Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis handlar de olika materialen om att bidra med kunskaper om nedskräpning och klimatpåverkan, den empatiska utveckling och dess påverkan på djur, natur och samhälle, kunskaper inom biologi och hållbar utveckling. Detta är nödvändigt för pedagoger i förskolan, eftersom att forskning visar på att det finns bristande kunskaper inom hållbar utveckling hos lärare och att lärarutbildning behöver förbättras inom ett hållbarhetsperspektiv (Furu m.fl., 2018; Hofman-Bergholm, 2018). Det materialen har gemensamt är att skapa kunskaper och förståelse för att skapa en värld där människor tar hand om vår miljö, respekterar och visar hänsyn till alla människor, hur man kan minska klimatpåverkan, förstår sambandet mellan djur, natur och människa och hur allt påverkas av varandra m.m.

Materialen Förskola på hållbar väg, Bioresurs, Lovis Ansjovis, Globala målen och Skräplabbet har hållbar utveckling som en gemensam utgångspunkt. Medan Djurskyddets material Mini-Rede har sin utgångspunkt i den empatiska utvecklingen hos barn. Alla material innehåller aktiviteter som kan vara användbara i förskolans arbete med hållbarhet. De bidrar även på olika sätt till en förståelse för hur de tre dimensionerna kan inkluderas genom olika aktiviteter som lärare tycks vara en svårighet enligt forskningen (Ärlemalm-Hagsér & Larsson, 2019). Materialen kan bidra med inspiration, kunskap om hållbar utveckling och tips på hur pedagoger kan arbeta med hållbarhet, vilket är nödvändigt för att komma vidare i arbetet.

Förskola på hållbar väg ger tydlig och lättillgänglig fakta och tips på hur pedagoger kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan, där allt är samlat i samma dokument, medan inspirationsguiden för Lovis Ansjovis ger mer konkreta tips på aktiviteter och annat relevant material för hållbarhetsarbetet.

Bioresurs, Globala målen och Skräplabbet har sitt material på hemsidor på internet där man kan hitta både aktiviteter och fakta, men som inte ordagrant beskriver de tre dimensionernas innebörd utan förutsätter att läsaren har en förkunskap om ämnet.

Trots att Mini-REDE inte är ett material för specifikt hållbar utveckling, utan istället knyter an till värdegrundsfrågor och den empatiska utvecklingen, kan det ändå inkluderas i ett hållbarhetsarbete. Eftersom att hållbar utveckling också handlar om att bidra till social och ekologisk hållbarhet, är respekt och empati en viktig del för att kunna ta hänsyn till andra individer och förstå sambandet mellan djur, natur, miljö och människa.

5 D

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 De tre dimensionerna i undervisningen i förskolan

I förskolan är det vanligt att hållbarhetsarbetet handlar om t.ex. återvinning, sopsortering och naturupplevelser, som rör den ekologiska dimensionen. Men ofta faller de sociala och ekonomiska dimensionerna bort (Svedäng m.fl., 2018). Men som Svedäng m.fl. (2018) lyfter behöver alla dimensioner ingå i ett hållbarhetsarbete för att det ska kunna bilda en helhet. De material som har analyserats i denna studie är relevanta för hållbarhetsarbetet i förskolan och visar de tre dimensionerna på olika sätt. Om pedagoger har kännedom kring dimensionerna kan materialen vara till nytta i utbildningen och ge pedagoger nya sätt att tänka kring hållbar utveckling. Hofman-Bergholm (2018) och Furu m.fl. (2018) lyfter att har studier visat lärare saknar den kunskap som krävs för att kunna inkludera de tre dimensionerna av hållbar utveckling i undervisningen, och att det är nödvändigt att ge lärarstudenter mer utbildning inom ämnet. Med hjälp av materialen som ingår i denna studie kan verksamma pedagoger få en bättre förståelse för dimensionernas innebörd, och hur de kan inkluderas i undervisningen.

Svedäng m.fl. (2018), Ärlemalm-Hagsér (2013) , Ginsburg & Audley (2020), Hofman-Bergholm (2018) skriver att pedagoger oftast utgår från den ekologiska dimensionen när de arbetar med hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen i förskolans undervisning fokuseras ofta på naturupplevelser och återvinning. Det är inte fel att undervisningen i den ekonomiska dimensionen inkluderar det, men det krävs mer än så för att främja en hållbar utveckling (Ginsburg & Audley, 2020).

I den här studien visar materialen hur den ekologiska dimensionen kan främjas på flera olika sätt och hur den även kan kopplas ihop med den ekonomiska dimensionen, genom t.ex. odling och återbruksaktiviteter. För att vara med och arbeta för att skapa ett hållbart samhälle krävs det handlingskompetens, som lyfts i materialet Förskola på hållbar väg. Det är av

stor vikt att pedagoger är öppna, flexibla och är redo att se möjligheter i hur de olika dimensionerna kan framhävas i förskolan och att man kan se vilken dimension som kan behöva prioriteras lite extra (Hedefalk, 2014).

Det kan också vara vanligt att pedagoger arbetar med saker som rör dimensionerna utan att reflektera över det. Ärlemalm-Hagsér m.fl. (2018) nämner i sin studie att förskollärare till en början inte såg sambandet mellan den ekonomiska dimensionen och det som gjordes i den dagliga utbildningen.

Därför kan också materialen i denna studie ge pedagoger ett underlag för vad hållbar utveckling kan innebära, och kanske inkluderas vissa dimensioner redan utan vetskapen om det.

5.1.2 Hur kan pedagoger arbeta med hållbar utveckling?

Materialen i studien innehåller många olika aktiviteter som kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling på flera olika sätt. Svedäng m.fl (2018) lyfter t.ex. att frågorna hamnar i hur barnen ska kunna ta hand om miljöfrågorna. Författarna menar att det är lätt att det blir någon slags kontraproduktivitet, som gör att barnen istället kan få känslor av oro eller ångest (Svedäng m.fl., 2018). Därför blir det extra viktigt att tänka på hur undervisningen bedrivs, för att minska risken för att barnen ska känna sig tyngda eller oroade av miljöfrågorna. Ett sätt som kan minska risken för detta kan vara genom kritiska samtal som Hedefalk (2014) skriver. Författaren poängterar vikten av dessa samtal för att barn ska kunna skapa en förståelse kring hur problem uppstår och vilka lösningar som finns. I materialet Förskola på hållbar väg skriver de om hur vuxna kan möta klimatångest hos barnen.

“Att visa upp klimatsmarta beteenden och ett intresse att lära sig mer om klimatet kan vara ett sätt att möta barnens oro. Det viktiga är att man startar här och nu i ett sammanhang där barnet känner sig berörd och involverad (Världsnaturfonden, 2019, s.14)”

Hållbarhetsarbetet i förskolan kan ske på många olika sätt, vilket de pedagogiska materialen i denna studie visar. Materialen tar upp exempel på aktiviteter som knyter an till exempelvis källsortering, återvinning, nedskräpning, återbrukspyssel/skapande, den fria leken, drama, naturupplevelser, förståelse för kretslopp och ekosystemtjänster. Flera av materialen innehöll också diskussionsfrågor som kan göra barnen inkluderade i samtal där man tillsammans funderar över och tar ställning till kritiska frågor, och kan bidra till kunskaper som hjälper till att minska eventuella oroskänslor.

Ginsburg & Audley (2020) lyfter i sin studie man behöver arbeta med hållbar utveckling på flera sätt för att kunna utveckla en handlingskompetens, och inte bara fokusera på att vara ute i naturen eller arbeta med källsortering. Med hjälp av denna studie kan pedagoger få en annan inblick i hur ett hållbarhetsarbete med barnen kan se ut. Även i Förskola på hållbar väg kan man läsa mer om vad handlingskompetens innebär.

Eftersom att estetiska ämnen också har betydelse för hur barn tillägnar sig kunskaper inom hållbar utveckling, kan det vara bra att ha de estetiska uttrycksformerna i åtanke när man undervisar inom hållbar utveckling. Akyol m.fl. (2018) skriver att drama gör det lättare för barn att känna igen sig i situationer vilket kan ge barnen möjlighet att leva sig in i dramat och ta till sig kunskaper på ett annat sätt. Det finns aktiviteter i de olika materialen som inkluderar estetiska uttrycksformer, men det går även att inkludera det i flertalet av de övriga aktiviteterna. Svedäng m.fl. (2018) nämner att estetiska uttrycksformer och även leken kan förenkla hållbarhetsarbetet, för att ge barnen tid att reflektera över frågor.

De sex byggstenarna som lyfts i Förskola på hållbar väg, kan stötta också pedagoger i arbetet med hållbarhet, eftersom att de kan ge pedagoger verktyg för hur man kan tänka kring undervisning och lärande för hållbar utveckling.

För att människan ska kunna arbeta för en hållbar utveckling på lång sikt behöver man tänka om och tänka nytt (Hofman-Bergholm, 2018), vilket det känns som att materialen i denna studie kan bidra till på olika sätt.

5.2 Metoddiskussion

Studien har utgått från en kvalitativ textanalys för att analysera de sex pedagogiska material som jag har valt ut till studien. Med hjälp av metoden har jag kunnat analysera och redovisa innehållet i det material som ingår i studien, och därför har metoden har passat bra för att uppnå studiens syfte och frågeställningar. I metodavsnittet tar jag upp det som Widén (2019) skriver om hur man kan tolka material och texter utifrån olika dimensionerna.

Jag utgick från den tredje dimensionen som handlar om att analysera texten/innehållet och sätta det i relation till omvärlden. Att ha det i åtanke har hjälpt till att fokusera på vad som ska göras, för att lättare kunna hålla mig till studiens syfte, som har varit att analysera material inom hållbar utveckling för förskolan.

Mitt urval av material är både från kända organisationer men även material skapat av privatpersoner. Jag gjorde detta urval för att se om det var skillnad

på hur de tre dimensionerna framträder och hur materialen kan vara användbara för undervisningen av hållbar utveckling i förskolan. Eftersom att studien har varit under en kortare tidsperiod har tiden för att genomgång av materialen har varit tidsbegränsad för att hinna klart med studien inom avsatt tid, vilket jag också tänker kan påverka reliabiliteten på studien. Om jag hade gjort om studien hade jag valt att begränsa materialen mer för att kunna precisera mig ytterligare, eftersom vissa material har varit bredare än andra.

Det hade även varit intressant att hitta förskolor som använt materialen i undervisningen för att se hur det praktiska arbetet ser ut på riktigt. Men då hade även en annan metod behövt tillämpas.