Genom sitt stöd till utvecklingen av det civila samhället och demokrati är de icke-statliga organisationerna viktiga aktörer i det långsiktiga konfliktförebyggandet. De verkar ofta på fältet i situationer där det saknas officiella statsbärande strukturer. De kan också fungera som medlare på gräsrotsnivå samt som tillförlitliga och neutrala observatörer i en situation där det inte finns någon internationell närvaro. Specialiserade icke-statliga organisationers medlingsverksamhet har i vissa fall visat sig vara av avgörande betydelse i en kris.
Kommissionen avser att understryka konfliktförebyggande i sina kontakter med icke-statliga organisationer (både människorättsorganisationer och andra) för att på så sätt försöka identifiera de organisationer som kan spela en betydande roll i konfliktförebyggandet.
Kommissionen kommer genom det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter att ge högre prioritet åt verksamhet som bidrar till att förebygga konflikter och hantera följderna av konflikter.
4. SLUTSATS
Det borde inte längre vara nödvändigt att argumentera för fördelarna med en strategi som bygger på långsiktiga konfliktförebyggande åtgärder. Eftersom förebyggande åtgärder i huvudsak måste vara avpassade efter den speciella situationen och bygga på samarbete blir de dessutom med all säkerhet lättare att acceptera för mottagaren än en fredsbevarande insats som mycket väl kan inbegripa användning av våld. Samarbete och samordning på internationell nivå gör det möjligt att se till att förebyggande insatser genomförs så att de kompletterar varandra.
Kommissionen är fast besluten att mobilisera gemenskapens instrument mer effektivt och på ett samordnat sätt för att stödja insatser i syfte att förebygga konflikter, från tidiga konflikttecken till de allra sista skedena i en konflikt som utvecklas till konfrontation och kris.
Detta kommer att inbegripa följande:
• Att tydligare införliva målen om fred, demokrati samt politisk och social stabilitet i biståndsprogrammen. Detta bör återspeglas i det allmänna förhållningssättet och i att man till exempel i högre grad betonar stöd till skapandet av stabila institutioner och rättssäkerhet (inbegripet inom polis- och rättsväsendet).
• Att i biståndsprogrammen också se till att beakta indikatorer på politisk utslagning, etnisk, social eller regional marginalisering, miljöförstöring eller andra faktorer som – om de inte hålls under kontroll – kan leda till inhemska konflikter eller våldsamma konfrontationer.
• Att bidra med ett mervärde till internationella initiativ mot övergripande problem som kan bidra till spänningar och konflikter såsom internationell brottslighet, spridning av handeldvapen, handeln med diamanter, narkotikasmuggling eller barnsoldater.
• Att utnyttja andra verktyg, till exempel handelspolitiska instrument samt handels- och samarbetsavtal, eller verktyg som härrör från andra politikområden såsom rättsliga och inrikes frågor eller migrations-, social- eller miljöpolitiken.
• Att utveckla nya metoder och instrument för att hantera konflikter och krissituationer.
Mekanismen för akuta ingripanden, som syftar till att snabbare mobilisera gemenskapens instrument, utgör här ett exempel. Det kommande meddelandet om att knyta samman katastrof- och återanpassningsbiståndet med utvecklingsbiståndet kommer att innehålla en redovisning för andra medel som kan användas.
Bland tillgängliga instrument utgör säkerligen EU:s bistånd till tredje land det mest kraftfulla.
Det har använts med viss framgång, till exempel i El Salvador och Guatemala, för att återskapa en viss strukturell stabilitet. Det används för närvarande på ett integrerat sätt i återuppbyggnads- och konsolideringsprocessen i västra Balkan. Praktiska förslag i detta meddelande kommer att hjälpa till att ytterligare införliva konfliktförebyggandet i detta bistånd.
Då läget i ett visst land plötsligt förvärras måste det långsiktiga förebyggande arbetet ge vika för en snabb reaktion grundad på en tydlig och samstämmig politik. Det finns många sätt att öka kvaliteten på reaktionen och framför allt använda gemenskapsinstrument eller instrument inom ramen för GUSP på ett bättre sätt, vilket diskuteras i detta meddelande. Viktiga rekommendationer gjordes också i den gemensamma rapporten om konfliktförebyggande från generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen till Europeiska rådet i Nice.
Kommissionen kommer att bedriva ett nära samarbete med relevanta organ inom rådet,
särskilt med generalsekreteraren/den höge representanten och rådets sekretariat/policyenhet, i genomförandet av dessa rekommendationer.
Vår förmåga att reagera på konflikter är i realiteten beroende av tre faktorer: en tydlig definition av Europeiska unionens mål, förmågan att reagera och – vilket är allra viktigast – den politiska viljan att gripa in. En effektiv reaktion från EU är dock framför allt beroende av i vilken grad medlemsstaterna och unionen kan uttrycka en gemensam politisk strategi. I dag är det fortfarande alltför vanligt att intressekonflikter står i vägen för snabba beslut. Att foga samma gemensamma värderingar och intressen i en rad tydliga gemensamma prioriteringar och mål i känsliga frågor utgör det verkliga provet på vår förmåga att bidra till det konfliktförebyggande arbetet.
Bilaga
Förteckning över rekommendationer Förebyggande på lång sikt Kommissionen
• kommer att ge högre prioritet åt sitt stöd till regional integration och framför allt regionala organisationer med ett tydligt konfliktförebyggande uppdrag,
• kommer att se till att dess utvecklingspolitik och övriga samarbetsprogram tydligare riktas in på att bemöta de grundläggande konfliktorsakerna på ett samordnat sätt,
• kommer att använda lämpliga indikatorer för att analysera potentiella konfliktsituationer i alla landstrategidokument,
• kommer att utveckla praktiska planeringsverktyg för att införliva konfliktförebyggande åtgärder i alla samarbetsprogram med riskländer,
• kommer att utbyta landstrategidokument med motsvarande dokument från medlemsstaterna,
• kommer att inrätta ett pilotsystem i nära samarbete med rådets policyenhet för ett regelbundet utbyte av information mellan kommissionen, rådets policyenhet och medlemsstaternas områdesansvariga i fråga om två instabila områden: Balkan och området kring de stora sjöarna i Afrika,
• överväger att delfinansiera Världsbankens och IMF:s finansieringsinstrument som skall stödja genomförandet av strategidokument för minskad fattigdom i AVS-länderna,
• kommer vid behov att genomföra mer riktade åtgärder för möjliggöra ett mer gynnsamt demokratiskt klimat för länder som uppvisar konfliktpotential; framför allt kommer en ökad vikt att fästas vid stöd till valförfaranden, parlamentarisk verksamhet och rättsväsendet; kommissionen kommer då särskilt att främja lika deltagande för kvinnor och män i samhället, näringslivet och politiken,
• planerar att inom ramen för sina befogenheter spela en allt mer aktiv roll på säkerhetsområdet; detta kommer att ske i form av verksamhet som syftar till att förbättra polisväsendet samt främja omställning av militära resurser och avväpning i fråga om både massförstörelsevapen och konventionella vapen; kommissionen skulle kunna stödja utbildning i de mänskliga rättigheterna för hela säkerhetssektorn,
• kommer i situationer efter en konflikt att koncentrera EU:s bistånd på att konsolidera freden och förebygga framtida konflikter framför allt genom särskilda återanpassningsprogram, återanpassningsåtgärder för barn, program för demobilisering, avväpning och återintegrering samt program som stöder försoningsprocesser,
• kommer att rikta in sitt samarbete och sin narkotikabekämpning på de båda huvudvägarna för narkotika till Europa – genom Balkan och mellan Latinamerika och Västindien; i detta arbete kommer den även fortsättningsvis att utnyttja medlemsstaternas sakkunskap,
• kommer att ge högre prioritet åt sitt stöd i syfte att kontrollera spridningen av handeldvapen; den kommer att verka för en ambitiös ståndpunkt från EU:s sida inför den kommande FN-konferensen om illegal handel med lätta vapen och handeldvapen; i sin förvaltning av program mot handeldvapen kommer kommissionen att granska situationen inom tullväsendet ingående,
• kommer aktivt att medverka i Kimberley-processens arbetsgrupp kring ett certifieringssystem för rådiamanter och kommer i slutet av året att lägga fram en politisk rapport för rådet där den beskriver alternativen i denna fråga,
• kommer – där det finns ett tydligt åtagande för regionalt samarbete – att stödja regionala insatser som syftar till en rättvis förvaltning av delade vattenresurser,
• kommer att ta itu med frågan om naturresurser och miljöförstöring genom sina bilaterala och regionala program och kommer att öka genomförandestödet till länder som är parter till multilaterala miljöavtal; projekt för att återställa miljön kommer också att ges hög prioritet i program efter konflikter,
• strävar efter att fördjupa sin dialog med specialiserade organisationer i syfte att bättre upptäcka destabiliserande folkomflyttningar i ett tidigt skede; dessa organisationer kan inbegripa Internationella organisationen för migration och UNHCR,
• har åtagit sig att aktivt främja OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som syftar till att uppmuntra företag att agera på ett ansvarsfullt sätt i sin utlandsverksamhet, i synnerhet i utvecklingsländer.
Förebyggande på kort sikt Kommissionen
• kommer att samarbeta med generalsekreteraren/den höge representanten i frågan om en regelbunden övervakning av potentiella konfliktområden, inbegripet att inrätta mekanismer för tidig varning,
• kommer att inleda en diskussion inom rådet om sätt att göra det möjligt för EU att utforma och genomföra förebyggande sanktioner,
• anser att man måste använda sig av den politiska dialogen mer systematiskt då en kris tycks vara förestående; en sådan dialog bör grunda sig på en kraftfull politisk handlingslinje; den bör vara mer fokuserad, hård och tidsmässigt flexibel än tidigare;
kommissionen är beredd att samarbeta med generalsekreteraren/den höge representanten för att utveckla konkreta förslag inom detta område,
• anser att de särskilda representanterna i större utsträckning skall användas som medlare, att de skall ha rätt att inta en fast ståndpunkt i den situation som omfattas av deras mandat och att de skall vara tillgängliga även för uppdrag på kort sikt (t.ex. ett halvår); kommissionen är beredd att samarbeta med generalsekreteraren/den höge representanten för att utveckla konkreta förslag inom detta område,
• uppmuntrar medlemsstaterna att samarbeta sinsemellan samt med FN och OSSE när det gäller utbildning på områdena rättssäkerhet och civil förvaltning för personal som skall
användas för internationella uppdrag; kommissionen är beredd att stödja sådana utbildningsprogram med gemenskapsmedel.
Internationellt samarbete Kommissionen
• föreslår att gemenskapen mer systematiskt införlivar diskussioner om system för tidiga varningar och en regelbunden övervakning av potentiella konfliktområden i den politiska dialogen med sina partnerländer; i situationer efter en konflikt avser kommissionen att spela en mer aktiv roll inom ramen för "Vänner till"-strategin och att främja utbyte av information mellan biståndsgivare,
• anser att konfliktförebyggande bör utgöra en väsentlig del av den förstärkta strukturella dialog som inletts mellan Europeiska unionen och FN:s generalsekreterare; för sin del har kommissionen redan utvecklat en planeringsdialog med UNHCR och Världslivsmedelsprogrammet, och föreslår att man inleder en liknande dialog med andra organ, fonder och program inom FN,
• är – på det operativa planet – beredd att utbyta sin landstrategidokument med FN:s gemensamma landbedömningar; kommissionen avser att inleda en dialog med FN-organen i denna fråga; kommissionen undersöker för närvarande också möjligheten att ekonomiskt stödja förvaltningsfonden för förebyggande åtgärder,
• avser att ta upp sambandet mellan uttömning av naturresurser och säkerhet under förberedelserna inför översynen tio år efter Rio, dvs. inför världstoppmötet om en hållbar utveckling i Johannesburg 2002,
• kommer att fortsätta sitt samarbete med OSSE och Europarådet på området konfliktförebyggande, särskilt genom att utveckla gemensamma moduler/program för att utbilda personal för fältverksamhet (jfr OSSE:s React-system),
• planerar att använda G8:s officiella möten om konfliktförebyggande för att föra fram EU:s ståndpunkter i fråga om handeldvapen och lätta vapen, konflikt och utveckling, illegal handel med diamanter, barn i väpnade konflikter, internationell civil polis, kvinnors roll och företagens sociala ansvar samt att främja en samstämmighet mellan detta och andra internationella forum där dessa frågor diskuteras,
• kommer genom det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter att ge högre prioritet åt verksamhet som bidrar till att förebygga konflikter och hantera följderna av konflikter.