Hållbar utveckling i pedagogiska material för förskolan

material för förskolan

En kvalitativ textanalys av pedagogiska material för förskolan utifrån hållbar utveckling och de tre dimensionerna

Sustainable development in pedagogical materials in preschool

A qualitative text analysis of pedagogical materials for preschool based on sustainable development and the three dimensions

Hanna Parkkonen

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp

Handledare: Stina Eriksson Examinator: Ami Cooper Datum: 2021-08-20

© 2021 – Hanna Parkkonen

Hållbar utveckling i pedagogiska material för förskolan

[Sustainable development in pedagogical materials in preschool]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Hanna Parkkonen, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

2

Abstract

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development.

The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool.

Keyword: preschool, sustainable development, sustainability work, teaching, three dimensions

2

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.

Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan.

Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

Nyckelord: förskolan, hållbarhetsarbete, hållbar utveckling, tre dimensioner, undervisning

3

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 2

1.1.1 Lärande för hållbar utveckling 2

1.1.2 De tre dimensionerna av hållbar utveckling 3

1.1.3 Agenda 2030 4

1.2 Syfte och frågeställningar 5

2 Tidigare forskning 5

2.1.1 Kunskaper om hållbar utveckling i lärarutbildningen 5 2.1.2 Hållbar utveckling i undervisningen på förskolan 6 2.1.3 Sammanfattning av tidigare forskning 9

3 Metod 9

3.1 Urval och material 10

3.1.1 Beskrivning av de pedagogiska materialen 11

3.1.2 Skräplabbet 11

3.1.3 Bioresurs 12

3.1.4 Mini-REDE 12

3.1.5 Förskola på hållbar väg 12

3.1.6 Lovis Ansjovis och jorden 12

3.1.7 Globala målen 12

3.2 Databearbetning och analysmetod 13

3.3 Etiska överväganden 14

3.4 Relevans, tillförlitlighet och överförbarhet 14

4 Resultat 15

4.1 Vilka dimensioner framträder i materialen och hur framträder de? 15

4.1.1 Skräplabbet 15

4.1.2 Bioresurs 16

4.1.3 Mini-REDE 17

4

4.1.4 Förskola på hållbar väg 18

4.1.5 Lovis Ansjovis och jorden 19

4.1.6 Globala målen 20

4.1.7 En jämförelse av materialen med avseende på vilka dimensioner

som framträder och hur de framträder 21

4.2 På vilket sätt belyser materialen att förskolan kan arbeta med hållbar

utveckling? 23

4.2.1 Skräplabbet 23

4.2.2 Bioresurs 23

4.2.3 Mini-REDE 24

4.2.4 Förskola på hållbar väg 25

4.2.5 Lovis Ansjovis och jorden 26

4.2.6 Globala målen 26

4.2.7 En jämförelse med avseende av hur materialen beskriver hur förskolan kan arbeta med hållbar utveckling 27

4.3 Sammanfattning av resultat 28

5 Diskussion 29

5.1 Resultatdiskussion 29

5.1.1 De tre dimensionerna i undervisningen i förskolan 29 5.1.2 Hur kan pedagoger arbeta med hållbar utveckling? 30

5.3 Metoddiskussion 32

5.4 Slutsatser och rekommendationer för verksamheten 32

Referenser 34

5

1 I

Under 1900-talet har människan förändrat den globala miljön med råge.

Björklund (2020) nämner att människans levnadssätt under 1900-talet har skapat väldiga konsekvenser som påverkat jorden som aldrig förr. Idag står människan inför en stor och svår uppgift för att försöka få bukt på miljöproblemen. En del forskare säger att det redan kan vara för sent att lösa problemen, utan att vi endast kan bromsa dem (Björklund, 2020).

Björklund (2020) tar även upp att Johan Rockström som är miljöprofessor anser att människan har övertaget över naturen. Men detta menar Rockström att den påverkan och kraft som människan har bekostat planeten med är jämförelsevis lika stora som krafterna naturen har. Trots detta har människan fortsatt nonchalera naturens gränser och detta blir på bekostnad av jordens resurser. Därför behöver människan lära sig att leva hållbart inom de ramar som krävs för en välmående och hållbar planet (Björklund, 2020).

Hållbar utveckling har blivit ett kunskapsmål och perspektiv, som ska ingå i det man gör förskolans utbildning. Det visas tydligt i citatet nedan från läroplanen för förskolan.

”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. (Skolverket, 2018, s.9)

Hållbar utveckling handlar om att människan behöver skapa ett kritiskt tankesätt och utveckla handlingskompetens för att kunna ta ställning och agera för framtiden (Helldén m.fl., 2015). En av de viktigaste kunskaper som våra barn kan få kanske är just kunskapen om att agera för framtiden, som ingen ännu vet något om (Helldén m.fl., 2015).

Världsnaturfonden skriver (2019, s.4) ”Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet”. Pedagoger i förskolan har en stor och viktig roll inom många områden, och har möjlighet att lägga grunden för ett viktigt lärande som behövs för att bygga ett hållbart samhälle och en hållbar framtid. För att förskolan ska kunna bidra till en hållbar framtid krävs det att pedagoger arbetar för att skapa goda vanor och beteenden hos barnen. Detta för att göra dem redo att möta framtiden med kunskaper om att kunna förändra samhället med mod, vilja och engagemang (Världsnaturfonden, 2019).

Jag har valt att göra den här studien för belysa hur olika skriftliga pedagogiska material som finns tillgängliga på internet, för förskolan, kan

inkludera hållbar utveckling. Som verksam i förskolan anser jag att det viktigt att arbeta med detta och skapa hållbara vanor hos barnen redan tidigt, för att göra det möjligt för kommande generationer att leva i ett mer hållbart samhälle. Därför tycker jag att det är intressant att se hur olika skriftliga pedagogiska material kan inkludera hållbar utveckling. Jag tänker att pedagoger i förskolan ska kunna arbeta med de globala målen i agenda 2030 och vill se hur materialen kan bidra till det.

1.1 Bakgrund

Europeiska miljöbyrån (2019) tar upp att Europa har under år 2020 nått en gräns som aldrig har setts tidigare, och det krävs ett hårt arbete för att ta sig an de utmaningar som behövs för att få bukt på miljöproblemen. Trots det hårda arbetet som miljö- och klimatpolitiken har gjort under många årtionden är miljön fortfarande hotad. Människan och miljön får ta väldiga konsekvenser av den fortsatta förlusten av biologisk mångfald och den ökade resursanvändningen (Europeiska miljöbyrån, 2019). Riskerna med miljöproblemen har EU tagit allvarsamt och har därmed beslutat om flera mål inom hållbarhet som ska uppnås på lång sikt, med intentionen att kunna leva på de resurser som finns för att få en mer välmående planet. Därför är det av stor vikt att hitta nya sätt att producera, konsumera och leva (Europeiska miljöbyrån, 2019).

1.1.1 Lärande för hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling i förskolan anser Utbildningsdepartementet (2010) rör frågor om hur pedagoger ska kunna inkludera ekologiska, sociala och ekonomiska frågor för att de ska bilda en helhet. Eftersom att förskolan arbetar nära barnen dagligen med frågor som rör livet, är det naturligt att förskolan som arena kan bli en startpunkt där pedagoger kan lägga grunden för ett intresse inom hållbarhet (Utbildningsdepartementet, 2010).

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) har hållbar utveckling fått en mer omfattande del än vad den haft tidigare. Begreppet har blivit en stor del som ska genomsyra utbildningen i sin helhet.

Engdahl m.fl. (2012) skriver att förskolan är en arena som ger goda förutsättningar för att arbeta med detta och att det är en viktig del i utbildningen. Genom att utgå från barnens intressen, tankar och frågeställningar gör man de inkluderade. Tanken är att själva lärandet ska ge

möjlighet att utveckla en handlingskompetens samt att det ska bidra till en inställning att vilja göra skillnad för klimatet idag och för kommande generationer.

1.1.2 De tre dimensionerna av hållbar utveckling

Inom begreppet hållbar utveckling finns det dimensioner som gör att begreppet bildar en helhet. De tre dimensionerna är ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa dimensioner är beroende av varandra och utgör grunden för hållbar utveckling (Björklund, 2020). På FN:s hemsida kan man läsa att hållbar utveckling handlar om att lära sig att leva på ett sätt som inte påverkar kommande generationer, d.v.s. att bli bättre på att ta vara på de resurser som finns. De tre dimensionerna har varit utgångspunkten när de globala målen har tagits fram, eftersom att de tre dimensionerna ingår i alla målen och är nödvändiga för att kunna skapa en hållbar och rättvis värld (Svenska FN-förbundet, 2021).

På Globala målen (2016) kan man läsa om miljöprofessor Johan Rockströms förklaring av dimensionerna som en tårta. Där den ekologiska dimensionen utgör själva grunden, eftersom jordens gränser inte är möjliga att förhandla med. Därefter kommer den sociala och ekonomiska dimensionen som ett lock ovanpå den ekologiska grunden. Trots att ekologin är en grundläggande och avgörande aspekt, behöver man ändå göra något åt de sociala och ekonomiska delarna, för att uppnå hållbara resultat, på ett klimatsmart sätt (Globala målen, 2016).

Figur 1. Egen bild av de tre dimensionerna av hållbar utveckling

Den sociala dimensionen utgår från en syn på hur samhället ser ut utifrån en hållbarhetssynpunkt. I den sociala dimensionen ingår många olika aspekter, som t.ex. jämställdhet, rättvisa, jämlikhet, demokrati, utbildning, hälsa, kultur, välfärd m.m. Men det finns olika faktorer runt om i världen som pekar på att världen är socialt ohållbar. Social ohållbarhet innefattar exempelvis krig, fattigdom, brist på utbildning, överdriven konsumtion och hungersnöd (Gulliksson & Holmgren, 2021). Därför behöver människan sträva efter att bidra till en socialt hållbar värld.

Den ekologiska dimensionen omfattar allt som har med jordens ekosystem och naturresurser att göra. För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle behövs kunskaper om hur man t.ex. ska bevara och skydda den biologiska mångfalden, ekologiska kretslopp, olika ekosystem och dess förmåga att producera nödvändiga naturresurser, minska människans förbrukning av resurser och använda dem på ett rationellt sätt (Gulliksson & Holmberg, 2021).

Gulliksson & Holmberg (2021) beskriver ekonomisk hållbarhet som ett system där människan kan leva och uppnå drömmar utan det ska behöva påverka miljön, klimatet eller att riskera att ta slut på nödvändiga resurser.

Författarna lyfter att människans sätt att konsumera har gett konsekvenser på naturen. Ju mer människan konsumerar, desto mer ökar produktionen av varor, vilket belastar naturen (Gulliksson & Holmberg, 2021).

1.1.3 Agenda 2030

För ett fortsatt arbete framåt mot en hållbar värld och för att skapa bättre förutsättningar för klimatet, har FN tagit fram Agenda 2030 (Finansdepartementet, 2018). Agenda 2030 har arbetats fram för att hjälpas åt att nå ett hållbart samhälle med hjälp av de 17 globala målen. Tillsammans världen över ska länderna genom Agenda 2030 sträva efter att skapa en framtid som ska präglas av hållbarhet och rättvisa (Finansdepartementet, 2018).

Regeringskansliet (2016) skriver att fram till år 2030 ska människor världen över arbeta för att skapa bättre villkor för både människan och planeten. I handlingsplanen för Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2016) skriver de att de är beredda att ta de steg som krävs för att världen ska bli hållbar. De 17 globala målen och 169 delmål som finns i handlingsplanen omfattar det arbete som behöver göras för att uppfylla kraven för att uppnå Agenda 2030.

De är enade om att arbeta för att motverka all fattigdom runt om i världen, förbättra livsvillkoren för alla människor, skydda planeten från

miljöförstöring, minska klimatförändringar, använda naturresurser på ett hållbart sätt m.m.

Regeringskansliet (2016, s.2) skriver: ”Om vi förverkligar våra ambitioner i samtliga delar av agendan, kommer allas liv att förbättras i grunden och vår värld att förändras till det bättre.”

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på hur olika skriftliga pedagogiska material för förskolan inkluderar hållbar utveckling, och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det är intressant att se hur materialen är framskrivna och dess användbarhet i förskolans hållbarhetsundervisning.

Frågeställningar:

Vilka dimensioner framträder i de olika materialen och hur framträder de?

På vilket sätt belyser materialen att förskolan kan arbeta med hållbar utveckling?

Vad finns det för likheter och skillnader i materialen?

2 T

2.1.1 Kunskaper om hållbar utveckling i lärarutbildningen

Svensk forskning visar att förskolor tar hållbarhetsarbete på allvar och ser det som en viktig del som ska inkluderas i förskolans utbildning. Men det visar också att det är svårt för pedagoger att veta hur undervisningen ska bedrivas och vad som ska ingå i ett hållbarhetsarbete i förskolan. De tre dimensionerna anses vara komplexa och svåra att veta hur de ska integreras i undervisningen (Ärlemalm-Hagsér & Larsson, 2019).

I Hofman-Bergholm (2018) framgår det av forskning som har genomförts i Sverige och Finland att lärare inte har tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva undervisning om hållbar utveckling. För att kunna göra det är det viktigt att lärare har kunskap om ekologiska begrepp för att förstå hur olika system hänger ihop. Lärarstudenter behöver få med sig mer kunskaper om hållbarhetsarbetet för att kunna ge barnen den undervisning som krävs i förskolan gällande hållbar utveckling (Furu m.fl., 2018). Med detta menar författarna att det krävs ett holistiskt tänkande för att förstå innebörden av detta, hur olika system hänger ihop och påverkas av varandra.

Furu m.fl. (2018) skriver att lärarutbildningen borde inkludera en hållbarhetspedagogik för att blivande lärare och förskollärare ska förstå hur de ska arbeta med hållbarhet i utbildningen med barnen. Det krävs kunskap som lärare att kunna koppla dimensionerna inom hållbar utveckling till den undervisning som bedrivs, som i studier har visat sig vara en brist (Hofman-Bergholm, 2018). En hållbarhetspedagogik för lärarstudenter kan skapa en grundläggande förståelse för dimensionerna samt hur de ska ta sig an utmaningar inom den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen, i sina kommande yrkesroller (Furu m.fl., 2018).

2.1.2 Hållbar utveckling i undervisningen på förskolan

När man tar upp ämnet hållbarhet i förskolan skriver Svedäng m.fl. (2018) att diskussionerna ofta hamnar kring hur barnen ska ta sig an “de stora frågorna”

om miljön, och menar att den formen av undervisning i förskolan kan ge barnen oroskänslor. Även fast tanken i förskolan är att undervisning gällande miljö och hållbarhet ska ge kunskap och vilja till förändring, finns det risk att undervisningen bidrar till motsatsen. Därför är det viktigt att tänka på hur man undervisar inom hållbarhet. I Svedäng m.fl. (2018) anser pedagoger att det är viktigt att inkludera barnen i samtal och ta sig an frågorna med medvetenhet och försiktighet.

I förskolan är det vanligt att man kopplar hållbarhetsarbetet till ekologiska frågor som avfallshantering och återvinning, men det är mer sällsynt att arbeta med de ekonomiska och sociala frågorna i hållbarhetsarbetet (Svedäng m.fl., 2018). Detta kan kopplas till det som Furu m.fl. (2018) skriver i sin studie, att lärarutbildningen borde inkludera en hållbarhetspedagogik, för att blivande förskollärare ska få kunskaper om hållbar utveckling och hur de tre dimensionerna kan inkluderas i förskolans utbildning. Forskare menar att alla delar bör inkluderas för att skapa ett sunt och miljömässigt förhållningssätt.

För att kunna visa respekt för naturen är det också nödvändigt att inkludera frågor om människans sociala och ekonomiska förutsättningar (Svedäng m.fl., 2018).

I förskolan ska barnen erbjudas en miljö där de får möjlighet att utvecklas och kännas sig inkluderade, för att kunna påverka utbildningen och få göra egna val. Undervisning ska även ske i en utvecklande miljö både inne och ute, med ett synsätt som involverar miljö- och naturfrågor (Ärlemalm-Hagsér, 2013). Eftersom att den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har gett hållbarhetsfrågorna en mer omfattande del ska undervisningen i förskolan inkludera alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling.

“Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett

växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen (Skolverket, 2018, s. 5).”

Ärlemalm-Hagsér (2013) lyfter i sin studie att barn i förskolan får vara delaktiga i den undervisning som normen anser vara lärande för hållbar utveckling. Men för att komma vidare i förskolans undervisning av hållbar utveckling krävs det ett mer kritiskt tänkande av pedagogerna gällande hållbarhet.

Hofman-Bergholm (2018) tar upp att det finns studier som visar att kunskaper som lärarstudenter har fått med sig i lärarutbildningen, är till största del vilken påverkan klimatförändringarna har på djur och natur. Men förståelsen för hur människan påverkas av det hela är märkbart lägre. För att långsiktigt kunna nå en hållbar utveckling krävs det nya sätt att tänka och agera på (Hofman-Bergholm, 2018), som även Ärlemalm-Hagsér (2013) påpekar krävs det nya utmaningar för att inkludera hållbarhet i undervisningen i förskolan.

Även fast Hedefalk (2014) skriver att arbetet med hållbar utveckling är komplext, tar författaren upp en viktig aspekt att fundera på i förskolans undervisning för hållbar utveckling. Den aspekten är hur pedagoger ger barnen förutsättningar för att tänka och agera kritiskt i undervisningen. Även Ärlemalm-Hagsér (2013) lyfter att det krävs ett gemensamt deltagande, från både pedagoger och barn, där även barnen får möjlighet att delge sina tankar och åsikter, för att kunna skapa ett kritiskt tänkande tillsammans. Men i studien av Svedäng m.fl. (2018) framkommer det att barn många gånger är begränsade när det gäller att kunna påverka i olika situationer. Hedefalk (2014) skriver också att kritiska samtal är viktiga för att barnen ska få en förståelse kring orsaker till problemen och hur man kan lösa dem, vilket också kan minska risken för oroskänslor hos barnen som Svedäng m.fl.

(2018) nämner. Man lär sig inte att förhålla sig till hållbar utveckling bara av att utföra aktiviteter i praktiken, utan det krävs också dialoger kring ämnet (Hedefalk, 2014).

Det finns även studier som visar att drama har betydelse för undervisning av hållbar utveckling i förskolan (Akyol m.fl., 2018; Svedäng m.fl., 2018), eftersom att drama ger barnen möjlighet att lättare kunna känna igen olika situationer, kunna leva sig in i dramat och få en annan förståelse för hållbar utveckling. Svedäng m.fl. (2018) lyfter att pedagogerna använder estetiska uttrycksformer för att enklare kunna arbeta med komplexa frågor. Även leken

beskriver pedagoger är av stor betydelse för hållbarhetsarbetet där barnen kan få tid att fundera kring frågor om hållbarhet (Svedäng, m.fl., 2018).

I Ginsburg & Audley (2020) framkommer det att pedagoger i USA har lagt fokus på att vara ute i naturen och skapa aktiviteter utomhus, med teorin om att barn skapar ett hållbarhetstänk genom att spendera tid i naturen, som även tas upp i Ärlemalm-Hagsér (2013). Ginsburg & Audley (2020) lyfter att pedagogerna inkluderar vardagligt miljötänk i undervisningen för att barnen ska få ta del av enkla handlingar som kan bidra till ett hållbarhetstänk. Att barn får spendera tid i naturen anses vara en grundläggande del för att uppmuntra till ett hållbart levnadssätt, men för att skapa handlingskompetens och vilja till att göra en förändring för miljön krävs det mer. För att kunna förhålla sig hållbart behöver barn också få ta del av och lära sig mer om ett hållbart leverne och vilken påverkan det har på och för dem (Ginsburg &

Audley, 2020). Därför är det av stor vikt att man samtalar med barnen för att de ska få med sig mer kunskap, som Hedefalk (2014) och Ärlemalm-Hagsér (2013) tar upp.

Studier visar att det är vanligt att förskolans undervisning kring hållbarhetsarbetet mestadels utgår från den ekologiska dimensionen (Ginsburg & Audley, 2020; Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013). Där fokus ofta hamnar på naturupplevelser och återvinning. Som t.ex. i Ärlemalm-Hagsérs (2013) studie använder förskollärare skogen som undervisningsplats för att barnen ska utveckla förhållande till naturen, genom sina kroppar och sinnen. Med förhoppningen om att barnen ska utveckla ett intresse för miljöfrågor samt skapa ett intresse och förståelse för hållbar utveckling. Men som Ginsburg & Audley (2020) tar upp krävs det fler aspekter i ett hållbarhetsarbete.

Det behövs handlingskompetens och vilja för att kunna förhålla sig på ett sätt som främjar en hållbar utveckling. Hedefalk (2014, s.19) skriver:

”Handlingskompetensen framställs som en vilja, att kunna påverka beslut, att ta ansvar, tänka kritiskt, se saker ur olika perspektiv, kunna lyssna och kunna formulera egna åsikter.” Hedefalk (2014) lyfter också att handlingskompetens handlar om att kunna agera för framtiden som det ännu inte finns några svar på. Därför är det av stor vikt att vara öppensinnad och ha en förmåga att se vilken dimension som ska prioriteras i olika sammanhang.

Ärlemalm-Hagsér m.fl. (2018) har gjort en studie om hur den ekonomiska dimensionen inkluderas i den svenska förskolan. I studien gav förskollärare exempel på hur den ekonomiska dimensionen inkluderades i förskolans vardagliga rutiner, men som de i början av studien inte hade reflekterat över.

Som t.ex. att återvinna och återanvända, vara rädd om det man har, inte slösa

på de resurser som dagligen används m.m. Genom inkluderingen av ovanstående exempel fick barnen lära sig att ta ansvar och inte slösa med resurser Ärlemalm-Hagsér m.fl. (2018), vilket även kan bidra till att barnen skapar hållbara vanor.

2.1.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Sammanfattningsvis visar artiklarna att kunskaper inom hållbar utveckling hos lärare inte är tillräckliga för att kunna bedriva hållbarhetsundervisningen på rätt sätt och att det krävs nya tankesätt för att driva hållbarhetsarbetet framåt (Hofman-Bergholm, 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013;

Ärlemalm-Hagsér & Larsson, 2019). Eftersom att kunskaperna inom hållbarhet anses vara otillräckliga kan det vara svårt att veta hur de tre dimensionerna ska inkluderas i utbildningen och därmed kan det vara lätt någon hållbarhetsdimension faller bort i undervisningen (Svedäng m.fl., 2018; Ärlemalm-Hagsér & Larsson, 2019).

Flertalet studier visar att hållbar utveckling inkluderas som utomhuspedagogik, där förhoppning blir att barnen ska lära sig om hållbar utveckling och skapa ett hållbarhetstänk genom att spendera tid i naturen (Ginsburg & Audley, 2020; Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013). Otillräckliga kunskaper inom hållbar utveckling bidrar även till att det brister i handlingskompetensen, som kräver att lärare kan tänka kritiskt, se saker ur olika perspektiv, ta ansvar, påverka beslut och handla för framtiden (Hedefalk, 2014). I denna studie har jag undersökt hur olika pedagogiska material kan hjälpa till att skapa kunskaper inom hållbar utveckling, de tre dimensionerna och hur de kan inkluderas i undervisningen på förskolan på olika sätt.

Eftersom att forskning inom hållbarhet visar att pedagoger ofta anser att hållbar utveckling är ett komplext ämne att arbeta med (Ärlemalm-Hagsér &

Larsson, 2019), kan innehållet i materialen skapa förståelse för hur man kan undervisa barn om hållbar utveckling, mer än bara exempelvis utomhuspedagogik och källsortering. Forskning visar också att det krävs nya sätt att tänka på för att pedagoger ska kunna arbeta vidare med hållbar utveckling (Hofman-Bergholm, 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013). Genom att inkludera olika pedagogiska material i hållbarhetsundervisningen kanske kan vara ett steg i rätt riktning när det gäller nya tankesätt gällande undervisningen av hållbar utveckling i förskolan.

3 M

Denna studie har sin utgångspunkt i skriftligt material, och därför valde jag att använda mig av kvalitativ textanalys för att uppnå studiens syfte och frågeställningar. När skriftligt material och innehåll i texter ska undersökas anser Widén i Fejes & Thornberg (2019) att det är lämpligast att använda metodansatsen kvalitativ textanalys.

Widén i Fejes & Thornberg (2019) skriver att människan varje dag utsätts för olika typer av texter som läses och tolkas, och därför kan det vara av stor vikt att tänka på vilka tolkningar som görs (Widén, 2019). Med tanke på att mitt syfte med studien är att belysa hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling framställs i olika material för förskolan, var det givet att använda kvalitativ textanalys för att analysera innehållet i mina utvalda pedagogiska material.

Textanalys handlar i det stora hela om att hitta relevant material och sedan sätta sig in i dem, och genom det producera nya lärdomar kring det som materialet handlar om, utifrån de frågeställningar som arbetats fram (Widén, 2019). Hermeneutiken ligger som grund för en kvalitativ textanalys, som innebär att man bearbetar materialet utifrån det som författaren vill säga med texten. Det finns tre dimensioner att använda sig av när man ska göra en textanalys (Widén, 2019).

Den första dimensionen handlar om att analysera den som står bakom texten, och vad författaren själv lagt till i texten. Den andra dimensionen utgår från innehållet, det språkliga och grammatiska i texten. Den tredje dimensionen handlar om att tolka en text och sätta den i relation till omvärlden (Widén, 2019). Jag har valt att utgå från den tredje dimensionen eftersom att jag tolkar mina material utifrån ett syfte att det ska tillföra något till en specifik grupp i samhället, i det här fallet pedagoger i förskolan. Detta är något som jag använt mer övergripande för att hålla mig till syftet med studien.

3.1 Urval och material

När jag hade bestämt att jag ville undersöka pedagogiska material för förskolan, började jag med att göra sökningar på Google efter olika pedagogiska material. Detta gjorde jag för att hitta olika material som kan inkludera hållbar utveckling och för att sedan ser hur de tre dimensionerna kan framträda, samt vilka likheter och skillnader som kan finnas i materialen.

Jag har sökt fram mina material genom sökorden pedagogiska material, förskolan, hållbar utveckling, djur och natur, klimat och hållbarhet. Jag har också använt hemsidor som jag har kännedom om sedan tidigare, som är

organisationerna Djurskyddet och Håll Sverige Rent. På de hemsidorna har jag gått in och letat reda på material som är relevant för mitt arbete.

För den här studien har jag medvetet gjort ett urval med olika material som är användbara i förskolan, med utgångspunkt till hållbar utveckling, samt ett material vars syfte inte utgår från hållbar utveckling men har sin utgångspunkt i djur och natur. I den här textanalysen har jag valt material från Håll Sverige Rent, Djurskyddet, Globala målen, Bioresurs, Världsnaturfonden och Lovis Ansjovis som jag kommer att presentera i en kortfattad beskrivning längre ner.

Materialen har valts ut i syfte att undersöka hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling synliggörs och hur de kan vara användbara i undervisningen av hållbar utveckling i förskolan. Urvalet hamnade på dessa för att belysa både hur material från kända organisationer och även okända material kan inkluderas i förskolans undervisning om hållbar utveckling, samt för att se om det finns några likheter och skillnader i materialen.

Djurskyddets material Mini-REDE utgår inte från hållbar utveckling, men jag valt ut det materialet för att se om dimensionerna av hållbar utveckling ändå kan framträda och om materialet kan vara användbart i förskolans hållbarhetsarbete.

Eftersom alla att materialen, förutom boken Lovis Ansjovis och jorden, är Internetkällor som det finns mycket att undersöka, har jag behövt begränsa mig till det som jag ansett varit användbart till studien och utifrån vad forskningen säger om hållbarhetsarbetet i förskolan.

Efter att jag har gjort mitt urval av material har jag läst dem på internet flertalet gånger, plockat ut aktiviteter som analyserats för att hitta koder och kategorier i materialen med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar, samt analyserat materialen i sin helhet från ett analysschema. Boken Lovis Ansjovis och jorden (2017) av Estling Vannestål

& Hellberg har jag analyserat i tryckt format utifrån analysschemat och knutit an till det som forskningsfrågorna efterfrågar.

3.1.1 Beskrivning av de pedagogiska materialen

Nedan kommer det en kort beskrivning av respektive material som har använts i studien.

3.1.2 Skräplabbet

Skräplabbet (Håll Sverige Rent, u.å) är en hemsida för förskolor och skolor från Håll Sverige Rent, en organisation grundad av Naturvårdsverket och Returpack. Både Skräplabbet och Håll Sverige Rent syftar till att minska

nedskräpningen. På Skräplabbet finns det inspiration till att arbeta med hållbar utveckling i förskolan och skolan. Det finns åldersanpassade aktiviteter, övningar, laborationer och fakta om skräp. På Skräplabbet hittar man också ett sökindex där det finns enkel och kortfattad information som rör miljön och klimatet.

3.1.3 Bioresurs

Bioresurs (Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, 2021) är en hemsida inom biologi och bioteknik från Utbildningsdepartementet och Uppsala universitet, som är riktat till förskola, skola och vuxenutbildning. På bioresurs hemsida finns det tillgång till många olika material till lärare inom förskola, skola och vuxenutbildningen där det finns fakta, bilagor och kopplingar till styrdokument.

3.1.4 Mini-REDE

Djurskyddets material Mini-REDE (Malm & Einarsson, 2019) är ett värdegrundsmaterial riktat till förskolan, som är kopplat till styrdokumenten.

Materialet syftar till att ge barn ett förhållningssätt till djur, människor och natur som präglas av respekt. Deras vision är att skapa ett samhälle där man naturligt visar respekt och medkänsla för sin omgivning.

3.1.5 Förskola på hållbar väg

Förskola på hållbar väg (Världsnaturfonden, 2019) är ett inspirationsmaterial till pedagoger i förskolan, där det finns bl.a. fakta till varför förskolan ska arbeta med hållbar utveckling. I materialet beskrivs vikten av att arbeta med hållbarhet och hur man kan göra i det i förskolan. Materialet tar upp sex byggstenar som är central inom arbetet med hållbar utveckling i förskolan, tre fronter om hur förskolan kan arbeta med hållbar utveckling, samt att det finns tips på aktiviteter och teman inom hållbarhet som kan inkluderas i förskolans utbildning.

3.1.6 Lovis Ansjovis och jorden

Lovis Ansjovis och jorden (Estling Vannestål & Hellberg, 2017) är ett handledningsmaterial och en bok av författarna Maria Estling Vannestål &

Sanna Hellberg. Det är inriktat till förskollärare och lärare i skolan från F-3. I materialet som utgår från boken Lovis Ansjovis och jorden får läsaren tips på aktiviteter, böcker, länkar m.m., om hur lärare i förskolan och skolan kan arbeta med hållbar utveckling.

3.1.7 Globala målen

Globala målen (Globala målen, u.å), är en hemsida för allmänheten, som drivs av FN:s utvecklingsprogram UNDP. Där finns det mycket att läsa om arbetet för en hållbar framtid. Här finns det fakta om varje globalt mål och under varje mål finns också delmål som man kan läsa om. På hemsidan finns det specifika skolmaterial för förskola och skola, där man kan välja aktiviteter utifrån t.ex. förskola/skola, tidsåtgång och vilket globalt mål man vill använda.

3.2 Databearbetning och analysmetod

Efter jag har samlat in mitt material, började jag med läsa igenom materialen och därefter valde jag ut olika aktiviteter, som jag analyserade och sammanfattade. Detta gjordes för att svara på studiens forskningsfrågor. Jag valde ut aktiviteter som kan vara lätta eller vanligt förekommande i undervisningen om hållbar utveckling i förskolan. De utvalda aktiviteterna handlar om förmultning, återvinning, återbruk, kretslopp, föroreningar i havet och odling. Jag läste igenom aktiviteterna flera gånger, jämförde de med varandra för att hitta likheter och skillnader, teman och kategorier samt sökt efter de tre dimensionerna av hållbar utveckling. I aktiviteterna var det övergripande temat hållbar utveckling och den övergripande kategorin var biologisk mångfald. Detta gjordes även för att få en inblick i materialens aktiviteter och användbarheten i undervisningen med barnen. I takt med arbetets gång har även forskningsfrågorna preciserats för att uppnå studiens syfte. Därmed hamnade fokus återigen på materialen i sin helhet. Materialen har bearbetats genom hitta det som författarna/organisationerna vill förmedla.

Under tidens gång som texterna har lästs igenom har understrykningar gjorts i den mån det har varit möjligt, som på t.ex. material som kunnat laddas ned som PDF-filer. Understrykningarna har gjorts på det som varit mest relevant för att kunna svara på frågeställningarna. Materialen har sedan bearbetats utifrån ett analysschema för dokumentanalys, som jag ansåg passade till mitt analysarbete. Analysschemat är från Christoffersen & Johannessen (2015) där jag fokuserat på följande punkter:

● Författare

● Vem är materialet riktat till?

● Syftet med materialet

● Kärnan i materialet

● Budskapet - Vad författaren vill förmedla?

● Vilken betydelse har materialet?

Utifrån ovanstående punkter i analysschemat har jag sedan gått in i dem analyserade materialen för att hitta svar på de frågor som efterfrågades i schemat och sedan knutit an till studiens syfte och frågeställningar samt tidigare forskning.

3.3 Etiska överväganden

När en studie görs är det viktigt att tänka på att man håller sig till de forskningsetiska kraven som finns. Vetenskapsrådet (2017) skriver att en viktig del som forskaretik handlar om är att tänka på hur man behandlar medverkande personer i sin forskningsstudie, för att skydda mot kränkningar.

I den här studien har jag gjort en textanalys, där jag har analyserat olika typer av texter och undervisningsmaterial som är riktat till pedagoger. Texterna är offentligt publicerade och är tillgängliga för allmänheten, därför behövs inget etiskt godkännande som krävs när andra metoder som intervjuer, observationer m.m. används i en studie. Jag inte lagt någon personlig värdering i de enskilda materialen, vilket är viktigt för att undvika att personer som står bakom materialen riskerar att känna sig kränkta eller upprörda. Istället har jag analyserat det enskilda materialets innehåll utifrån mina forskningsfrågor och vad tidigare forskning säger för att vara så objektiv som möjligt.

3.4 Relevans, tillförlitlighet och överförbarhet

Relevansen i en studien handlar om hur relevant datan är i relation till det som studien avser att undersöka (Christoffersen & Johannessen, 2015). Den här studien syftade till att belysa de tre dimensionerna av hållbar utveckling i pedagogiska material samt hur materialen kan användas i undervisningen i förskolan. För att kunna svara på forskningsfrågorna användes en kvalitativ textanalys som metod, som har varit det mest relevanta för att studien ska svara på det som syftet avser. I studien hade andra metoder kunnat tillämpas som t.ex. diskursanalys, ideologianalys eller en hermeneutisk ansats, men i den här studien valde jag att använda en textanalys för att analysera innehållet i materialen.

Trovärdigheten och tillförlitligheten i en kvalitativ studie handlar om hur noggrann och systematiskt studiens har genomförts (Thornberg & Fejes, 2019). Materialen har lästs igenom flertalet gånger, men för att stärka

trovärdigheten och tillförlitligheten ytterligare hade materialen behövts läsas av flera personer för att tolka innehållet i materialen ytterligare. Metoden hade även kunnat kompletterats med en annan metod som exempelvis intervjuer, för att kunna samla in mer information kring hållbarhetsarbetet i förskolan eller pedagogers kunskaper om de tre dimensionerna. Studien hade även kunnat innefatta andra material för att få fram ett annorlunda resultat, men jag anser att mina urval har varit relevanta för att uppnå syftet med studien. Om en extra metod hade tillämpats hade studien behöva utformas på ett annorlunda sätt med annat syfte och andra forskningsfrågor. P.g.a. hur samhällets situation med Covid-19 såg ut när studien påbörjades valde jag att begränsa min datainsamling och endast använda mig av textanalys som metod.

I en kvalitativ studie är det vanligt att prata transferabilitet som handlar om hur kunskaperna som finns i studien kan tillämpas i andra situationer, d.v.s.

hur överförbar kunskapen är (Thornberg & Fejes, 2019). De resultat som jag har kommit fram till kan vara användbara i arbetet med hållbar utveckling i förskolan.

4 R

4.1 Vilka dimensioner framträder i materialen och hur framträder de?

Nedan går jag igenom respektive material utifrån vilka dimensioner som framträder i dem och hur de framträder. Sedan har jag gjort en jämförelse av materialen, där jag visar likheter och skillnader som jag har hittat i materialen.

4.1.1 Skräplabbet

Skräplabbet är ett material som ska bidra med kunskap om skräpets påverkan på klimatet, för att minska nedskräpningen i naturen. Organisationen Håll Sverige Rent har en vision om att nedskräpningen ska reduceras helt i framtiden. På Skräplabbet är tanken att bidra med kunskaper om skräp till barn och vuxna i förskolan och skolan. På Skräplabbets hemsida står det att arbetet med skräp inkluderar alla de tre dimensionerna, som framgår i citatet nedan.

“Skräpet finns överallt omkring oss. Det skadar djur och natur, förstör haven, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar - helt i onödan. Nedskräpning innefattar

alla dimensionerna av hållbar utveckling och kan knytas till flera av FN:s Globala mål (Skräplabbet, u.å, Låt skräpet ta plats).”

Skräplabbet har ett sökindex där pedagoger kan läsa om ekosystemtjänster, klimatförändringar, hållbar utveckling m.m., där även de tre dimensionerna har en varsin rubrik med kortfattad information om respektive dimension. Eftersom forskningen visar att det finns bristande kunskaper hos lärare inom ämnet hållbar utveckling, och hur de tre dimensionerna kan inkluderas i undervisningen, kan det vara bra för pedagoger att det finns material som förklarar betydelsen av dem.

Dimensionerna beskrivs på ett tydligt sätt för att förstå innebörden av dem. I den sociala dimensionen beskriver de vad social hållbarhet är. De beskriver att ett socialt hållbart samhälle är där människor känner sig delaktiga i utvecklingen som sker i samhället och har möjlighet att påverka. Social hållbarhet handlar om att de mänskliga rättigheterna följs och att människor behandlar varandra med respekt.

I den ekologiska dimensionen lyfter de nedskräpning som ett exempel.

Genom att kasta skräp på återvinningen eller i papperskorgen gör man en tjänst för miljön och djuren.

Den ekonomiska dimension beskrivs genom att ta vara på resurserna och tänka över sin konsumtion. De lyfter exempel som återvinning och återbruk som aktiviteter i förskolan och att minska svinn på olika sätt. Som t.ex.

minska matsvinnet eller inte slösa på ritpapper.

Eftersom materialet ger beskrivningar av de tre dimensionernas innebörd kan det underlätta förståelsen för hur dimensionerna kan framträda i olika aktiviteter, vilket enligt forskning anses vara komplext (Hedefalk, 2014;

Ärlemalm-Hagsér & Larsson, 2019). Därför kan det underlätta för pedagoger i deras undervisning om hållbar utveckling.

4.1.2 Bioresurs

Bioresurs hemsida är tillägnad till förskollärare och lärare i skolan och vuxenutbildningen för att öka deras kunskaper för biologi och bioteknik. I materialet finns det forskningspublikationer och bilagor där man kan fördjupa sin kunskap inom biologi och hållbar utveckling. På hemsidan står det om vad bioresurs förväntas bidra med:

“Arbetet vid Bioresurs inriktas på att: informera om och stimulera till diskussion i frågor om hållbar utveckling och etiska frågor inom ämnesområdet.”

Enligt forskning behövs det nya sätt att tänka för att hållbarhetsarbetet ska komma framåt (Hofman-Bergholm, 2018). Att föra diskussioner tillsammans med barnen om hållbar utveckling kan vara ett steg framåt, vilket forskningen också visar är en viktig del men att det bör göras medvetet och med försiktighet (Svedäng m.fl., 2018).

Under fliken “Tema F-6” finns aktiviteter kopplade till hållbar utveckling.

Om läsaren har kunskap om de tre dimensionerna kan läsaren se att dimensionerna framträder på olika sätt i aktiviteterna. Men utan förkunskap kan de bli svårt att urskilja dem. Den sociala dimensionen finns i aktiviteter som fokuseras på värdegrundsfrågor som t.ex. hur man är en bra kompis, att man blir lyssnad på och känner sig acceptera.

Den ekonomiska dimensionen framkommer genom diskussion om maten och dess betydelse för miljön. Genom att exempelvis besöka en livsmedelsbutik kan man ta reda på vart råvaror kommer ifrån. Det finns också tips på aktiviteter som handlar om att göra sin egen mat, vilket kan bidra till diskussioner som kan röra alla de tre dimensionerna.

“Ta vara på möjligheten att prata om mat när den lagas och vid måltider. Att laga mat tillsammans med barnen ger dem förståelse för vad som finns i maten och vad som faktiskt ligger på tallriken. Att sedan, vid matbordet, passa på att samtala om maten och var den kommer ifrån ger ytterligare en dimension (Välkommen till tema Livsstil kost och hälsa, u.å, Maten och världen).”

Den ekologiska dimensionen synliggörs genom aktiviteter som rör bl.a.

växter, djur, svampar och mikroorganismer. Där barnen kan lära sig hur allt är beroende av varandra och sin omgivning, samt kunskap om olika ekosystem.

De lyfter vikten av att arbeta med frågor som rör närmiljön, olika arter, samspelet mellan djur och natur. Detta för att barnen ska få grunderna för ekologiska samband och skapa en medvetenhet om ekosystemtjänster, och hur allt är beroende av varandra, och människans påverkan på naturen.

Eftersom att undervisning inom hållbar utveckling i lärarutbildning inte erbjuds tillräckligt, för att blivande lärare ska kunna få tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva hållbarhetsundervisningen korrekt (Hofman-Bergholm, 2018), ger detta material möjlighet att fortbilda sig inom hållbar utveckling genom bilagor och artiklar från forskare.

Materialet ger många exempel på aktiviteter som knyter an till dimensionerna på olika sätt, som kan hjälpa pedagoger i undervisningen. I materialet finns även många exempel på aktiviteter kring den ekologiska som rör utomhuspedagogik, vilket tidigare forskning också beskriver. D.v.s. att pedagoger i förskolan ofta kopplar ihop den ekologiska dimensionen till

undervisning utomhus och upplevelser i naturen (Ginsburg & Audley, 2020;

Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013).

4.1.3 Mini-REDE

Mini-REDE från Djurskyddet är inte något material för specifikt hållbar utveckling, men som ändå kan bidra till den sociala och ekologiska dimensionen. Genom att barn utvecklar sin empatiska förmåga får de möjlighet att lära sig att förhålla sig på ett respektfullt sätt mot både djur, natur och människor. Enligt forskning är det oftast den ekologiska dimensionen som arbetas med i hållbarhetsundervisningen (Ginsburg &

Audley, 2020; Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013), men i detta material finns det exempel på hur den sociala dimensionen kan inkluderas. Att arbeta med den empatiska utvecklingen kan hjälpa till att skapa respekt och empati åt sin omgivning, vilket är viktigt för den sociala dimensionen och för att på långsikt kunna skapa en socialt hållbar framtid.

Detta material har tagits fram att för skapa förutsättningar för att bidra till att man behandlar varandra med respekt. Om lärare har tidigare kunskaper om dimensionerna kan materialet ge lärare en bild av hur de kan lyfta den sociala och ekologiska dimensionen utifrån de aktiviteter som materialet ger. Syftet med materialet är att utveckla barns empatiska förmåga både till djur och människor, samt att barnen utvecklar en tillit till sin egen förmåga att kunna ta ställning och uttrycka sina åsikter. Den empatiska utvecklingen är viktigt för att få en gynnsam utveckling i samhället, som även framgår i citatet nedan.

“En god empatisk utveckling i detta avseende kan senare leda till att de som vuxna får större förmåga att se ett helhetsperspektiv där både djur och människor ingår. I en sådan världsbild är alla beroende av varandra och vinner på att alla behandlas med empati och respekt (Malm & Einarsson, 2019, s.7).”

Den ekologiska dimensionen framträder i aktiviteter som handlar om djur och natur, genom att förstå sambandet mellan människa, djur och natur, hur man kan ta hand om djur och natur på olika sätt. Trots att forskningen (Ginsburg

& Audley, 2020; Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013) säger att den ekologiska dimensionen ofta kopplas till undervisning i naturen, vilket även detta material ger exempel på, så kanske materialet hjälpa pedagoger att hitta nya aktiviteter som kan inkluderas i hållbarhetsarbetet där även den sociala dimensionen kan inkluderas.

4.1.4 Förskola på hållbar väg

I Förskola på hållbar väg lyfts vikten av att som pedagog ta tillvara på möjligheter att lära barnen om vad hållbar utveckling handlar om och hur man kan arbeta för att långsiktigt skapa en mer hållbar framtid. De tre dimensionerna lyfts fram genom en beskrivning av forskaren Maria Hedefalk.

“Vad är lärande för hållbar utveckling? Miljödimensionen innebär kortfattat att värna om ett ekosystem med biologisk mångfald, den sociala dimensionen handlar om människors beroende och påverkan på varandra, om jämlikhet, rättvisa, jämställdhet och ett demokratiskt förhållningssätt. Den ekonomiska dimensionen har en hushållande aspekt; att vara rädd om de resurser vi har, både mänskliga och materiella. Den

ekonomiska dimensionen innebär också att arbeta för en ekonomisk utveckling. Maria Hedefalk, forskare (Världsnaturfonden, 2019, s. 2).”

De tre dimensioner framträder även i materialet allteftersom, vilket gör att materialet kan bidra till mycket kunskaper om hållbarhetsarbetet, vilket enligt forskningen visar sig vara en brist hos lärare. De tar upp hur förskolan kan arbeta med hållbar utveckling och ger förslag på aktiviteter där de tre dimensionerna finns med både enskilt och tillsammans. Detta kan göra det mer förståeligt för pedagoger hur de kan undervisa om de tre dimensionerna.

Den sociala dimension framträder bl.a. i att de beskriver vikten av barns aktiva deltagande i naturen och samhället. För att kunna ge dem möjlighet att t.ex. utveckla moral, etik och respekt eller när de beskriver hur den fria leken i naturen kan öka den demokratiska kompetensen. I materialet står det: “För att bli en demokratisk medborgare är det viktigt att man utvecklar sociala förmågor och får träna turtagande, samspel, samarbete, konfliktlösning, empati, språk, ansvar, hänsyn med mera. (Världsnaturfonden, 2019, 12).”

Den ekologiska dimensionen framträder genom att de lyfter naturupplevelser, aktiviteter om kretsloppet, kompostering, odling m.m. Den ekonomiska dimensionen lyfts genom att de vill att förskolan ska sträva efter att bli ekonomiskt hållbara, genom att t.ex. ta vara på naturens gratistjänster. Som de beskriver i citatet nedan:

“En förskola skulle kunna uppmärksamma naturens gratistjänster genom att odla, studera insekters pollination, uppleva naturen, måla av naturen, skapa av naturen, äta vilda växter till exempel fläder, blåbär, lingon, harsyra, älgört, löktrav… (Världsnaturfonden, 2019, s.5)”

Materialet tar även upp de ekologiska fotavtrycken som inkluderar alla dimensionerna. Våra ekologiska fotavtryck handlar om allt som konsumeras och produceras. Beroende på hur människor väljer att leva påverkar de

miljön, klimatet, djur och människor, d.v.s. allt levande som finns påverkas av våra förhållningssätt och levnadsvanor. Alla dimensioner kan kopplas ihop med varandra genom de ekologiska fotavtrycken och därför kan det vara viktigt att pedagoger förstår varför det är viktigt att barnen inkluderas i samtal om hållbar utveckling, för att skapa hållbara vanor. Genom att tänka på våra ekologiska fotavtryck – hur vi lever, konsumerar och producerar, kan det hjälpa pedagoger att komma vidare i hållbarhetsundervisningen som forskningen anser vara nödvändig för att hållbarhetsarbetet ska komma framåt (Hofman-Bergholm, 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013).

4.1.5 Lovis Ansjovis och jorden

I boken Lovis Ansjovis och jorden får man ta del av de tre dimensionerna framträder genom barnens tankar, åsikter och agerande. Om man som lärare har kunskaper om dimensioner sedan tidigare kan boken hjälpa till att underlätta i hållbarhetsarbetet på förskolan. Boken lyfter tänkvärda meningar som inkluderar dimensionerna på olika sätt. Den sociala dimensionen kommer fram genom exempelvis att barnen får känna sig delaktiga och får sina röster hörda. Barnen kämpar för att de ska starta upp ett temaarbete för att rädda skogen.

“[...] Där ser du, säger Lovis. Då kan vi skydda vår skog. Och jag tänker inte gå härifrån förrän du hjälper oss.

[….] Det kanske är värt ett försök ändå säger hon till slut. Och ett litet miljöprojekt innan lovet är nog ingen dum idé, egentligen (Estling Vannestål & Hellberg, 2017, s.10).”

Den ekologiska dimensionen lyfts genom att barnen i boken är medvetna om att de val man gör i vardagen påverkar naturen. Som t.ex. att använda andra alternativ till plastpåsar för att minska klimatpåverkan och ta vara på energin från solen. Ekonomiska dimensionen framhävs genom att lära sig att ta vara på det man har och återanvända sakerna. I dessa exempel går även dimensionerna ihop, vilket kanske kan vara svårare att se utan förförståelse, men dessa exempel kan hjälpa pedagoger att komma vidare i hur de ska tänka kring hållbarhetsarbetet.

“I verkstaden gör de fina saker av skräp. Lovis gör luftballonger av trasiga glödlampor, Jimi Hendrix virkar en matt av tygtrasor och Maya viker julklappsaskar av toarullar. Allra finast blir Adams djurkrukor av tomma plastflaskor (Estling Vannestål & Hellberg, 2017, s.11)”.

De belyser att man behöver tänka på hur man konsumerar och vart sakerna kommer ifrån och hur det påverkar omvärlden och miljön, vilket inkluderar

alla tre dimensioner. Forskningen (Hofman-Bergholm, 2018;

Ärlemalm-Hagsér 2013) säger att det krävs nya sätt att tänka på för att komma vidare i arbetet med hållbar utveckling. I citatet nedan finns det tänkvärda ord som kan ge pedagoger nya sätt att tänka kring hur vi förhåller oss till saker och ting. Detta kanske också kan bidra till att pedagoger börja tänka över sina egna verksamheter och tankesätt i utbildningen.

“Det är inget fel på julklappar, men ni kanske borde tänka på var allt ni handlar kommer ifrån, och vad som händer med naturen när ni shoppar så mycket. (Estling Vannestål & Hellberg, 2017, s.18)”.

4.1.6 Globala målen

I Globala målen framträder dimensionerna på olika i sätt i de aktiviteter som tagits fram för undervisningen i förskolan. Globala målen arbetar aktivt med de tre dimensionerna, med syftet att göra alla människor medvetna om vad som krävs för att kunna skapa en hållbar värld och hållbar framtid, som framkommer i citatet nedan.

“Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030:

Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Genom Globala målen för hållbar utveckling kan det här bli verklighet (Globala målen, u.å, Om globala målen).”

I flera av aktiviteterna kan alla globala målen kopplas in vilket innebär att även alla tre dimensionerna framträder i dem. Den sociala dimensionen framträder bl.a. genom att belysa vilka förutsättningar människor har och hur det är att leva i olika länder, synliggöra matkulturer runt om i världen och att kunna respektera varandra. Den ekologiska dimensionen framträder genom att exempelvis minska matsvinnet, ge barnen kunskap om våra hav och fiskar, att rent vatten inte är en självklarhet i världen samt hur vår konsumtion påverkar klimatet och hur vi kan göra för att konsumera på ett hållbart sätt.

Dessa aktiviteter inkluderar även den ekonomiska dimensionen. För att kunna se vilka dimensionerna som framträder i olika aktiviteter och hur dimensionerna hänger ihop med varandra kan läsaren behöva förkunskaper om ämnet. Om pedagoger har förkunskaper om hållbar utveckling och förstår innebörden av de tre dimensionerna kan materialet hjälpa till att inkludera de Globala målen i förskolans utbildning och därmed bidra till arbetet med Agenda 2030.

Det är de Globala målen som ligger till grund för Agenda 2030 som tagits fram av FN. I detta material kan pedagoger även lära sig mer om hållbar utveckling och vad målen står för. Eftersom att forskning (Hofman-Bergholm, 2018; Ärlemalm-Hagsér m.fl., 2019) pekar på att det

finns bristande kunskaper inom hållbar utveckling är det viktigt att det finns material som kan bidra med kunskaper om ämnet för att pedagoger ska kunna fortbilda sig.

4.1.7 En jämförelse av materialen med avseende på vilka dimensioner som framträder och hur de framträder

I materialen Bioresurs, Mini-REDE, Förskola på hållbar väg och Globala målen kan man se att den sociala dimensionen framträder på liknande sätt i de olika materialen. Materialen lyfter t.ex. aktiviteter som handlar om att visa empati, respekt och hänsyn för varandra, att man känner sig lyssnad på och får uttrycka sin åsikter. Även i boken Lovis Ansjovis och jorden får man ta del av den sociala dimensionen genom att barnen i boken får sin röst hörd och får känna sig delaktiga när de får sitt naturprojekt igenom, men i en berättande och illustrerande form. På Skräplabbet ingår den sociala dimensionen i skräparbetet. Detta kan synliggöras genom att barnen får vara med, och aktivt delta på t.ex. skräpplockardagar, där barnen ges möjlighet att ta ställning till ett renare samhälle.

Den ekologiska dimensionen lyfts på lite olika sätt i materialen. Skräplabbet lyfter nedskräpning och aktiviteter som kopplar till det, som t.ex. återvinning, pantning och förmultning. Bioresurs fokuserar istället på aktiviteter om djur och natur, växter, svampar och hur allt är beroende av varandra. Även Mini-REDE lägger vikt på hur djur, natur och människor samspelar med varandra och vad människan kan göra för att ta hand om djur och natur.

Medan Förskola på hållbar väg beskriver arbetet kring t.ex. naturupplevelser, hur man kan arbeta med olika kretslopp och kompostering. I Lovis Ansjovis får man ta del av medvetenheten hos barnen i boken om hur olika val i vardagen kan påverka vår miljö. Ett exempel på aktivt val är att det är bra att använda tygkassar istället för plastpåsar när man handlar. Även Globala målen lyfter aktiviteter som knyter an till hur våra val i vardagen kan påverka miljön. T.ex. genom aktiviteter som kan vara mindre vanliga i förskolan som hur våra hav och fiskar mår och hur människor kan bli bättre på att ta hand om dem genom att göra medvetna val.

Den ekonomiska dimensionen synliggörs också på liknande sätt i flera av materialen. I Skräplabbet och Förskola på hållbar väg kan man se likheter genom att båda materialen lyfter t.ex. källsortering. Skräplabbet fokuserar även på hållbar konsumtion som synliggörs i både Lovis Ansjovis och Globala målen. I Mini-REDE hittar jag bara den sociala och ekologiska dimensionen, och i Bioresurs fokuserade den ekonomiska dimensionen mer på var maten kommer ifrån och hur man kan göra sin egen mat.

Eftersom att forskningen (Ginsburg & Audley, 2020; Hofman-Bergholm, 2018; Svedäng m.fl., 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013) lyfter att pedagoger oftast inkluderar den ekologiska dimensionen i hållbarhetsarbetet är det viktigt att materialen visar hur man kan arbeta med alla dimensioner i förskolan. Den ekologiska dimensionen har också haft en tendens enligt forskning att den mestadels fokuserar på att vara ute i naturen (Ginsburg &

Audley, 2020; Ärlemalm-Hagsér, 2013). I dessa material ingår mycket utomhuspedagogik i den ekologiska dimensionen men erbjuder ett brett utbud med exempel på hur pedagoger kan arbeta med det ekologiska. I dessa aktiviteter kan man även med kunskap om dimensionera urskilja de andra dimensionerna också. Forskning (Ärlemalm-Hagsér m.fl., 2018) visar bl.a.

också att den ekonomiska dimensionen ofta inkluderas i utbildningen utan att reflektera över det. Genom att studera de olika pedagogiska materialen kan det bli tydligt att pedagoger många gånger kanske redan inkluderar den utan vetskap om det, liksom kanske även med de andra dimensionerna. Det blir tydligt att det krävs mer kunskaper inom ämnet för att veta hur dimensionerna ska kunna inkluderas i utbildningen.

4.2 På vilket sätt belyser materialen att förskolan kan arbeta med hållbar utveckling?

Nedan går jag igenom respektive material utifrån hur materialen beskriver att de kan användas i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.

Sedan har jag gjort en jämförelse av materialen, där jag visar likheter och skillnader som jag har hittat i materialen.

4.2.1 Skräplabbet

Skräplabbet har samlat det pedagogiska materialet för förskola från Håll Sverige Rent, och där kan man hitta lektioner, aktiviteter, övningar, sagor och fakta om skräp. De aktiviteter som finns handlar bl.a. om nedbrytning, diskussioner om skräp där man utgår från bilder och pratar om skräpet ur olika perspektiv, aktiviteter som berör cirkulär ekonomi där sortering, återvinning och återanvändning ingår. Men även skapande aktiviteter där barnen ges möjlighet att skapa genom att använda återvinningsmaterial. Till aktiviteterna finns det diskussionsfrågor att använda för att ge barnen möjlighet till att reflektera och uttrycka sina egna tankar och åsikter.

Materialet synliggör aktiviteter som kanske kan ses som relativt vanliga att arbeta med i förskolan. Men trots att det är aktiviteter som kan kännas som vanliga och enkla är de fortfarande viktigt att förstå hur skräpet påverkar

både naturen och människan. Genom att lyfta skräp i undervisning på förskolan inkluderas alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Med hjälp av Skräplabbet kan pedagoger få ökade kunskaper inom hållbar utveckling, vilket enligt forskningen (Furu m.fl., 2018; Hofman-Bergholm, 2018, Svedäng m.fl., 2018) anses vara nödvändigt för att kunna bedriva hållbarhetsundervinsingen på rätt sätt, och kan känna sig mer säkra i hur de kan inkludera Skräplabbets aktiviteter i utbildningen, och därmed hjälpa till att bidra till en mer hållbar och skräpfri värld.

4.2.2 Bioresurs

Bioresurs har en underkategori som är riktat till förskolan och grundskolan upp till årskurs 6. Här finns det aktiviteter samlade utifrån årstiderna, som innefattar aktiviteter om exempelvis smådjur, växter, fåglar, sjöar, skogen, träd, svampar och hur t.ex. vintern påverkar olika arter. Men även aktiviteter som rör kroppen, kost och hälsa och relationer.

Under dessa kategorier finns det beskrivande texter på hur pedagoger kan arbeta med respektive tema och hur det kan utvecklas med tiden samt att det finns mål kopplat till respektive arbetsområde. Exempelvis beskriver de att ett arbete med smådjur t.ex. kan startas upp genom att låta barnen rita deras visioner kring hur vissa småkryp ser ut, hur benen sitter o.s.v., eller göra modeller av dem med naturmaterial.

Bioresurs kan hjälpa pedagoger att förstå att hållbar utveckling kan inkluderas på väldigt många olika sätt. Hållbar utveckling är brett område där det är viktigt att förstå att alla delar är av stor vikt att arbeta med. Eftersom att forskningen (Ginsburg & Audley, 2018; Hofman-Bergholm, 2018;

Svedäng m.fl., 2018; Ärlemalm-Hagsér, 2013) visar att förskolor ofta fokuserar på utomhusundervisning där barnen förväntas skapa hållbara vanor av att vistas i naturen, så visar även Bioresurs att hållbar utveckling inkluderas i aktiviteter som rör både kropp, kost, hälsa, relationer, undersöka djur, natur och växter m.m. Det är viktigt att det finns material inom hållbar utveckling som visar en brett utbud med aktiviteter för att komma bort från tankesätt om att hållbar utveckling handlar om t.ex. återvinning, vistelser i naturen och källsortering. Bioresurs öppnar därmed även upp för nya sätt att inkludera hållbar utveckling, som enligt forskare krävs för att hållbarhetsarbetet ska komma framåt (Hofman-Bergholm, 2018;

Ärlemalm-Hagsér, 2013).

4.2.3 Mini-REDE

Mini-REDE har aktiviteter som är kopplade till förskolans läroplan och flera av de perspektiv som läroplanen utgår ifrån har Mini-REDE som utgångspunkt i sitt material. T.ex. att ge barnen möjlighet att bearbeta och ge uttryck för sina känslor och upplevelser, tid att reflektera över tankar och frågor samt utveckla sin tillit till sig själv. Men också att kunna visa hänsyn till andra, få förståelse för rättvisa och jämställdhet, kunna leva sig i andra individers situation, skapa förmåga till empati och omtanke m.m. Eftersom att materialet syftar till barns empatiska utveckling är inte materialet skrivet ur ett hållbarhetsperspektiv.

Mini-REDE har olika aktiviteter till förskolan som handlar om bl.a. fåglars liv och som sätts i relation till människan, bidra till för att underlätta för humlor och småkryp som t.ex. att göra bivattnare eller en småkrypsrestaurang, diskussioner om hur det kan kännas att vara ensam, friheter och rättigheter, känslor hos djur och människor, hur djur påverkas av naturens egna krafter m.m. Alla aktiviteter har en beskrivning som inkluderar en inledning, diskussionsfrågor, själva aktiviteten och en utvärdering, vilket kan göra det enkelt för pedagoger att använda materialet.

Mini-REDE är ett exempel på hur brett hållbar utveckling är. Trots att materialet inte riktar sig till ämnet hållbar utveckling, utan fokuserar på barns empatiska utveckling är det tydligt att materialet kan användas i förskolans undervisning om hållbarhet. Forskningen (Hofman-Bergholm, Ärlemalm-Hagsér, 2013) visar att pedagoger behöver utveckla nya tankesätt i hållbarhetsundervisningen, och med hjälp av Mini-REDE kan pedagoger få hjälp med barns empatiska utveckling som är en viktig aspekt för att arbeta mot en socialt hållbar värld. Genom att lära barnen att visa respekt och empati för djur, natur och människor kanske kan underlätta för att skapa förståelse för hur man tar hand om både naturen och individer. På så sätt kanske materialet kan hjälpa pedagoger att nytt sätt att arbeta med hållbar utveckling, och lägga fokus på hur det sociala och ekologiska går ihop med varandra.

4.2.4 Förskola på hållbar väg

I Förskola på hållbar väg tar de upp olika byggstenar som anses vara centrala för lärande för hållbar utveckling, som de rekommenderar att man ska inkludera i undervisningen om hållbar utveckling. De byggstenarna är:

1. Livslångt lärande. Att se lärandet längs med vägen, utmana sina tankar och vara öppen för att hitta lösningar. Lärandet är en process som ständigt

pågår.

2. Barnet i centrum. Det är barnet som skapar sin egen kunskap i samspel med andra.

3. Helhetssyn. Tänka på helheten. Arbeta med delarna för att sedan bilda en helhet. Lyfta in perspektiv som rör dåtiden, nutiden och framtiden, lokala och globala perspektiv.

4. Delaktighet. Låta barnen vara delaktiga, och träna på att visa respekt, uttrycka sina åsikter och lyssna på andra.

5. Reflektion. Reflektera tillsammans med barnen över vad som hänt och låta dem komma till tals, för att skapa nya kunskaper.

6. Olika perspektiv. Diskutera hur saker och ting kan ses ur olika perspektiv, ge barnen möjlighet att lyssna, diskutera och ta ställning till saker.

I materialet finns även exempel på situationer, tankar och aktiviteter som kan vara till hjälp för pedagoger om hur de kan tänka kring hållbarhetsarbetet i förskolan. Som t.ex. hur man kan undersöka kretslopp, hur man kan inkludera olika perspektiv o.s.v. Men även tips på hur förskolan kan göra vårdnadshavare inkluderade i förskolans hållbarhetsarbete.

Materialet ger pedagoger möjlighet att utveckla sina kunskaper inom hållbar utveckling på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Detta är nödvändigt för att pedagoger ska kunna bedriva hållbarhetsundervisningen på ett mer korrekt sätt, eftersom att lärare enligt forskningen (Hofman-Bergholm, 2018) ofta anses ha bristande kunskaper inom ämnet. Med hjälp av de sex byggstenarna kan pedagoger få vägledning i hur de kan tänka i arbetet. I byggstenarna finns det många viktiga punkter som också går in i varandra och hjälper till att få barnen delaktiga och inkluderade genom samtal och reflektion. Materialet kan hjälpa till att få pedagoger att tänka i nya banor med den lättillgängliga informationen som finns om ämnet.

4.2.5 Lovis Ansjovis och jorden

Både i boken och i inspirationsguiden Lovis Ansjovis och jorden finns det förslag på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Boken ger förslag som t.ex. att återbruka, sopsortera, återvinna, göra en marknad där man säljer pyssel och hembakat för att sedan använda insamlingen till som sådant som bidrar till en bättre miljö. I inspirationsguiden ges också exempel på bytardagar, skräpplockardagar, panta, återbruka eller t.ex. arbeta för att skapa en hållbar förskola. Att skapa en hållbar förskola skulle kunna innebära att man ser över om det finns LED-lampor, tänka över källsortering och hur