Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåFundamentalism eller bokstavstro?
En analys av hur läroböcker i religionskunskap hanterar begreppet kristen fundamentalism och hur olika bibelsyn presenteras i en sekulariseringsteoretisk belysning
Fundamentalism or Literalism?
An analysis of literature in Comparative Religions and the management of the term Christian Fundamentalism, and interpretations of the Bible in a theoretical context of
secularization
Christer Karlsson
Lärarexamen 90 hp
Lärarutbildning 90hp Historia/Religionskunskap GsGy
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Anders Lindh Lärarutbildningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 Inledning s. 3 1.1 Syfte s. 4 1.2 Yrkesrelevans s. 5 1.3 Tidigare forskning s. 6 1.4 Frågeställningar s. 7 1.5 Material s. 8. 1.6 Metod s. 9.
2.0 Teoretiska ansatser: sekularisering – historisk process s. 9. 2.1 Sekularisering: begrepp och innebörd s. 11. 2.2 Definition av fundamentalistisk kristendom s. 13. 2.3 Karel Dobbelaeres teori om sekularisering s. 15. 2.4 Peter L Bergers teori om sekularisering s. 18.
2.5 Fundamentalism – betydelse, ursprung och historia s. 20. 3.0 Verbalinspiration och ofelbarhet – fundamentalisternas bibelsyn s. 23.
3.1 ”Bokstavstro” och dess irrelevans i relation till fundamentalism s. 25.
4.0 Undersökning: Religionskunskap för gymnasiet A-kursen. Av: Alm s. 27.
4.1 Religion och sammanhang – Religionskunskap kurs A B. Av: Ring s. 29. 4.2 Religion A. Av: Elm och Thulin s. 30.
4.3 Relief – att analysera och förstå religion. Av: Arvidsson s. 32.
4.4 Söka svar – Religionskunskap kurs A & B. Av: Eriksson, Mattsson & Hedengren s. 37.
4.5 Livets kurs – Religionskunskap för gymnasiet. Av: Björlin. s. 41. 5.0 Resultat och diskussion s. 46.
1.0 Inledning
Under min tid som lärarkandidat på en gymnasieskola har jag undervisat i religionskunskap och historia, två ämnen jag anser vara viktiga för unga människor som så småningom skall lämna skolans värld och gå ut i samhället som demokratiska, toleranta och ansvarstagande medborgare. Inte minst uttrycker Lpf 94 detta i tydliga och klara ordalag. Eleverna skall i undervisningen få lära sig demokratiska principer, få insikt i historia och kultur samt få förståelse för andra människors åsikter och värderingar, oavsett etnicitet, religiös tillhörighet eller andra
uppfattningar. I detta har både skolan som institution och lärare en skyldighet att förmedla dessa värderingar.1 Detta är en del av den utbildning som eleverna skall ta del av, och utbildningen skall baseras på demokratisk etik och moraliska värderingar.2
Anledningen till föreliggande uppsats är en upplevelse som jag hade under min vft, när två av mina klasser på det samhällsvetenskapliga programmet i årskurs tre fick ett gästbesök av ungdomsgrenen i ett kristet samfund som skulle berätta om sin tro. Detta samfund är ett fundamentalistiskt lutherskt samfund. Representanterna för samfundet var själva unga, i åldern 20-30 år, och min handledare och jag ansåg det vara lärorikt för eleverna att själva få stifta bekantskap med religionen i en direkt och mer personlig kontext. Vid det tillfälle i
religionskunskap som hade föregått besöket hade eleverna uppmanats att läsa kapitlet om kristendomen i läroboken, för att på så vis ha en bättre uppfattning om religionen, och veta vilka frågor de skulle ställa och känna vara relevanta. Under besöket diskuterades bl a bibelsyn, abort, kvinnoprästers legitimitet och dödshjälp. Både under besöket, men främst efteråt när vi lärare diskuterade mer ingående med eleverna framfördes från deras sida frapperande negativa
uppfattningar. Begrepp och pejorativa benämningar såsom ”bokstavstro”, ”fundamentalism”, ”de tolkar allt bokstavligt” förekom, liksom att fundamentalism likställdes med extremism. Denna upplevelse fick mig att fundera på hur läroböcker talade om just kristen fundamentalism och hur denna framställdes då eleverna hade läst på, men saknade kunskap om vad begreppen innebar.
1 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Ödeshög, 2006.
2 Hirst, P.H & Peters, R.S The Logic of Education Routledge & Kegan Paul, London 1970 s. 40-41. Hirst och Peters
uttrycker detta väl i fråga om barns utbildning, vad utbildning består av samt hur vi bestämmer vad den skall innehålla: ”Education, however, not only involves content and aims, both of which gives rise to further ethical
questions; it also involves methods and procedures in which are embedded various principles governing our treatment of children.
Vid samtal om upplevelsen instämde min handledare att detta skulle kunna utgöra en intressant studie i ett examensarbete, då min handledare själv hade gjort ett liknande examensarbete under sin tid som lärarkandidat, då med utgångspunkt i hur läroböcker i religionskunskap talade om ”vi och dem”. Jag ställde mig frågorna vilken kunskap eleverna får utifrån sina läroböcker i
religionskunskap om företeelser som fundamentalism och olika bibelsyn. Hur talas det om detta och hur kopplas företeelserna ihop? Hur presenteras olika bibelsyn och om det görs, presenteras de på ett för eleverna pedagogiskt och tydligt sätt?
Denna undersökning har en vidare och bredare omfattning än just själva studiet av kurslitteratur, den omfattar frågor som demokratiska värderingar, kunskapsbildning och om frågan om elever som skall gå ut i samhället med en kanske helt felaktig bild av vad fundamentalism innebär och vad olika bibelsyn innebär. Sådana uppfattningar kan få konsekvenser, där bilden blir att alla troende är extremister, att fundamentalism är detsamma som fanatism osv, detta också då själva ordet fundamentalism ofta förknippas med något negativt. Vidare lever vi i en tid då religion ofta likställs med extrema företeelser såsom terrorism, sekterism och ”hjärntvätt”. Exempel på detta inom islam är Al-Qaida och talibanrörelsen, inom kristendomen t ex Knutbyaffären och fallet med den extreme pastorn Terry Jones i USA, inom judendomen t ex ultraortodoxa grupper som för en människofientlig religiös-nationalistisk politik osv. Detta gör denna uppsats relevant för tiden vi lever i. Som lärare skall man, enligt läroplanen och kursplanerna, föra en saklig
undervisning om detta, och ge eleverna en nyanserad bild av dessa samtida företeelser. Inte minst bör en lärare förhålla sig kritisk gentemot läroböcker då dem har en central plats inom skolan.3
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera och studera sex kursböcker i ämnet religionskunskap för gymnasiet för att därigenom få en uppfattning om hur kurslitteraturen talar om bibelsyn och om begreppet fundamentalism, samt hur dessa företeelser kopplas ihop i kurslitteraturen. Det skall naturligtvis poängteras att sex kursböcker inte på något sätt är heltäckande för hur
kurslitteratur inom religionskunskap som ämne talar om ovan nämnda företeelser. Men detta är en form av pilotstudie där fundamentalism och olika bibelsyn kopplas ihop i samband med ett
sekulariseringteoretiskt koncept, och något sådant har inte gjorts tidigare, mig veterligen. Därmed begränsar jag mig också till detta omfång, syftet med uppsatsen är inte heller att påvisa någon allmängiltig trend inom kurslitteraturens områden, detta skulle kräva en
doktorsavhandlings omfång. Ytterligare ett syfte i förlängningen i denna uppsats blir att påvisa hur kurslitteratur förhåller sig till ovannämnda företeelser i en tid som av många uppfattas som sekulär, där förhållandet mellan samhälle, skola och religion i många fall har varit, och är problematiskt. Hur kan sådana företeelser påverka skolan och därmed i förlängningen kurslitteraturen och eleverna?
1.2 Yrkesrelevans
Med rätta bör man ställa sig frågan vilken relevans en studie i fundamentalism och hur detta uttrycks i läromedel kan ha för läraryrket som sådant. Här kan man urskilja främst tre skäl för en sådan studie, en demokratiaspekt på läraruppdraget, en didaktisk aspekt på kärnämnet
religionskunskap, samt inte minst en kunskapsaspekt som kan appliceras både på den enskilde läraren, på läromedlen som finns tillgängliga för eleverna i dagens gymnasieskolor, och i
förlängningen en kunskapsbildning hos eleverna, vilket är skolans primära uppdrag.4 Detta är tätt förankrat i de demokratiska värdena.5 Undervisning skall inte heller vara ren faktaförmedling, utan fakta och företeelser bör problematiseras inom den traditionella ämnesundervisningen.6 Historikern och religionsvetaren Brenda Watson skriver:
”that the teachers need to model a positive, fair and balanced approach to the diversity of religious traditions and outlooks, and the controversy which these can generate,”7
Watson menar att lärarens skyldighet är att erbjuda eleverna en diversifierad ingång till de religiösa traditionerna och inriktningarna, och att kunna problematisera de svårigheter som finns i samband med detta. Utifrån en demokratiaspekt skall skolan bidra med fostran, dock inte inom religionskunskapen utifrån någon speciell åskådning eller tro, utan helt utifrån ett
icke-konfessionellt demokratiskt perspektiv.
4 Lpf 94 s. 6.
5 Lpf 94 s. 3. ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på.”
6 Modigh, F & Zackari, G Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan Ödeshög, 2002 s. 54. 7 Watson, B The Effective Teaching of Religious Education The Effective Teacher Series, Longman, New York
Eleverna skall själva kunna kritiskt granska och diskutera livsåskådningar utifrån dessa aspekter, och därmed ställs krav på saklig undervisning.8 Professorn i religionsvetenskap med inriktning mot religionsdidaktik, Kjell Härenstam, skriver att undervisningen även måste vara ”allsidig”.9 Att religionskunskap är ett kärnämne bidrar ytterligare till uppsatsens relevans, då eleverna utifrån de ramarna skall få en samhällskompetens, yrkeskompetens och livskompetens.10 Professorn i pedagogik, Gunn Imsen menar att ifråga om ett pedagogiskt perspektiv:
”är läroböcker en viktig förändringsfaktor i skolan.”11
Kunskap och fakta skall presenteras på ett allsidigt neutralt sätt, och att göra detta är lärarens, och i förlängningen skolans uppgift.12 Vidare skall en lärare i religionskunskap vara insatt i hur olika vetenskapliga begrepp bör presenteras för elever, särskilt på studieförberedande program. Då det ofta förekommer förvirring kring begrepp som fundamentalism, extremism,
konservatism, liberalism, fanatism i olika ämnen såsom religionskunskap, samhällskunskap, historia osv, är det relevant för läraryrket att kunna problematisera dessa, och i undervisningen låta eleverna göra detsamma.13 Annars kan risken finnas att undervisningen inte når upp till målen och att eleverna i mångt och mycket kommer oförberedda till högskolan, där sådan kunskap om vetenskapliga begrepp ofta förutsätts.
1.3 Tidigare forskning
Vad gäller forskningen inom de områden som denna uppsats berör kan det sägas att inom studiet av läroböcker är professor Kjell Härenstam känd i en svensk kontext. Hans Kan du höra
vindhästen? är en religionsdidaktisk studie med fokus på läroböcker. Härenstam koncentrerar sig
främst på hur tibetansk buddhism framställs i läroböcker, som enligt Härenstam har en mycket liten plats i läroböcker.14
8 Lilja, E Religionspedagogik CWK Gleerups förlag, Lund 1970 s. 44-45, Lpf 94 s. 3, 12-13.
9 Härenstam, K En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport
till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Karlstad universitet, Karlstad 2006 s. 4.
10 Olivestam, C.E Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen Liber AB,
Stockholm, 2006 s.17.
11 Imsen, Lärarens värld s. 388.
12 Thalén, P & Ödén Lindgren, B (red) Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring Swedish Science Press,
Uppsala 2006 s. 39.
13 Lpf 94 s. 10-11.
14 Härenstam, K Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap Studentlitteratur, Lund
Det är intressant att Härenstam väljer ett ”smalt område” i likhet med denna uppsats som tittar på hur kristen fundamentalism framställs. Vidare har Härenstam gett ut en forskningsrapport som nämnts ovan, vilken även den tittar på läroböcker och hur religion och trosuppfattning där framställes.15 Ett annat intressant verk med ingång mot religionsdidaktik på ett mer allmänt plan i en senmodern (postmodern) tid är framställt av forskare vid Gävle högskola och heter Nya mål?
Religionsdidaktik i en tid av förändring. Detta verk innehåller ett flertal uppsatser inom
religionsdidaktikens område, där bl a Olov Dahlin har skrivit en uppsats om hur etniska religioner framställs i svenska läroböcker. Ett annat tongivande verk är skrivet av Carl E Olivestam och behandlar även det religionsdidaktik ur flera perspektiv.
Boken tar upp allt ifrån religionsundervisningens historia, modeller för lärande till arbetssätt för läraren i ämnet.16 Ytterligare en framställning av religionskunskapen som ämne och dess pedagogik är skriven av Sven-Åke Selander och heter Undervisa i religionskunskap.17 Selander
har även skrivit en något äldre rapport om religionsundervisningen, liksom Einar Lilja har skrivit ett äldre verk om pedagogiken inom religionsämnet.18 Inom ämnet kristen fundamentalism och forskningen kring den har Eldred Vanderlaan varit redaktör för en idag äldre ansats som heter
Fundamentalism versus Modernism. Verket är skrivet 1925 och är således gammalt, men dock
inte helt obsolet inom ämnet. I verket medverkade dåtidens stora forskare inom ämnet och olika aspekter ställdes mot varandra i komparation.19 En tongivande och modern forskningsansats är
Fundamentalism and American Culture från 2006 av den amerikanske professorn i historia,
George Marsden. Marsden har fokuserat främst på den fundamentalistiska rörelsens komplexitet och framväxt i relation till en amerikansk kultur rörande religiöst liv och trosuppfattningar. Han menar att den amerikanska kulturen har varit en speciell grogrund för just den kristna
fundamentalismen både historiskt och i en nutida kulturell kontext.20 En annan amerikansk forskare på området, som dock inte finns med i denna uppsats men som ändå kan nämnas är kyrkohistorikern Martin E Marty. Marty har mer fokuserat på de amerikanska kyrkornas
15 Härenstam, En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. 16
Olivestam, Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen.
17 Selander, S.Å Undervisa i religionskunskap Studentlitteratur, Lund 1993.
18 Selander, S.Å Religionsundervisning för hela människan Utveckling och fältförsök, rapport 22/82, Malmö 1982,
Lilja, E Religionspedagogik.
19 Vanderlaan, E.C (ed) Fundamentalism versus Modernism The Handbook Series, The H.W Wilson Company, New
York 1925.
framväxt i ett helhetsperspektiv, och inte egentligen just på fundamentalismen som sådan, men han berör den i relation till stridigheterna mellan kyrkorna på främst 1900-talet.
Således finns ett varierat utbud i en tidigare forskning kring ämnena i denna uppsats. Dock finns mig veterligen ingen forskning kring läroböcker, kristen fundamentalism och dess framställning. Därför kan denna uppsats utgöra ett relevant bidrag till forskningsområdet kring läroböcker och deras roll i kunskapsbildning och religionsdidaktik i en svensk kontext.
1.4 Frågeställning
Naturligtvis är frågeställningen i en uppsats den centrala livsnerven, att man hittar en
frågeställning inom ämnesområdet och problematiserar den på ett för området relevant sätt. Ovan har premisserna för denna uppsats presenterats och nu kommer vi till själva frågeställningarna.
- Vilken bild presenteras av kristen fundamentalism i läroböckerna och hur förhåller sig denna bild till en sekulariserad tid?
- Presenteras olika syn på hur Bibeln kan tolkas, och relateras det till fundamentalism?
1.5 Material
Materialet som i denna uppsats skall undersökas är sex läroböcker i ämnet religionskunskap. Alla läroböcker används idag i gymnasieskolorna, och de används växelvis på min
partnerskola i undervisningen av olika klasser. De heter Religionskunskap för gymnasiet, från 1997, och är skriven av Lars Göran Alm.21, Religion och sammanhang, från 2001, skriven av Börge Ring22, Religion A, från 2007, och är skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm.23
Vidare har Ola Björlin skrivit Livets kurs från 199624, Bengt Arvidsson har skrivit Relief –
21 Alm, L-G Religionskunskap för gymnasiet A-kursen Natur och Kultur, Stockholm 1997. 22 Ring, B Religion och sammanhang Religionskunskap A B Almqvist & Wiksell, Uppsala 2001. 23 Elm, S & Thulin, B Religion A Interskol, förlag AB, Limhamn 2007.
Att analysera och förstå religion från 200525 och slutligen har Leif Eriksson, Malin Mattson och Uriel Hedengren skrivit läroboken Söka svar – Religionskunskap A & B från 2000.26 Rings bok omfattar både A och B-kurserna, liksom Erikssons, Mattsons och Hedengrens. Arvidssons bok omfattar endast B-kursen och resterande omfattar A-kursen. På så vis får man ett diversifierat underlag för bägge kurserna i religionskunskap. Det kan vara av intresse att se om det föreligger några skillnader i hur de respektive läroböckerna talar om
fundamentalism och bibelsyn utifrån bägge kurserna. Särskilt i B-kursen föreligger ofta moment som texttolkning och då är det av värde för eleverna att känna till distinktionerna.
1.6 Metod
Jag kommer här att använda mig av en komparativ metod utifrån ett textanalytiskt studium av läroböckernas texter. Den komparativa metoden har använts mycket inom antropologisk och statsvetenskaplig forskning, men har fått större genomslag även inom historieforskningen.27 Metoden syftar till att fastställa likheter och skillnader i exempelvis texter och har varit till stor nytta för historieforskningen när det gäller studiet av historiska texter, såsom lagtexter mm. Ofta har den komparativa metoden använts i kombination med en hermeneutisk metod inom historieforskningen, i syfte att ”sätta sig in i den studerade periodens kultur, tänkesätt,
sociala och politiska miljö.”28 Det hermeneutiska perspektivet har ofta använts just i ett textanalytiskt angreppssätt i syfte att observera mening och avsikter i texter. En sådan metod kommer denna uppsats att använda sig av för att observera i ett komparativt syfte hur
texterna i läroböcker uttrycker sig om de ämnen uppsatsen vill undersöka.
25 Arvidsson, B Relief – Att analysera och förstå religion Gleerups utbildning AB, Malmö 2005.
26 Eriksson, L, Mattson, M & Hedengren, U Söka svar – Religionskunskap A & B Almqvist & Wiksell, Liber AB,
Stockholm 2000.
27 Dahlgren, S & Florén, A Fråga det förflutna – en introduktion till modern historieforskning Studentlitteratur,
Malmö 2007 s. 195-199.
2.0 Teoretiska ansatser - sekularisering – historisk process
När man talar om en sekularisering menar man i allmänhet oftast religionens minskande betydelse på en samhällelig nivå. Det kan t ex röra sig om religionens förhållande till politiken, till lag och rätt samt till utbildningsväsendet, varav alla är funktioner som
förknippas med en nationell samhällsnivå. Ur en historisk synvinkel kan det sägas att under hela medeltiden och under tidigmodern tid var kristendomen i Europa starkt förknippad med politik, lag och rätt samt utbildningsväsende. Dick Harrison säger att kyrkans roll och inblandning i universitetsvärlden, i rättstraditionerna och skapandet av en kristen
enhetskultur ”svårligen kan överskattas.”29 Vidare menar Harrison att utbildning och lärdom ”tillhör kristendomens allra främsta bidrag till vår kultur” och att kyrkans roll i
utbildningsväsendet sträckte sig långt in på 1900-talet.30 I och med reformationen avskiljdes Sverige från den katolska enhetskulturen och inträdde i en luthersk-ortodox enhetskultur. Länge var universiteten de huvudsakliga utbildningssätena och gymnasieorganisationen inrättades under 1620-talet i de större stiftstäderna.31 Dock var skolväsendet fortfarande starkt kopplat till den lutherska ortodoxin och teologin låg till grund för undervisningen, även om filosofin och renässanshumanismen fanns med som genomgående komplement.32 Genom upplysningstiden fick det teocentriska perspektivet på människan och hennes tillvaro en starkt minskande betydelse. Alf Tergel menade att detta var sekulariseringens innebörd, människans placering av sig själv ”som alltings måttstock” . Människan betraktade sig själv som universums och tillvarons medelpunkt, inte Gud.
Genom detta tappade kyrkan sin makt över sektorer i samhället vilket medförde statens och kyrkans åtskiljande och ”utbildningens frigörelse från kyrklig auktoritet.”33 Tergel menade att kyrkans huvudproblem var dess förhållande till sekulariseringsprocessen och detta var den röda tråden i problematiken. Sekulariseringsprocessen betraktades inte enbart som en
29 Harrison, D Sveriges historia medeltiden Liber, Falköping 2002 s. 117. 30 Harrison, Sveriges historia medeltiden s. 137-138.
31 Behre, G, Larsson, L-O & Österberg, E Sveriges historia 1521 – 1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Liber,
2001 s. 144.
32 Behre, Larsson & Österberg, Sveriges historia 1521-1809 s. 147-148. 33 Tergel, A Från Jesus till Moder Teresa Verbum, Mölnlycke 2005 s. 612-613.
sociostrukturell process, utan påverkade även religiösa symboler och innehåll i litteratur, konst och filosofi.34
Under 1800-talet ökade Sveriges välstånd och en borgarklass växte fram. Utbildning utanför kyrkans ramar fick större betydelse och 1842 kom folkskolelagen där skolplikt infördes.35 Under sent 1800- och tidigt 1900-tal växte liberalteologin fram, och den historisk-kritiska bibelsynen blev etablerad på många anrika lärosäten och fick en stark ställning inom bibelforskningen.36 Siegbert W Becker skrev om denna bibelsyn:
”it behooves us to recognize the danger in this approach to the Bible, lest we also be led astray by this modern form of unbelief.”37
I efterkrigstidens Sverige försvann kyrkans inflytande över den svenska skolan alltmer och lärarna ville att skolan skulle lyda under staten helt och hållet, inte kyrkan.38
Kristendomsundervisningen avskaffades 1964 och ersattes med religionskunskap. Det som var konfessionell undervisning blev vetenskapsbaserad religionsundervisning. Här kan vi naturligtvis tala om sekularisering i skolans värld, även om sekulariseringens historia här har presenterats mycket översiktligt i form av steg i historien. Redan tidigare hade Bibelns roll ifrågasatts runt om i världens skolor, både i högre utbildningar och i grundskolor.
Darwinismens intåg var naturligtvis en grundläggande orsak till detta och slutet av 1800-talet och början av 1900-talet präglades av debatter kring detta.
I USA sade en lärare på universitetsnivå att Bibeln var: ”a collection of myths” och i Colombia sade en lärare till sina elever att glömma allt de hade lärt sig i söndagsskolan. Föräldrar började klaga på att deras barn tappade intresset för religionen.39 Dessa små
isolerade fall blev sedermera en internationell rörelse där vetenskap och empiri fick företräde
34 Tergel, Från Jesus till Moder Teresa s. 612-613. .
35 Andersson, L.I Sveriges historia under 1800- och 1900 - talen Liber, Falköping 2003 s. 40.
36 Den historisk-kritiska bibelforskningen är inte på något sätt en enhetlig skola, utan det finns många olika
inriktningar, men man kan säga att det gemensamma draget är att studera Bibeln och dess påståenden precis som alla andra böcker skrivna av människor. Skolan grundlades av Johann Salomo Semler (1725-1791) som menade att den kristna läran inte för evigt var fastlagd, utan föränderlig över tid, vilket lade grunden för en kritisk granskning av Bibeln och dess auktoritet, se Becker, S.W The Historical –Critical Method of Bible Interpretation Wisconsin Evangelical Lutheran Synod, Wisconsin 1976 s. 9-10 och Tergel, Från Jesus till Moder Teresa s. 432.
37 Becker, The Historical-Critical Method of Bible Interpretation s. 1. 38 Andersson, Sveriges historia under 1800- och 1900-talent s. 161.
39 Vanderlaan, E.C (ed) Fundamentalism versus Modernism The Handbook Series, The H.W Wilson Company, New
framför religion och tro. Bibeln som förut allt som oftast hade betraktats som Guds ord blev nu avsakraliserad inom bibelforskningen. Så Becker:
”This identification of Scripture with the Word of God is viewed by historical-critical methodology as the basic error of orthodox Christendom.”40
2.1 Sekularisering: begrepp och innebörd
Ovan har vi talat om sekulariseringens historia i översiktliga termer. Det är tydligt att det rör sig om en form av process som sträcker sig över århundraden och påverkar världens
samhällen på olika sätt. Men vad lägger vi i begreppet? Innebär en sekularisering inom skolan (läroplanerna, lektionerna, kurslitteraturen) per automatik en sekularisering på
individnivå? Eller innebär färre kyrkobesökare automatiskt att människor har blivit sekulära i den meningen att de inte alls har någon religiös uppfattning eller tro? Sociologer och forskare är oense om religionens betydelse för samhället och människor idag, man är faktiskt så oense att vissa har föreslagit att begreppet sekularisering helt skall tas bort ur begreppsapparaten inom sociologin som disciplin.41 Därmed kan vi konstatera att sekularisering är ett
mångtydigt begrepp, med många ingångar och tolkningar. I denna uppsats kommer Karel Dobbelaeres och Peter L Bergers teorier om sekularisering att användas som teoretiska ramverk. Dobbelaere är professor emeritus i religionssociologi i Belgien och det verk som kommer att användas här är något av en klassiker inom religionssociologin. Verket ifråga är
Secularization: An Analysis at Three Levels, som utkom första gången 1981 och utgjorde ett
försök till en mer strukturerad översikt av teoretiska ansatser inom religionssociologin gällande sekularisering. Ett ökat intresse inom disciplinen föranledde Dobbelaere att åter ge ut sitt verk i en reviderad och uppdaterad utgåva 2002, vilket är den utgåva som skall användas här. Peter L Berger är amerikansk professor i sociologi och har varit verksam vid Boston University i stora delar av sin karriär. Han har också skrivit en klassiker inom sociologin om sekulariseringsprocessen som heter The Sacred Canopy – Elements of a
Sociological Theory of Religion, som utkom första gången 1969. Utgåvan från 1990 skall
användas här.
40 Becker, The Historical-Critical Method of Bible Interpretation s. 28. Modernister menar att man inte kan hålla
fast vid Bibelns läror som evigt fixerade, Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 54.
2.2 Definition av fundamentalistisk kristendom
Dock kan det vara av värde att här först definiera begreppet religion utifrån denna uppsats premisser. I likhet med definitionen av sekularisering i Dobbelaeres anda bör man även definiera religion utifrån uppsatsens undersökningsområde. Med rätta sade en av sociologins fäder, Emile Durkheim att:
”it is necessary to begin by defining what is meant by a religion; for without this, we would run the risk of giving the name to a system of ideas and practices which has nothing at all religious about it..42
Utifrån denna uppsats premisser är det kristendomen som står i centrum och det är
fundamentalistisk kristendom som avses. Men kristendomen är ett stort och heltäckande begrepp
som inkluderar en mängd inriktningar och former. Likaså kan alla inriktningar ha en
fundamentalistisk läggning, så därför är det nödvändigt att närmare definiera denna uppsats användning av fundamentalistisk kristendom.
För att göra detta får vi bruka oss av doktrinen om Bibelns verbalinspiration, dvs. den doktrin som avhandlar de bibliska texternas auktoritet, tillkomst och gudomlighet. Denna lära kommer att behandlas nedan, men den kristendom som bekänner sig till den läran är protestantisk till sin natur. Därmed utesluts katolsk kristendom och ortodox kristendom, som exempelvis den rysk-ortodoxa kyrkan. De protestantiska kyrkorna bekänner sig till sola scriptura, som främst
representerades av de stora kyrkliga reformatorerna Martin Luther och Jean Calvin. Det innebär att Bibeln är den enda auktoriteten och rättesnöret för varje individuell kristen och för varje kristen kyrka på jorden. Bibeln, eller Skriften som den kallas inom teologin, anses vara Guds ord, givna till uppenbarelse för människorna och ingen människa kan sätta sig över denna auktoritet. Den store lutherske dogmatikern, Franz Pieper skrev:
”Det, som den moderna teologien klandrar såsom fornkyrkans, Luthers och de lutherska bekännelseskrifternas huvudfel, är det att de satt likhetstecken mellan Skriften och Guds Ord. Men just det, som både liberala och
relativt konservativa, moderna teologer klandrar såsom fornkyrkans, Luthers och de lutherska bekännelseskrifternas fel, är i själva verket det enda rätta. Det är Skriftens lära om sig själv. På flera sätt lär
Skriften identifikationen av Skriften och Guds Ord.”43
42 Durkheim, E The Elementary Forms of the Religious Life George Allen & Unwin Ltd, London 1915 översättning:
Joseph Ward Swain s. 23.
Följaktligen avvisade Luther och Calvin påvedömets auktoritet på grundval av Bibelns auktoritet, påven betraktades som lika underställd Bibeln som alla andra kristna. Katolska kyrkan har förutom Bibeln även den kyrkliga traditionen som rättesnöre och denna, menar man, har egentligen ett större värde än Bibeln vilket utesluter sola scriptura.44 Bibeln ses visserligen som Guds ord, men betraktas som en ofullständig uppenbarelse till människorna till vilken den kyrkliga traditionen blir komplementär och fungerar som ett tolkningsverktyg.
En viktig skillnad är även den att den enskilde kristne bör och skall inom luthersk och reformert kristendom själv tolka Bibelns ord, inom katolicismen är det kyrkan som har tolkningsföreträde och den enskilde bör därför foga sig för kyrkans tolkning av Bibeln.45 De olika ortodoxa kyrkorna avfärdar också sola scriptura och erkänner i likhet med den katolska kyrkan traditionen som överordnad Bibeln.46 Därmed är det lutherska ortodoxa kyrkor47, reformerta kyrkor48 och andra protestantiska samfund som baptister som i huvudsak erkänner
sola scriptura och verbalinspirationen. Det är också den definitionen av fundamentalistisk
kristendom som denna uppsats kommer att använda sig av.49 Det är kyrkor av protestantisk bekännelse som avses, det är inom detta de konservativa inriktningarna som ovan angetts likaså avses. Alltså är katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna uteslutna från denna definition.
44 Hodge, C Systematic Theology Vol I Scribner, Armstrong & Co, New York 1877 s. 105-107, Pieper, Kristen
dogmatik s. 88.
45 Hodge, Systematic Theology Vol I s. 105-107, Pieper, Kristen dogmatik s. 147. En god översikt av en reformert
uppfattning om denna sak återfinns hos Calvin, J Institutes of the Christian Religion Christian Classics Ethereal Library Grand Rapids, Michigan 2002 översättning: John Beveridge s. 59-64.
46 Brenner, J.M Eastern Orthodoxy Wisconsin Evangelical Lutheran Synod, Wisconsin okänt årtal s. 18-19. 47 Ortodox här i bemärkelsen ”renlärig” lutherdom, dvs. att man strikt håller på Luthers läror i en konservativ anda.
Sådana samfund i Sverige utgörs av Lutherska bekännelsekyrkan (LBK) och Evangelisk-luthersk mission
Bibeltrogna Vänner (ELM-BV). Svenska kyrkan är visserligen luthersk-evangelisk till sin bekännelse, men är också liberalteologisk och erkänner inte exempelvis Bibelns verbalinspiration. I USA representeras luthersk ortodoxi främst av Wisconsin Evangelical Lutheran Synod (WELS) och Missouri Synod.
48 Inom calvinismen räknas även presbyterianer, som i sin tur kan indelas i diversifierade inriktningar. De brukar
dock erkänna Bibelns verbalinspiration och högsta auktoritet.
49 Termen evangelikal kristendom används emellanåt för att kategorisera och beskriva fundamentalistiska kristna
samfund i USA. Termen är problematisk, då den med lätthet kan förväxlas med begreppet evangelisk, vilket t ex Svenska kyrkan är, men som naturligtvis i övrigt knappast har några likheter med evangelikala samfund i USA. Kritik har även riktats mot begreppet som alltför grovsorterande och i avsaknad av nyanser.
2.3 Karel Dobbelaeres teori om sekularisering
Dobbelaere använder sig av ett tredelat indelningssystem gällande sekulariseringens omfång och inflytande, han talar om societal secularization, organizational secularization och om
individual secularization. Med den förstnämnda kategorin avser Dobbelaere sekularisering
på samhällsnivå och säger att:
”Societal secularization defined in a broader theoretical perspective and not as a process of religous pathology refers to the shrinking relevance of the values, institutionalised in church religion, for the integration and legitimation of
everyday life in modern society”50
Värt att notera i sammanhanget är också att Dobbelaere avser en kristen sekularisering, dvs. kyrkans minskande inflytande i västvärlden på samhällsnivå här, vilket framgår av citatet ovan. Dobbelaere tar inte på ett direkt sätt upp några andra religioner och deras sekularisering, vilket passar denna uppsats teoretiska ramar väl. En samhällelig sekularisering påverkar områden som utbildning, ekonomi, politik och rättsväsende och Dobbelaere menar att denna process kan vara både ”latent as well as a result of deliberate policy”.51 Svenska kyrkans åtskiljande från staten kan förstås som en sekularisering i ett svenskt perspektiv på en samhällelig nivå, då staten i högsta grad representerar samhället som corpus. Likaså skolans åtskiljande från kyrkans inflytande som vi har sett i sekulariseringens historia ovan kan inlemmas här.
Andersson menar att statens förvaltning har sekulariserats i en historisk kontext.52 Skolans roll kan förstås inräknas i en samhällelig sekularisering åtföljt av statens sekularisering, men även om skolan i Sverige nu är kommunalt styrd, så får kommunerna ändå betraktas som en förlängning av statens inflytande på regional och lokal nivå. Enligt Lpf 94 skall skolans undervisning vara icke-konfessionell, vilket är en tydlig markering för ett sekulärt utbildningsväsende.
Något som är mycket viktigt i sammanhanget är att sekularisering som begrepp inte skall förstås som statiskt, eller som fortskridande till en viss historisk punkt, för att därefter avstanna.
Dobbelaere förstår sekulariseringen som evolutionär, en ständigt föränderlig process där sekulära skolors ersättande av religiösa skolor skall förstås som ett led i detta.
50 Dobbelaere, K Secularization: An Analysis at Three Levels Presses Interuniversitaires Européennes, Bryssel 2002
s. 19. Se även Furseth & Repstad, Religionssociologi s. 110. Furseth och Repstad använder begreppen makro, mikro och meso på Dobbelaeres begrepp, men begreppen har samma värde.
51 Dobbelaere, Secularization s. 19.
Samhällets ständiga differentiering av institutioner såsom skolan kan tillskrivas en evolutionär aspekt på begreppet sekularisering.53 Dobbelaere talar vidare om en organisatorisk sekularisering (mesonivå) där han menar, i likhet med många sociologer, att religionen verkar sekulariserande på sig själv i sin anpassning till världen och samhället. Han exemplifierar med protestantismens arbetsmoral och dess bidrag till kapitalismens uppkomst, genom kapitalismen uppstod en industrialisering av samhället där religionen så småningom tappade betydelse. Dobbelaere skriver:
”It was reduced to precarious subworlds; the family, the private sphere, and religious groupings.”54
Religionen hade inte längre en samhällelig betydelse utan förpassades till den privata sfären just genom en religiös organisatorisk anpassning. Religionens sekularisering sker även på en
individnivå. Denna variant av sekularisering kan självfallet sägas följa på en både samhällelig och organisatorisk dito. Individen är alltid en del av kollektivet, och påverkas av händelser som styr samhället. En form av sekularisering som kan innefattas i alla tre av Dobbelaeres
konstruktioner är de politiska partiernas inflytande i Svenska kyrkan, för att exemplifiera i en svensk kontext. De politiska idéerna och ideologierna får inflytande i en religiös organisation, där Bibeln inte tillåter att sådant skall, eller får ske. Enligt luthersk lära skall inte staten eller sekulära parter styra kyrkan och vara inblandad i den kristna kyrkans angelägenheter. Så Pieper:
”Ihopblandningen av kyrka och stat är ett romerskt och reformert karakteristikum och förkastas principiellt av den lutherska kyrkan.55
Kyrkan i luthersk tappning skall enbart förvalta sakramenten och predika Ordet, därmed är kyrkan inte på något sätt politisk eller på annat sätt sekulärt ideologisk, vilket de facto Svenska kyrkan är. Dobbelaere menar att även socialismens intåg på 1800-talet bidrog till individers sekularisering, då de flesta ledarna var ateister och såg religionen som ett medel för ledarskiktet i samhället att kontrollera folket. Lenin ville ha ett samhälle som var fritt från religionen som han ansåg vara förtryckande.56 En samhällelig och i viss mån även en organisatorisk sekularisering var omfattande i de forna östländerna under 1800- och 1900-talen, men att automatiskt godta detta utan att problematisera är vanskligt.
53 Dobbelaere, Secularization s. 29-35, särskilt s. 29-32. 54 Dobbelaere, Secularization s. 38.
55 Pieper, Kristen dogmatik s. 641. 56 Dobbelaere, Secularization s. 40.
Vi vet att i exempelvis Polen var katolska kyrkan fortfarande en stark maktfaktor i politiken och samhället, även under kommunisttiden. Inte minst lär påve Johannes Paulus II ha haft en stark roll i samband med detta, och att han hade ett starkt folkligt stöd i Polen är allmänt känt. Det är således uppenbart att en folklig religiositet existerade trots den statliga sekulariseringen. Genom att studera den individuella sekulariseringen i USA och västvärlden har man bl a studerat deltagande i gudstjänster, medlemskap i olika samfund, deltagande i söndagsskolor och
ekonomiska bidrag till kyrkor. Dobbelaere påtalar det vanskliga i dessa metoder, t ex deltagande i gudstjänster och andra kyrkliga aktiviteter kan öka markant vid högtider såsom jul eller påsk. Trots osäkerhet gällande metodologin menar Dobbelaere att:
”certain cautious generalizations can be made.”57
Han menar att det definitivt har blivit en nedgång i ovan nämnda kategorier, vilket då indikerar en sekularisering. Huruvida man sedan vill tillskriva detta en individuell sekularisering råder det olika teorier om. Vissa menar att den samhälleliga sekulariseringen har påverkat detta snarare än en individuell sådan, faktorer som urbanisering, ökad social mobilitet och modern teknologi kan nämnas som teoretiskt påverkande.58 Oftast inom sociologin avses just den samhälleliga
sekulariseringen som den påverkande processen i en helhetsaspekt. Kritik har ofta riktats mot dessa teorier då man menat att detta inte i sig innebär att individer slutar bli religiösa.
I sin tur har kritik riktats mot dessa antaganden, där man menar att den samhälleliga
sekulariseringen definitivt har medfört en dalande individuell religiositet. Furseth och Repstad uttrycker väl en mellanväg:
”Samhällelig sekularisering kan leda till individuell sekularisering när socialiseringsinstitutionerna inte förmedlar religion. Men vi har också mött teorier som säger att när staten drar sig tillbaka från det religiösa
livet, öppnas en religiös marknad som ger ökad vitalitet i det individuella, religiösa livet.”59
Vi ser att sekularisering som begrepp är mångtydigt och svårtolkat, forskarna är inte ense och många aspekter på begreppet kan tas i åtanke. Men vad kan sägas om skolan i relation till främst samhällelig och individuell sekularisering? Skolan som institution är representerad av staten i förlängningen, genom det kommunala ansvaret. Skolan och undervisningen skall
57 Dobbelaere, Secularization s. 140. 58 Dobbelaere, Secularization s. 141.
enligt lagen vara icke-konfessionell, alltså sekulär. Visserligen finns religiösa friskolor och de får väl sägas vara undantag här. Men även gällande dem finns lagar och förordningar och dessutom är de ofta starkt kritiserade i media. Man menar ofta att religionen inte skall ha plats alls i det svenska utbildningsväsendet.60 Här kan vi tala om en organisatorisk
sekularisering, men även en samhällelig sådan. Dobbelaere menar att denna process, oavsett om den sker på samhällelig, organisatorisk eller individnivå hör ihop med varandra och interagerar i kategorierna.
Det är ett komplext samspel som är evolutionärt till sin natur, men inte mekaniskt.61 Den samhälleliga sekulariseringen påverkar även individer i det att den normativa religionen
transformeras till icke-ortodoxa former, varigenom man kan tala om en uppåtgående andlighet som föga har med de normativa religionerna att göra. Kristendomen har
transformerats, särskilt i de yngre generationerna, till en andlighet som passar individerna själva, på bekostnad av de ortodoxa samfunden. Detta är Dobbelaeres primära definition av individuell sekularisering.62
2.4 Peter L Bergers teori om sekularisering
Peter L Berger har en annorlunda syn på sekulariseringen, som han dock i likhet med Dobbelaere främst tillskriver västvärlden och de kristna kyrkorna. Han menar att sekulariseringen är själva uttrycket för den process som i västvärlden har fått kyrkornas inflytande över olika sektorer i samhället att minska.63 Separation mellan stat och kyrka och kyrkans förlust av mark och egendomar betecknar Berger som manifest sekularisering. Berger skiljer inte primärt sekulariseringen åt som Dobbelaere, utifrån olika kategorier där samhälle, individ och organisation tilldelas olika betydelse utan säger:
60 Detta väcker naturligtvis frågor kring sekulär respektive religiös undervisning och det ansvar som läraren har i att
ge sina elever en fullvärdig och relevant utbildning. Det bottnar naturligtvis i ett ansvar både från skolans och lärarens sida hur man strukturerar en undervisning, och som bekant kan både religiös och sekulär undervisning missbrukas. En intressant diskussion kring detta finns i Hirst & Peters, The Logic of Education s. 90-93.
61 Dobbelaere, Secularization s. 181. 62 Dobbelaere, Secularization s. 190.
63 Berger, P The Sacred Canopy – Elements of a Sociological Theory of Religion Anchor Books, New York 1990 s.
”As there is a secularization of society and culture, so is there a secularization of consciousness.”64
Berger betraktar snarare samhälle och organisationsnivå som tillhörande samma sfär, här sker den objektiva sekulariseringen, till skillnad mot den subjektiva som sker på individnivå. Till skillnad mot Dobbelaere som främst tillskriver sekulariseringsprocessen till industrialismen och ideologier som kommunismen, menar Berger att sekulariseringsprocessen är immanent i främst den protestantiska kristendomen. Redan under biblisk tid har en sekularisering skett på bekostnad av den normativa religionen och har följt den genom historien till idag. Att just protestantisk kristendom har ”drabbats hårdare”, menar Berger beror på att det religiösa tolkningsmönstret inom katolsk och ortodox kristendom fortfarande finns kvar i form av helgondyrkan, tro på mirakel genom dessa och tanken att man kan påverka döda människors öde i livet efter detta. Berger menar att protestantismens avståndstagande från dessa fenomen har möjliggjort en sekularisering på ett lättare sätt, då:
”Protestantism appears as a radical truncation, a reduction to ”essentials” at the expense of a vast wealth of religious contents. This is especially true of the Calvinist version of Protestantism, but to a considerable degree
the same may be said of the Lutheran and even the Anglican Reformations.”65
Därmed har protestantismen burit på ett frö av sekularisering redan från början, vilket sedan har fått ännu större effekt genom industrialiseringen och vetenskapens framväxt. Berger menar inte att katolsk och ortodox kristendom är undantagen en sekulariseringsprocess, däremot är de inte lika påverkade som protestantismen.66 Vidare menar Berger att orsaken till främst religionens minskande betydelse i modern tid bottnar i ett ”problem of plausibility”. Vetenskap och empir har ersatt religionen som ett förklarande mönster i vår värld, förr vände man sig till högre makter då man inte kunde förklara världens existens, eller andra fenomen. När vetenskapen idag tycks ha många svar på frågor som alltid har engagerat människan tappar religionen sin betydelse och sin status. Religionen legitimerar inte längre verkligheten och tappar trovärdighet. Legitimiteten sker på både objektiv och subjektiv nivå, förr blev den enskilda människans liv legitimerat genom religionen och en trovärdighet uppstod. Berger säger:
64 Berger, The Sacred Canopy s. 107-108. I likhet med Dobbelaere avser Berger i sitt verk kristendomens och
västvärldens sekularisering och berör inte exempelvis islam eller hinduism.
65 Berger, The Sacred Canopy s. 111.
”For the individual, existing in a particular religious world implies existing in the particular social context within which that world can retain its plausibility.”67
Det moderna samhället och pluralismen är idag världsomspännande och därför, enligt Berger, är också sekulariseringen världsomspännande.68 Religionen är enligt Berger ett tolkningsmönster för den verklighet vi lever i, när sekularisering sker tappar religionen sin funktion och blir irrelevant, både på objektiv och subjektiv nivå.
2.5 Fundamentalism – betydelse, ursprung och historia
Som jag nämnde i inledningen till denna uppsats blev jag förvånad då mina elever nämnde fundamentalism i sådana negativa ordalag efter ett gästbesök av ett kristet samfund. Det var uppenbart att eleverna hade en stark förutbestämd uppfattning om vad detta begrepp innebar, dock visade det sig vid en ingående diskussion att de inte alls hade någon förståelse för vad fundamentalism var. Eleverna hade diskuterat flera frågor med representanterna och i diskussionen med eleverna efteråt sade flera av dem att det bl a rörde sig om: ”bokstavstro” och ”fundamentalism” samt ”bokstavliga tolkningar av allting”. Dessa ord användes i starka pejorativa ordalag och detta väckte mitt intresse för studien. Men vad är då fundamentalism, och innebär det att dem som bekänner sig till en fundamentalistisk kristendom tolkar Bibeln helt och hållet bokstavligt?
Fundamentalism som ord är ett relativt modernt sådant, trots att själva begreppets innebörd alltid har funnits inom kristendomen, ända sedan fornkyrkans dagar. Frågan är komplex och begreppet måste definieras. Ofta förknippas fundamentalism med konservativa värderingar, och visserligen finns det en poäng i ett sådant resonemang. Men det är samtidigt att förenkla saken. Med rätta säger Vanderlaan:
”Not all theological conservatism can properly be called fundamentalism.”69
Fundamentalismen som rörelse uppstod i USA, och växte sig stark under 1800-talets sista decennier och in på 1900-talet. I dag förknippar många människor fundamentalism med den
67 Berger, The Sacred Canopy s. 49. 68 Berger, The Sacred Canopy s. 156.
kristna högern i USA, vilket är något onyanserat, även om det finns beröringspunkter. De flesta forskare är överens om att den fundamentalistiska rörelsen inte primärt hade politiska ambitioner, utan snarare teologiska sådana.70 Dem som bekände sig till den
fundamentalistiska rörelsen var inte någon enhetlig klass, grupp eller trosinriktning, utan medlemmarna kom från samhällets alla skikt och från olika samfund. Studier gjorda under 60-talet visade att medlemmarnas politiska tillhörigheter inte nämnvärt skilde sig från medelamerikanens under samtiden.71 Marsden, som skrivit ett av de mer tongivande
akademiska verken kring den fundamentalistiska rörelsen i USA de senaste 25 åren skriver:
”Faith and theology were no doubt foremost in determining the general outlook of the fundamentalists…”72
Den fundamentalistiska rörelsen var en kristen reaktion mot ett antal företeelser som man ansåg hotade den kristna läran. En av dessa företeelser har nämnts ovan, nämligen
darwinismen. Darwinismens teorier om människans ursprung gick tvärtemot den kristna skapelseläran och naturligtvis även mot den kristna doktrinen om syndafallet.
Om våra moraliska brister enbart bestod av primitiva rester av instinkter och djuriska drifter skulle kristendomen vara irrelevant. Vanderlaan uttrycker det konkret:
”No fall, no real problem of sin; no sin, no need of salvation; no salvation, no Divine Redeemer; and so no Christianity.”73
Fundamentalisterna ansåg detta vara ett stort hot mot inte bara den kristna skapelsedoktrinen, utan även mot Bibelns ofelbarhet och auktoritet som Guds ord.74 Fundamentalisternas
angrepp riktade sig särskilt mot undervisningen om evolutionsläran i de allmänna skolorna.75 Liberalteologin accepterade evolutionsläran och anpassade sig till naturvetenskapen.76 Den historisk-kritiska bibelforskningen var en annan företeelse som man även ansåg från fundamentalistiskt håll vara ett hot mot Bibeln. Den historisk-kritiska skolan hade sitt ursprung i Tyskland och företrädare för denna skola menade att Bibeln var en produkt av människor i en historisk kontext och skulle således studeras vetenskapligt som alla andra människokonstruerade verk, oavsett hur utgången av studiet blev. Avsikten var inte primärt
70
Marsden, G.M Fundamentalism and American s. 206.
71 Marsden, Fundamentalism and American Culture s. 206-207. 72 Mardsen, Fundamentalism and American Culture s. 207. 73 Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 9. 74 Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 9. 75 Tergel, Från Jesus till Moder Teresa s. 584.
att hitta fel i Bibeln, man ville att den skulle genomgå ett vetenskapligt studium i likhet med all annan historisk litteratur.77 Följderna blev att mirakel och övernaturliga händelser i Bibeln förnekades av de historisk-kritiska företrädarna och händelser som jungfrufödseln och
uppståndelsen betraktades som allegorier eller legender.78 Detta uppfattades som hotfullt av fundamentalisterna. Den fundamentalistiska rörelsen bekände sig alltså till de kristna
fundamenten, dvs. de kristna grundläggande trosartiklarna.
Hit hörde Jesu gudom, jungfrufödseln, Jesu rättfärdiggörelse, treenigheten, syndafallet och Bibeln som Guds ord till människan. Fundamentaliströrelsen hade som ovan nämnts sitt ursprung i ett flertal olika kristna samfund och man enades kring dessa fundamentalartiklar.79 Rörelsen var en reaktion mot modernistiska tendenser inom kristendomen (liberalteologin) och inom bibelforskningen (den historisk-kritiska skolan). Vidare var den en reaktion mot evolutionsläran, dess införande i skolorna och försöken till att förena den med kristendomen. Dess läror centrerades sedermera i en serie böcker skrivna av fundamentalistiska teologer och finansierade av affärsmän som stödde fundamentalismen, The Fundamentals.80
Rörelsen, och därmed begreppet som sådant, var eller är inte på något sätt kopplat till religiös
extremism eller fanatism. Fundamentalisterna ville kvarhålla de kristna doktrinerna och var
en reaktion mot modernisering och anpassning av kristendomen till vetenskapen, inte mot människor av andra religiösa åskådningar mot vilka man därmed skulle ha använt våld. Man angrep andra teologer av motsatt åsikt och undervisningen i skolorna av evolutionsläran.81 Det rörde sig om verbala och polemiska angrepp i form av debatter, predikningar och diskussioner på konferenser, inte fysiska angrepp eller förtryck mot oliktänkande. Man hade en fundamentalistisk syn på kristendomen, inte en extremistisk sådan, vilken implicit antyder
77 Becker, The Historical-Critical Method of Bible Interpretation s. 4-5, Franzmann, M.H Scripture and
Interpretation Concordia Seminary, Springfield Illinois 1961 s. 12, Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism
s. 7.
78 Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 9-10.
79 Exakt vilka samfund och inriktningar som var delaktiga i den fundamentalistiska rörelsen under rörelsens födelse i
slutet av 1800-talet ända fram till idag är inte något som är relevant för denna uppsats och kommer därför inte att tas upp här. Rörelsen var komplex till sin natur och olika begrepp som fundamentalistisk, evangelikal, nyevangelikal osv. gör frågan än mer komplicerad. För den intresserade finns en mer översiktlig information i Marsden,
Fundamentalism and American Culture s. 232-236.
80 Många av artiklarna i Vanderlaans bok Fundamentalism versus Modernism är hämtade från just The
Fundamentals och andra artiklar av liberala och modernistiska teologer som sedan har ställts i komparation.
hat och våld mot oliktänkande. Begreppet fundamentalism innebär en återgång till de grundläggande kristna doktrinerna och värdena, inte en extremistisk politik i form av våld eller hot mot oliktänkande. Naturligtvis polemiserade man mot oliktänkande såsom
liberalteologer som förnekade historiciteten i exempelvis mirakel, men polemik mot det som man uppfattade som den rätta läran är en biblisk företeelse som apostlarna ägnade sig åt hela tiden, vilket finns bevarat i deras skrivelser. Man ansåg sig därmed inte ägna sig åt något obibliskt i de fallen, utan man ville sprida det man ansåg vara den rätta läran. Därmed kan begreppet fundamentalism inte likställas med extremism eller fanatism.
3.0 Verbalinspiration och ofelbarhet – fundamentalisternas bibelsyn
Vi har talat om fundamentalismen som kristen rörelse och hur man definierar vad begreppet innebär. Där tog vi också upp rörelsens bekännelsegrunder och vi skall titta på en av dessa grunddoktriner: Bibelns roll inom fundamentalistisk kristendom. Det är nödvändigt att närmare titta på vilken roll Bibeln spelar inom fundamentalistisk kristendom, vilken auktoritet den har samt vad man baserar denna auktoritet på. Man kan i mångt och mycket sträcka sig så långt som att säga att Bibelns auktoritet är hjärtefrågan inom kristen
fundamentalism.82
Den lära och doktrin som ligger till grund för detta är verbalinspirationen. Alla Bibelns påståenden måste ses i ljuset av denna doktrin, enligt fundamentalistiska teologer. De anser även att om man som modernisterna förnekar denna lära försvinner all auktoritet och kristendomen blir en tom lära.83 Verbalinspirationen innebär att Bibeln både som helhet och ända ned till det enskilda ordet och bokstaven är Guds ord i en bokstavlig mening. Alla Bibelns böcker och skrifter är ofelbara och har gudomlig auktoritet.84 Detta lär Bibeln, enligt fundamentalistiska teologer:
82 Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 5. ”Most important of all, in this discussion, is the question of
the nature and proper use of the Bible.”
83 Termen modernism är naturligtvis en lika komplex term som fundamentalism, det existerar många inriktningar
och alla som bekänner sig till detta begrepp har olika syn på Bibelns auktoritet. Många hävdar till och med att det inte existerar någon form av teologisk ”modernism”. Andra talar om liberalteologi i olika varianter. Det som är gemensamt är motståndet mot verbalinspirationen och Bibelns ofelbarhet, för en kort men konkret beskrivning av detta se Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 4-7.
”Skriften omtalar för oss inte blott det faktum, att den är Guds Ord, utan den lär också mycket tydligt, hur detta kommer sig. Det beror på att Skriften inandats eller ingivits av Gud i de människor, genom vilka den skrivits (2 Tim
3:16, 2 Pet 1:21). Att den heliga Skrift fastän den skrivits genom människor – är Guds Ord, har sin förklaring i inspirationens gudomliga handling.”85
All Skrift härrör från Gud själv och alla profeterna och apostlarna uttalar Guds ord genom sina egna munnar. Samma sak gäller deras skrivelser, allt sker genom den Helige Andes verbala inspiration.86 Eftersom man anser att det är Gud själv som därmed har dikterat Bibeln ord för ord genom människor finns det enligt Becker ingen berättigad anledning att skilja på Guds ord och de mänskliga påståendena i Bibeln.87 Därmed blir den teologiska konsekvensen att Bibeln och de individuella böckerna i den är fullständigt och fullkomligt ofelbara, enligt de fundamentalistiska teologerna.
”They contain no errors; all their writings are inspired by God.”88
Detta är något Jesus själv lär, särskilt i sin bergspredikan, att inte ens en enda bokstav i skrifterna någonsin kan förgås.89 ”The organic unity of Scriptures proves them to be the
product of one mind.”90 Det var profeterna och apostlarna som talade, det var deras röster folk hörde och det var deras händer som skrev ned orden, och ändå är det på en och samma gång Gud den högstes ord.91 Detta var inte en mekanisk inspiration där apostlarna och profeterna var någon sorts ”skrivmaskiner” som skrev ned Guds ord på ett mekaniskt sätt, de var tvärtom vid fullt medvetande och förstånd i samband med detta.92 Så Gaussen:
”The prophets could reveal the past as well as the future: they denounced the judgments of God; they interpreted his word; they sang his praises; they consoled his people; they exhorted souls to holiness; they
rendered testimony to Jesus Christ.”93
Listan över utläggningarna här är exempel på hur fundamentalistiska teologer är överens om Bibeln som gudomlig i en bokstavlig bemärkelse. Ingenting är undantaget, allt är inspirerat av Helige Ande och inga fel kan därför tillskrivas Bibeln, menar de.
85 Pieper, Kristen dogmatik s. 84-85.
86 Gaussen, L Theopneusty or the Plenary Inspiration of the Holy Scriptures John S Taylor & Co, New York, 1845
Översättning: Thomas Norris Kirk s. 345-346, Hodge, Systematic Theology Vol I s. 166, Pieper, Kristen dogmatik s. 84-89.
87
Becker, S.W Den heliga Skrifts verbalinspiration AB Wibetryck, Landskrona 1970 s. 41.
88 Gaussen, Theopneusty s. 44.
89 Vanderlaan, Fundamentalism versus Modernism s. 175. 90 Hodge, Systematic Theology Vol I s. 166.
91 Gaussen, Theopneusty s. 347-348.
92 Pieper, Kristen dogmatik op. cit s. 90-92. Även Becker, Den Heliga Skrifts verbalinspiration s. 39. 93 Gaussen, Theopneusty s. 350.
Därmed ser vi vilken auktoritet man tillskriver Bibeln inom fundamentalismen och vilken syn man har på den. Den fundamentalistiska rörelsen, trots sin interna differentiering, enades kring frågan om Bibelns auktoritet och dess relation till vetenskapen vilket medförde enad front mot liberala strömningar.94
3.1 ”Bokstavstro” och dess irrelevans i relation till fundamentalism
Vi har observerat att Bibeln som Guds ord i en bokstavlig mening inom fundamentalistisk kristendom är ett faktum. Denna fundamentalistiska syn på Guds ord i Bibeln utgår till skillnad inte från liberala kristna rörelsers inspiratio verbi (ordets inspiration) utan från
inspiratio verborum (ordens inspiration). Det senare avser alla ordens inspiration, dvs. hela
Bibeln från början till slut. Det förra är ett vanligt uttryck inom liberala strömningar och varierar i betydelse, men vanligen avses att delar av Bibeln är inspirerade av Gud i ett indirekt perspektiv.95 Men hur relaterar vi det pejorativa begreppet bokstavstro till
verbalinspirationen? Måste Bibeln utifrån verbalinspirationen förstås helt bokstavligt? Svaret på denna fråga blir: inte alls.
Man ser Bibeln som Guds bokstavliga ord, men ofta talar de bibliska författarna i symboler och metaforer. Fundamentalistiskt kristna menar givetvis inte att symbolspråk skall förstås
bokstavligt. När aposteln Johannes beskriver Jesus säger han att det ur Jesus mun sticker ut
ett ”skarpt tveeggat svärd” (Upp 1:16). Betyder detta att vi skall förstå att Jesus hade ett svärd i munnen? Nej, det är ett symbolspråk för Jesus tunga som talar Guds ord, Bibeln säger tom att Jesus är Ordet (Joh 1:1). I Hebréerbrevet läser vi:
”Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än ett tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.” (Heb 4:12).
Således ser vi att Bibeln i skilda böcker talar om samma sak i symbolspråk och metaforer. Mycket av symbolspråket i NT är hämtat från GT.96 R C H Lenski skriver att svärdet är symboliskt representativt för Guds ord, som skall förstås som inte enbart NT i sin helhet,
94 Marsden, Fundamentalism and American Culture s. 103. 95 Becker, Den Heliga Skrifts verbalinspiration s. 12. 96 Franzmann, Scripture and Interpretation s. 20.
utan alla skrifter inklusive GT. Symbolen i form av ett svärd påvisar ordets verkan och kraft.97 Ännu ett exempel kan anföras: ”Ty vår Gud är en förtärande eld” (Heb 12:29).
Detta skall inte heller uppfattas bokstavligt, utan är ett symboliskt sätt att tala om Gud, en
antropomorfism, elden är representativ för både Guds uppenbarelse (symbolism i form av att
eld lyser upp och skänker klarhet) och dom (symbolism för Guds vrede och straffande sida).98 Lenski instämmer i Kendricks resonemang om elden som symbolism för straff och vrede, men tillägger att passagen skall kopplas till Guds uppenbarelse i eld på Sinai berg inför Israel. Hebréerbrevet är riktat främst till en judekristen publik och de kunde lättare koppla passagen till detta.99 Med dessa två passager som exempel ser vi att en bokstavlig tolkning av hela Bibeln, som begreppet bokstavstro tangerar, inte är förenlig med vare sig begreppet eller en fundamentalistisk uppfattning. Grunden är att låta Skriften utlägga sig själv, vilket både Luther och Calvin anförde som tolkningsmetod, detta innebär att om någon bok talar i symbolism, som ovan, så skall det likaledes förstås som symbolism.100 Talas det om historiska skeenden så skall det förstås som historia101 och inte som allegorier för något djupare osv. Talas det i poetiska ordalag, exempelvis Höga visan så skall det förstås just så. Därmed har termen ”bokstavstro” inte någon relevans, utan används pejorativt eller för att den som uttalar det kanske inte känner till dess riktiga innebörd.
De exempel som ovan anförts är naturligtvis enbart två droppar i havet, massor av exempel kan anföras för att visa på det irrelevanta i att tolka bokstavligt överlag. Dock får dessa två anföranden i denna uppsats tjäna som exempel för att få förståelse för symbolistiska
uttalanden i Bibeln och hur de skall tolkas. Att tolka Bibeln på ett sådant bokstavligt vis som begreppet bokstavstro hänvisar till skulle innebära att Bibeln blev obegriplig för alla läsare, inklusive fundamentalister. Alltså uppfattar inte fundamentalister allt i Bibeln som
bokstavligt, men däremot anser man att det är Guds ord i en bokstavlig mening. Den
bokstavliga innebörden i fundamentalistiskt sammanhang avser alltså Bibelns auktoritet som Guds bokstavliga ord, och inte att skrifterna skall tolkas på ett fullkomligt bokstavligt sätt.
97
Lenski, R C H The Interpretation of the Epistle to the Hebrews and the Epistle of James Augsburg Publishing House, Minneapolis 1966 s. 140-141.
98 Kendrick, A.C Commentary on the Epistle to the Hebrews An American Commentary on the New Testament (ed)
Alvah Hovey Philadelphia, American Baptist Publication Society 1889 s. 180.
99 Lenski, Interpretation of the Epistle to the Hebrews and the epistle of James s. 467. 100 Franzmann, Scripture and Interpretation s. 29.
4.0 Undersökning: Religionskunskap för gymnasiet A-kursen. Av: Alm.
Vänder vi oss till Alms bok från 1997 finns där ett avsnitt om fundamentalistisk bibelsyn och fundamentalism som företeelse som dock lämnar en del övrigt att önska i sakfrågor. Först inleder Alm:
”Åsikten att Bibeln är Guds ord brukar kallas fundamentalism. Fundamentalister hävdar att Gud själv har styrt och inspirerat bibelförfattarna när de skrev. Därför är allt som står i Bibeln bokstavligt sant. Det behövs därför
ingen ytterligare bekräftelse från vetenskaplig forskning.”102
Vid en första anblick ser detta uttalande väldigt korrekt ut, men vid en närmare undersökning kan man ifrågasätta det. Alm skriver att åsikten att Bibeln är Guds ord kallas fundamentalism och här kan vi börja. För det första kan detta uttalande ge intrycket att fundamentalism enbart skulle handla om en specifik bibelsyn, vilket inte stämmer. Fundamentalism, som vi ovan har observerat, är en rörelse inom kristendomen som inte på något sätt är totalt enhetlig, utan diversifierad. Inte heller är den på något sätt sekteristisk. Den är snarare den uppfattning som togs upp av särskilt Luther och Calvin på 1500-talet i samband med Reformationen.103
Fundamentalism är en inriktning där man emfaserar de kristna fundamenten som man anser har åsidosatts inom liberalteologin och den historisk-kritiska forskningen.
Alms resonemang brister vidare i att liberalteologer och anhängare av den historisk-kritiska bibelforskningen också talar om att Bibeln är Guds ord, däremot skiljer man på
verbalinspiration och inspiration i bemärkelsen att Gud har ingett människor gudomliga ting,
men att människor är bristfälliga och gör fel. Därmed, enligt denna syn, existerar det fel i Bibeln eftersom författarna som har skrivit har gjort misstag i ett flertal aspekter.
Därmed förkastas Bibelns ofelbarhet, men man talar fortfarande om gudomlig inspiration.104 Därför är Alms uttalande onyanserat i sak och kan ge intrycket av att enbart fundamentalister anser Bibeln vara inspirerad. Däremot anges ingenting alls om verbalinspirationen, som är den syn som fundamentalisterna bekänner sig till. Visserligen skriver Alm efteråt att Gud har styrt och inspirerat författarna enligt fundamentalistisk syn, men det kan vara lätt som elev att bli förvirrad, särskilt när man som lärare talar om en icke-fundamentalistisk inspiration.
102 Alm, Religionskunskap för gymnasiet A-kursen s. 71.
103 Se t ex Calvin, Institutes of the Christian Religion s. 59-64, Pieper, Kristen dogmatik s. 77-79.
104 Engelder, T Scripture Cannot be Broken – Six Objections to Verbal Inspiration Examined in the Light of
