vi behöva göra en “cost-cutting” på. Vi kan inte köpa produkt A och B, det går inte, vi måste hitta en ny lösning där. Vi måste även göra någon förändring med produkt X.

Projektledare: Om den grejen [pekar på produktbroschyren] kostar 2000 kronor så kan vi inte säga att den

här kostar 5000 kronor [pekar på ritningen]. Det måste finnas en rimlighet i de priser vi tar ut.

I den avslutande diskussionen resonerar och gestikulerar projektledaren om produktens pris där han menar att det måste finnas en rimlighet. Diskussionen visar även på en etablering av ett delat språk (Carlile 2002). Exempelvis blir begrepp som “lira med varandra” eller “cost-cutting” ett sätt för gruppen att kunna standardisera och aggregera ekonomisk information. För gruppen representerar begreppen inte bara något vedertaget utan de representerar även en form av överföring av ekonomisk information. Å andra sidan kan språket liknas det som Carlsson m.fl. (2016) menar när de säger att ekonomisk information som uttrycks i former av metaforer,

34 exempelvis citatet “lira med varandra”, bidrar till att gruppen kan ta till sig siffrorna och information på ett enklare sätt. I det fallet konkretiserar projektledaren problemet med den felaktiga prissättningen både verbalt och visuellt. Det visualiseras genom att projektledaren pekar och lägger fokus på en ritning och en produktbroschyr som ligger synligt på mötesbordet. Det var i denna stund som gruppen också kunde enas om och förstå att priserna på två jämförbara produkter var oproportionerligt prissatta i jämförelse med varandra.

Sammanfattningsvis har vi hittills kunnat visa hur ekonomisk information kommer till uttryck med hjälp av en ritning. Det kan liknas vid att individerna “går fram och tillbaka” (Abrahamsson m.fl. 2016; Star 2010) mellan ekonomisk information och ritningen. Till följd av att en ritning är igenkännbar av samtliga kan ekonomisk information relateras till något mer konkret vilket bidrar till att individen på ett enklare sätt kan förstå informationen i ett mer vardagsnära sammanhang. Detta bidrar till en flexibilitet av ekonomisk information när ritningen används samtidigt som ritningen är tillräckligt robust för att den ska kunna användas. Men samtidigt som ritningen kan användas inom gruppen menar Star (2010) att ett boundary object även fyller en viktig funktion för individuell användning. Nästa avsnitt ska därför behandla hur ekonomisk information kan förstås på individuell nivå med hjälp av ritningen.