6.1 Målsättning
• Brukare ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig mat enligt rekommenderad måltidsordning.
• Måltiderna ska vara varierande och anpassade efter brukarens behov och önskemål.
• Måltiderna ska stimulera aptiten och serveras i en lugn och harmonisk miljö.
• Ofrivillig nattfasta bör inte överstiga elva timmar.
6.2 Måltidsordning och nattfasta
Det är viktigt att sprida ut måltiderna jämt över en så stor del av den vakna delen av dygnet som det är möjligt för att öka energi- och näringsintaget, framför allt om brukarens aptit är nedsatt.
• Brukaren ska erbjudas mat vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål. Hänsyn ska tas till individens egna önskemål angående vad, när och hur brukaren önskar äta.
• Ofrivillig nattfasta bör inte överstiga elva timmar varför ett sent kvällsmål
och/eller en förfrukost ska erbjudas, helst med minst 100-150 kalorier (kcal). Om brukaren vaknar på natten ska mat eller dryck erbjudas.
Tabell 3 Förslag till måltidsordning och energifördelning över dygnet anpassat till lokala förutsättningar.
Måltid Tider Energifördelning
(procent)
6.3 Måltidernas innehåll
Maten som serveras under dagen ska innehålla komponenter från hela kostcirkeln och varje måltid ska vara väl sammansatt och varierande. Så kallade lätt- och/eller lightprodukter ska inte vara standard utan endast användas vid speciella behov.
Matsedeln för lunch och kvällsmat är årstidsanpassad. Den bygger på traditionell husmanskost och innehåller rätter som är välkända och populära för äldre.
Maträtterna ska anpassas efter de äldres förutsättningar med hänsyn tagen till tugg- och sväljsvårigheter. Till lunch finns varje dag två rätter att välja mellan samt dessert. Kvällsmaten är mindre energirik än lunchen och enklare till sin karaktär.
Vid frukost ska erbjudas
• kaffe och te (socker och kaffegrädde)
• spannmålsprodukt (gröt, flingor/müsli eller välling)
• mjölk, filmjölk och/eller yoghurt
• juice och/eller frukt
• ägg
• mjukt och hårt bröd, bordsmargarin med 70-80 procent fetthalt samt pålägg. Om färdiga smörgåsar serveras bör dessa beredas direkt i anslutning till måltiden.
Lunch och kvällsmat ska innehålla
• huvudkomponent: kött, fisk, fågel, ägg eller vegetariskt alternativ
• bikomponent: potatis, potatismos, ris, pasta, gryn eller dylikt
• sås som tillbehör enligt matsedel
• grönsaker och/eller rotfrukter
• efterrätt vid lunch
• mjukt och hårt bröd, bordsmargarin med 70-80 procent fetthalt och måltidsdryck
• tillbehör som exempelvis ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äpplemos där det brukar ingå som en normal komponent.
Tillbehör som salt, peppar och andra kryddor bör finnas vid matbordet då det ger möjlighet för brukaren att själv påverka smaken på maten. Den dag
soppa/gröt/pudding serveras till kvällsmat ska måltiden kompletteras med mjuk smörgås med pålägg och grönsaker.
Som mellanmål och kvällsmål kan till exempel något av följande serveras
• smörgås med smör, ost och skinka
• smörgåskex med dessertost
• knäckebröd med ägg och kaviar
• plocktallrik med tärnad ost, korv och oliver
• välling – gärna berikad med rapsolja
• yoghurt med hög fetthalt, gärna 10 procent, med flytande honung och nötter
• ostkaka med sylt och grädde
• fruktsallad med glass eller grädde
• pannkaka med sylt och grädde
• äggtoddy
• smoothies, säröbomb
Måltidsdryck
Vätska är mycket viktigt för äldre som är särskilt känsliga för uttorkning men som ofta inte upplever törst på samma sätt som yngre personer. Lämplig måltidsdryck kan vara kaffe, te, mjölk, juice, saft, lättöl eller bordsvatten.
6.4 Måltidsmiljö
Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och måltiden är en viktig del av det sociala livet. Brukaren bör så långt det är möjligt vara med och påverka
måltidsmiljön, exempelvis dukning och bordsplacering. Studier har även visat att måltidsmiljön påverkar energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. För att måltiden på bästa sätt ska stimulera aptiten och öka välbefinnandet ska
• måltiden präglas av lugn och ro och störande ljud och inslag såsom TV, radio, diskmaskin, diskplock etcetera undvikas
• omsorgspersonalen sträva efter att duka vackert, gärna årstidsanpassat
• dukningen vara anpassad efter den enskildes behov
• maten presenteras, vilket är extra viktigt vid synnedsättning
• maten läggas upp och serveras på ett tilltalande sätt.
Om det är möjligt, låt gärna brukaren själv lägga upp sin mat. Det är viktigt för både aptiten, självkänslan och bevarandet av de fysiska funktionerna.
6.5 Stöd vid måltiden
Omsorgspersonal ska uppmärksamma om brukaren har särskilda behov som kräver någon form av ätstödjande åtgärd. Tillräckligt mycket tid ska avsättas för de brukare som behöver hjälp och stöd vid måltiden. Omsorgspersonalen bör uppmuntra
brukaren att äta själv men om denna behöver hjälp med matning stöttar man en person i taget. Exempel på ätstödjande åtgärder
• anpassad sittställning
• hjälp att lägga upp mat på tallriken
• hjälp att hälla upp dryck
• hjälp att skära upp/dela maten på tallriken
• guidning för att äta själv
• verbal uppmuntran/påstötning/instruktion
• matning
• åtgärder för att skapa lugn och avskildhet
• åtgärder för att skapa gemenskap och stimulans
• äthjälpmedel såsom anpassade bestick, tallrik med hög kant och drickvänlig mugg.
För ytterligare information om ätstödjande åtgärder, se Vårdhandboken.
Även för brukare som får sin mat via sond ska måltiden utgöra en positiv upplevelse.
Förutsättningar för samhörighet och delaktighet vid måltiden ska skapas, om så önskas, så att brukaren kan ta del av måltidens sociala värde.
6.6 Livsmedelshygien
Köket på enheten ska följa lagstiftningen som består av Livsmedelslagen och EG-förordningar. Köken ska bedriva fungerande och dokumenterad egenkontroll över verksamheten, se Lokal rutin livsmedelshantering.
Färdiglagad mat bör varmhållas max två timmar för att inte näringsvärde, smak och kvalitet ska försämras. Potatis däremot bör varmhållas max en timma. Temperaturen måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden.