I det här avsnittet sammanfattas examensarbetets slutsatser och förslag på vidare studier presenteras.
Utifrån det givna syftet och de givna frågeställningarna hade studien kunnat ha andra vinklingar och andra angreppssätt. Efter genomförd studie kan examensarbetarna exempelvis se fördelen med att ställa andra frågor under fokusgruppsmötena. I en liknande studie skulle samma fråga kunna ställas på fokusgruppsmötet både innan och efter implementering, detta för att få en tydligare bild över lärarnas utveckling i synen på lean-tavlan och tavelmöten. För att kunna undersöka om lean-tavlan och tavelmöten har gjort skolan bättre rustade för förändring och på så sätt tagit sig närmare att vara en lärande organisation borde frågan om synen på förändring ställts både innan och efter implementeringen.
En av de slutsatser som kan dras av studien i examensarbetet är att det är svårt att avgöra lean-tavlans relevans för skolans verksamhet eftersom studien pågick under så kort tid. Om studiens återkopplande del hade genomförts senare hade skolan haft ordentligt med tid på sig att använda tavlan, då skulle lärarnas utsagor byggt på ett beprövat verktyg. Den implementering som gjordes i examensarbetets studie omfattade totalt två veckor. Då lean i sin helhet implementeras avsätts vanligtvis tolv veckor för varje ny pilot.142 Vidare arbete inom detta område skulle exempelvis kunna vara en implementering som löper över tolv veckor istället för två.
Studien för detta examensarbete avgränsades genom att endast implementera ett av verktygen kopplade till lean. Slutsatsen som kan dras är att lärarna säger sig se att lean-tavlan och tavelmöten kan lösa eller till viss del lösa problem som uppkommer i samband med deras vardagliga arbete. Lärarna ser också att helhetssynen i organisationen blir bättre samt att tavlan förenar två enheter vilket gör att organisationen tagit ett steg på vägen mot en mer lärande organisation. Om lean i sin helhet skulle implementeras på skolan skulle detta kunna innebära att organisationen utvecklas och blir en lärande organisation. En utveckling av studien för examensarbetet skulle således kunna vara att implementera lean i sin helhet. En sådan studie skulle, förutom att undersöka om organisationen blivit mer lärande, kunna undersöka huruvida en skola som implementerat lean i sin helhet förbättrar lärarnas arbetsmiljö. En sådan studie skulle också kunna undersöka hur elevers resultat påverkas, detta är en aktuell fråga då resultaten ständigt sjunker i internationella mätningar.
Studien kan likt många andra bekräfta att förändringsarbete tar tid och är svårt att genomföra, förändringen i examensarbetets studie är inte olik någon annan. Motståndet kan bero både på bristen på delaktighet i eller förståelse av förändringen men även på att diskursen kring lean är främmande för lärarna och på vissa sätt motsätter sig lärarnas diskurs. Lärarnas inställning till förändringen blir mer positiv under studiens gång. Detta kan både bero på att lärarna blir mer delaktiga och får förståelse för förändringen, det kan också bero på att lärarnas diskurs breddats till att även innefatta lean vilket kan göra lärarna och organisationen mer mottagliga för att implementera lean i sin helhet.
Studien för examensarbetet är kvalitativ vilket i det här fallet inneburit att resultatet endast kommer från en skola. Om studien istället varit kvantitativ och därmed innefattat fler skolor eller organisationer skulle resultaten kunnat bli mer generaliserbara. Eftersom studiens resultat till stor del tangerar resultat från annan liknande forskning kan examensarbetets resultat sägas vara generaliserbara. Faktumet att studien utfördes på en sameskola kan ha påverkat resultaten men examensarbetarna upplevde inte att så var fallet.
Däremot skulle resultaten kunna se annorlunda ut om studien gjorts på en större skola då större skolor rent organisatoriskt ser annorlunda ut och blir då mer komplexa än mindre skolor.
9 KÄLLFÖRTECKNING
9.1 L
ITTERATURAlvesson, Mats. och Sköldberg, Kaj. Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB. 2007.
Alvesson, Mats. och Sveningsson, Stefan. Förändringsarbete i organisationer – om att utveckla företagskulturer. Stockholm: Liber. 2008.
Assarson, Inger. Utmaningar i en skola för alla – filosofiska trådar. Stockholm: Liber. 2009.
Bron, Agnieszka. och Wilhelmson, Lena. Lärprocesser i högre utbildning. Stockholm: Liber. 2005. Bryman, Alan. Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press. 2012.
Eriksen, Mikkel. Fischer, Thomas. och Mønsted, Lasse. Att leda med lean. Helsingborg: Kommunlitteratur.
2009.
Fowelin, Peter. Från motstånd till möjlighet – att leda förändringsarbete i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 2012.
Granberg, Otto. och Ohlsson, Jon. Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur AB. 2009.
Hanö, Torbjörn. Hållbar skolutveckling – rektorns arbete i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. 2012. Jarl, Maria. och Rönnberg, Linda. Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber. 2010. Kullberg, Birgitta. Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. 2004.
Liker, Jeffrey K. The Toyota Way – Lean för världsklass. Stockholm: Liber. 2009.
Lindensjö, Bo. och Lundgren, Ulf P. Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Liber. 2000.
Piaget, Jean. Barnets själsliga utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. 2008.
Svensson, Per-Grunnar. och Starrin, Bengt. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB. 1996.
Säljö, Roger. Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. 2000.
Winther Jörgensen, Marianne. Phillips, Louise. och Vrå, Birgit. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. 2000.
9.2 W
EBBSIDORSameskolstyrelsen. http://www.sameskolstyrelsen.se. 2013-11-16.
Pedagog Stockholm. http://www.pedagogstockholm.se/film-om-skolan/?video=K5sLWoHhhD8. 2013-12-22.
9.3 U
TREDNINGAR/
ARTIKLARBetänkande SOU 2004:116. Skolans ledningsstruktur – om styrning och ledning i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Brännmark, Mikael. Lean i kommun och myndigheter – en översikt över existerande empirisk forskningslitteratur. Stockholm, Innovationsrådet. 2012.
Larsson, Per. Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom skolan. Diss. Handelshögskolan i Stockholm. 2004.
Norén, Eva. Flerspråkiga matematikklassrum – diskurser i grundskolans matematikundervisning. Diss. Stockholms Universitet. 2010
Sekretariatsrapport. Lean och systemsyn i stat och kommun– förutsättningar, hinder och möjligheter. Stockholm, Innovationsrådet. 2012.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 2001.
9.4 I
NTERVJUER(M
UNTLIGA KÄLLOR)
Anonym. Ett konsultföretag inom lean. Företagets kontor i Stockholm. Intervju. 2013-09-20.
Rajalin, Lotta. Enhetschef för fem förskolor i Stockholm. Nicolaigårdens förskola i Stockholm. Intervju. 2013-10-18.
10 BILAGOR
10.1 B
ILAGA1.
G
UIDE TILL FOKUSGRUPPSMÖTEN
10.2 B
ILAGA2.
D
AGORDNING TILL FOKUSGRUPPSMÖTEN
10.3 B
ILAGA3.
W
ORKSHOPKORT
10.4 B
ILAGA4.
P
OWERP
OINT TILL WORKSHOP
B
ILAGA1.
G
UIDE TILL FOKUSGRUPPSMÖTENDen här guiden ska hjälpa moderatorn, i det här fallet en av examensarbetarna, inför och under
fokusgruppsmötet. Varje fokusgruppsmöte kommer att vara cirka en timme långt och bestå av ett eller två teman.
F
OKUSGRUPPSMÖTE1
(2013-‐11-‐18)
T
EMA1
Deltagarnas uppfattningar och upplevelser av tidigare genomförda förändringar.
Målsättning
För att kunna besvara den tredje frågesällningen vill examensarbetarna kunna använda lärarnas tidigare upplevelser av förändringar som referenspunkt till den förändringen som ska studeras. Målsättningen med temat är att fånga upp deltagarnas upplevda motstånd till tidigare förändringar samt hur detta motstånd visat sig.