Här redogörs på vilket sätt lärarna anser att de använder surfplattorna i matematikundervisningen. Enligt den didaktiska frågan hur, visar resultatet hur undervisningen organiseras när surfplatta används som medierande verktyg i den matematiska lärprocessen. De nyckelord som framhävdes via dataanalysen, i förbindelse med denna frågeställning var: individualisering, pararbete, läxa, repetition, färdighetsträning,
kommunikation, dokumentation och komplement.
På frågan om surfplattan som pedagogiskt verktyg påverkar lärarnas pedagogiska planering, svarade flerparten av respondenterna att den inte gör det. De planerar som vanligt och surfplattan integreras i undervisningen utifrån behov, vilket L2 och L4 berättar om nedan:
Jag utgår från min grundplanering. Men jag kanske kommer planera min matematikundervisning mer utifrån vad som går att göra och inte göra på surfplattorna sen när eleverna blir större (L4).
24 Jag utgår inte från surfplattan i min planering utan tvärt om jag använder den som ett komplement […] Eleverna frågar inte efter att använda surfplatta heller utan dom föredrar att jobba med det mer traditionella, papper och penna, i den här gruppen. Jag tror att dom tycker det är tydligare för på en surfplatta kan det blir så stort, det kan liksom föra dom vidare till saker som dom inte behärskar (L2).
Det har framkommit att surfplattan oftast används som ett individuellt verktyg. Därmed kan antalet tillgängliga surfplattor påverka på vilket sätt surfplattan används. L6 uttrycker exempelvis att surfplattan skulle användas oftare i matematikundervisningen om det fanns fler att tillgå och uttrycker därmed en önskan om att eleverna ska kunna ha en varsin surfplatta vid samma tillfälle.
Men jag kan ju inte ha helklassundervisning med surfplattorna då jag inte ens har iPads till halva klassen (L6).
L1 anser också att de har för få surfplattor i förhållande till elever. Hon föredrar att eleverna använder surfplatta individuellt och organiserar därmed undervisningen genom turtagning, då vissa elever använder surfplatta medan andra arbetar med matematikbok. L8 har tillgång till tillräckligt många surfplattor så att varje elev kan använda en egen surfplatta vid samma tillfälle, vilket hennes elever gör vid vissa tillfällen. Samtidigt är L8 den enda i studien som uttrycker att hon organiserar tillfällen då surfplattan används i pararbete. L8 anser nämligen att kommunikationen mellan eleverna främjas när de använder en surfplatta i par. L3 berättar att surfplatta sällan används under skoltid för att träna matematik. Den är istället ett verktyg för att individanpassa elevernas matematikläxa som de övar på hemma eller under skolans läxhjälp. Således är det elevernas individuella behov; vilka matematiska kunskaper och färdigheter den enskilde eleven behärskar och strävar mot som påverkar hur surfplattan används. L3 beskriver att elevernas läxa individualiseras genom att de tilldelas olika matematiska uppdrag, exempelvis repetera en multiplikationstabell.
Om man har en elev som behöver något specifikt som dom andra inte behöver träna på, det kan ju vara något som den har missat eller att eleven är långt framme så att den behöver något specifikt. Då kan man lägga in speciella uppdrag, individuellt för eleverna (L3).
25 L3 utformar alltså individuella uppdrag i läxa till sina elever som de utför via surfplattan. Läraren menar att detta system är invant sedan länge men via mer traditionella resurser, t.ex. genom att markera en viss sida i matematikboken eller delegera stenciler. L8 uttrycker istället att hon vill undvika att använda surfplattan som en ersättare för andra vedertagna arbetssätt. Istället strävar hon efter att använda surfplattan på ett sätt som förbättrar undervisningen, vilket hon berättar om på följande sätt:
Jag vill ju inte bara byta ut ett verktyg mot ett annat, inte göra något som man lika gärna kan göra på papper. Då är det ju bara en första gradens förändring, jag vill ha en andra gradens förändring och fördjupa och bredda undervisningen med hjälp av surfplattan (L8).
L1 och L2 använder digitalt läromedel i matematiken och eleverna använder huvudsakligen surfplattor för att arbeta med läromedlet. Båda lärarna vittnar om att undervisningen fortlöper som tidigare eftersom eleverna arbetar traditionsenligt med matematikboken men i modern tappning. Det är alltså en visuell skillnad av just matematikboken men innehållet är detsamma. Alla lärare nämner någon app som är installerad på surfplattorna i matematiskt syfte. Hur apparna används beror på hur de utformats och vilka möjligheter appen erbjuder. Utifrån utbud, tillgänglighet och sin förförståelse väljer läraren en relevant app för att stimulera pågående matematiskt arbetsområde. L1 berättar om hennes upplevelse av att hitta och välja app beroende på matematiskt område:
Gällande vissa ämnen så har det varit svårt att hitta appar men det har nog funkat ganska bra. Just i början, eller för några år sen, så fanns det ju väldigt mycket gratis så då kunde man ju chansa och ta bort och så chansa igen […] Geometri är ett område som jag har svårt att hitta appar till. Problemlösning har varit väldigt svårt också, där har jag nog inte hittat något, alltså med kluringar och lite sånt. Jag hitta någon med monster som åt olika geometriska figurer men det är, va liksom inte mer än det. Addition, alltså räknesätten har ju varit absolut enklast (L1).
L1 menar vidare att det är enklast att hitta appar där eleverna kan bearbeta räknesätten, en erfarenhet som majoriteten av studiens respondenter delar. I intervjuerna framkommer att merparten av apparna används för att repetera och färdighetsträna huvudräkning (se nästa stycke). Lärarna menar att eleverna har förkunskaper som aktiveras när de interagerar med en app vilket gör eleverna tämligen självgående. Webbsidor används på liknande sätt som apparna, eleverna är relativt självgående med förutsättning att läraren inledningsvis har visat
26 eleverna hur appen eller webbsidan fungerar, särskilt när valmöjligheterna inom appen/webbsidan är begränsade eller nivåstyrda.
Appar, webbsidor och digitala läromedel är externa mjukvaror som läraren måste installera. Kamera, diktafon är mjukvaror som automatiskt finns på de flesta surfplattor. Två av de åtta intervjuade lärarna berättar hur de integrerar dessa mjukvaror i sin matematikundervisning. L8 vill förstärka undervisningen med stöd av surfplattan och använder den ofta som ett verktyg för kommunikation. Hon förklarar att hon kommunicerar instruktioner och återkoppling till eleverna med hjälp av ljud- eller videoinspelningar. Dessutom används kameran för att i bildform dokumentera vissa matematiskt relaterade aktiviteter, bilder som hon och eleverna kan diskutera vidare. L2 beskriver att tidtagaruret har använts i samband med olika matematiska övningar som är relaterade till hastighet och tid.
Tre lärare uttrycker explicit att de använder surfplattan som komplement i matematikundervisningen. Två lärare berättar att de använder surfplattan som extra uppgift, ett uttryck som kan härleda tanken till att surfplattan används som komplement. När surfplattan beskrivs som ett verktyg för att komplimentera, är två tolkningar av begreppet synliga i resultatet. Å ena sidan kan eleverna erbjudas en varierad undervisning som innebär att de kan arbeta med ett matematiskt område på olika sätt och via en variation av verktyg, bland andra surfplatta. Ur en annan synvinkel kan komplement innebära surfplattan som stödkonstruktion för att förstärka och fördjupa undervisningen, i syfte att utmana gemene elev eller för att individanpassa utifrån behov. Följande citat ger sken av dessa synvinklar:
En av möjligheterna med surfplattor är att undervisningen kan varieras. Jag är väldigt mycket för varierad undervisning för att få med så många elever som möjligt (L5).
Jag har en elev som enbart räknar matte på sin iPad i klassrummet då han har väldigt låg motorisk förmåga. Så när han räknar matte ska fokus ligga på räknandet och inte på skrivandet av siffror (L6).
Alla har ju olika inlärningsstilar. En del barn har ju lättare att ta till sig kunskap via händerna och visuellt. Genom surfplattan dom både se och höra och det kan ju underlätta inlärningen hos vissa barn (L4).
27 5.2 Inom vilka matematiska områden är surfplattan användbar som pedagogiskt
verktyg i matematikundervisningen?
Respondenterna har beskrivit vilket område surfplattan har används till, används till vid intervjutillfället samt ska användas till framöver. Lärarnas svar har sammanställts i en tabell som grundar sig i matematikämnets centrala innehåll, ur grundskolans läroplan (2016). Här ges en översikt vilket matematiskt område som stimuleras genom användandet av surfplatta, enligt varje respondent:
Tabell 1. Om läraren nämnt en punkt ur det centrala innehållet markeras det med X vid tillhörande kategori. Om läraren anser ett matematiskt innehåll som svårt att stimulera via surfplattan har detta markerats detta med Y.
Matematiskt innehåll Lärare Taluppfattning och tals användning.
Algebra Geometri Sannolikhet och statistik Samband och förändringar Problemlösning L1 X Y Y L2 X L3 X Y Y L4 X X L5 X Y L6 X X X L7 X X X L8 X X
Utifrån tabellen är det tydligt att taluppfattning och tals användning är det huvudsakliga matematiska område som surfplattor används till. Inom detta område är innehåll gällande de fyra räknesätten som nämns flitigast, exempelvis ”De fyra räknesättens egenskaper och samband […] centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning” (Skolverket, 2016, s. ). Sex av studiens åtta lärare berättar att surfplattan främst används för att färdighetsträna huvudräkning. Beroende på vilken årskurs läraren är verksam i anges olika räknesätt i förhållande till färdighetsträning, någon nämner endast addition och subtraktion, en
28 annan säger alla fyra räknesätten medan en tredje har ett stundande fokus på multiplikationstabeller. Några lärare talar också om repetition eller att befästa kunskaper i samband med dessa typer av övningar.
Och dom uppgifterna dom får här är ju rent.. såna här slentrian uppgifter, att dom liksom ska befästa kunskaperna. Just på det jag har skickat hem då. Sen finns det ju en massa andra övningar också. Men det är just det här med att öva på det man redan kan fast man ska bli snabbare och befästa det så att säga (L3).
Mestadels använder vi surfplattorna i färdighetsträning som till exempel additions- och subtraktionstabellerna, för att eleverna ska befästa sin kunskap (L7).
Samtidigt är det ingen lärare som beskriver att något matematiskt område endast bearbetas via surfplattan vilken implicit kan innebära att samtliga respondenter ser surfplattan som ett kompletterande verktyg inom matematikundervisningen. L5 uttrycker sig exempelvis såhär:
Det finns till exempel inga appar om uppställning, så om du bara jobbar med appar och komma fram till svaren med ren huvudräkning så kommer det inte gå bra på nationella proven för där måste du ju visa hur du har tänkt. Det blir svårt att visa hur du har tänkt om du bara har övat via surfplattor (L5).
5.3 Vilka möjligheter och begränsningar kan surfplattan innebära i