Kursboken Söka svar omfattar både A och B-kurserna i religionskunskap och därför kan också högre krav ställas på läromedlet, än på de läromedel som enbart inriktar sig på A-kursen. Vad som dock står klart efter en genomläsning av kapitlen om texttolkning, fundamentalism och kristendom är att författarna tar ett tydligt ställningstagande för en liberal helhetstolkning.
Men låt oss börja med hur fundamentalism behandlas. Det är en tydligt negativ och kortfattad bild som presenteras, författarna inleder med att nämna att fundamentalistiska uppfattningar får starkare grepp om människor i:
”den muslimska världen och, och delvis även i USA, är det tvärtom. Där stärks de fundamentalistiska krafterna.”127
Någon källa eller förklaring till detta påstående, eller vad författarna menar presenteras inte. Vad som här, i författarnas mening, konstituerar ”fundamentalistiska krafter” förklaras inte, och ingen problematisering sker. Gäller det skrifttolkning? Samhället i stort? Politik eller ekonomi?
Vi lämnas utan svar. Begreppet fundamentalism ställs som motpol till begreppet relativism, men vad dessa två begrepp syftar till förklaras inte. Man definierar helt enkelt inte begreppen, utan använder dem utan att förklara för eleverna vad som avses. Författarna säger sedan:
”Fundamentalisterna känner osäkerhet inför den mångfald – eller pluralism – som blivit följden av att de traditionella religionerna och kyrkorna förlorat sin auktoritet. Därför satsar man på en enkel och renodlad idé; man
lyssnar på sina andliga ledare och följer slaviskt de regler som finns. På så sätt erbjuds den enskilda individen trygghet i en kaotisk tid.128
126 För en kortare men god översikt av hur symbolspråk i Bibeln tolkas i ett fundamentalistiskt perspektiv se
Franzmann, Scripture and Interpretation s. 20.
127 Eriksson, Mattsson & Hedengren, Söka svar – Religionskunskap kurs A & B s. 337. 128 Eriksson, Mattsson & Hedengren, Söka svar – Religionskunskap kurs A & B s. 338.
Det är som sagt en mycket negativ bild som presenteras. Man förstår att fundamentalisterna är osäkra troende som försvarar sig med en fundamentalistisk uppfattning, dock är det fullständigt oklart vad ”fundamentalism” i sammanhanget avser. Man har ovan talat om både USA och den muslimska världen, vilket kan tolkas som att både kristen och islamsk fundamentalism avses. Att fundamentalistiskt troende ”slaviskt” följer sina ledare och regler är en fördomsfull och
onyanserad bild som författarna här matar eleverna med. Återigen måste man fråga sig: vilka sammanhang avses? Vilken definition av begreppet avses? Vilka avses?
Det kan tolkas som att fundamentalister är obildade troende människor som blint följer religiösa ledare i allt dem säger. Visserligen finns sådana människor inom alla religioner och kulturer, men något allmängiltigt fenomen i relation till fundamentalism kan man knappast tala om. Implicit likställer författarna fanatism med fundamentalism, vilket inte är samma sak. Man får uppfattningen att fundamentalister är sekteristiska och okunniga, som inte själva kan bilda sig åsikter eller fatta beslut utan ledare och auktoriteter. De beskrivs som trygghetssökande och osäkra inför ett pluralistiskt samhälle. Implicit framställs fundamentalister som fientliga mot andra människor, ett beteende som nog merparten av alla kristna fundamentalister tar starkt avstånd ifrån.
Återigen kan man hävda att det visserligen finns sådana människor inom alla religioner och kulturer, men att stämpla alla fundamentalistiskt troende som sådana är en grov förenkling som knappast tjänar ett kunskapsbildande syfte, snarare blir resultatet det omvända. Fundamentalister beskrivs på ett pejorativt sätt, författarna förenklar fakta och sist men inte minst ”drar man alla över en kam”. Detta är något som en lärobok för gymnasiet inte skall göra, här går man direkt emot läroplanen vilken stipulerar att allsidighet och saklighet skall råda i skolan.129
Vidare strider det mot läroplanens krav på vetenskaplighet och kritiskt analyserande när man presenterar en sådan förenkling som författarna till Söka svar gör.130 Det lämnas till läraren att problematisera, vilket givetvis är lärarens uppdrag, men läromedlen bör vara nyanserade och objektiva. Som denna lärobok uttrycker sig blir resultatet en förstärkning av de eventuella fördomar som eleverna i förväg redan har, i likhet med dem elever jag själv hade. Något absurt blir det också när ett antal instuderingsfrågor följer utläggningen av fundamentalism och frågan
129 Lpf 94 s. 4. 130 Lpf 94 s. 5-6.
är: ”Vad innebär religiös fundamentalism?” Eleverna har väldigt små möjligheter att kunna problematisera eller analysera frågan med tanke på den nedsättande och diffusa utläggningen av fundamentalism på de föregående sidorna. Något nyanserat svar kan ej uppnås utifrån lärobokens text.
När det gäller lärobokens innehåll kring hur olika skriftsyn och texttolkning presenteras är inte resultatet något bättre på det området än det som presenterats ovan. Ett stort kapitel heter Hur
studerar man religion? och innefattar texttolkning av heliga texter. Och mycket riktigt inleder
boken såhär:
”Det bästa sättet att lära känna en livsåskådning på inifrån, är genom dess texter: Koranen, Tora, Nya testamentet, Bhagavadgita, Dharmapada, Upanishaderna, Gamla testamentet, Lotussutra osv, Religionernas heliga texter, urkunder, är själva grunden på vilken religionerna vilar. I texterna finns religionernas hela värld. Där beskrivs det gudomliga, skapelsen, världen, människorna, livet och döden. I texterna finns såväl lyriska visdomsord som stränga
uppmaningar. De innehåller alltifrån universella lagar till vardagliga råd. De berättar om såväl historiska som framtida händelser.”131
Detta är en utmärkt inledning och beskrivning av religioners texter och deras betydelse för både religionen i sig och för de troende. Vad de olika heliga texterna innehåller presenteras på ett lättförståeligt och pedagogiskt sätt, eleverna får perspektiv på vad texterna har för roll i både det privata och offentliga religiösa livet. Att texter är olika till innehåll och form berättas också.
På detta följer analysmodeller av heliga texter och här brister det i ett helhetsperspektiv. Man fokuserar tydligt på symboliska tolkningar, vilket i och för sig inte är felaktigt, inom liberala kristna riktningar tolkar man ofta Bibeln på sådana sätt. Men man berättar inte att det finns andra tolkningar, såsom den fundamentalistiska, eller för den delen heller den historisk-kritiska.132 Därmed kan det uppfattas, åtminstone implicit, för unga gymnasieelever att detta är den enda tolkningen av Bibeln. När de sedan stöter på fundamentalistisk tolkning blir den naturliga reaktionen den att det rör sig om bokstavstro, okunnighet och blint följande av religiösa regler och ledare såsom denna lärobok också faktiskt porträtterar fundamentalister görandes.
Detta blir inte ett nyanserat eller balanserat angreppssätt och risken blir att fördomar uppstår, en del visserligen härstammandes från de individuella elevernas eget ”bagage”, men även från den diffusa information som finns i kursboken.
131 Eriksson, Mattsson & Hedengren, Söka svar – Religionskunskap kurs A & B s. 32.
132 Se resonemangen hos Sven Åke Selander gällande elever och presentationen av historisk-kritiska tolkningar,
Att författarna till Söka svar tydligt tar ställning för ett liberalt tolkningssätt är uppenbart när man dels läser helheten, men också delar av texterna. T ex läser vi:
”Första Mosebok heter på grekiska Genesis vilket betyder ursprung. Vi har att göra med en ursprungsberättelse, en myt som förklarar hur och varför Gud skapade människan. Texten syftar helt enkelt till att förklara en viktig existentiell fråga och vänder sig till var och en som söker svar på denna fråga. Ingen vet vem som skrivit texten. Judar och kristna talar ofta om texten som skriven av någon som var gudomligt inspirerad. Den som skrivit skulle
därför kunna kallas för Guds språkrör, förmedlare eller budbärare.133
Här stöter vi på problematiska uttalanden som inte är optimala i att berätta för unga
gymnasieelever syftet med texten som man refererar till. Dem som läser denna text ovan erbjuds enbart ett perspektiv på saken. Att man tydligt gör ett ställningstagande ser man i hur författarna dels använder ordet ”myt”, dels det implicita liberalteologiska resonemanget kring berättelsen som förklarande människans existens i ett symboliskt raster. Den fundamentalistiska förståelsen av texten är att det är ett historiskt skeende som omfattar sex dagar. Detta kunde man ha infogat i åtminstone ett kortare resonemang, i syfte att visa eleverna att det faktiskt existerar andra
uppfattningar än den som författarna tydligt propagerar för. Naturligtvis skall läroböcker inte ta ställning för någon inriktning, vare sig det är en fundamentalistisk eller en liberal sådan. Fakta skall presenteras vetenskapligt, och flera sidor av saken skall utläggas så att läsarna får ett helhetsperspektiv.
Med Bergers teorier kring sekularisering skulle man kunna tala om ett plausibilitetsproblem den historiska förståelsen av Bibelns texter i dagens skola. I och med kraven på en icke-konfessionell skola har man ansett att något som står i så bjärt kontrast till det moderna sekulära samhället, dvs. fundamentalistiska tolkningar, inte längre är nödvändiga i presentationen av religionerna. Den kristna kyrkan i en svensk kontext, Svenska kyrkan, har anpassat sig till det moderna samhället och gjort avkall på sådant som andra lutherska kyrkor i världen bekänner sig till, däribland den fundamentalistiska tolkningen av Bibeln. Den objektiva sekulariseringen har bidragit till att den kristendom som presenteras i läroböcker är den som fokuserar på sådant som de flesta kan instämma i, dvs. etiska och moraliska frågor.
Läromedlen sekulariseras och tappar innehåll som beskriver tolkningar som går emot en sekulariserad kristendom.
Kristendomen och undervisningen om den har inlemmats i ett anpassningsscenario i syfte att överleva i en sekulär tidsålder, vilket återspeglas även i skolan. Bergers ord, inte helt utan ironi, är träffande:
“The pluralistic situation presents the religious institutions with two ideal-typical options. They can either accommodate themselves to the situation, play the pluralistic game of religious free enterprise, and come to terms as
best they can with the plausibility problem by modifying their product in accordance with consumer demands.”134
Det andra alternativet Berger talar om ovan är att helt enkelt “låtsas som ingenting” och fortsätta som förut, vilket inte förstås är ett säkert alternativ för något religiöst samfund i ett modernt sekulärt samhälle. Det handlar om en anpassning till det pluralistiska samhället där religionen inte längre legitimerar tillvaron.135 Enligt Dobbelaere skulle detta vara evolutionärt skeende, där sekularisering på främst makro och mesonivå har utvecklats gradvis och fått påverkan även på det utbildningsmaterial som produceras till dagens skola. Den mikrosekularisering som han också talar om skulle vara just den pluralism som idag finns, och som leder till ett ”andligt smörgåsbord” om man så vill. Att man inte tar upp fundamentalistiska tolkningar, eller ens beskriver dem särskilt neutralt är enligt dessa teoretiker ett naturligt skeende i sekulariseringens process. Däremot anser inte Dobbelaere att processen är irreversibel, utan skulle teoretiskt sett kunna omvändas. Berger menar att sekulariseringens kärna är immanent i den kristna religionen och därmed aldrig skulle kunna undvikas. Resultatet blir en pluralism som blir förhärskande i västvärlden, och då även i skolan, som är samhällets utbildningsplats. Detta påverkar självfallet kursböcker som är materialet som de icke-konfessionella utbildningsplatserna använder sig av.