Förbättringsförslagen är rangordnade efter den investering som författarna till detta arbete anser krävs.
Tabell 5.9, sammanfattning kring vilket investering de identifierade förbättringsförslagen kräver.
Författarna till detta arbete anser att de förbättringsförslag som först ska prioriteras är de som inte kräver någon investering, därför finns det möjlighet för kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta att utöka deras tjänster och effektivisera hanteringen av lagret vilket medför att kostnader kan minska och det finns möjlighet att terminalerna får
fler kunder i framtiden. Om kombi- och omlastningsterminalen skulle få en ny transportoperatör skulle detta medföra enligt Jaffee (2016) konkurrens vilket skullle leda till effektivare hantering och omlastning och billigare kombitransport för kunden.
Cross-docking och utbildning för farligt gods och växlingsledare kräver enligt författarna till detta arbete en låg investering. Ytan för cross-docking på omlastningsterminalen kan byggas ut i framtiden och då krävs en stor investering. Författarna till detta arbete anser att ett första steg är att strukturera upp den befintliga cross-docking ytan på omlastningsterminalen i Alvesta. Farligt gods kräver utbildning för personal enligt SKL (2012) vilket medför kostnader. Det krävs även utbildning till växlingsledare för att kunna utföra växlingar på terminalen vilket innebär en kostnad.
Författarna anser att utökade öppettider och markunderlaget är en medel investering.
Utökade öppettider kommer att medföra ökade personalkostnader då det eventuellt kommer att behöva anställas en till personal. Markunderlaget är också dyrt att införa men kommer ej behöva mycket underhåll. Timmer anser författarna vara medel investeringar då det kräver investering i klo till hjullastare.
En hög investering är implementeringen av ett intermodalt transportsystem då detta kräver att en hel transportkedja använder systemet. Även automatisering kring hantering och omlastning anser författarna vara en dyr investering likväl byggandet av ett nytt lagertält. Elektrifiera spår in till kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta anser författarna till detta arbete också vara en dyr investering.
6 Slutdiskussion
I detta kapitel presenteras slutsatserna för respektive frågeställning till detta arbete.
Därefter presenteras arbetets teoretiska bidrag och kritik till eget arbete. Slutligen diskuteras förslag till fortsatt forskning.
6.1 Slutsats frågeställning 1
Frågeställning 1 för detta arbetet var; Vilka interna och externa faktorer har lett till att kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta inte når önskad utnyttjandegrad?
Slutsatsen till frågeställning 1 besvaras i tabell 6.1.
Tabell 6.1, de identifierade interna och externa faktorerna på kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta som har bidragit till att terminalen inte når önskad utnyttjandegrad.
6.2 Slutsats frågeställning 2
Frågeställning 2 för detta arbetet var; Hur kan kombi- och omlastningsterminaler i Sverige möta externa faktorer i framtiden?
Tabell 6.2, framtida förbättringsförslag för hur kombi- och omlastningsterminaler i Sverige kan möta externa faktorer i framtiden.
Framtida förbättringsföslag för kombi- och omlastningsterminaler vid ökad konkurrens från lastbilstransporter och lågkonjunktur presenteras i tabell 6.2, i samma tabell besvaras frågeställning 2.
6.3 Slutsats frågeställning 3
Frågeställning 3 för detta arbetet var; Hur kan kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta utvecklas, genom att möta identifierade interna faktorer, för att möjliggöra för ökad utnyttjandegrad?
Slutsatsen till frågeställning 3 besvaras i tabell 6.3.
Tabell 6.3, tabell över förbättringsförslag på hur kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta kan möta de identifierade interna faktorerna i frågeställning 1 och möjliggöra för ökad utnyttjandegrad.
Författarna till arbetet anser att de förbättringsförslag som ej kräver någon investering ska tillämpas först.
Arbetets syfte var att identifiera och analysera interna och externa faktorer som uppstog på kombi- och omlastningsterminaler samt att analysera hur utbudet på kombi- och omlastningsterminaler skulle kunna utvecklas för att möjliggöra ökad utnyttjandegrad.
Författarna till detta arbete anser att arbetets syftet har besvarats genom de tre figurerna som presenterats ovan.
6.4 Teoretiskt bidrag
Det teoretiska bidrag detta arbete genererar är förbättringsförslag som kombi- och omlastningsterminaler kan genomföra för att öka utnyttjandegraden och möta framtida externa faktorer så som ökad konkurrens från lastbilstransporter samt lågkonjunktur.
Förbättringsföslagen är utformade efter empiri från flera olika kombi- och omlastningsterminaler i Sverige. Eftersom grundförutsättningarna, det vill säga att gods lastas om och containrar/trailers lyfts mellan olika transportslag, är likadana för varje terminal ser vi att dessa förbättringsförslag skulle kunna implementeras på flera terminaler.
6.5 Kritik till eget arbete
Detta arbete fokuserar endast på hur utbudet för kombi- och omlastningsterminaler i Sverige kan förändras för att bland annat möta externa faktorer i framtiden. Enligt författarnas uppfattning skulle detta arbete få ett mer realistiskt perspektiv om kundernas efterfrågan även analyserats.
En brist i detta arbete som påverkar den externa validiteten är att grunden för både analys 2 och 3 baseras på interna och externa faktorer som har identifierats på kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta. Att göra en mer konkret jämförelsestudie, där studien inte hade varit baserat på ett enstaka fall, hade evetnuellt inneburit att fler interna och externa faktorer hade identifierats. Detta hade gett en mer komplett bild på hur kombi- och omlastningsterminaler i Sverige kan möta externa och interna faktorer i framtiden.
För att få en bättre uppfattning av hur arbetet fungera på de kombi- och omlastningsterminalerna som intervjuades till frågeställning 2 och 3 kunde direkta observationer genomförts. På grund av tidsbrist gjordes det ej i detta arbete.
6.6 Förslag till fortsatt forskning
I detta arbete har inga kostnadskalkyler genomförts för att utvärdera vilket förbättringsförslag som är mest fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Författarna till detta arbete anser att det är ett förslag till fortsatt forskning.
Detta arbete har endast fokuserat på kombi- och omlastningsterminaler i Sverige och främst på terminalen i Alvesta. För att få ett mer holistikt perspektiv skulle det vara inressant att i framtiden analysera hur utbudet är för utländska kombi- och omlastningsterminaler.
För att Alvestas kombi- och omlastningsterminal ska fortsätta utvecklas måste de kanske flytta terminalen för att få plats med nya investeringar. De har inte fulllängdspår utan deras spår är för korta för framtida tåg samt att utrymmet på terminalen gör det svårt att expandera. Därför skulle det vara intressant att forska kring hur mycket kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta kan utvecklas och till var terminalen kan förflyttas för framtida expandering.