• No results found

På vilket sätt belyser materialen att förskolan kan arbeta med hållbar utveckling?

Nedan går jag igenom respektive material utifrån hur materialen beskriver att de kan användas i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.

Sedan har jag gjort en jämförelse av materialen, där jag visar likheter och skillnader som jag har hittat i materialen.

4.2.1 Skräplabbet

Skräplabbet har samlat det pedagogiska materialet för förskola från Håll Sverige Rent, och där kan man hitta lektioner, aktiviteter, övningar, sagor och fakta om skräp. De aktiviteter som finns handlar bl.a. om nedbrytning, diskussioner om skräp där man utgår från bilder och pratar om skräpet ur olika perspektiv, aktiviteter som berör cirkulär ekonomi där sortering, återvinning och återanvändning ingår. Men även skapande aktiviteter där barnen ges möjlighet att skapa genom att använda återvinningsmaterial. Till aktiviteterna finns det diskussionsfrågor att använda för att ge barnen möjlighet till att reflektera och uttrycka sina egna tankar och åsikter.

Materialet synliggör aktiviteter som kanske kan ses som relativt vanliga att arbeta med i förskolan. Men trots att det är aktiviteter som kan kännas som vanliga och enkla är de fortfarande viktigt att förstå hur skräpet påverkar

både naturen och människan. Genom att lyfta skräp i undervisning på förskolan inkluderas alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Med hjälp av Skräplabbet kan pedagoger få ökade kunskaper inom hållbar utveckling, vilket enligt forskningen (Furu m.fl., 2018; Hofman-Bergholm, 2018, Svedäng m.fl., 2018) anses vara nödvändigt för att kunna bedriva hållbarhetsundervinsingen på rätt sätt, och kan känna sig mer säkra i hur de kan inkludera Skräplabbets aktiviteter i utbildningen, och därmed hjälpa till att bidra till en mer hållbar och skräpfri värld.

4.2.2 Bioresurs

Bioresurs har en underkategori som är riktat till förskolan och grundskolan upp till årskurs 6. Här finns det aktiviteter samlade utifrån årstiderna, som innefattar aktiviteter om exempelvis smådjur, växter, fåglar, sjöar, skogen, träd, svampar och hur t.ex. vintern påverkar olika arter. Men även aktiviteter som rör kroppen, kost och hälsa och relationer.

Under dessa kategorier finns det beskrivande texter på hur pedagoger kan arbeta med respektive tema och hur det kan utvecklas med tiden samt att det finns mål kopplat till respektive arbetsområde. Exempelvis beskriver de att ett arbete med smådjur t.ex. kan startas upp genom att låta barnen rita deras visioner kring hur vissa småkryp ser ut, hur benen sitter o.s.v., eller göra modeller av dem med naturmaterial.

Bioresurs kan hjälpa pedagoger att förstå att hållbar utveckling kan inkluderas på väldigt många olika sätt. Hållbar utveckling är brett område där det är viktigt att förstå att alla delar är av stor vikt att arbeta med. Eftersom att forskningen (Ginsburg & Audley, 2018; Hofman-Bergholm, 2018;

Svedäng m.fl., 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013) visar att förskolor ofta fokuserar på utomhusundervisning där barnen förväntas skapa hållbara vanor av att vistas i naturen, så visar även Bioresurs att hållbar utveckling inkluderas i aktiviteter som rör både kropp, kost, hälsa, relationer, undersöka djur, natur och växter m.m. Det är viktigt att det finns material inom hållbar utveckling som visar en brett utbud med aktiviteter för att komma bort från tankesätt om att hållbar utveckling handlar om t.ex. återvinning, vistelser i naturen och källsortering. Bioresurs öppnar därmed även upp för nya sätt att inkludera hållbar utveckling, som enligt forskare krävs för att hållbarhetsarbetet ska komma framåt (Hofman-Bergholm, 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013).

4.2.3 Mini-REDE

Mini-REDE har aktiviteter som är kopplade till förskolans läroplan och flera av de perspektiv som läroplanen utgår ifrån har Mini-REDE som utgångspunkt i sitt material. T.ex. att ge barnen möjlighet att bearbeta och ge uttryck för sina känslor och upplevelser, tid att reflektera över tankar och frågor samt utveckla sin tillit till sig själv. Men också att kunna visa hänsyn till andra, få förståelse för rättvisa och jämställdhet, kunna leva sig i andra individers situation, skapa förmåga till empati och omtanke m.m. Eftersom att materialet syftar till barns empatiska utveckling är inte materialet skrivet ur ett hållbarhetsperspektiv.

Mini-REDE har olika aktiviteter till förskolan som handlar om bl.a. fåglars liv och som sätts i relation till människan, bidra till för att underlätta för humlor och småkryp som t.ex. att göra bivattnare eller en småkrypsrestaurang, diskussioner om hur det kan kännas att vara ensam, friheter och rättigheter, känslor hos djur och människor, hur djur påverkas av naturens egna krafter m.m. Alla aktiviteter har en beskrivning som inkluderar en inledning, diskussionsfrågor, själva aktiviteten och en utvärdering, vilket kan göra det enkelt för pedagoger att använda materialet.

Mini-REDE är ett exempel på hur brett hållbar utveckling är. Trots att materialet inte riktar sig till ämnet hållbar utveckling, utan fokuserar på barns empatiska utveckling är det tydligt att materialet kan användas i förskolans undervisning om hållbarhet. Forskningen (Hofman-Bergholm, Ärlemalm-Hagsér, 2013) visar att pedagoger behöver utveckla nya tankesätt i hållbarhetsundervisningen, och med hjälp av Mini-REDE kan pedagoger få hjälp med barns empatiska utveckling som är en viktig aspekt för att arbeta mot en socialt hållbar värld. Genom att lära barnen att visa respekt och empati för djur, natur och människor kanske kan underlätta för att skapa förståelse för hur man tar hand om både naturen och individer. På så sätt kanske materialet kan hjälpa pedagoger att nytt sätt att arbeta med hållbar utveckling, och lägga fokus på hur det sociala och ekologiska går ihop med varandra.

4.2.4 Förskola på hållbar väg

I Förskola på hållbar väg tar de upp olika byggstenar som anses vara centrala för lärande för hållbar utveckling, som de rekommenderar att man ska inkludera i undervisningen om hållbar utveckling. De byggstenarna är:

1. Livslångt lärande. Att se lärandet längs med vägen, utmana sina tankar och vara öppen för att hitta lösningar. Lärandet är en process som ständigt

pågår.

2. Barnet i centrum. Det är barnet som skapar sin egen kunskap i samspel

Related documents