I Sibbo kommun samarbetar dagvården med bl.a. rådgivningsbyrån, hälsovården, social-väsendet, bildningsväsendet och församlingen i frågor som gäller barnens och familjernas välmående. I samarbetet ingår ett feedbacksystem. Till exempel i samband med 5års -granskningen ombeds föräldrarna att informera rådgivningsbyrån om barndagvårdspe r-sonalens observationer av barnet och rådgivningsbyrån ger med föräldrarnas samtycke på motsvarande sätt barnets dagvårdsplats information om barnet.
Ett syfte med samarbetet är att i ett så tidigt skede som möjligt känna igen de situationer då ett barn eventuellt behöver stöd i sin fostran, utveckling eller inlärning och i samarbete skapa en gemensam strategi för att stödja barnet.
4.1. Fostringsgemenskap
Då fostringsgemenskapen omsätts i praktiken är det viktigt att föräldrarna och perso-nalen gemensamt och medvetet engagerar sig i att stödja barnets fostran. Härvid uppstår en fostringsgemenskap där föräldrarnas och personalens olika sakkunskap och vetande förenas i en strävan efter att främja barnets allmänna välmåe nde. Det här
förutsätter inbördes tillit, jämlikhet och respekt. Inom fostringsgemenskapen spelar växelverkan och kvaliteten på växelverkan mellan familjerna och dagvårdspersonalen en viktig roll.
Fostringsdiskussioner utgör praxis inom fostran. Fostringsdiskussionerna, där perso-nalen tillsammans med föräldrarna utvärderar vården, fostran och undervisningen i förhållande till barnets inlärning, är den viktigaste delen av fostringsgeme nskapen.
Dagvårdspersonalen stöder genom sin sakkunskap föräldrarna i frågor med anknyt-ning till barnens fostran och utveckling. Hela den mångprofessionella dagvårdsperso-nalen deltar i samarbetet med familjerna.
När ett barn börjar i dagvården görs en individuell plan för småbarnsfostran upp för barnet tillsammans med föräldrarna. Kring denna plan, där barnets starka sidor, indi-viduella behov och egna intressen betonas, förs regelbundet fostringsdiskussioner med barnets föräldrar varje höst och vår. Som utgångspunkt för diskussionerna an-vänds blanketten ”Barnets individuella plan för småbarnsfostran”. Om det visar sig nödvändigt förs diskussionerna med kortare mellanrum och de uppgjorda fostrings-planerna uppdateras.
Syftet är också att i ett så tidigt skede som möjligt märka barnets individuella behov av stöd i fostran och förebygga svårigheter i anslutning till inlärningen och utvecklingen.
Föräldrarna bör ha möjlighet att påverka innehållet i enhetens plan för småbarnsfost-ran och delta i utvärderingen av den tillsammans med de andra föräldrarna. Utgångs-punkten är att personalen har en positiv inställning till att utveckla samarbetet och uppmuntrar föräldrarna att t.ex. tillsätta en föräldrakommitté.
4.2. Mångprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete
Dagvården samarbetar med olika organisationer och andra aktörer i sin näromgivning.
I frågor som gäller barnens och familjernas välmående samarbetar social-, hälso-vårds-, idrotts-, kultur- och undervisningsväsendet samt församlingen med dagvården.
Inom dessa uppgiftsområden utgörs samarbetspartnerna av bl.a. rådgivningsbyrån, familjearbetarna, primärhälsovården (psykologerna m.fl.) hemservicen för barnfamiljer, socialarbetet för barnfamiljer, biblioteket (t.ex. konstutställningar, teater) och skolorna.
I framtiden kommer betydelsen av förebyggande socialarbete att poängteras.
4.3. Principer för uppgörandet av barnets individuella plan för småbarnsfostran och för uppföljningen av den
För varje barn som omfattas av den kommunala småbarnsfostran uppgörs en indivi-duell plan för småbarnsfostran i samråd mellan barnets vårdnadshavare och persona-len inom småbarnsfostran när barnet börjar i dagvård. I planen inskrivs gemensamt överensko mna mål för fostran och praktiska överenskommelser när det gäller barnets fostran. Måluppfyllelsen granskas och utvärderas minst en gång under verksamhets-året utgående från de observationer som har gjorts under verksamhets-året.
Barnets individuella plan för småbarnsfostran (bilaga 2) Välkomna att diskutera (bilaga 3)
4.4. Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostran
Barnets uppväxt och utveckling förutsätter e n kontinuerlig och målinriktad utvärdering av fostringspraxis och planerna. Utgående från informationen från utvärderingen ut-vecklas de värden, mål, innehåll och metoder som finns inskrivna i planen för små-barnsfostran. Med hjälp av utvärderingen klarläggs styrkorna och utvecklingsobjekten inom dagvårdsenhetens verksamhet. (Högström & Saloranta 2001)
Personalen på Sibbo kommuns dagvårdsenheter har möjlighet att delta i en plane-ringsdag om året. Under planeplane-ringsdagen uppställs mål för verksamheten och utvär-deras verksamheten. Då förs även pedagogis ka diskussioner och reflekteras över hur fostrings- och undervisningsarbetet har lyckats. På basis av utvärderingen dras slut-ledningar och utifrån dem utvecklas verksamhet för främjande av barnets välmående.
Som instrument för utvärderingen har dagvården i Sibbo kommun utvärderingssyste-met TAK till sitt förfogande. Detta system utvärderar verksamheten ur både barnets, verksamhetens och personalens synvinkel. Utvärderingen görs minst en gång om året.
Föräldrarnas deltagande i utvärderingen är en av de samarbetsformer med hemmen vars syfte är en gemensam utveckling av småbarnsfostran. Utvärdering tillsammans med föräldrarna förutsätter öppenhet och växelverkan.
Kvalitetsutvärdering är en fortlöpande process. Fakto rer med central inverkan på kvali-teten är verksamhetens kundorientering, personalens yrkesmässiga kunnande, en väl-fungerande arbetsgemenskap och ledningens eng agemang.
Genom att utvärdera utvecklas dagvårdspersonalen i sitt yrke. Vid sidan av utvärde-ringen av arbetsenhetens verksamhet är det också viktigt att utvärdera de n enskilda anställdas arbete.
När det gäller att utvärdera och utveckla den enskilda anställdas arbete har de årliga utvecklingssamtalen med den närmaste chefen en viktig roll. Utvecklingssamtal är en del av ledarskapet och deras syfte är att komma överens om mål för arbetet, utvärde-ra resultaten av arbetet och säkerställa kompetens utvecklingen. Utvecklingssamtalen gagnar ind ividens, arbetsenhetens och sålunda hela organisationens verksamhet och välmående. Sibbo kommun har som mål att utvecklingssamtal mellan cheferna och medarbetarna förs till 100 % varje år.