För att säkerställa att detta arbetet har så hög kvalitet på analysen som möjligt skriver Yin (2007) att det finns fyra olika krav som måste vara uppfyllda. Det första kravet handlar om att analysmetoden ska ha tagit med all information som är möjlig för att genomföra analysen, det vill säga att all information ska ha varit analyserad (Yin, 2007). I detta arbete har all presenterad data analyserats.
Det andra kravet är att alla rivaliserande förklaringar ska beaktas. Detta betyder om någon kommer fram till en annan slutsats än den i studien ska detta analyseras. Det som ska analyseras är om det finns några underlag för den rivaliserande förklaringen eller ej (Yin, 2007). Författarna till detta arbete har varit öppna till andra tolkningar och slutsatser som framkommer av exempelvis handledare eller opponenter. Därefter har dessa tolkningar
analyserats genom att studera om det finns bevis för att dessa tolkningar är rimliga och mer korrekta.
Den tolkning eller synpunkt som är mest betydelsefull ska användas, vilket är det tredje kravet enligt Yin (2007) för att tillgodose hög kvalitet av analysmetoden. Detta har garanterats genom att handledare fått utvärdera analyserna.
Det fjärde kravet handlar om att forskaren ska använda tidigare kunskaper inom det ämne som studien behandlar (Yin, 2007). Författarna till detta arbete har tidigare skrivit arbete om intermodala transporter och därigenom erhållit kunskap inom området. Ytterligare, och viktigast, har författarna läst vetenskapliga artiklar och försökt förstå nya trender och vad som är aktuellt för kombi- och omlastningsterminaler. Alla vetenskapliga artiklar som använts i detta arbete har granskats innan de publiserats och har författarna till detta arbete har endast använt sökmotorn Busienss Source Premier för vetenskapliga artiklar.
2.5.3 Analysmodell
Figur 2.2, illustration över analysmodellen för detta arbete.
2.6 Kvalitetsmått
Bryman och Bell (2013) beskriver kvalitetsmått som regler för granskning av företagsekonomisk forskning. Typer av kvalitetsmått är reliabilitet, replikerbarhet och validitet. Validitet delas in i begreppsvaliditet, intern och extern validitet samt ekologisk validitet (Bryman & Bell, 2013).
Reliabilitet innebär att om en viss forskning skulle upprepas och genomföras på nytt och forskningsresultatet skulle vara identiska har den initiala forskningsstudien en hög
Frågeställning 1: Vilka interna och externa faktorer har lett till att kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta inte når önskad utnyttjandegrad?
Frågeställning 2: Hur kan kombi-och omlastningsterminaler i Sverige möta externa faktorer i framtiden?
Frågeställning 3: Hur kan kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta utvecklas, genom att möta identifierade interna faktorer, för att möjliggöra för ökad utnyttjandegrad?
- Identifierade interna och externa faktorer på kombi-och omlastningsterminalen i Alvesta
- Förbättringsförslag för kombi- och
omlastningsterminaler för att möta externa faktorer i framtiden
- Förbättringsförslag som kan genomföras för att öka utnyttjande graden på Alvestas kombi- och omlastningsterminal i framtiden
reliabilitet (Bryman & Bell, 2013). Enligt Yin (2007) har en fallstudieforskning hög reliabilitet om forskaren noggrant har dokumenterat sitt tillvägagångsätt för studie. I detta arbete har författarna använt sig av intervjuprotokoll och datainsamlingsmaterialet från olika svenska kombi- och omlastningsterminaler finns sparade vilket medför att reliabiliteten i arbetet ökar. Dock om det skulle förekomma oväntade företeelser eller händelser som påverkar forskningsresultatet har graden av reliabilitet blivit låg för detta arbete. Reliabilitet beskriver hur tillförlitlig den specifika forskningen är vilket främst är en viktig aspekt att beakta vid kvantitativa forskningsstudier (Bryman & Bell, 2013:62-63).
Replikerbarhet handlar om till vilken grad det är möjligt att genomföra en viss forskning och dess slutsatser igen. Det handlar främst om att en tidigare forskare ska ha varit så specifik och saklig i deras metodavsnitt så det blir omöjligt för en annan forskare att inte upprepa den specifika forskningen. Vid kvantitativa forskningsstudier är det vanligt att replikerbarheten diskuteras (Bryman & Bell, 2013:63). Metoden för genomförandet av detta arbete är replikerbar men eftersom arbetet har antagit en kvalitativ forskningsstrategi har detta inte argumenterats för mer.
Validitet handlar om det finns ett samband mellan de slutsatser som dras i forskningen eller inte. Om det finns ett samband har forskningen en hög grad av validitet.
Begreppsvaliditet, intern och extern validitet är tre olika typer av validitet (Bryman &
Bell, 2013:63-64).
Begreppsvaliditet innebär om användningen av begrepp verkligen speglar det som avses med definitionen med begreppet är begreppsvaliditeten hög. Utöver detta behöver även reliabiliteten vara hög för att begreppsvaliditeten ska vara det (Bryman & Bell, 2013:63-64). Begreppsvaliditet är viktigt vid fallstudie forskning enligt Yin (2007:55). Hög begreppsvaliditet vid en fallstudieforskning uppnås genom att forskaren använder sig utav flertalet källor för att verifiera fakta samt att viktiga personer för forskningen får läsa igenom rapporten och därmed ger feedback på rapporten. I detta arbete har författarna använt sig utav datatriangulering samt att handledare fått läsa igenom arbetet i olika stadier för att säkerställa att detta arbete har hög begreppsvaliditet.
Vid intern validitet ifrågasätts om en viss specifik oberoende faktor är den enda som påverka en beroende faktor och till vilken grad detta kan antas. Forskarna ifrågasätter kausaliteten mellan olika faktorer (Bryman & Bell, 2013:64). Yin (2007:56-57) skriver att intern validitet även kan vara att förklara sambandet mellan olika faktorer vid en fallstudieforskning. Låg grad av intern validitet innebär att tillförlitligheten till de antaganden och slutsatser som görs är svagt (Yin, 2007:57). I detta arbete har mönsterjämförelse använts vilket har bidragit till att det finns starka belägg för de slutsatser som antagits vilket har stärkt arbetets interna validitet.
Extern validitet handlar om att ett visst resultat är tillämpbart och trovärdigt för andra områden än just det specifika området som studerades i en specifik forskning (Bryman &
Bell, 2013:64). Enligt Yin (2007:54) stärks den externa validiteten för en fallstudieforskning beroende på om det är en enfallstudie eller flerfallstudie. Vid en enfallstudie stärks den externa validiteten genom att forskaren basera sina antaganden på redan befintlig teori. Vid flerfallstudie behöver forskare utöva sin forskning ett flertal gånger för att på så sätt se till att studien har hög replikerbarhet. Detta kallas för replikationslogik. I detta arbete har teori och empiri att matchats via mönsterjämförelse som analysmetod samt att arbetet har att använt sig utav replikationslogik.
2.7 Etiska Överväganden
Det är viktigt i en studie att vet hur personer ska behandlas under tiden studien pågår samt i själva rapporten. Därför finns det några etiska överväganden som bör beaktas innan kontakt med personer involverade i studien; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet, nyttjandekravet och falska förespeglingar (Bryman & Bell, 2013:136-137).
Informationskravet innebär att de individer som tillför forskningen med data eller information har rätt att veta forskningens syfte och tillvägagångssätt (Bryman & Bell, 2013:137). Detta arbetet har innefattat Alvestas kombi- och omlastningsterminal samt flera olika kombi- och omlastningsterminaler i Sverige. Dessa kombi- och omlastningsterminaler har blivit informerade om arbetets syftet och tillvägagångssätt.
Enligt Bryman och Bell (2013:137) ska individerna bli informerade att deltagandet är självmant och att de har rätt att avbryta deltagandet i studien närsomhelst. Denna information har också tilldelats samtliga intervjurespondenter.
Ett annat etiskt övervägande är falska förespeglingar och handlar enligt Bryman och Bell (2013:137) om att den information som intervjurespondenterna får måste vara korrekt. I detta arbete har detta att tillgodosetts då författarna har varit ärliga med syftet med detta arbetet och inte försökt att vilseleda intervjurespondenterna.
Enligt konfidentialitets- och anonymitetskravet ska individernas identitet och den information de genererar döljas så gott det går i studien (Bryman & Bell, 2013:137).
Under intervjuerna har det frågats om det finns särskild information som intervjurespondenterna inte vill ska skrivas i detta arbete. Om det har funnits information som ej fåtts skrivas i arbetet har detta respekterats. Ingen av intervjurespondenterna har framfört att de vill bli anonymiserade i detta arbete. Författarna till detta arbete har valt att bara benämna alla intervjurespondenter enligt deras yrkesroller. Bryman och Bell (2013:137) skriver att nyttjandekravet får enbart använda insamlad data och information till forskningens syfte. Insamlad data har enbarts använts till detta arbetets syfte.
Vetenskapsrådet har utvecklat åtta generella riktlinjer för god forskningssed dessa riktlinjer summeras nedan från en rapport av svenska Vetenskapsrådet (2011:10-13):
”1 Du ska tala sanning om din forskning
2 Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 3 Du ska öppet redovisa metoder och resultat
4 Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5 Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
6 Du ska hålla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering
7 Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö
8 Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning”
Författarna till detta arbete anser att de har uppfyllt vetenskapsrådets samtliga riktlinjer för god forskningssed.
2.8 Metodsammanfattning
Figur 2.3, metodsammanfattning över arbetet.